Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Transkript

1 2/ Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och man kan även beställa extra exemplar hos Kommunförbundets ansvarsområde för kommunalekonomi, fax (09) En årsprenumeration kostar 400 mk.

2 INNEHÅLL Sida Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 3 Beskattning 4 Uppföljning av översynen av statsandelssystemet 7 Bokföringsanvisningar 7 Olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter/ familjevårdare och vårdare av anhöriga 8 Revisionsnämndens mandattid och behörighet våren Social- och hälsovårdens klientavgifter och utsökning 10 Bilagor Det allmänna ekonomiska läget åren (bilaga 1) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 2) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter åren (bilaga 3) 2

3 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen ökade i fjol med 3,5 %. Enligt finansministeriets prognoser kommer produktionsvolymen att öka med 4,7 % under år Konsumentprisindex steg i fjol med 1,2 %. Under innevarande år uppskattas konsumentpriserna stiga med drygt 2 %. Bilaga 1 innehåller uppskattningar av hur de totalekonomiska variabler som är särskilt viktiga för kommunalekonomin utvecklas under åren Uppgifterna och uppskattningarna baserar sig på finansministeriets konjunkturprognos. Finansministeriets konjunkturöversikt 1/2000 och ekonomiska översikt februari 2000 finns på finansministeriets Internetsidor. Adressen är Kommunalekonomin under åren I mars sände inrikesministeriet en promemoria till kommunerna och samkommunerna: Kommunalekonomin Denna uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling bygger på en konjunkturprognos som finansministeriet gjorde upp i februari och på en budget på medellång sikt. Till grund för uppskattningen av den kommande utvecklingen ligger preliminära bokslutsuppgifter för 1999 för kommunerna och samkommunerna. I uppskattningen beaktas statsrådets beslut om ramarna för statens utgifter under åren Innehållet i utgiftsramarna beskrivs i den del av promemorian som handlar om utgifter och statsandelar. Promemorian kommer snart att finnas också på inrikesministeriets Internetsidor. Adressen är Kommunsektorns finansiella ställning förblev som helhet betraktad så gott som oförändrad under fjolåret. Ekonomin försvagades dock i synnerhet i små kommuner. Utjämningen av den ekonomiska utvecklingen i kommunerna berodde på att tillväxten avtog såväl när det gällde kommunalskatten som samfundsskatten. Kommunernas skatteinkomster uppskattas öka under åren med i genomsnitt 4,5 % per år. Kommunernas verksamhetsutgifter ökar under betraktelseperioden bl.a. på grund av att yrkeshögskoleundervisningen utvidgas och att lärarnas pensionssystem och förskoleundervisningen förnyas. Den ekonomiska utvecklingen förändras markant i enskilda kommuner, bl.a. beroende på att andelarna av samfundsskatten samt statsandelarna ändrats. 3

4 Även flyttningsrörelsen leder till att de enskilda kommunernas utgifter och inkomster utvecklas på ett annat sätt än tidigare. Riksdagen har fått meddelande om besluten gällande anslagsramarna. Ministerierna bereder budgetpropositionerna enligt de anslagsramar som godkänts för år Statsrådets meddelande till riksdagen om anslagsramarna finns på finansministeriets sida i Internet. Adressen är Bilagorna 2 och 3 visar hur den kommunala sektorns lönesumma och kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter utvecklats och hurdan utveckling antas bli under åren Uppskattningen av den kommunala sektorns lönesumma år 2001 baserar sig på en kalkyl där förtjänstnivåindex antas stiga med 3,5 % i kommunerna år Juhani Turkkila, tfn (09) Beskattning Redovisning av skatterna för skatteåren 1989 och 1990 I februari gjordes efterredovisningar av skatterna för skatteåren 1989 och 1990 och efterredovisningar av förskottsinnehållningarna för samma år. Åt skattetagarna utmatades specifikationer av efterredovisningarna av förskottsinnehållningarna. Däremot utmatades ingen specifikation av övriga efterredovisningar. De belopp som skall betalas eller uppbäras enligt efterredovisningarna behandlades dock i samband med redovisningen i februari. Därför avviker beloppen för skatt på förvärvs- och kapitalinkomst på utbetalningsspecifikationen från det belopp som skall betalas enligt redovisningsspecifikationen över skatt på förvärvs- och kapitalinkomst. Kommunen får närmare upplysningar om sina efterredovisningar hos sin egen skattebyrå. Samfundsskattens fördelningsandelar De nya fördelningsandelarna av samfundsskatt till enskilda kommuner för skatteåren 1999 och 2000 beräknades och togs i bruk i februari. Det har visat sig att fördelningsandelen för vissa kommuner har beräknats enligt felaktiga faktorer. Därför kommer fördelningsandelarna antagligen att räknas om i april. Beskattningsuppgifternas offentlighet 4 Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter gavs (1346/1999) och trädde i kraft Genom denna lag upp-

