FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND"

Transkript

1 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 1 / FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND VERKSAMHETSPLAN 2012 Huvudmål år 2012 Studentrörelsen i kommunalvalet Temat för FSF år 2012 är att värna om studentrörelsens kollektiva genomslagskraft. Som ett stort gemensamt projekt ger FSF och studentkårerna in i kommunalvalet med målsättningen att universitetsstäderna ska bli de mest studentvänliga orterna i Finland. Kommunalvalet görs till ett generationsval genom att stödja studentkårernas kommunala påverkansarbete. Studentkårerna lyfts fram som de viktigaste påverkarna i kommunalvalet genom att förbättra deras synlighet på lokal nivå och hjälpa dem att uppnå lokala målsättningar. FSF stöder studentkårernas kommunala påverkansarbete genom att föra en engagerande nationell kommunalvalskampanj utgående från studentkårernas behov. Som en del av kampanjen ordnas en kommunalvalsturné till studieorterna. FSF lyfter under hela året fram lokala och nationella teman för kommunalvalet både i medierna och tillsammans med andra samarbetsparter. De allmänna nationella temana för kommunalvalet är: att förbättra den unga generationens möjligheter att påverka att utveckla studentboendet att utveckla kollektivtrafiken samt att förbättra förutsättningarna för lättrafik på studieorterna Nya projekt 1. Underlätta studiegången I den aktuella debatten är en reform av studentantagningen, studiernas fortskridande och tiden för slutförande av studierna mycket synliga. Perspektivet handlar ofta om effektivitet och tempo. FSF för in perspektiv och lösningar som är meningsfulla för de studerande och beaktar att det även i framtiden ska vara möjligt för studenterna att göra misstag och hitta sin egen studieinriktning, ha fritidsintressen och vara aktivt engagerade i samhället under sin studietid. Studiegången ses som en helhet: från studentantagningen till avläggande av examen och vidare till vuxenutbildning och fortbildning. FSF arbetar för att förverkliga och ta i bruk flexibla studiemöjligheter samt för att inkludera de

2 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 2 / studerande i universitetsgemenskapen. I påverkansarbetet fäster FSF uppmärksamhet vid studiepoängens olikvärdighet samt vid att möjliggöra en studietakt som motsvarar den utsatta tiden för att avlägga examen. Även då studenter insjuknar eller lider av psykisk ohälsa bromsas studierna upp betydligt. FSF arbetar för att se till att studenter som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp tidigare och att den som lyfter sjukdagpenning ska kunna studera på deltid. 2. Fokus på kunskap Den utbildningspolitiska diskussionen i Finland styrs för tillfället av en diskussion om resurser samt av en strävan mot effektivitet och snabbhet. Å andra sidan är målsättningen enligt regeringsprogrammet att göra finländarna till världens mest kunniga folk före år Målsättningen är bra, men i förverkligandet av den har man fokuserat främst på kvantitativa utbildningsmål. Vid sidan av att trygga utbildningsmässig jämlikhet måste man således även granska kvaliteten på kunskapen såväl ur ett bildningsperspektiv som utgående från arbetsmarknadens behov av kunskap och utveckling. I samhällsdebatten betonar FSF hur viktigt det är för utvecklingen av den finländska kunskapen att undervisningen och studierna baseras på högklassig forskning för utvecklingen av den finländska kunskapen och för fram konkreta förslag för att förbättra kvaliteten på undervisning, studier och lärande. FSF ordnar tillsammans med olika samarbetsparter evenemang där man diskuterar frågor som är centrala för kunskapsutvecklingen, såsom undervisningens status och betydelsen av läroplansarbete och uttalade inlärningsmål. FSF fortsätter tillsammans med studentkårerna sprida metoder och god praxis för studentcentrerat lärande. FSF arbetar för att det ska vara möjligt att under studierna få den kunskap som behövs i arbetslivet samt goda förutsättningar att efter utexamineringen få arbete som motsvarar utbildningen. Därutöver arbetar FSF för att studerande ska ha möjlighet att avlägga en välorganiserad högskolepraktik med konkurrenskraftiga arbetsvillkor samt för att också kunskaper som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet ska erkännas som en del av examina. I diskussionen lyfter FSF också in möjligheterna till livslångt lärande, inklusive utveckling av fortbildningen vid universiteten. 3. Universitetens strukturella utveckling och interna resursfördelning Den strukturella utvecklingen fortsätter under pågående regeringsperiod och torde förbli en process som till betydande grad påverkar utbildningssystemet. I den strukturella utvecklingen av universitetssektorn är den omfördelning av interna resurser som sker genom profilering speciellt viktig. FSF deltar aktivt i diskussionen om strukturell utveckling och profilering och fortsätter samtidigt på sin inslagna riktning att inte ta ställning i universitetens interna angelägenheter. Däremot stöder FSF studentkårerna och studentrepresentanterna så att de studerandes röst hörs

