Landrapport från Sverige NBO:s styrelsemöte november 2014 Helsingfors

Transkript

1 Landrapport från Sverige NBO:s styrelsemöte november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Sverige Folkmängd (31 augusti) Förväntad BNP-utveckling 1.7 % Inflationstakt -0.4 % Arbetslöshet 7.2 % Styrränta 0.0 % Bolåneskuld i förhållande till inkomst: 161 % Bostadsbyggande prognos för påbörjande Antal bostäder detta år Antal bostäder nästa år NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer

2 Ekonomisk utveckling Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter och återhämtningen i ekonomin dröjer. En viktig anledning är att exporten inte har gett den skjuts som krävs för att få fart på tillväxten. Likaså är investeringarna i näringslivet svaga. Men det finns också ljuspunkter och till dem hör ett ökat bostadsbyggande. BNP-utveckling Aktiviteten i den svenska ekonomin ökade andra kvartalet. Återigen var det främst inhemska komponenter som hushållskonsumtion och bostadsinvesteringar som var drivande. Utrikeshandelsnettot tyngde däremot BNP-utvecklingen genom att importen ökade betydligt mer än exporten. Jämfört med det första kvartalet ökade Sveriges BNP med 0,7 procent i säsongrensade tal. Det är en betydande förbättring från första kvartalet då motsvarande utveckling var 0,1 procent. Produktionen i det svenska näringslivet tog åter fart andra kvartalet. Både de varuproducerande och de tjänsteproducerande branscherna ökade sin volym jämfört med kvartalet innan, och denna gång var det varuproducenterna som stod för den största uppgången. Antalet arbetade timmar minskade inom flera branscher vilket indikerar en förbättrad produktivitet. Ränta och inflation Svag konjunktur i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen varit mycket låg de senaste åren. Tillsammans med dämpade inflationsutsikter utgjorde detta grunden för Riksbankens beslut den 27 oktober att sänka reporäntan från 0,25 procent till 0,0 procent. För närvarande är inflationstakten -0,4 procent men väntas stiga något till följd av räntebeslutet. Konjunkturinstitutets bedömning av inflationen för 2015, en bedömning som gjordes före Riksbankens räntebeslut, är att inflationen (KPIF) stiger till 1,5 procent nästa år. Detta är dock fortfarande under Riksbankens mål. Eftersom inflationsutsikterna även på längre sikt är låga bedömer Riksbanken att räntan kan börja höjas först under Arbetslöshet/sysselsättning I förhållande till den svaga ekonomiska tillväxten har sysselsättningen utvecklats påfallande starkt. Konjunkturinstitutet bedömer att den förbättrade konjunkturen gör att sysselsättningen fortsätter att öka med ca 1 procent per år till Samtidigt har arbetslösheten förblivit hög beroende på ett kraftigt ökat antal personer som vill in på arbetsmarknaden. - 2

3 De kommande åren dämpas tillväxten i arbetskraften, bland annat på grund av att effekterna av tidigare arbetsmarknadsreformer slagit igenom fullt ut. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent 2017 och Skuldsättning och sparande Den årliga tillväxttakten för hushållens bostadslån uppgick i september till 6,0 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med i augusti. Bostadslånen utgör 81 procent av utlåningen till hushållen och uppgick i september till miljarder. Den årliga tillväxttakten för den totala utlåningen till hushåll ökade från 5,6 till 5,7 procent. Totalt uppgick hushållens lån hos MFI till miljarder kronor. Det är en ökning med 155 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Jämfört med föregående månad är det en ökning på närmare 16 miljarder. Bostadslånen hade en årlig ökning på 136 miljarder under september. Som bostadslån räknas lån till hushåll med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. Resterande del av hushållsutlåningen utgörs bland annat av konsumtionslån, vilka oftast saknar säkerhet. Hushållens konsumtionslån uppgick i september till 180 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 5,2 procent. Tillväxttakt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag : Press/377847/

