Esbo stad Protokoll 11. Valtuusto Sida 1 / 1

Transkript

1 Valtuusto Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 6128/ /2011 Social- och hälsovårdsnämnden Stadsstyrelsen Fråga om fattigdom bland barnfamiljer Beredning och upplysningar: Tuija Norlamo, tfn Päivi Petrelius, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Johanna Värmäläs och 20 andra ledamöters fråga av om fattigdom bland barnfamiljer och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Kivistö föreslog understödd av Huhta m.fl. följande hemställan: "Fullmäktige hemställer att förebyggande utkomststöd ska användas mer aktivt än hittills för att motverka barnfattigdom." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Kivistös förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Ytterligare godkände fullmäktige följande hemställan: "Fullmäktige hemställer att förebyggande utkomststöd ska användas mer aktivt än hittills för att motverka barnfattigdom." Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys Redogörelse

2 Valtuusto Sida 2 / 2 Johanna Värmälä och 20 andra ledamöter lämnade in en fråga om stöd för fattiga barnfamiljer och hur man kunde minska fattigdomen bland barnfamiljer i Esbo. Under de senaste 20 åren har den allmänna inkomstnivån i Finland stigit men trots detta har antalet barn som lever i låginkomsttagarfamiljer (=inkomsterna under 60 procent av medianen för hushållen) nästan tredubblats. Utvecklingen går mot samma håll i Esbo, där andelen barnfamiljer i låginkomsttagarkategorin under samma tid ökat från knappa fyra procent till nästan tio procent. Det är oroväckande att låginkomstgraden bland barnfamiljer under de senaste åren ökat betydligt snabbare än låginkomstgraden i allmänhet. Låginkomstgraden är högst i familjer med barn under skolåldern. Ensamstående föräldrar har det sämst ställt och deras låginkomstgrad är nästan tre gånger så stor som låginkomstgraden bland familjer med två vårdnadshavare. Ett stort antal barn ökar också risken för fattigdom. Det här är ett angeläget ärende, då den socioekonomiska ställningen är en av de mest betydelsefulla enskilda faktorerna som påverkar befolkningens hälsa. Enligt en ny undersökning har skillnaden i förväntat antal levnadsår mellan den femtedel som har den största inkomsten och den femtedel som har den lägsta inkomsten ökat med flera år mellan 1988 och Det finns också skillnader i hälsobeteendet mellan olika socioekonomiska grupper. Dessa påverkar användningen av hälsovårdstjänster och dessutom både hälsa och välbefinnande. År 2010 levde omkring barn under 18 år i Esbo officiellt i låginkomsttagarfamiljer. I verkligheten är antalet betydligt större eftersom de höga boendekostnaderna i Esbo tar en stor del av inkomsterna också hos medelinkomsttagare. Sammanlagt barn levde i familjer som får utkomststöd. Ledamöterna har lyft fram ett viktigt ärende eftersom en fattig barndom är en risk för barnets hälsa och välbefinnande. Barn som inte får mat och omsorg finns också i Esbo. Ofta kommer detta lyckligtvis fram i skolan, dagvården eller rådgivningen. Ett mer omfattande problem utgörs av att speciellt unga familjer ofta samlar på sig flera olika problem som berör boende, arbete och utkomst. Detta leder till att föräldrarna inte alltid orkar koncentrera sig på familjelivet så mycket som skulle behövas med tanke på barnens bästa. Det här syns till exempel i form av ett ökat behov av barnskydd. För ett barn kan fattigdom innebära att han eller hon blir utomstående på många olika sätt. Då familjen har knappa penningresurser blir barnet lätt utanför med tanke på kompisarnas konsumtionsvanor och fritidsintressen. Barn i låginkomsttagarfamiljer deltar mer sällan än övriga barn i regelbunden hobbyverksamhet. Barnen är också i högre grad oroliga över familjens ekonomi och över hur föräldrarna ska orka än man allmänt antar. Därför kan barnen avstå från avgiftsbelagda hobbyer eller välja att inte inleda gymnasiestudier. Barndomens upplevelser om att bli utanför kan påverka eventuella missbruksproblem och psykiska problem under vuxenlivet och på så sätt bidra till utslagning.