3 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 3 / än bättre i dessa frågor. Dessutom fäster man inom den strukturella utvecklingen speciell uppmärksamhet vid särfrågorna inom den svenskspråkiga universitetsutbildningen, såsom antalet nybörjarplatser och utbildningsprogrammens placering. 4. Kommersialiseringen av utbildningen i Finland Utbildningen har efterhand kommersialiserats på alla utbildningsstadier: vuxenutbildningen och fortbildningen har redan länge verkat enligt kommersiella principer, högskoleutbildningen har internationellt sett kommersialiserats under de senaste åren, och ett nytt fenomen i Finland är de olika kommersiella tjänsterna på andra stadiet och inom den grundläggande utbildningen. Kommersialiseringen förändrar synen på vad utbildning är, vilka värden den tjänar och hur den ska anordnas. FSF gör en lägesanalys av kommersialiseringen av utbildningen i Finland. I analysen beaktas bl.a. avgiftsbelagda utbildningsprogram, preparandkurser, utvecklingen av utbildningsexport och uppdragsutbildning samt det ökande utbudet av utländskt utbildningsutbud i Finland. FSF granskar även de förändrade förhållandena för grundexamensutbildningen och den avgiftsbelagda fortbildningen och vuxenutbildningen. Utifrån lägesanalysen planerar FSF vad som bör göras. FSF fäster speciellt uppmärksamhet vid uppföljning och kritisk utvärdering av försöket med terminsavgifter samt vid utbildningsexportens etiska aspekter. 5. Studerandes rättsskydd Att studerandes rättsskydd och likabehandling äventyras har under den senaste tiden blivit föremål för diskussion speciellt till följd av den s.k. SORA-lagstiftningen samt tillämpningen av begränsningen av studietiden. FSF följer upp hur begränsningen av studietiden tillämpas och hur SORA-lagstiftningen implementeras vid universiteten samt fortsätter tillsammans med studentkårerna arbeta för att få till stånd en så jämlik praxis som möjligt för implementeringen. FSF förbereder sig även på eventuella besvär genom att vid behov anlita extern juridisk expertis. FSF utreder vilka rättskyddsfall som oftast och mest sysselsätter studentkårerna. 6. Rikta uppmärksamhet på invandrares studievägar Personer med invandrarbakgrund hamnar betydligt oftare än den övriga befolkningen utanför studier efter den grundläggande utbildningen. Inom yrkesutbildningen fortsätter en lika stor del av invandrarna, men inom den postgymnasiala utbildningen i medeltal en lägre andel än av den övriga befolkningen. Inte heller inom högskoleutbildningen motsvarar antalet invandrare deras andel av hela befolkningen. Uppmärksamhet fästs speciellt vid invandrarnas övergång mellan olika utbildningsstadier och att stödet vid övergången förbättras. De viktigaste målen är förberedande studier för såväl gymnasium (lukiostartti) som universitet. FSF skapar egna rekommendationer för en modell för universitetsförberedande studier riktade till personer med invandrarbakgrund. FSF samarbetar