5 hävdes bland annat beskattningslagens bestämmelser om beskattningsuppgifternas offentlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet trädde i kraft i början av december 1999 (621/1999). Bestämmelserna i denna lag, den s.k. offentlighetslagen, tillämpas i allmänhet på utgivandet av uppgifter ur skatteförvaltningens offentliga handlingar. Enligt offentlighetslagen är skattemyndigheternas anvisningar och skattetagarnas redovisningsspecifikationer och handlingar som innehåller uppgifter om redovisningen offentliga handlingar. Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter innehåller särskilda bestämmelser om vilka beskattningsuppgifter som är offentliga, då beskattningshandlingarna och uppgifterna i dem i regel skall hemlighållas eftersom de gäller enskilda skattskyldigas ekonomiska ställning och privatliv. I 14 lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter finns bestämmelser om utlämnande av uppgifter till kommunen. Enligt denna paragraf kan skatteförvaltningen lämna kommunstyrelsen de uppgifter om skattskyldiga i kommunen som avses i lagens 5, jämte identifieringsuppgifter om de skattskyldiga, när kommunen behöver uppgifterna för att sköta sina lagstadgade uppgifter eller såsom skattetagare. Kommunstyrelsen kan lämna uppgifterna vidare till kommunens övriga myndigheter för att dessa skall kunna sköta sina lagstadgade uppgifter. Lagens 5 innehåller bestämmelser om offentliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningsuppgifter. Sådana uppgifter är bland andra uppgifterna om den skattskyldiges beskattningsbara inkomst vid kommunalbeskattningen, kommunalskatten, det sammanlagda beloppet debiterade skatter och avgifter och det sammanlagda beloppet förskott. För samfund är bl.a. följande uppgifter offentliga: uppgifterna om den beskattningsbara inkomsten och förmögenheten, det sammanlagda beloppet debiterade skatter, det sammanlagda beloppet förskott och det belopp som skall betalas eller återbäras vid skatteuppbörden. Kommunen har rätt att få de ovan nämnda offentliga uppgifterna utan avgift, antingen i manuell eller maskinläsbar form. Om kommunen ännu inte har fått de offentliga beskattningsuppgifterna för skatteåret 1998 är det skäl för kommunen att kontakta sin egen skattebyrå. Av beskattningsuppgifterna för samfund är det sammanlagda beloppet debiterade skatter en offentlig uppgift. Uppgiften används dock inte när man räknar ut en enskild kommuns företagsverksamhetspost som sedan inverkar på samfundsskattens fördelningsandel. För beräkning av företagsverksamhetsposten används skattebeloppet subtraherat med den i lagen om gottgörelse för bolagsskatt avsedda gottgörelse för bolagsskatt som skall räknas dividendtagaren till godo. Det skattebelopp varifrån gottgörelsen av bolagsskatt subtraherats är inte en offentlig uppgift och kommunerna kan därför inte få denna uppgift. 5

