SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA

Transkript

1 SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser för dem som söker sin första studieplats vid en högskola. Dessutom tar universiteten och yrkeshögskolorna i bruk en gemensam riksomfattande ansökan. Avsikten är att ansökningsförfarandet enligt reformens första skede tas i bruk i den gemensamma ansökan hösten 2014 för antagningen av studerande till utbildningar som inleds våren I reformens andra skede reserveras den gemensamma ansökan för dem som ansöker om sin första studieplats vid en högskola och det ordnas separata ansökningsalternativ för övriga sökande. Enligt den preliminära tidsplanen väntas ansökningsförfarandet enligt reformens andra skede tas i bruk våren 2016 för antagningen av studerande till utbildningar som inleds hösten Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? Genom att redan i reformens första skede anslå studieplatser särskilt för dem som söker sin första studieplats vid en högskola eftersträvar man att en allt större andel skulle bestå av helt äkta nya studerande som inte redan har en studieplats vid en högskola. Genom att reservera studieplatserna på det här viset är avsikten att trygga de kulturella rättigheterna enligt grundlagens 16 genom att tillförsäkra så många som möjligt en studieplats. Målet är också att till denna del sänka åldern för inledande av högskolestudierna och därmed snabba upp övergången från högskolestudierna till arbetsmarknaden. Åldern vid vilken de studerande inleder högskolestudierna kan förväntas sjunka, när allt fler nybörjarstuderande får en studieplats. Syftet med att anslå studieplatserna är också att förbättra genomströmningen för högskolestudiernas del. Allt fler kan förväntas slutföra studierna, om den studieplats de tagit emot varit motiverande för dem. En hur stor andel av studieplatserna som ingår i ansökan 2014 anslås för personer som ansöker första gången om studieplats vid en högskola? Det är högskolorna som bestämmer om antalet studieplatser som reserveras för dem som ansöker om sin första studieplats. Högskolorna informerar om på vilka studieområden det reserveras studieplatser och hur många de blir. Om jag inte blir antagen till den studieplats jag i första hand sökt till i ansökan hösten 2014, lönar det sig i då för mig att ta emot någon annan studieplats? I första hand är studieplatserna avsedda för den som vill avlägga i frågavarande examen. Om du tar emot en plats inom en utbildning och inte har för avsikt att avlägga examen, kanske du samtidigt berövar någon annan som skulle vilja avlägga just den examen en studieplats. Ta därför emot platsen bara om du faktiskt har för avsikt att avlägga examen. Om du tar emot platsen, men senare i alla fall upptäcker att du vill byta studieinriktning, finns det ansökningsmöjligheter och -vägar till andra utbildningar till buds för dig. Den som studerar vid en högskola eller har avlagt examen ska i regel ha möjlighet att ansöka om och antas till samtliga utbildningar som erbjuds dem som ansöker om sin första studieplats. Även om det har reserveras studieplatser för personer som ansöker om sin första studieplats i syfte att förbättra situationen för dem, får dina möjligheter att bli antagen enligt lagen inte oskäligt försämras i förhållande till dem som ansöker om sin första plats.