4 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 4 / aktivt med andra student- och ungdomsorganisationer för att ge invandrarna fler och smidigare studievägsalternativ. Den gemensamma arbetsgrupp som organisationerna bildade 2011 fortsätter sitt påverkansarbete och samarbetar med olika invandrarorganisationer. FSF stöder studentkårerna i deras påverkansarbete för att förberedande studier ska upptas på högskolornas agendor. Som en del av påverkansarbetet betonas språkstudier under studietiden, fler möjligheter till praktik och nätverkande samt färdigheter i att söka arbete för alla invandrargrupper, även internationella studenter som kommer direkt till högskolorna. 7. Stärka högskolornas internationalisering Internationella studenters möjligheter att påverka vid högskolorna bör fortsättningsvis förbättras. Fungerande påverkanskanaler för internationella studenter skapas såväl via nuvarande strukturer som vid behov via nya strukturer. FSF arbetar för att öka de internationella studenternas möjligheter att delta i studentkårernas verksamhet och i andra viktiga organ som påverkar de studerandes ställning. FSF hjälper studentkårerna att utbyta god praxis i frågor som särskilt gäller internationella studenter. FSF främjar påbörjandet av en lägesutvärdering av högskolornas internationaliseringsstrategi. Studentorganisationerna deltar aktivt i utvärderingen. Som en del av utvärderingen av internationaliseringsstrategin deltar FSF även i diskussionen om målen och förutsättningarna för en internationalisering av högskoleutbildningen. 8. Arbeta för ett system med semesterbanker Snuttifiering av anställningar är vanligt i Finland. En stor del av de studerande har atypiska anställningar. Till följd av snuttifieringen av anställningarna är det omöjligt att ta någon längre, sammanhängande och på förhand planerad semester. Därför är det skäl att förändra nuvarande semesterpraxis. Att utveckla ett semesterbanksystem är en väsentlig del av diskussionen om att förbättra ställningen för dem som har korta anställningsförhållanden, även inom den akademiska sektorn. FSF utövar påverkansarbete tillsammans med politiska intressenter och arbetsmarknadsorganisationer. Målet är att under 2012 få upp semesterbanken i debatten och att under regeringsperioden få till stånd en beredning av ett semesterbankssystem. 9. Stärka likabehandlingsarbetet FSF stärker implementeringen och utvärderingen av likabehandling såväl på centralkansliet som i sitt arbete med studentkårerna. För detta ändamål uppdateras FSF:s plan för likabehandling och den ska efterföljas i all intern och extern verksamhet inom alla sektorer. I samband med uppdateringen definieras bl.a. metoder för systematisk utvärdering av förbundets verksamhet ur ett likabehandlingsperspektiv. FSF stöder studentkårernas arbete för likabehandling och tillgänglighet. FSF fortsätter ordna jämlikhetsträffar för studentkårerna och permanentar tillgänglighetsnätverket.