4 Befolkningsutveckling Folkmängden i Sverige har fortsatt att öka under första halvåret Folkmängden uppgick vid halvårsskiftet till personer, en ökning med personer sedan årsskiftet. Ökningen beror på både en större invandring än utvandring och ett födelseöverskott. Oroligheterna i Syrien har medfört en stor invandring och är en förklaring till den stora folkökningen. De syriska medborgarna var den enskilt största gruppen invandrare. 2 Bostadsmarknad Boverket sammanställer två gånger om året olika indikatorer om utvecklingen på bygg-, bostads- och kreditmarknad. Den senaste sammanställningen kom 3 november och nedan följer en kort sammanfattning. Bostadsbyggandets utveckling Bostadsbyggandet fortsätter att öka i hela landet och förutspås fortsätta öka kommande år, om än i lägre takt. Enligt indikatorerna påbörjas cirka bostäder under 2014 och enligt prognos bostäder Småhusbyggandet ökar generellt och i övrigt påbörjas något fler hyresrätter än bostadsrätter. Sammanfattningsvis innebär ökningen det största antalet påbörjade bostäder sedan 1990-talets början. Utveckling på bostadspriser och hyror Bostadspriserna fortsätter att öka sedan 2013, efter den korta stagnationen i och med eurokrisen. Så ser det ut i stora delar av landet även om det varierar inom såväl storstadsområden som mellan mindre tillväxtorter. Prisutvecklingen kan delvis förklaras av konjunkturuppgången men det låga ränteläget spelar också roll. Till största del beror prisuppgången på det låga utbudet av bostäder, både andel nyproduktion och bostäder i andra hand november-2014.pdf - 4

5 Källa: Valuegard Boendeutgifter Den senaste statistiken om boende och boendeutgifter från SCB är daterad Då konstaterades att de svenska hushållen la cirka en femtedel av sin disponibla inkomst på ägt boende och cirka en fjärdedel för upplåtelseform hyresrätt, Hyresrätt 27,6 28,3 Bostadsrätt 21,3 20,7 Ägt småhus 17,6 16,4 Samtliga upplåtelseformer 22,1 21,6 Källa: SCB I september släppte Boverket en marknadsrapport om boendeutgifter för bostadsrätter i de fyra största städerna. Rapporten innehåller en redovisning av boendeutgifter för ettor och treor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Månadsavgiften, räntor och amorteringar ingår i beräkningen. En av slutsatserna är att bostadsrättsmarknaden är tillgänglig för många grupper, förutsatt att en kan tänka sig att bo i perifera lägen i storstadsregioner. 5 Den slutsatsen grundas på hypotesen att hushållen inte har ett eget sparkapital men att hushållen har möjlighet att låna till hela köpet. Ett antagande som skiljer sig från de verkliga förutsättningarna för bolån idag

6 Val till Riksdag, kommuner och landsting Riksdagsvalet 14 september Valet till riksdagen resulterade i ett för svenska förhållanden komplicerat parlamentariskt läge. För den sittande regeringen, en borgerlig koalitionsregering med fyra partier; moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna, blev valresultatet en motgång. Samtliga partier tappade i väljarstöd och mest tappade moderaterna, det största borgerliga partiet som också hade statsministerposten. Det samlade väljarstödet för de borgerliga är 39,4 %. Statsminister Fredrik Reinfeldt meddelade omedelbart att hans regering skulle avgå och att han själv också avgår som partiledare. För vänsteroppositionen, socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet, blev valet en relativ framgång såtillvida att den samlade 43,6 % av väljarna och därmed blev klart större än de borgerliga. Samtidigt var resultatet en besvikelse då detta i stort sett var lika stor väljarandel som efter valet Socialdemokraterna ökade med måttliga en procent till 31 %, vänsterpartiet fick 5,7 %, i stort sett oförändrat och miljöpartiet backade något till 6,9 %. Den stora vinnaren är Sverigedemokraterna som ökade kraftigt till 12,9 %. Partiet vill genom kraftigt minskade utgifter för flyktingmottagande och invandring finansiera reformer på bland annat skolområdet och inom sjukvården, samt höjda pensioner och sänkta skatter. De andra riksdagspartierna delar inte Sverigedemokraternas syn på invandring och flyktingmottagande och vill därför inte ha någon form av samarbete med partiet. Eftersom varken regeringen eller oppositionen har egen majoritet i riksdagen så har Sverigedemokreternas vågmästarroll skapat en osäker och för regeringen besvärlig parlamentarisk situation. Källa: Valmyndigheten Partiet Feministiskt Initiativ fick mycket uppmärksamhet efter framgångarna i EU-valet i våras och fick i Riksdagsvalet 3,1 procent. Det räckte inte till representation i Riksdagen eftersom spärren går vid 4 procent men får ändå betraktas som en framgång för partiet. - 6