6 De uppgifter som kommunen har fått om bakgrundsfaktorerna till beräkningen av kommunens fördelningsandelar av samfundsskatt är avsedda endast för internt bruk i kommunen. Det är inte tillåtet av ge dem vidare. Enligt 14 2 mom. lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter kan skatteförvaltningen på begäran lämna kommunala myndigheter de offentliga uppgifter om den kalkylerade fastighetsskatten för en fastighet och den fastighetsskattskyldiges namn som avses i 6 1 punkten och som dessa myndigheter behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter. För att det skall gå smidigare att handlägga skattelättnadsärenden och för att kundservicen skall förbättras bestäms i 15 i ovan nämnd lag att skatteförvaltningen utan hinder av sekretesskyldigheten på begäran kan lämna kommunala myndigheter uppgifter som dessa behöver för att avgöra skattelättnadsärenden. Upphävande av lagen om postbanken och redovisning av skatteinkomster Regeringen har avlåtit en proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om postbanken samt ändring av vissa lagar som har samband med den (RP 6/2000). När lagen om postbanken har upphävts blir det möjligt att konkurrensutsätta statens betalningsrörelse mellan kreditinstitut och eventuella andra sammanslutningar som bedriver betalningsrörelse. Skötseln av betalningsrörelsen kan delas upp mellan flera kreditinstitut om detta anses ändamålsenligt. Det är meningen att bestämmelser om betalningsrörelsen tas in i lagen om statsbudgeten och att i den stadgas om finansministeriets rätt till övervakning för att garantera säkerheten i fråga om betalningsrörelsen, om ersättning av eventuella skador och om tidpunkten för betalningar. De föreslagna ändringarna inverkar bland annat på utbetalningen av redovisningarna av skatteinkomster. Utredningsarbetet pågår dock ännu. När vi har noggrannare uppgifter kommer vi att informera särskilt om konsekvenserna av upphävandet av lagen om postbanken. Mikael Enberg, tfn (09) Hannele Taatila, tfn (09)

7 Uppföljning av översynen av statsandelssystemet Den arbetsgrupp som tillsatts för att följa med översynen av statsandelssystemet har inlett sitt arbete. Kommunförbundet har tillsatt den grupp som representerar kommunerna. Det är meningen att ändringarna skall träda i kraft Pol. dr Jukka Pekkarinen har utnämnts till utredningsman och det är han som kommer att lägga fram ett förslag till revidering av systemet. Utredningsmannen lämnar sitt förslag senast Arbetsgruppen följer med hur utredningsmannens arbete framskrider, tar reda på fältets åsikter, deltar i diskussionen och föreslår eventuellt behövliga ändringar osv. Det går att följa med arbetsgruppens arbete på Internet. Den sida som gäller översynen år 2002 finns på Kommunförbundets Internetsida under adressen På sidan finns: selvitysmiehen asettaminen ja toimeksianto (utredningsmannens tillsättande och uppdrag) Kuntaliiton tavoitteet valtionosuusjärjestelmän uudistamisessa (Kommunförbundets målsättning vid reformeringen av statsandelssystemet) seurantaryhmän kokousmuistiot ja kokoonpano (promemoriorna från uppföljningsgruppens sammanträden samt gruppens sammansättning) statistik Senare är det meningen att det skall öppnas ett diskussionsforum på denna adress. Där skall man kunna följa med vad som diskuteras och där skall man kunna komma med egna förslag och åsikter angående översynen av statsandelssystemet och utredningsmannens arbete. Mikael Enberg, tfn (09) Martti Kallio, tfn (09) Bokföringsanvisningar Korrigering till kommunsektionens utlåtande nr 43/ Utlåtande om hur en semesterlöneskuld tas upp i bokslutet I bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande nr 43 av , sidan 3, punkt Kommunsektionens ställningstagande, står det att semester- 7