3 Valtuusto Sida 3 / 3 Fullmäktigeledamöternas frågor och svar på frågorna 1) På vilka sätt stöder de olika sektorerna i Esbo fattiga barnfamiljer? Orsaker och följder till fattigdom bland barnfamiljer är sammankopplade på ett invecklat sätt och det är inte alltid lätt att se vad som är orsak och vad som är verkan. Ämnet har varit aktuellt bland annat i samband med det europeiska temaåret för fattigdom och utslagning 2010 och under de senaste åren har en mängd finländsk och internationell forskning i ämnet presenterats. Trots detta är det svårt att ge ett uttömmande svar på frågan. Tjänster och andra stödformer har som utgångspunkt att de är avsedda för alla barnfamiljer. Under åren för staden en kampanj som ska stärka föräldraskapet och på det sättet förbättra välbefinnandet hos barn, unga och familjer. Alla evenemang som hör till kampanjen är avgiftsfria. Övriga avgiftsfria tjänster (bl.a. skolan, den öppna småbarnspedagogiken, rådgivningen, hälsostationsbesök och tandvård för personer under 18 år) är avgiftsfria. Om tjänsterna är avgiftsbelagda är avgifterna graderade enligt familjens inkomster och låginkomsttagare har dessutom en möjlighet att ansöka om att bli befriade från avgifterna (för bl.a. dagvård, hemtjänst för barnfamiljer, besök vid hälsostationen). Esbo har inte fattat något beslut om så kallad positiv diskriminering som kan utnyttjas för att rikta extra resurser till vissa områden eller befolkningsgrupper. Sektorernas roll och uppgifter inom stödet till barnfamiljer ligger på mycket olika nivåer. Teknik- och miljösektorns uppgifter omfattar en utveckling av stadens struktur och stadscentrumen med hjälp av markanvändning, planläggning och byggande. Trivseln och säkerheten i ett bostadsområde blir en avgörande faktor med tanke på låginkomsttagarfamiljernas välbefinnande. Då det finns ont om pengar koncentreras verksamheten till närmiljön och i synnerhet till de avgiftsfria tjänsterna (lekområden, parker, möjligheter till fritidsaktiviteter). Esbo har försökt att ta fram en helhetsbild av säkerheten med hjälp av ett omfattande arbete som skapar delaktighet. I samarbetet deltar sex arbetsgrupper för säkerhet och fem lokala välfärdsarbetsgrupper. Invånarna har haft möjlighet att delta i arbetet till exempel genom säkerhetspromenader. Sektorn har satsat på trafiksäkerhet och trygga skolresor bland annat genom att installera trafikljus med knapp, gång- och cykelvägar samt skyddsvägar med refug. Då tillgången på hyresbostäder till skäliga priser garanteras gynnar detta även de fattiga barnfamiljerna. Stadens mål är att skapa förutsättningar för en bostadsproduktion på nya bostäder per år, av vilka minst 20 procent ska vara statsstödda hyresbostäder. Esbokronans mål är att inleda byggandet av 300 nya bostäder per år. Kollektivtrafiken ska i mån av möjlighet hållas på en så förmånlig nivå att alla kan använda den. Barn under 7 år reser gratis, liksom vuxna med ett 0 6 år gammalt barn i barnvagn, sittvagn eller rullstol. Interna värdebiljetter för barn och studerande i åldern 7 16 år kostar endast hälften av de vuxnas biljettpris. De centrala tjänsterna för barnfamiljer ingår i bildningssektorns uppgifter. Dagvården och skolan hör till alla barnfamiljers vardag men dessutom intar kultur-, idrotts- och ungdomstjänsterna en stor roll. Dagvården ordnar inte