5 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 5 / Förebygga marginalisering bland studerande genom socialt arbete Enligt resultaten från Suunta-projektet som förverkligades vid Tammerfors SHVS är det möjligt att med hjälp av socialarbetare effektivt förebygga marginalisering av studerande. Studerande har ofta inte tillgång till de tjänster som socialarbetare erbjuder och inte heller tillräcklig information om tjänsterna. Problem med studier och livskompetens framkommer ofta då hälsoproblem utreds, men det finns inte någon naturlig kanal från studerandehälsovården till det kommunala socialarbetet. För att kunna förebygga marginaliseringen av studerande och främja att studierna fortskrider bör man se till att de studerande har tillgång till socialt arbete som är anpassat för dem. FSF samlar information om möjligheterna att anordna socialt arbete avsett för studerande och utarbetar en egen uppfattning om den bästa modellen för detta (t.ex. kommunalt, vid högskolan eller genom SHVS). Förbundet inleder påverkansarbete utgående från den information som samlats in. 11. Ett fungerande socialskyddssystem I socialskyddssystemet finns flera missförhållanden som rör de studerande, och studiestödet kan inte tillräckligt väl kombineras med andra förmåner. FSF kartlägger sådana problem i användningen av studiestöd som har att göra med studiestödet i två steg, sjukpenningen, utkomstskyddet samt eventuella andra problem. FSF utarbetar en egen långsiktig vision om att utvecklingen av de studerandes utkomst ska ske som en del av socialskyddet som helhet. 12. Förbättra synligheten för FSF:s utvecklingssamarbete FSF ökar tillsammans med studentkårerna utvecklingssamarbetets synlighet och attraktionskraft. Varje student bör ha möjlighet att delta i utvecklingssamarbetet antingen genom att delta i aktiviteter kring utvecklingssamarbete eller genom att göra en inbetalning till utvecklingssamarbete. FSF synliggör tillsammans med KENKKU och studentkårernas aktörer inom utvecklingssamarbete sitt eget utvecklingssamarbete och breddar på så sätt studenternas möjligheter att delta. Inom FSF inkluderas utvecklingssamarbetet mer genomgripande i verksamheten genom att KENKKUs resurser utnyttjas i opinionsbildningen och kommunikationsarbetet. KENKKU är en allt aktivare del av FSF:s påverkansarbete. 13. Skapa ett föreningsnätverk De föreningar som verkar inom studentkårerna är ofta de organisationer som står studenterna närmast. Föreningarna välkomnar nya studenter, bevakar de studerandes intressen på läroämnes- och fakultetsnivå och ordnar verksamhet som främjar gemenskap och studieförmåga. Med hjälp av dessa organisationer kan FSF få mer omfattande information om de studerandes behov och därmed öka organiseringen inom studentrörelsen och snabbt nå stora mängder studerande. Genom att utveckla samarbetet med studentkårernas föreningssektor skapas synergieffekter bl.a. genom gemensam produktion av utbildningsmaterial och handböcker.

6 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 6 / FSF skapar huvudsakligen med hjälp av Kyky-projektet ett nätverk för föreningsansvariga och föreningssekreterare vid studentkårerna. Sektorns önskemål och behov kartläggs, och kommunikation, träffar och utbildningsmaterial planeras och förverkligas utifrån det. Föreningssektorn erbjuds stöd speciellt i fråga om att främja studieförmåga, tillgänglighet och likabehandling samt att integrera internationella studenter i föreningsverksamheten. Pågående projekt eller projekt under aktiv uppföljning 1. Utveckling av studiestödssystemet FSF följer med hur åtgärderna för att utveckla studiestödet förverkligas genom att samla in information om hur studiestödet i två steg fungerar och deltar i diskussionen om en vidareutveckling av studiestödet. FSF stöder en utveckling av studiestödssystemet i syfte att uppmuntra till studier på heltid. FSF arbetar med opinionsbildning för att återinföra försörjartillägget som en del av studiestödet och deltar även i den debatt som förs om utvecklingen av systemet med studielån. 2. Uppföljning av SHVS ekonomi och yh-försöket FSF följer med hur det hösten 2011 inledda SHVS-försöket för yrkeshögskolestuderande framskrider. FSF tryggar under försökstiden nivån på tjänsterna för universitetsstuderande. FSF fäster uppmärksamhet vid hur SHVS ekonomi utvecklas efter anpassningsåtgärderna. FSF fäster speciellt uppmärksamhet vid universitetens passivregister, som om de tas i omfattande bruk kan komma att ha ansenliga följder för SHVS ekonomi. FSF följer dessutom med hur de förändrade besöksavgifterna påverkar ekonomin och de studerandes beteende. 3. Utveckling av OLL FSF deltar i utvecklingen av OLL:s verksamhet och placerar de tre tyngdpunkterna för OLL:s verksamhet i följande prioriteringsordning: intressebevakning inom idrott och motion för studerande, stödjande av föreningsarbete för studerande samt koordinering av studentidrott på elitnivå. Inom intressebevakningen inom motion och idrott bör OLL fokusera på att främja hälsomotion och på att utveckla regionala motionstjänster. Inom främjandet av hälsomotion bör tyngdpunkten ligga på att aktivera fysiskt inaktiva studerande och inom utvecklingen av lokala motionstjänster på att utveckla motionstjänsterna vid högskolorna. Ett viktigt redskap i detta arbete är speciellt att förankra rekommendationerna för högskoleidrott. De studerandes föreningsengagemang stöds bäst genom att stödja utvecklingen av föreningarnas verksamhet. För att föreningarna ska kunna göra det borde de ha tillgång till kunskap om god praxis och erbjudas utbildning. Koordineringen av studentidrott på elitnivå är en viktig uppgift ur studerande elitidrottares perspektiv och dessutom en förutsättning för OLL:s ekonomiska resurser. Verksamheten inom den sektorn får ändå under inga omständigheter ta fokus från intressebevakningen och främjandet av föreningsarbetet. FSF deltar i arbetet i den tidsbundna styrgrupp som OLL tillsätter både genom personresurser från centralkansliet och genom representanter från studentkårerna. FSF diskuterar aktivt med sin egen medlemskår bl.a. under sektorträffarna. För att diskussionerna med den egna

