Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2014 i Helsingfors

Transkript

1 Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2014 i Helsingfors Nyckeltal för Island Folkmängd Förväntad BNP-utveckling 3,4 % Inflationstakt 2,5 % Arbetslöshet 3,8 % Styrränta 6,0 % Bolåneskuld i förhållande till inkomst: N.A. % Bolåneskuld i förhållande till GDP 112% Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år Antal bostäder nästa år Antal bostäder som behöver byggas/år: NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer

2 Bostadsmarknad och bostadspolitik på Island hösten 2014 Ekonomisk och politisk bakgrund Islands ekonomi håller sakta men allt säkrare på att återhämta sig efter kraschen för sex år sedan. En förbättring av handelsvillkoren blir tydligare och priserna på Islands exportvaror stiger. Exportutsikterna har således förbättrats, främst på grund av tillväxten i tjänsteexporten under innevarande år. Preliminära beräkningar från Islands statistikbyrå tyder på att BNP stagnerade under första kvartalet 2014 trots att konsumtion och investeringar har totalt ökat med mer än 5 procent från förra året.under andra kvartalet 2014 hade tillväxten kommit igång igen och ser ut at fortsätta på ett ännu starkare sätt under resten av året. Den internationella ekonomiska tillväxten har varit något sämre hittills i år än väntat, men förväntas fortfarande öka något under de kommande två åren. Huvudlinjerna för Islands ekonomiska utveckling , följda av prognoser för , visas i den följande tabellen. Ekonomisk tillväxt Konsument priser Arbetslöshet Lönehöjningar Bostadsinvesteringar Ekonomiska indikatorer ,7 6,0 1,2-6,6-4,1 2,7 1,4 3,3 3,1 3,4 2,9 2,8 2,9 6,8 5,0 12,4 12,0 5,4 4,0 5,2 2,5 3,4 3,2 2,8 2,6 2,9 2,3 3,0 7,2 7,6 7,1 6,0 4,4 3,8 3,5 3,5 3,4 3,4 9,5 9,0 8,1 4,8 6,8 7,8 5,7 5,2 6,1 4,8 5,0 4,7 16,5 13,2-21,9-55,7-18,0 5,4 6,9 10,8 24,1 20,3 15,5 10,8 9,0 Källa: Hagstofa Íslands (Islands statistikbyrå). BNPs tillväxt i år beräknas bli 3,1 procent, en kännbar uppskrivning från 2,7 procent i augusti-prognosen. Nästa år väntas en BNP-ökning motsvarande 3,4 procent. Detta kommer att grundas på stora investeringar i energisektorn samt statliga stimulansåtgärder. Som i de förra prognoserna väntas en tillväxt på 2,9 procent år 2016, då tillväxten i den inhemska efterfrågan väntas minska. Genomsnittlig BNP-tillväxt per år väntas bli 3,4 procent under hela prognosperioden. Som en jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga BNP-tillväxten på Island under de senaste trettio åren var 2,7 procent. I de länder vilka Island handlar mest med, väntas endast en tillväxt på 2,2 procent under prognosperioden Även återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter, arbetslösheten var 4,4 procent 2013 och väntas bli 3,8 procent Andelen långtidsarbetslösa (dvs. arbetslösa sedan mer än 1 år) har sjunkit från 1,1 procent 2013 till 0,5 procent hösten