7 Ny regering Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven har utsetts till statsminister och presenterade den 3 oktober sin regering. Den nya regeringen är en koalitionsregering mellan socialdemokraterna och miljöpartiet. Regeringens parlamentariska underlag är endast 138 mandat (113 s och 25 mp) motsvarande cirka 38 % av antalet ledamöter. Statsminister Löfven avstod från att låta vänsterpartiet ingå i den nya regeringen, vilket i och för sig hade ökat det parlamentariska underlaget men anses å andra sidan försvåra möjligheterna till uppgörelser med något eller några av de borgerliga partierna senare under mandatperioden. Vänsterpartiet kommer att ge sitt stöd till den nya regeringens budget. Aktuell bostadspolitik Ny regering ny bostadspolitik? I regeringsförklaringen nämns bostadsfrågorna enligt följande: Bostadspolitiken är en nationell angelägenhet. Bostadsbristen ska mötas med ökat bostadsbyggande, inte minst av hyresrätter. Målet är minst nya bostäder till år En bostadsmiljard införs till kommunerna för ökat byggande. Kreditgivningen för nybyggnation stärks. Miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Ny bostadsminister är Mehmet Kaplan, miljöpartiet. Han får en portfölj med ett samlat ansvar för bostadspolitik, stadsutveckling samt planfrågor. Frågorna flyttar dessutom från Socialdepartementet till Näringsdepartementet. Under Näringsdepartementet sorteras närings-, innovations- och infrastrukturfrågor. Efter årsskiftet samlas även landsbygdsfrågorna under samma departement. Det återstår att se på vilket sätt regeringen med konkreta förslag kommer att genomföra den politiska inriktningen. Bostadsbyggandet behöver öka i Sverige och därför är det positivt att regeringen har satt upp målet nya lägenheter till år Det är något som HSB, Riksbyggen och SABO efterfrågat sedan länge. Bostadsfrågor i statsbudgeten Finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens budgetförslag den 23 oktober. I budgeten anslår regeringen miljoner kronor under åren för investeringar som minskar energianvändningen i flerbostadshus byggda under det så kallade Miljonprogrammet. Det avser alltså flerbostadshus byggda under åren 1965 till