4 Valtuusto Sida 4 / 4 sådana aktiviteter som föräldrarna måste betala för. Aktivitetsparker och öppna daghem är också avgiftsfria. Däremot är dagvårdens och skolornas klubbverksamhet avgiftsbelagd, men det är möjligt att ansöka om befrielse från klubbavgifterna. Skolornas utflykter och läger är avgiftsfria. Esbo stadsbibliotek prioriterar tjänsterna för barn och unga. Distriktsbiblioteken har barnavdelningar som lånar ut material och ordnar en hel del avgiftsfri verksamhet: sagostunder, babypoesi, mindre musikoch teaterföreställningar samt utställningar. Skolelever kan delta i bibliotekens läxgrupper och använda datorer. Barn under skolåldern kan ta del av kulturutbudet i barnens konsthus Lilla Aurora. Majoriteten av familjeevenemangen är avgiftsfria. Som en del av projektet som ska stöda föräldraskapet inleddes hösten 2011 ett pilotprojekt med kulturrådgivning vid rådgivningen i Karabacka. Kulturtjänsternas "kulturskötare" ger familjer som besöker mottagningen information om stadens kulturutbud och uppmuntrar familjerna att bekanta sig med utbudet. Litteratur och kultur är ett utmärkt stöd för familjernas arbete med barnuppfostran. Kultur- och motionsstigen KULPS ger varje elev i stadens grundskolor en möjlighet att årligen delta i ett kultur- eller idrottsbesök som främjar läroplanens mål. Läroanstalter kan få bidrag för att ordna grundläggande konstundervisning. Barn i mindre bemedlade familjer kan få frielevsplatser. I läroanstalterna studerar sammanlagt barn och unga från Esbo. Staden stöder barnens och barnfamiljernas idrottsaktiviteter på flera olika sätt. En del av tjänsterna är avgiftsfria (t.ex. simhallsbesök för barn under 7 år i sällskap med en betalande vuxen, allmän skridskoåkning i ishallarna) och dessutom får arbetslösa och studerande rabatt. Ungdomstjänsternas verksamhet är huvudsakligen avgiftsfri men ibland kan deltagarna betala något för de material de använder. Det är möjligt att bli befriad från avgifter för den avgiftsbelagda läger- och kursverksamheten. Dessutom stöder staden föreningsverksamheten bland annat genom bidrag, genom subventionerade lokalhyror och genom att låna ut redskap. På detta sätt kan en måttlig prisnivå upprätthållas för de aktiviteter som föreningar erbjuder. Församlingarna ordnar också mångsidig verksamhet och stöd för barn, unga och familjer. Social- och hälsovårdssektorns tjänster för barn och familjer försöker känna igen stödbehovet i ett tidigt skede och ge stöd vid rätt tidpunkt. Tjänsterna för barnfamiljer ger handledning och rådgivning avgiftsfritt. För hemtjänsten tar staden däremot ut en avgift vars storlek beror på familjens inkomster. Låginkomsttagare kan bli befriade från avgiften. Tjänsterna för barnfamiljer är avgiftsfria för familjer som är klienter hos barnskyddet om tjänsterna ingår i det planerade barnskyddsarbetet. Avgifterna för kortvarig vård och hemtjänst för familjer med handikappade barn är graderade enligt familjens inkomster men låginkomsttagare kan ansöka om att bli befriade från dem. Mentalvårds- och terapitjänsterna för barn är gratis. Däremot är den specialiserade sjukvårdens poliklinikbesök avgiftsbelagda för alla. Barnfamiljer som får utkomststöd har en möjlighet att ansöka om kompletterande stöd för barnens hobbyer. Staden har kommit överens om gemensamma normer för stödet. Familjer som är klienter hos barnskyddet kan dessutom få ekonomiskt stöd via barnskyddet.