3 Inflationen har stannat inom Riksbankens ramar sedan början av året och nu är utsikterna något bättre än i tidigare prognoser. Den viktigaste faktorn bakom minskade inflationsutsikter är en mindre ökning av den ekonomiska aktiviteten än man väntade tidigare. Å andra sidan beräknas nu arbetskostnaderna per varje enhet öka snabbare än den beräknade långsammare produktivitetstillväxten. Som alltid är dock inflationsutsikterna något osäkra. Den isländska ekonomins trendbrott kan tydligt utläsas i det följande diagrammet. Under de två senaste kvartalen av 2013 uppnådde tillväxttakten 4,7 procent och 4,3 procent. Första kvartalet 2014 visade en nedgång, som dock igen började vända till positiva siffror från och med andra kvartalet Islands BNP tillväxttakt på årsbasis, kvartalssiffror ,7 12, , ,3 7,4 8,6 2,4 7,6 8,8 5,2 4,6 4,2 4 4,1 7,3 9,4 9,9 6,3 1,6-1,1-1,8-4,4-4,1-4,1-2,4-4,5-4,6 1,7 1,1 1,8 1,4 0,2 0,6 4,3 4,7 4,3-1,4 2, ,9 Som väntat bildades efter vårens kommunalval en vänstermajoritet i Reykjaviks kommunfullmäktige, bestående av socialdemokraterna (som erhöll fem mandat av 15), Bästa partiet (2 mandat), Gröna vänstern (1 mandat) och Piratpartiet (1 mandat). De nuvarande regeringspartierna utgör oppositionen, Självständighetspartiet med 4 mandat och Framstegspartiet (ett landsbygdsbaserat centerparti) med 2 mandat. En av sensommarens och hösten större politiska frågor gällde inrikesministerns Hanna Birna Kristjánsdóttir fortsatta innehav av sin ministerpost. Kristjánsdóttir är Självständighetspartiets vice ordförande och har tidigare varit borgmästare i huvudstaden Reykjavik. Grunden till kraven om ministerns avgång är ett asylärende där en av ministerns medarbetare har åtalas för att ha läckt tystnadspliktig information om en nigeriansk asylsökande till pressen. I skrivande stund befinner en del av landets läkarkår sig i strejk, som understryker de växande problemen inom den isländska sjukvården. Regeringens opinionssiffror har på sistone fallit snabbt, från 49 procent i början av året till 33 procent nu (i början av november 2014). Statsministerns parti, det landsbygdsbaserade Framstegspatiet, har nu omkring 10 procent stöd i väljarkåren, jämfört med 25 procent i valet i maj

4 Bostadspolitik och bostadsmarknad Ett viktigt bostadspolitiskt avgörande ägde rum den 28 augusti när EFTA-domstolen förkunnade i sin dom att det isländska systemet med 100 procent indexbindning av merparten av långfristiga bostadslån inte går emot de EU-regler som Island har gått med på genom medlemskapet av EES-avtalet. En fällande dom hade satt hela bostadsfinansiering i gungning, men en del frågetecken återstår fortfarande eftersom EFTA-domstolen överlåter till isländska domstolar att fälla slutliga utslag i ett antal frågor kring isländska indexregleringens genomförande. Bostadsinvesteringarna minskade åren 2009 till 2010, men har ökat från 2011 (se översiktstabellen sid 2). Andra halvåret 2012 började nybyggandet återhämta sig och har därefter ökat kraftigt. Enligt de senaste nationalräkenskaperna ökade bostadsinvesteringarna med 10,8 procent under 2013 och första kvartalet 2014 uppskattas bostadsinvesteringarna ha ökat med 30,8 procent jämfört med första kvartalet Det ser ut som att investeringarna fortsätter öka i år och nästa år, som tidigare förutspåtts. Prognosen räknar nu med en tillväxt på drygt 20 procent under 2014 och 2015, varefter en gradvis avmattning i tillväxten väntas under resten av prognosperioden. Bostadsinvesteringarna har varit historiskt låga sedan bankkollapsen Aktiviteten på fastighetsmarknaden sjönk kraftigt 2009 och 2010, men började öka därefter. Under 2011 ökade omsättningen på bostadsmarknaden således med 57 procent. Bostadsmarknaden fortsatte att stärkas under 2012, även om tillväxten inte varit så stor som Under 2013 ökade omsättningen med över 20 procent och första halvåret 2014 ägde det rum en 30 procents ökning. Det genomsnittliga priset vid ett köpeavtal är något högre under de första tre månaderna 2014 än samma period 2013, vilket innebär förmodligen att dyrare fastigheter har sålts i ett större antal i början av 2014 än tidigare år. Bostadsprisutvecklingen i huvudstadsregionen har varit turbulent de senaste åren, både vad gäller bostadsområden och bostadstyper. I stadsdelar nära centrala Reykjavik var lägenhetspriserna procent högre än 2007, men ökningen var mindre i de flesta andra stadsdelar. De reala priserna på lägenheter i flerfamiljshus har stigit de senaste månaderna medan priserna på villor sjönk i reala termer. Samtidigt har huspriserna utanför huvudstadsregionen sjunkit i reala termer. Prisändringar på fastigheter i huvudstadsregionen framgår av det följande diagrammet. - 4

5 Reala fastighetspriser I Reykjavíksregionen kvartalsvisa förändringar - 15,0 10,0 11,7 9,4 5,0-5,0-10,0 1,8 2,8 3,2 2,1 3,1 1,4 0,7-0,3 0,1 3,4 3,2 5,1 1,2 2,0 3,7 2,6 2,4 0,5-1,9-2,1-7,7-5,5-6,4-7,2-0,1 0,30,60,6 1,3 2,2 0,7 1,2 2,0 1,5 1,5 1,51,2-0,4-0,3-0,5-0,8-1,2-1,8-2,9-4,0 0,0-0, ,7-1,