2 Vid behandlingen av reformens första skede konstaterade riksdagens grundlagsutskott att: Det får inte gå så att de som redan har avlagt en högskoleexamen eller tagit emot en högskoleplats hamnar i ett oskäligt sämre läge än de som ansöker om sin första studieplats, och det måste också i framtiden vara möjligt att avlägga en högskoleexamen till utan att byta studieinriktning. 1 Detta beaktas också i reformens andra skede. Vore det inte bättre att de som inte antas till den utbildning de helst skulle få, ändå tog emot en studieplats, även om de inte har för avsikt att avlägga just den examen? Det skulle ju betyda att de åtminstone studerade någonting det året, och efter det kunde söka in på nytt nästa år? Med tanke på vikten av ett välfungerande utbildningssystem och hela samhällets bästa, är det bättre om enbart sådana personer som verkligen har för avsikt att studera ett ämne tar emot nybörjarplatserna på det studieområdet. Om du tar emot en plats, blir någon annan utan. Jag är inte säker på vad jag vill studera. Vad ska jag göra? Du kan i alla fall ansöka om och ta emot en plats på ett område som intresserar dig. Om du senare upptäcker att du vill byta studieinriktning, kommer du att få ansökningsmöjligheter och -vägar till andra studieområden. Även om det reserveras en kvot nybörjarplatser för dem som ansöker om sin första studieplats (eller blir frågan om något annat slags fördelningsprinciper i reformens andra skede), får enligt lagen dina möjligheter att antas inte försämras oskäligt jämfört med dem som ansöker om sin första studieplats. Vilka räknas som personer som ansöker om nybörjarplatser i ansökan hösten 2014 (och därefter)? De som anses ansöka om sin första studieplats är samtliga personer som inte tagit emot någon studieplats som leder till examen och som inte avlagt examen vid finländska högskolor. För att reformen inte ska påverka de sökande retroaktivt, räknas också de som tagit emot en studieplats som leder till examen och där studierna inletts våren 2014 eller tidigare som personer som ansöker om nybörjarplatser, förutsatt att de inte har avlagt högskoleexamen. Det är först studieplatser som mottagits för vilka studierna inleds hösten 2014 påverkar framtida gemensamma antagningar så att man inte längre anses vara en person som ansöker om en nybörjarplats. En person som fått och tagit emot en studieplats i den gemensamma ansökan 2013 räknas till exempel som en person som ansöker om en nybörjarplats, om hon eller han deltar i den gemensamma ansökan hösten Men om den sökande redan har avlagt examen vid en finländsk högskola, räknas han eller hon inte in i kvoten för dem som ansöker om en nybörjarplats, eftersom han eller hon redan ha en examen. Anses jag ansöka om en nybörjarplats, om jag blivit klar från universitetet eller yrkeshögskolan före ansökan hösten 2014? Nej. Hur byter man studieinriktning framöver? / Hur kan en person som redan har en högskoleexamen framöver söka till en yrkeshögskola eller ett universitet? I reformens första skede kan de som byter studieinriktning ansöka via den gemensamma ansökan. Också framöver kommer man att kunna byta inriktning. Om den som byter studieinriktning har avlagt högskoleexamen eller tagit emot en studieplats vid en högskola i den gemensamma ansökan våren 2014 eller senare, anses han eller hon dock ansöka om sin första studieplats. Utöver den gemensamma ansökan kommer högskolorna att ordna separata antagningar, till exempel till studier på magisternivå. Studieplatser på magisternivå reserveras inte för dem som ansöker om sin första studieplats. 1

3 Därtill uppmuntras högskolorna att skapa flexibla övergångsalternativ, med vars hjälp de som byter studieinriktning kan övergå till ett nytt alternativ utan att på nytt ansöka om studieplats via den gemensamma ansökan. Det finns redan nu sådana övergångsalternativ, men man vill utöka dem och skapa enhetlig förfaranden. Antagningen av en studerande som byter inriktning bör grunda sig på den tidigare studierätten samt på högskolestudier som avlagts inom samma eller ett närliggande studieområde och hur framgångsrik den studerande varit i det avseendet. Övergångsalternativ kan således inte ordnas till precis alla utbildningar eller oavsett studiebakgrund. Hotar reformen en jämlik behandling av unga? Man kan inte bedöma likvärdigheten i fråga om hur studieplatserna fördelas enbart genom att betrakta den gemensamma ansökan. Den gemensamma ansökan, separata ansökningar och förfaranden vid byte från ett studieområde till ett annat under studiernas gång bör betraktas som en helhet. Högskolorna bör bättre än hittills göra det möjligt att inleda studier utgående från tidigare studier eller examensdelar och skapa flexibla såväl möjligheter såväl inom högskolan som mellan högskolorna för dem som önskar byta inriktning. Undervisnings- och kulturministeriet bereder i samråd med högskolorna rekommendationer och riktlinjer för utvecklande av möjligheterna att ansöka om platser utanför den gemensamma ansökan, samt till exempel för att förenhetliga förfarandena vid byte av studieinriktning och för att utnyttja de riksomfattade elektroniska systemen för ansökan om studieövergångar. Antagningen av studerande som byter inriktning bör basera sig på tidigare studierätt och utgå från tidigare studier på samma eller ett närbesläktat studieområde och studieframgången i detta avseende. Vid behandlingen av reformens första skede konstaterade riksdagens grundlagsutskott att: Det får inte gå så att de som redan har avlagt en högskoleexamen eller tagit emot en högskoleplats hamnar i ett oskäligt sämre läge än de som ansöker om sin första studieplats, och det måste också i framtiden vara möjligt att avlägga en högskoleexamen till utan att byta studieinriktning. Detta beaktas i reformens andra skede. Måste den som tagit studenten före 25 års ålder framöver ansöka till tre yrkeshögskolor eller yrkesutbildning på andra stadiet för att få arbetsmarknadsstöd? (Och hur är det om man bara söker till sex universitet?) Plikten att ansöka om utbildning för att berättigas arbetsmarknasstöd har ändrats från och med hösten En ung person som inte fyllt 25 år och som inte har yrkesutbildning måste delta i vårens ansökan om utbildningar som ger yrkesfärdigheter och inleds hösten därpå, om han eller hon vill ha kvar sin rätt till arbetslöshetsförmåner. Däremot har förpliktelsen att delta i höstens gemensamma ansökan för att ha kvar arbetslöshetsförmånerna slopats. Också ansökan till ett universitet är ett tecken på aktivitet, och kan även berättiga till arbetsmarknadsstöd. Närmare information om arbetslöshetsförmåner finns på webbplatsen för arbets- och näringstjänster: 3_stod_25aring/index.jsp Ändrar reformen också på antagningskriterierna eller inträdesproven? Yrkeshögskolorna och universiteten bestämmer också framöver hurdana antagningskriterier de har, och hurdana inträdesprov de ordnar. Är alla yrkeshögskolor och universitet i Finland med i den riksomfattande elektroniska gemensamma ansökan?