5 Valtuusto Sida 5 / 5 Enligt flera utredningar är kommunborna inte alltid medvetna om vilka tjänster och förmåner som finns. Från familjernas synvinkel är barnfamiljernas tjänster splittrade. Det här gör det svårare för dem att hitta information och rätt slags stöd. Tjänsterna för barn och familjer måste alltså ännu sammanfogas till en helhet. För detta behövs strukturer som stöder ledarskapet och de gemensamma verksamhetsprinciperna, som i nuläget inte förverkligas på bästa möjliga sätt i Esbo. Under en kväll för barnfamiljernas välbefinnande lades ett förslag om att en sida för barnfamiljer i Esbo borde grundas på Facebook. Sidan skulle förverkligas i samarbete mellan stadens tjänster för barnfamiljer och övriga instanser som också producerar tjänster för barnfamiljerna. Förslaget är för stunden under arbete. Kundrådgivningen och servicehandledningen behöver också utvecklas, speciellt med tanke på webbrådgivningen. Social- och hälsovårdssektorns servicenät ska byggas ut med två familjecenter under de närmaste åren. Familjecentren i Mattby och Esbo centrum ska samla in olika tjänster för barnfamiljer under ett tak. En öppen rådgivning och ett familjekafé ska bli så kallade lågtröskeltjänster och förverkligas i samarbete med Mannerheims barnskyddsförbund. 2) På vilka sätt motverkar sektorerna i Esbo fattigdom bland barnfamiljer? Att motverka fattigdom är en mångfacetterad fråga. Barnfattigdom, precis som fattigdom överhuvudtaget, är starkt kopplat till ekonomin i allmänhet. Arbetslöshet, permitteringar, låga inkomster, försvagandet av socialskyddet och höjningar av kundavgifter går hand i hand med de ekonomiska konjunkturerna. Det osäkra ekonomiska läget i världen tyder inte på att det kommer att bli bättre tider för de fattiga. En av de tre tyngdpunkterna i regeringsprogrammet är en minskning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning. Viljan finns alltså. Hittills utgör de konkreta åtgärderna följande: en höjning på 100 euro i utkomstskyddets grunddel och arbetsmarknadsstödet, en höjning på 6 procent i utkomststödets grunddel, en höjning på 10 procent i utkomststödet för ensamförsörjare, en liten höjning i det allmänna bostadsbidraget samt den fortsatt avgiftsfria dagvården för låginkomsttagare. Det här påverkar inte nämnvärt de allra fattigaste familjerna eftersom utkomstskyddets 100 euro och höjningen i bostadsbidraget dras av utkomststödet. Inkomsterna för en barnfamilj som får utkomststöd stiger med några tiotals euro och för familjer med en ensamstående förälder med ca 85 euro per månad. Staden kan stöda fattiga barnfamiljer genom att bevilja dem förebyggande utkomststöd. Kommunen avgör själv med vilka grunder det förebyggande stödet beviljas. Det förebyggande utkomststödets andel av utgifterna för utkomststödet borde enligt rekommendationerna vara omkring 3,3 procent. År 2010 låg andelen i Esbo på 2,2 procent. Det förebyggande utkomststödet kan beviljas oberoende av om familjen har rätt till det grundläggande utkomststödet eller det kompletterande utkomststödet. Sammanlagt 169 hushåll fick endast förebyggande utkomststöd år Staten deltar inte i utgifterna för det förebyggande utkomststödet, men ersätter däremot hälften av utgifterna för det grundläggande utkomststödet.