7 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 7 / medlemskåren ska kunna föras öppet måste FSF hålla kommunikationen öppen även till OLL:s centralkansli. 4. Problem med och framtiden för studentboendet FSF inkluderar frågor om studentboende till en del av kommunalvalskampanjen. FSF strävar efter att tillsammans med universiteten och universitetsstäderna hitta rimliga lösningar för nödinkvartering. FSF stöder studentkårerna i det lokala påverkansarbetet gällande boende. FSF arbetar för att höja investeringsstödets andel. Inom påverkansarbetet gällande studentboende betonar FSF energieffektivitet, boendekvalitet och gemenskap. En arbetsgrupp tillsatt av UKM utredde år 2011 boendeservicen i anslutning till högskolornas internationalisering och föreslog att en uppföljningskommitté skulle tillsättas. Kommitténs uppgift var att följa med och stödja samarbetet mellan högskolornas internationella boendeservice och utvecklingen av tjänster. FSF förespråkar för sin del att en kommitté tillsätts och att dess målsättningar förverkligas och stöder att högskolorna får ett större ansvar för att anordna boende för internationella studerande. 5. Ett jämlikt familjeliv För att uppnå jämlikhet inom familjelivet måste Finland förnya sitt föräldraledighetssystem och stifta en jämlik äktenskapslag. FSF deltar aktivt i debatten om en förnyelse av modellen för familjeledigheter, om en jämn fördelning av kostnaderna för föräldraskap mellan arbetsgivarna och om möjligheterna att kombinera familjeliv med arbete eller studier. FSF främjar att en jämlik äktenskapslag stiftas. 6. Kommunikation till och förbi 2010-talet Praxisen i kommunikationshandboken som färdigställdes år 2011 tas i bruk i alla FSF:s vardagsrutiner. FSF förnyar sitt informationsmaterial för nya studerande och intressenter. FSF förbättrar sin genomslagskraft i sociala medier och producerar där regelbundet material som intresserar såväl studerande som intressegrupper. FSF letar efter nya och lätta medel för att på nätet berätta om sin verksamhet för studentkårerna, de studerande och andra intressenter. FSF utvecklar sin praxis för dokumentation och arkivering. FSF utvecklar sin verksamhet mot en mer genomgripande trespråkighet. Förbundet främjar användningen av finska, svenska och engelska samt en jämlik språkpolitik i sin egen och studentkårernas verksamhet. 7. Förlängning av arbetskarriärerna Åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna angår de studerande hela vägen från grundstadiet till arbetslivet. FSF bevakar sina medlemmars intressen i diskussionen kring en förlängning av arbetskarriärerna. Utöver utbildningsrelaterad intressebevakning bär FSF ansvar för att arbetskarriärerna förlängs i mitten och på slutet genom att ta ställning exempelvis i frågor som gäller arbetshälsa och flexibilitet i arbetslivet. FSF breddar sin egen sakkunskap och sitt intressentnätverk för att förbättra den egna intressebevakningen inom diskussionen om förlängningen av arbetskarriärerna. FSF för fram egna åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna och samarbetar med