8 penningens andel av semesterlöneskulden kan beräknas: Uppskattad lön för juli * personens rätt till semesterpenning 4 6 % * 9. Bokföringsnämndens kommunsektion har vid sitt möte beslutat korrigera ovan nämnda felaktiga text. Den bör lyda: Semesterpenningens andel av semesterlöneskulden kan beräknas: December månads lön * personens rätt till semesterpenning 4 6 % * 9. Korrigeringen gjordes därför att utgångspunkten för kommunsektionens utlåtande var att det belopp som kommunen skulle bli tvungen att betala ut på en gång vid bokslutstidpunkten skall bokföras som semesterlöneskuld. Utlåtandet finns i korrigerad form på Kommunförbundets Internetsida under adressen Om en kommun eller samkommun har räknat ut semesterpenningens andel av semesterlöneskulden i bokslutet för 1999 och använt juli månads lön vid beräkningen kan man naturligtvis inte längre i detta skede förutsätta att detta skall korrigeras. Lönebikostnaderna för en semesterlöneskuld som skall periodiseras beräknas enligt ovan nämnda princip, dvs. enligt de lönebikostnadsprocenter som gäller i december (I informationsbladet Kommunalekonomi nr 7/99, sidan 14, konstaterades att enligt betalningsdagens procent). Bokföringsnämndens anvisning om koncernbokslut Bokföringsnämnden gav allmänna anvisningar om upprättande av koncernbokslut. Dessa anvisningar tillämpas inte vid upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner, utan bokföringsnämndens kommunsektion ger en allmän anvisning om detta. Anvisningen utarbetas som bäst. Bokföringsnämndens allmänna anvisningar finns på handels- och industriministeriets Internetsida. Adressen är Mikael Enberg, tfn (09) Anneli Heinonen, tfn (09) Olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter/familjevårdare och vårdare av anhöriga Det har förekommit oklarheter angående olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter som betalas för arvoden till familjevårdare och stöd för närståendevård. Enligt social- och hälsovårdsministeriets tolkning bestäms avgifterna så som anges nedan. 8

9 Enligt HFD:s beslut av utgör stöd för närståendevård och arvoden till familjevårdare inte lön, utan det är ersättning i enlighet med 6 lagen om förskottsuppbörd. Kommunen betalar inte socialskyddsavgift för denna ersättning. Om vårdaren inte är antecknad i förskottsuppbördsregistret görs förskottsinnehållning. Detta beskrivs i Kommunförbundets cirkulär nr 24/1997 och i informationsbladet Kommunalekonomi (3/1997 och 6/1997). Både det arbete som utför av en vårdare som erhåller stöd för närståendevård och det som utförs av en familjevårdare grundar sig på ett uppdragsavtal som ingåtts med kommunen eller samkommunen. Enligt 27 b lagen om socialvård står en person som ingått avtal om stöd för närståendevård inte i ett sådant arbetsförhållande som avses i lagen om arbetsavtal till den kommun som har ingått avtalet. Enligt 1 familjevårdarlagen står den som ingått ett uppdragsavtal som nämns i familjevårdarlagen inte i sådant arbetsförhållande som avses i 1 lagen om arbetsavtal till den kommun eller det kommunalförbund som ingått avtalet. Enligt 8 familjevårdarlagen stadgas om familjevårdarnas pensionsskydd i lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare och enligt 27 c lagen om socialvård stadgas i lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare om pensionsskydd för den som har ingått avtal om stöd för närståendevård. Kommunen betalar således arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift och uppbär arbetstagarens pensionsavgift för vardera. En arbetsgivare som är skyldig att försäkra sina arbetstagare enligt lagen om olycksfallsförsäkring är skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringsavgift. Enligt 8 familjevårdarlagen ingår bestämmelser om olycksfallsförsäkring för familjevårdare i lagen om olycksfallsförsäkring och enligt 3 a lagen om olycksfallsförsäkring gäller i fråga om parterna i ett uppdragsavtal enligt familjevårdarlagen vad denna lag stadgar om arbetsgivare och arbetstagare. Enligt 15 lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner är familjevårdare som avses i familjevårdarlagen inte skyldiga att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetsgivaren är däremot enligt lagen inte befriad från skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Kommunarbetsgivarna skall således betala olycksfallsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringsavgift på familjevårdares arvode. Arbetstagaren betalar däremot inte löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift på familjevårdares arvode. Lagen om socialvård innehåller ingen motsvarande specialbestämmelse om olycksfallsförsäkring för vårdare av anhöriga. Arbetsgivaren betalar därför inte olycksfalls- eller arbetslöshetsavgift på arvode till den som vårdar en anhörig. Arbetstagaren är därför inte heller skyldig att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringsarvode. Sisko Myöhänen, tfn (09)