6 Valtuusto Sida 6 / 6 Kommunen har många olika alternativ för att stöda barnfamiljernas vardag. Uppgifter som samlats in under flera olika projekt visar att upp till procent av barnfamiljerna behöver mer stöd än det normala. I de flesta fallen orsakas behovet av vanliga livshändelser (ett nytt barn, skilsmässa, flyttning, sjukdom o.s.v.) men också vissa riskfaktorer kan bidra (missbruk, psykiska problem, arbetslöshet och fattigdom, familje- och närståendevåld). Diskussionen om att förstärka det förebyggande arbetet har pågått i Esbo i flera år. Däremot har det inte diskuterats vilket slags problem som borde förebyggas eller hur arbetet i praktiken borde gå till. Familje- och socialtjänsterna arbetar med en ny modell för det förebyggande arbetet (LOP-arbetsgruppen, barnets rätt till tjänster). Modellen utgår från barnfamiljernas tankar och önskemål om stöd i vardagen. Verksamheten kör igång i Mattby. Flera aktörer som arbetar med barnfamiljer deltar i arbetet. Barnfattigdom är en av de fyra riskfaktorer som hotar välfärden i barnfamiljer och som det gemensamma utvecklingsarbetet som inleds 2012 ska motverka. Arbetsgruppen ordnade ett första seminarium om barnens rättigheter. Temat var fattigdom i barnfamiljer. Som en del av det ovan nämnda arbetet ska staden grunda en arbetsgrupp för barnfattigdom. Arbetsgruppen ska i början av 2012 inleda arbetet med en verksamhetsmodell för hur låginkomsttagarfamiljernas och barnens vardag kan göras lättare genom ett samarbete mellan kommunen och olika organisationer. Ett exempel på eventuella åtgärder är att få ut informationen om ekonomiskt stöd och befrielse från avgifter till alla tjänster. Arbetsgruppen kommer även att dryfta hur alla barn kunde säkras en möjlighet till hobbyer oberoende av familjens inkomstnivå. Dessutom ska staden köra igång stödverksamhet för likställda för låginkomsttagarfamiljer. Stödet förverkligas i samarbete med föreningen Pienperheyhdistys. Arbetslöshet är en betydlig bakomliggande faktor till låga inkomster, fattigdom och utslagning. Arbetslösheten är också kopplad till ett flertal andra negativa livshändelser och -erfarenheter, av vilka de mest angelägna är en dålig hälsa och sjuklighet. Risken att utsättas för arbetslöshet är starkt kopplad till utbildning. Störst är risken bland arbetstagare i lägre positioner. Genom att satsa på sysselsättningen bland unga är det möjligt att skära ner på framtidens barnfattigdom. Enligt samhällsgarantin för unga, som trädde i kraft 2010, ska alla unga under 25 år inom de tre första arbetslöshetsmånaderna aktivt erbjudas tjänster som bidrar till att den unga kommer in på arbetsmarknaden. I oktober 2011 fanns 618 unga arbetslösa, vilket är 14,5 procent färre än i oktober Situationen går alltså mot rätt håll, men det finns ännu mycket att göra. Risken för utslagning är störst bland unga som inte gått ut grundskolan, unga som inte fått en studieplats på andra stadiet och unga som avbryter sina studier. Enligt förändringarna i ungdomslagen år 2011 blev det uppsökande ungdomsarbetet lagstadgat. I Esbo fanns i slutet av 2009 omkring unga i åldern som går miste om utbildning. Under åren ska Esbo med stöd av Kaste-finansiering bygga en

7 Valtuusto Sida 7 / 7 mångfacetterad verksamhetsmodell för basservicen och ett nätverk som ska stöda unga att bli självständiga och undvika utslagning. Som sammandrag kan vi konstatera att en minskning av fattigdomen bland barnfamiljer kräver en grundlig diskussion och beräkningar om den ekonomiska inverkan olika alternativ har. Frågan är en god inledning på denna diskussion. På nationell nivå har diskussionen bland annat behandlat möjligheten att omvandla barnbidragets ensamförsörjartillägg till privilegierad inkomst vid beviljandet av utkomststöd och möjligheten att betala barnbidrag för 17 år gamla barn. Det utvidgade barnbidraget skulle också vara privilegierad inkomst. Dessa åtgärder förutsätter en förändring i lagen om utkomststöd. Staden kan för sin del undersöka exempelvis om det förebyggande utkomststödet kunde riktas till fritidsaktiviteter för barn i fattiga familjer och till tillfällig barnskötsel. I nuläget är det för dyrt för låginkomsttagarfamiljer att anlita en tillfällig barnskötare. Tammerfors och Helsingfors städer utreder hur ett så kallat Aktivpass kunde tas i bruk och vilken inverkan det skulle ha. Esbo kommer också att inleda en utredning. Aktivpasset är avsett för låginkomsttagare och har som mål att förebygga utslagning genom att ge personer som fått utkomststöd under en längre tid (över 6 månader) avsevärda rabatter inom stadens kollektivtrafik, simhallar och gym. Det beräknas att Aktivpasset skulle gälla omkring barnfamiljer i Esbo. Beslutshistoria Social- och hälsovårdsnämnden Förslag Direktör för familje- och socialservicemarja-leena Remes Social- och hälsovårdsnämnden föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige ska anteckna redogörelsen för kännedom som svar på Johanna Värmäläs och 20 andra ledamöters fråga lämnad om fattigdom bland barnfamiljer samt konstatera att frågan är slutbehandlad. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Beslut Social- och hälsovårdsnämnden Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Omsorgsdirektör Juha Metso Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Johanna Värmäläs och 20 andra ledamöters fråga av om fattigdom bland barnfamiljer och konstaterar att frågan är slutbehandlad.

8 Valtuusto Sida 8 / 8 Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

9 Valtuusto Sida 9 / 9