8 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 8 / studentkårerna för att få såväl politiska beslutsfattare som arbetsmarknadsorganisationer att lyssna till de studerandes röst. 8. Studerandes arbetslivsrättigheter Det är vanligt förekommande att studerande arbetar under studietiden. En del av studenterna utför arbete som motsvarar deras framtida utbildningsnivå, men största delen av dem utgör även en arbetsreserv i arbetsuppgifter som inte motsvarar deras nuvarande eller framtida utbildningsnivå. På arbetsmarknaden förekommer konkurrens såväl om billig arbetskraft som om arbetsplatser. Till följd av detta arbetar en del studerande under dåliga arbetsvillkor och i undermåliga förhållanden. FSF betonar att studerande som arbetstagare är jämlika med andra och för fram problem och utvecklingsbehov i anslutning till arbete under studietiden. Det handlar om en bredare problematik som har att göra med de studerandes utkomst och arbetsmarknaden. Arbetet utförs som ett samarbete mellan FSF:s sektorer och tillsammans med FSF:s intressegrupper. Målet med lobbyarbetet är att förbättra arbetsvillkoren för studerande samt att få upp arbete under studietiden på intressegruppernas agenda. 9. Förbättrad tillgång till akademisk arbetskraftsservice och handledning Syftet med arbetskraftsservice är att erbjuda sådana tjänster som kan nyttjas både självständigt och individuellt, såsom information om arbetsmarknaden, utbildning och företagande. Dessutom hjälper arbetskraftsservicen att söka och förmedla arbete. Universitetens karriär- och rekryteringsservice hjälper studerande att planera sina studier, identifiera sin kompetens och planera sin studie- och arbetskarriär. Genom att erbjuda information, utbildning och handledning under studierna och efter utexaminering hjälper dessa båda tjänster studenterna att få arbete. För att de studerande ska få uppdaterad och aktuell information och i tid få den hjälp och handledning de behöver bör resurserna för båda dessa tjänster vara korrekt dimensionerade för de studerandes behov. Båda tjänsterna bör även i full utsträckning beakta internationella studenters behov. FSF verkar tillsammans med studentkårerna för att förbättra den akademiska arbetskraftsservicen på universitetsorterna samt för att öka samarbetet mellan universitetens karriär- och rekryteringstjänster och arbets- och näringsbyråerna.

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Läs mer

Remissrundan inleds under höstseminariet 29 september och avslutas 16 oktober. Vi ber studentkårerna inkomma med utlåtanden om följande handlingar:

Remissrundan inleds under höstseminariet 29 september och avslutas 16 oktober. Vi ber studentkårerna inkomma med utlåtanden om följande handlingar: REMISSRUNDA 2015 Ärade studentkårernas representanter, Finlands studentkårers förbund (FSF) rf:s ordinarie förbundsmöte ordnas den 20 och 21 november på Korpilampi i Esbo. Förbundsmötet väljer ordförande

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

PM om styrningen av Studerandenas idrottsförbund och Finlands studentkårers förbund

PM om styrningen av Studerandenas idrottsförbund och Finlands studentkårers förbund 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 PM om styrningen av Studerandenas idrottsförbund och Finlands studentkårers förbund Avsikten med detta dokument är att kortfattat beskriva verksamheten i Studerandenas idrottsförbund

Läs mer

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) 1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Förnyelse av planering och beskrivning av FSF:s verksamhet

Förnyelse av planering och beskrivning av FSF:s verksamhet 2.11.2012 i Helsingfors Bästa studentkårsaktiva, Under perioden 21.9 12.10 ordnades en remissrunda för förbundsmöteshandlingarna. Vi fick utlåtanden om handlingarna från 15 medlemskorporationer. Utgående

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4

Läs mer

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg Datum 7.8.2012, kl. 8.30 10.00 Dokumentation Skriftlig rapport skriven av Lena Johansson

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 18 september

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Studentkåren Malmös verksamhetsplan 13/14

Studentkåren Malmös verksamhetsplan 13/14 .doc 1 (5) Studentkåren Malmös verksamhetsplan 13/14 1. Inledning Under verksamhetsåret 12/13 har Studentkåren Malmö genomfört många förbättringar i Kårens struktur men än är arbetet inte klart och Kåren

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen

Läs mer

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till

Läs mer

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 7 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Remissrunda 29.9 16.10.