4 Högskolan på Åland och Polisyrkeshögskolan deltar inte i den gemensamma ansökan. Som det ser ut just nu kommer Försvarshögskolan att ordna antagningen av studerande enligt samma tidsplan som den gemensamma ansökan, med Försvarshögskolans utbildningar ingår inte i prioriteringssystemet för den gemensamma ansökan. Övriga, dvs. yrkeshögskolorna och universiteten inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, kommer att delta i den gemensamma ansökan. Man kan ändå inte söka till precis alla utbildningar via den gemensamma ansökan. Högskolorna kan ordna separata ansökningsförfaranden och lämna utbildningarna som ges på främmande språk utanför den gemensamma ansökan. Mer information om alternativen utanför den gemensamma ansökan hittar du på högskolornas egna webbsidor. Ska varenda kotte som ansöker om en studieplats vid en högskola framöver ansöka i det elektroniska systemet, eller kan man också fylla i ansökan på papper om man hellre vill det? Alla ansökningar till utbildningarna inom den gemensamma ansökan görs i samma system. Men den som vill kan precis som nu välj att fylla i och lämna in ansökan på papper. Får jag ändra på ordningsföljen på studieplatserna jag ansöker om efter det jag skickat in ansökan, om ansökningstiden ännu pågår? Ja, det kan du! Man får ändra på ordningsföljden ända tills ansökningstiden löper ut. Om jag inte får den studieplats jag helst vill ha, kan jag då ta emot en annan studieplats lägre ner på min prioriteringslista, men ändå fortsätta vänta på att det kanske blir en plats ledig högre upp på listan? Ja, om du befinner dig i det läget har du rätt att ta emot studieplatsen villkorligt, samtidigt som du fortsätter vänta på att det kanske frigörs en plats högre upp på din lista. När det nya ansökningsoch antagningssystemet tas i bruk, följer närmare instruktioner om hur du ska göra om du tar emot en studieplats. På vilket sätt ändras antagningen av studerande i praktiken i och med reformens andra skede? Enligt riktlinjerna i regeringsprogrammet reserveras den gemensamma ansökan i reformens andra skede för dem som ansöker om sin första studieplats vid en högskola och för övriga sökande ordnas separata ansökningsmöjligheter. Reformens andra skede bereds som bäst i samråd med högskolorna. Enligt den preliminära tidsplanen tas ansökningsförfarandet enligt reformens andra skede i bruk våren 2016 vd antagningen av studerande för utbildningar som inleds hösten Genomförandet av det andra skedet bereds i samråd med högskolorna. Just nu diskuteras två alternativ: antingen genomförs reformen så att högskolorna reserverar den gemensamma ansökan enbart för dem som ansöker om sin första studieplats och ordnar separata ansökningsmöjligheter för övriga grupper eller så får också andra än de som ansöker om sin första studieplats ansöka via den gemensamma ansökan, men högskolorna förpliktigas reservera ett tillräckligt stort antal platser för dem ansöker om sin första studieplats. Dessutom uppmuntras högskolorna att erbjuda flexibla övergångsmöjligheter från en studieinriktning eller högskola till en annan för den som så önskar, så att man inte ska behöva ansöka om en ny studieplats via den gemensamma ansökan. Antagningen av studerande som byter studieinriktning eller högskola bör grunda sig på tidigare studierätt och på högskolestudier inom samma eller ett närbesläktat studieområde samt studieframgången i detta avseende. Detta slags övergångsalternativ kan således inte ordnas för precis alla slags utbildningar och oavsett studiebakgrund.

5 Även i reformens andra skede kan en person samtidigt ha flera studieplatser. En person som studerar vid en högskola eller har avlagt examen, ska i regel ha möjlighet att ansöka om och antas till de utbildningar som erbjuds dem som ansöker om sin första studieplats