8 Bostadsbristen gör det särskilt svårt för unga att etablera sig på bostadsmarknaden. Det råder också en utbredd brist på studentbostäder på universitets- och högskoleorter. Regeringen vill öka utbudet av bostäder för unga och studenter och kommer därför att se över förutsättningarna för att skapa incitament för att bygga små energieffektiva hyresrätter och studentlägenheter. Det statliga avgränsade stödet för innovativt byggande riktade mot unga, som infördes 2013, fullföljs. För 2015 anslås resterande 20 miljoner. Regeringen föreslår att ersättningsnivån i bostadstillägget till pensionärer höjs från 93 till 95 procent av bostadskostnaden. För de pensionärer som har de lägsta inkomsterna, av vilka en stor majoritet är kvinnor, är bostadstillägget mycket viktigt för att förstärka den disponibla inkomsten. Regeringen föreslår också att den ska bemyndigas att besluta om bidrag till forskning om äldre och om investeringsstöd till äldres boende. Detta stöd avser nybyggnad av och ombyggnad till särskilt boende och trygghetsboende för äldre som ska administreras av Boverket. Det totala anslaget är en halv miljard kronor och avser perioden Det nuvarande investeringsstödet till äldrebostäder som också gäller trygghetsbostäder upphör vid årsskiftet 2014/15. Pågående utredningar och ny lagstiftning Den förra regeringen hade en reformagenda för plan- och byggregler. 90 utredningar tillsattes och över 100 lagförslag presenterades inom detta område och flera av dessa kommer nuvarande regering att bearbeta och möjligen föreslå för riksdagen. Några av ändringarna som väntas träda i kraft den 1 januari 2015 är lagförslaget om tekniska egenskapskrav (de så kallade särkraven) och lagförslaget om kommunernas skyldighet att upprätta riktlinjer för markanvisningar. En annan aktuell utredning är det uppdrag Boverket fick att utreda parametrarna teknisk genomförbarhet och kostandseffektivitet i riksdagens lagförslag om individuell energimätning i byggnader och debitering vid nyoch ombyggnad (2014:267). Slutsatserna från utredningen är att krav på individuell mätning skulle innebära olönsamma investeringar för många aktörer. Därför föreslår Boverket att det inte ska krävas individuell mätning av värme, tappvarmvatten och kyla vid uppförande och ombyggnad. Utspel från bostadsmarknadens parter, företag och organisationer Bankföreningen utökade sin amorteringsrekommendation i början av oktober. För alla nya lån rekommenderas amortering när belåningsgraden är över 50 procent av bostadens marknadsvärde. Detta för att uppnå en sund - 8

9 amorteringskultur i Sverige. 6 Rekommendationen utreds nu av Konkurrensverket. Utspelet kom lägligt i och med tidigare regeringsuppdrag som aviserades till Finansinspektionen och Riksbanken, om att under hösten komma med ett förslag på hur ett lagstiftat krav på att amortera skulle kunna se ut. Den 14 oktober föreslog Finansinspektionen att bankerna ska erbjuda hushållen individuella amorteringsplaner. 7 En annan viktig fråga som har seglat upp på dagordningen efter valet gäller hur kommunerna uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar till nyanlända. 196 kommuner uppgav i årets bostadsmarknadsenkät att de har svårt att tillgodose bostäder för denna grupp. 8 I januari tillsattes Lars Stjernkvist (s) och Gunnar Hedberg (m) till flyktingsamordnare och redan i juni presenterades förslag att lagstifta beredskapen för flyktingmottagande, till dåvarande regering. Samordnarna vill bland annat möjliggöra för Migrationsverket att kunna ta ett större ansvar för att få fram nya bostäder. De konstaterade att bostadsbristen försvårar för kommunerna att ta emot fler nyanlända. 9 Allmännyttan har minskat energianvändningen med 12 procent på sex år. En halv terawattimme. Så mycket energi har 106 allmännyttiga kommunala bostadsföretag sparat under ett år. Besparingen motsvarar årsförbrukningen av hushållsel i lägenheter %20Bankf%C3%B6reningen%20vill%20st%C3%A4rka%20sin%20amorteringsrekommend ation.pdf/$file/ %20Bankf%C3%B6reningen%20vill%20st%C3%A4rka%20sin%20amorteringsrekommend ation.pdf

10 SABO-företagens Skåneinitiativ startades 2007 med målet att de anslutna bostadsföretagen tillsammans ska minska energianvändningen med 20 procent till år Idag är 106 allmännyttiga kommunala bostadsföretag anslutna och gemensamt har de sparat 12 procent sedan starten. År 2007 var den genomsnittliga energianvändningen i företagen 156 kwh per kvadratmeter och år för att ha sjunkit till 138 kwh år Bostadsföretagens vanligaste åtgärder för att minska energianvändningen i fastigheterna är: Eleffektivisering, till exempel byte av belysning, så att husen använder så lite el som möjligt Injustering av styr- och reglersystem Varmvattenbesparande åtgärder - 10