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 7 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Remissrunda 29.9 16.10. SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 7 VERKSAMHETSPLAN 2016 1. Försökskultur skapar Framtidens universitet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Läs mer

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING Neuvottelutulos 13.10.2011 klo 10 1(10) INOFFICIELL ÖVERSÄTTNING RAMAVTAL ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING De undertecknande arbetsmarknadscentralorganisationerna

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år 1(7) German Bender Tel: 08 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Till TCOs kansliberedning 2015-11-06 Betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) TCO Dnr 15-0079 TCO har

Läs mer

Verksamhetsplan för Jönköping Studentkår, 2015/16 150420. Verksamhetsplan för Jönköpings Studentkår 2015/2016

Verksamhetsplan för Jönköping Studentkår, 2015/16 150420. Verksamhetsplan för Jönköpings Studentkår 2015/2016 Verksamhetsplan för Jönköpings Studentkår 2015/2016 INLEDNING... 1 DISPOSITION... 1 FOKUSFRÅGA STRÄVAN MOT DEN GODA UTBILDNINGEN... 2 1. ORGANISATION OCH LEDNING... 3 1.1 INTERNATIONALISERING... 3 1.2

Läs mer

Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020

Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020 STENUNGSUNDS KOMMUN Jämställdhetsprogram och lokal Handlingsplan för Jämställd Västra Götaland Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020 Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Folkhälsorådet Oskarshamns kommun

Folkhälsorådet Oskarshamns kommun Folkhälsorådet Oskarshamns kommun Verksamhetsplan 2016 16 Innehåll Inledning... 3 Ledamöter under 2016... 3 Folkhälsorådets uppdrag... 4 Förutsättningar... 4 Folkhälsorådets arbete 2016-2017... 5 Psykisk

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

ANSÖK! SE ARCADA.FI. HÖGSKOLAN FÖR LIVET. Högre yrkeshögskoleexamen inom hälsa och välfärd. Masterarbetet stöder Anu i jobbet S. 4

ANSÖK! SE ARCADA.FI. HÖGSKOLAN FÖR LIVET. Högre yrkeshögskoleexamen inom hälsa och välfärd. Masterarbetet stöder Anu i jobbet S. 4 ARCADA HÖGSKOLAN FÖR LIVET. Högre yrkeshögskoleexamen inom hälsa och välfärd. ANSÖK! SE ARCADA.FI Gemensam ansökan, vuxenutbildning 7.3 12.4.2011. Välkommen tillbaka till högskolan för livet S. 2 Masterarbetet

Läs mer

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015

Läs mer

JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012

JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012 JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012 INLEDNING Hyrt arbete är en ny arbetsform som ser ut att breda ut sig på arbetsmarknaden, även inom det journalistiska arbetet. Särskilt i Sverige

Läs mer

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Avsändare: Datum: Kårstyrelsen 2013-09-09 4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Kårstyrelsen föreslår fullmäktige: att anta den konkretiserade verksamhetsplanen för verksamhetsåret

Läs mer

Handikappolitiskt program för Sibbo kommun 2013 2016

Handikappolitiskt program för Sibbo kommun 2013 2016 Handikappolitiskt program för Sibbo kommun 2013 2016 Innehåll Förord... 1 1. Programmets mål... 2 2. Värden... 3 3. Attityder... 4 4. Kommunikation... 4 5. Livsmiljö, byggande och tillgänglighet... 5 6.