10 Revisionsnämndens mandattid och behörighet våren 2001 Enligt 71 kommunallagen tillsätter fullmäktige en revisionsnämnd för organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Revisionsnämndens uppdrag fortsätter tills revisionen av mandatperiodens sista räkenskapsperiod är slutförd. Denna tidpunkt sammanfaller i allmänhet med första behandlingen av bokslutet och revisionsberättelsen i fullmäktige. Om bokslutet och ansvarsfriheten bordläggs vid detta sammanträde och fullmäktige vill ha en ytterligare utredning av revisionsnämnden slutar nämndens uppdrag när den begärda tilläggsutredningen avges. Revisionsnämndens uppdrag kan alltså upphöra även om fullmäktige inte har godkänt bokslutet och beviljat ansvarsfrihet. Under våren 2001 kommer det att finnas två behöriga revisionsnämnder. Uppgifterna och behörigheten fördelas på revisionsnämnderna beroende på om det är fråga om ett ärende som gäller år 2000 eller Om det är oklart till vilketdera året ärendet hör skall skatt detta utredas och överenskommas. Heikki Harjula, tfn (09) Riitta Myllymäki, tfn (09) Social- och hälsovårdens klientavgifter och utsökning Den i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården avsedda klientavgiften är en sådan offentlig avgift som avses i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. Utsökningslagen innehåller bestämmelser om utsökning av övriga fordringar. Skatter och offentliga avgifter har inte företräde vid utmätning. Klientavgifter jämställs med s.k. vanliga fordringar. I lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning bestäms i vilken ordning skuldfordringar skall betalas. Enligt 2 har borgenärerna lika rätt till betalning. Om de tillgångar som fördelas vid verkställigheten inte förslår till betalning av alla fordringar har borgenärerna lika rätt till betal- 10

11 ning ur dessa tillgångar i förhållande till beloppet av sina fordringar, om inte annat stadgas nedan eller särskilt. Bättre förmånsrätt än klientavgifter har vid verkställighet t.ex. förmånsrätt på grund av pant- och retentionsrätt, förmånsrätt på grund av fordran som uppstått i samband med företagssanering, förmånsrätt för underhållsbidrag och förmånsrätt på grund av företagsinteckning, i ovan nämnda ordningsföljd. Lagens 6 innehåller bestämmelser om vissa fordringar som skall betalas sist vid utmätning. Klientavgifter hör inte till dessa fordringar, utan det är fråga om en s.k. vanlig fordran som inte har prioritet men som inte heller hör till efterställda fordringar. Klientavgifter får dock avvikande från övriga fordringar indrivas i utsökningsväg utan dom eller beslut. Avgifter för anstalts-, institutions- eller familjevård intar dock en särskild ställning i förhållande till andra klientavgifter. Om kommunen har ordnat familjevård får den enligt 14 lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården uppbära och lyfta pensioner m.m. som klienten har rätt till för den tid anstalts-, institutions- eller familjevården varar. I praktiken får denna bestämmelse företräde om olika intressen kolliderar i samband med utsökning, dvs. kommunen får först ta ut avgifterna för långvård och familjevård innan annan utsökning verkställs; 14 lagen om klientavgifter har med andra ord företräde framom lagen om den ordning i vilken borgenärer skall får betalning. Rolf Eriksson, tfn (09) Outi Raitoaho, tfn (09)