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv nedan under

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN Enligt den reviderade jämställdhetslagen som trädde i kraft 1.6.2005 hör det varje arbetsplats med 30 eller fler anställda till att utarbeta en jämställdhetsplan.

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@

Läs mer

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Samarbetskommittén 14.4.2014 Personalsektionen 12.5.2014 Kommunstyrelsen 16.6.2014 Kommunfullmäktige 22.9.2014 I Korsholms kommun sätter vi ribban högt. Vi

Läs mer

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen

Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen - Hankens erfarenheter Maj-Britt Hedvall Svenska handelshögskolan Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.fi Hanken

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Dnr: 843/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell teknik, 120 The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Ansvarig institution

Läs mer

Verksamhet i samverkan

Verksamhet i samverkan Bilaga 3 till lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Verksamhet i samverkan Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har identifierat samverkansområden

Läs mer

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018. Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018. Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39 Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Jämställdhetsarbetets juridiska grund... 3 3. Målsättningar

Läs mer

ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014

ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014 ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014 Sammanfattning av slutrapporten enligt rubrikerna i rapporteringssystemet EURA 2007 A-K Sundqvist, projektledare Projektledarens

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Aktivt främjande av studieförmågan. 29.9.2015 Åbo Klara Schauman-Ahlberg, studiepsykolog

Aktivt främjande av studieförmågan. 29.9.2015 Åbo Klara Schauman-Ahlberg, studiepsykolog Aktivt främjande av studieförmågan 29.9.2015 Åbo Klara Schauman-Ahlberg, studiepsykolog Studieförmåga Studeranden med förmåga? Studieförmåga i högskolesamfundet Videon är producerad inom Kykyprojektet

Läs mer

Styrelsekonferensen den 28 29 augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag

Styrelsekonferensen den 28 29 augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag Datum Bilaga till protokoll styrelsen 2007-12-14 Styrelsekonferensen den 28 29 augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag Kommunförbundet Skånes vision att anta vision för förbundet enligt bifogade

Läs mer

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering och utveckling

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

ARBETSPLAN 1 2013-2014

ARBETSPLAN 1 2013-2014 ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020

VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 Sidan 1 / 7 Bilaga 2/34 Gem. kfm. 29.9.2015 VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 1 INLEDNING Gemensamma kyrkorådet vid Vasa kyrkliga samfällighet beslutade inleda planeringsarbetet

Läs mer

Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012

Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012 Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012 Olika typer av prognostisering Heidi Backman Världen förändras. Branscher förändras. Yrken kommer och går. Arbetsuppgifterna

Läs mer

PM 2009: RVII (Dnr 322-2936/2008)

PM 2009: RVII (Dnr 322-2936/2008) PM 2009: RVII (Dnr 322-2936/2008) Kommunsamarbete inom Stockholms län angående specialiserade yrkesutbildningar inom sfi, så kallad sfx Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län Borgarrådsberedningen

Läs mer

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet 1 Nationellt tema: Delaktighet Åtgärdsområde 5: Social delaktighet och bekämpning av fattigdom Åtgärdshelheter: Stödjande av den sociala delaktigheten hos de personer som har den svagaste ställningen på

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Individuella behov var får jag stöd?

Individuella behov var får jag stöd? Individuella behov var får jag stöd? Vates 3.12.2015 Sixten Snellman, rektor 18.12.2015 Esittäjä 1 Aktivera resurserna utbildning eller arbete? Studier efter grundläggande utbildningen Vilket stöd erbjuds

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-15 KS 2013/0620 Kommunstyrelsen Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

Arbetsplan. Textdelen

Arbetsplan. Textdelen Arbetsplan Textdelen 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Magisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: ZOG21 Magisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Public Health Sciences with focus

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND Projektutlysning för internationellt samarbete som finansieras av europeiska socialfonden Ansökningsanvisning 15.4.2016 PROJEKTUTLYSNING

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Världen finns nära dig

Världen finns nära dig Världen finns nära dig Bli internationell med oss Internationalisering angår alla Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en fördomsfri vägvisare för internationaliseringen

Läs mer

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020 Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer