Fullmäktige Sida 1 / 108

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 1 / 108 Sammanträde Tid måndag kl. 17:30-23:30 Paus kl Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Maria Guzenina, ordförande (SDP) Anitra Ahtola (Saml.) Kaisa Alaviiri (Saml.) Abdirahman Ali (SDP) Mari Anthoni (Gröna), anlände kl Kurt Byman (Sannf och Obundna) Simon Elo (Sannf och Obundna), avlägsnade sig kl , när Leo Hiltunen anlände Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Christina Gestrin (SFP), anlände kl Fred Granberg (SFP) Simo Grönroos (Sannf och Obundna) Henri Haaksiala (Saml.) Heli Halava Pinja Nieminen (Gröna) Martti Hellström (SDP) Sirpa Hertell (Gröna) Mikko Hintsala (Kesk.), anlände kl Jan Holst (Saml.) Inka Hopsu (Gröna) Johanna Horsma (Saml.) Seppo Huhta (Sannf och Obundna) Saara Hyrkkö (Gröna) Nina af Hällström (SFP) Jaana Jalonen (Saml.) Ulf Johansson (Vårt Esbo), avlägsnade sig kl Maria Jungner (SDP), avlägsnade sig kl när Liisa Kivekäs anlände Arja Juvonen (Sannf och Obundna) Kaarina Järvenpää (KD) Stig Kankkonen Katarina Hellsten-Palomäki (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) Jyrki Kasvi (Gröna) Pia Kauma (Saml.) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml.) Laura Kiijärvi (Saml.), avlägsnade sig kl Jukka Kilpi (Sannf och Obundna) Kalevi Kivistö (VF) Hanna Konttas (Saml.) Katja Lahti Päivi Salli (Gröna) Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna) Mia Laiho (Saml.) Antero Laukkanen (KD)

2 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 2 / 108 Sanna Lauslahti (Saml.), anlände kl ja avlägsnade sig kl Ville Lehtola (Saml.) Kai Lintunen (Saml.) Kirsi Louhelainen Teresia Volotinen (Gröna), anlände kl Leena Luhtanen (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP) Markku Markkula (Saml.) Kristiina Mustakallio (Saml.) Jouni Mykkänen (Saml.) Risto Nevanlinna (Gröna) Niemi Marika (Saml.), avlägsnade sig kl Kimmo Oila (Saml.) Johanna Paattiniemi Kari Kuusisto (Saml.), anlände kl Ulla Palomäki (Saml.), avlägsnade sig kl Henna Partanen (Gröna) Mikko Peltokorpi (Saml.) Petri Pulkkanen (Sannf och Obundna) Susanna Rahkonen (Gröna), anlände kl Yrjö Rossi (C) Veera Ruoho (Sannf och Obundna) Heikki Seppä (Saml.) Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen (SDP) Timo Soini Kari Pajunen (Sannf och Obundna), avlägsnade sig kl , när Timo Soini anlände, Soini avlägsnade sig kl , i stället Kari Pajunen Jouni J. Särkijärvi (Saml.) Tarja Tallqvist (SDP) Markus Torkki (Saml.) Kurt Torsell Marita Backman (SFP), anlände kl ja avlägsnade sig kl Kari Uotila (VF) Paula Viljakainen (Saml.), anlände kl Henrik Vuornos (Saml.) Johanna Värmälä Liisa Kivekäs (SDP), intog stadstyrelsens plats, när Värmälä anlände kl Kirsi Åkerlund (Saml.) Saija Äikäs (Saml.) Övriga närvarande Liisa Kivekäs Toivo Hursti Jukka Mäkelä Juha Metso Sampo Suihko medlem i stadsstyrelsen, intog denna plats, då Johanna Värmälä anlände, flyttade sig kl till Maria Jungneres plats representant för ungdomsfullmäktige stadsdirektör omsorgsdirektör bildningsdirektör

3 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 3 / 108 Olli Isotalo Mauri Suuperko Johanna Pajakoski Päivi Sutinen Ari Konttas Jouni Majuri teknisk direktör affärsdirektör vik. kommunikationsdirektör serviceutvecklingsdirektör finansieringsdirektör stadssekreterare, sekreterare Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Heli Halava Stig Kankkonen Katja Lahti Kirsi Louhelainen Johanna Paattiniemi Timo Soini Kurt Torsell Johanna Värmälä Jyrki Myllärniemi Mika Soininen

4 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 4 / 108 Underskrifter Maria Guzenina ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Johanna Horsma Simo Grönroos Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2015 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2, 4 våningen, Esbo centrum den

5 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 5 / 108 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 203 Konstaterande av sammanträdets laglighet och 6 beslutförhet 204 Val av protokolljusterare Fyllnadsval: ersättare i fullmäktige och medlem i 8 utbildnings- och dagvårdsnämnden 206 Fyllnadsval: ersättare i fullmäktige och ledamot i idrotts- 10 och ungdomsnämnden 207 Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och 12 dagvårdsnämndens dagvårdssektion Justering av fullmäktiges arbetsordning Fortsättning av arbetet med förvaltningsövergripande 20 utvecklingsprogram Godkännande av projektplanen för Mattby simhall Ändring av detaljplanen Rietomten i stadsdel 15 Ängskulla 32 och stadsdel 22 Olars, område nr Godkännande av detaljplanen Storåkern III och därtill 44 hörande detaljplaneändring i stadsdel 21 Hemtans, område nr Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt 57 att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8., och ) 214 Fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för 62 hemvården 215 Fråga om påverkningarna av stödet för hemvård och 68 Esbotillägget 216 Fråga om att slopa användningen av glyfosat vid Esbo 76 stad 217 Fråga om barns säkerhet i dagvården Motion om att anskaffa stadscyklar till Esbo Motion om att ordna hälsovård för papperslösa Motioner som lämnades in på mötet 103

6 Esbo stad Protokoll 203 Fullmäktige Sida 6 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Beslut Redogörelse Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B

7 Esbo stad Protokoll 204 Fullmäktige Sida 7 / Val av protokolljusterare Beslut Till protokolljusterare valdes representanter för Johanna Horsma och Simo Grönroos. Byman föreslog som arbetsordningsärende att man som extra ärende behandlar följande: stadsstyrelsen avskedas och fullmäktige väljer ett revisionsutskott med 20 medlemmar enligt gruppernas storlek. Ledamot Kauma motsatte sig att ett ärende som inte beretts tas upp till behandling. Ordföranden konstaterade att om ett extra ärende inte har beretts ska beslutet om att ta upp det till behandling vara enhälligt enligt 55 2 moment i kommunallagen. Då upptagning av ärendet till behandling också rönte motstånd kan det inte tas upp till behandling.

8 Esbo stad Protokoll 205 Fullmäktige Sida 8 / / Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i fullmäktige och medlem i utbildnings- och dagvårdsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige befriar ersättare Jukka Niemelä (Saml) från sitt uppdrag och konstaterar att hans förtroendeuppdrag upphör samt väljer (Saml) till medlem i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion istället för Jukka Niemelä (Saml). Behandling Ordföranden föreslog att fullmäktige väljer Sami Humala (Saml) till medlem i utbildnings- och dagvårdsnämnden från i stället för Jukka Niemelä (Saml). Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att ordförandens förslag och stadsstyrelsens förslag till övriga delar hade godkänts enhälligt. Päätös Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige befriade ersättare Jukka Niemelä (Saml) från sitt uppdrag och konstaterade att hans förtroendeuppdrag upphör samt valde Sami Humala (Saml) till medlem i utbildnings- och dagvårdsnämnden från i stället för Jukka Niemelä (Saml). Jukka Niemelä (Saml) meddelar per brev daterat att han avgår från sitt uppdrag som medlem i utbildnings- och dagvårdsnämnden och ersättare i fullmäktige från I motiveringarna till anmälan om avgång hänvisar Jukka Niemelä till moment i kommunallagen, enligt vilket en fullmäktigeledamot eller en annan förtroendevald som avses i 32 i den kommunallag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag kan om han eller hon så önskar lämna sitt uppdrag vid utgången av 2016 på den grunden att fullmäktiges mandattid fortsätter. I så fall kallas ersättaren i stället för fullmäktigeledamoten för den återstående mandattiden och för andra förtroendeuppdrag väljs en ny person. Om en person lämnar uppdraget som fullmäktigeledamot eller ett annat kommunalt förtroendeuppdrag ska detta anmälas skriftligen till fullmäktige eller det organ som har utsett den förtroendevalda före utgången av november Inget annat särskilt skäl förutsätts för att lämna uppdraget.

9 Esbo stad Protokoll 205 Fullmäktige Sida 9 / 108 Valbar till en nämnd är enligt 36 1 mom. i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte: 1) den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden. 2) den som står i anställningsförhållande av ett samfund eller en stiftelse där kommunen som verkar inom verksamhetsområdet för nämnden har bestämmanderätt; eller 3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i behörig nämnd. Centralvalnämnden utser på begäran av fullmäktiges ordförande en ny ersättare i stället för Jukka Niemelä. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till nämnden vara man. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige befriar ersättare Jukka Niemelä (Saml) från sitt uppdrag och konstaterar att hans förtroendeuppdrag upphör samt väljer (Saml) till medlem i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion istället för Jukka Niemelä (Saml). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare - Jukka Niemelä

10 Esbo stad Protokoll 206 Fullmäktige Sida 10 / / Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i fullmäktige och ledamot i idrotts- och ungdomsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige konstaterar att ersättare i fullmäktige Teuvo Loman förlorat sin valbarhet till uppdraget och konstaterar att hans förtroendeuppdrag har avslutats samt väljer till medlem i idrotts- och ungdomsnämnden (Gröna) i stället för Teuvo Loman (Gröna). Behandling Ordföranden föreslog att fullmäktige väljer Paula Karhunen (Gröna) till medlem i idrotts- och ungdomsnämnden i stället för Teuvo Loman (Gröna). Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att ordförandens förslag och stadsstyrelsens förslag till övriga delar hade godkänts enhälligt. Päätös Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige konstaterade att ersättare i fullmäktige Teuvo Loman förlorat sin valbarhet till uppdraget och konstaterade att hans förtroendeuppdrag har avslutats samt valde till medlem i idrotts- och ungdomsnämnden Paula Karhunen (Gröna) i stället för Teuvo Loman (Gröna). Ersättare i fullmäktige och medlem i idrotts- och ungdomsnämnden Teuvo Loman (Gröna) har flyttat från Esbo och därmed förlorat sin valbarhet till uppdraget. Enligt 33 i kommunallagen är den som har kommunen som hemkommun valbar till kommunens förtroendeuppdrag. Valbar till en nämnd är enligt 36 1 mom. i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte: 1) den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden. 2) den som står i anställningsförhållande av ett samfund eller en stiftelse där kommunen som verkar inom verksamhetsområdet för nämnden har bestämmanderätt; eller 3) den som är medlem i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar

11 Esbo stad Protokoll 206 Fullmäktige Sida 11 / 108 ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i behörig nämnd. Centralvalnämnden utser på begäran av fullmäktiges ordförande en ny ersättare i stället för Teuvo Loman. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige konstaterar att ersättare i fullmäktige Teuvo Loman förlorat sin valbarhet till uppdraget och konstaterar att hans förtroendeuppdrag har avslutats samt väljer till medlem i idrotts- och ungdomsnämnden (Gröna) i stället för Teuvo Loman (Gröna). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare - Teuvo Loman

12 Esbo stad Protokoll 207 Fullmäktige Sida 12 / / Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Gröna) till medlem i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion från i stället för Janna Koivisto (Gröna). Behandling Ordföranden föreslog att fullmäktige väljer Roosa Puhakainen-Mattila till medlem i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion i stället för Janna Koivisto (Gröna) från och vidare Veera Lampi (Gröna) till personlig ersättare för Roosa Puhakainen-Mattila. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att ordförandens förslag hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige valde Roosa Puhakainen-Mattila till medlem i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion i stället för Janna Koivisto (Gröna) från och vidare Veera Lampi (Gröna) till personlig ersättare för Roosa Puhakainen-Mattila. Redogörelse Janna Koivisto (Gröna) meddelar per brev daterat att hon avgår från sitt uppdrag som medlem i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion i slutet av 2016 på den grunden att fullmäktiges mandattid fortsätter. Enligt moment i kommunallagen kan en fullmäktigeledamot eller en annan förtroendevald som avses i 32 i den kommunallag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag om han eller hon så önskar lämna sitt uppdrag vid utgången av 2016 på den grunden att fullmäktiges mandattid fortsätter. I så fall kallas ersättaren i stället för fullmäktigeledamoten för den återstående mandattiden och för andra förtroendeuppdrag väljs en ny person. Om en person lämnar uppdraget som fullmäktigeledamot eller ett annat kommunalt förtroendeuppdrag ska detta anmälas skriftligen till fullmäktige eller det organ som har utsett den förtroendevalda före utgången av november Inget annat särskilt skäl förutsätts för att lämna uppdraget.

13 Esbo stad Protokoll 207 Fullmäktige Sida 13 / 108 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs till ledamot i sektionen lika väl vara man som kvinna. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Gröna) till medlem i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion från i stället för Janna Koivisto (Gröna). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Sektionens sekreterare - Janna Koivisto

14 Esbo stad Protokoll 208 Fullmäktige Sida 14 / / Stadsstyrelsen Justering av fullmäktiges arbetsordning Beredning och upplysningar: Jouni Majuri, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige justerar Esbo stadsfullmäktiges arbetsordning enligt bilagan så, att ändringen träder i kraft och så, att den ändrade arbetsordningen genomförs som ett försök Behandling Laukkanen föreslog understödd av Tiina Elo m.fl. följande ändringsförslag: Ärende nr 6 Bilaga 1 Fullmäktiges arbetsordning 3 kap. Fullmäktiges sammanträden 21 Begäran om ordet Tredje stycket: Längden på en ledamots första anförande i ett ärende är i regel högst tre minuter. ändras att lyda: Längden på en ledamots första anförande i ett ärende är i regel högst fem minuter. Tredje stycket: Längden på ledamotens följande anföranden i samma ärende är högst en minut. ändras att lyda: Längden på ledamotens följande anförande i samma ärende är högst två minuter och längden på det därpå följande anförandet högst en minut. Uotila föreslog understödd av Kivistö följande ändring: 21 Begäran om ordet Varje ledamots första anförande i ett ärende är i regel högst fem minuter långt. (rekommendation tre minuter). Längden på en ledamots osv. Byman föreslog understödd av Pajunen att försöket som nämns i beslutsförslaget slopas. Byman föreslog understödd av Pajunen att förslaget förkastas. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att eftersom det har lämnats understödda ändringsförslag som inte kan godkännas enhälligt, måste mötet rösta. Ordföranden föreslog att det först röstas mellan Laukkanens och Uotilas ändringsförslag eftersom de gäller samma punkt i

15 Esbo stad Protokoll 208 Fullmäktige Sida 15 / 108 förslaget om arbetsordning. Därefter ställs det vinnande förslaget mot det ursprungliga förslaget. Därefter röstas det om Bymans ändringsförslag och slutligen om förslaget om förkastande. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Omröstningen om Laukkanens förslag mot Uotilas förslag: Ordföranden föreslog att de som understöder Laukkanens ändringsförslag röstar "ja" och de som understöder Uotilas ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände vid röstningen Laukkanens ändringsförslag med 34 röster mot 6 och 34 blankröster. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning mellan Laukkanens förslag som vunnit föregående omröstning och stadsstyrelsens förslag: Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Laukkanens förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Vid omröstningen godkände fullmäktige stadsstyrelsens förslag med rösterna 46 mot 27 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Bymans ändringsförslag: Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag med rösterna 63 mot 7 och 4 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning om Bymans förslag till förkastande: Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans förslag om förkastande röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag med rösterna 66 mot 4 och 4 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag hade blivit godkänt. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. Ledamöterna Byman och Pajunen reserverade sig mot beslutet. Bilaga

16 Esbo stad Protokoll 208 Fullmäktige Sida 16 / Fullmäktiges arbetsordning Äänestyslistat 208 Tilläggsmaterial Redogörelse - Fullmäktiges arbetsordning, ändringsförslag Processen för revidering av fullmäktiges arbetsordning Våren 2015 förde stadsstyrelsen och fullmäktiges förhandlingskommittéer fram behovet av att uppdatera fullmäktiges arbetsordning. I juni fick fullmäktiges dåvarande presidium Jyrki Kasvi, Marika Niemi och Arja Juvonen i uppdrag av fullmäktiges förhandlingskommitté att sammanställa ett förslag till uppdatering av fullmäktiges arbetsordning, i synnerhet med hänsyn till regleringen av fullmäktigemotioner och frågor. Presidiet sammanställde ett förslag till uppdatering av hela arbetsordningen och beredde hösten 2015 möjlighet för alla fullmäktigegrupper att ge utlåtanden om förslaget. Efter att fullmäktigegrupperna upprepade gånger hörts presenterades presidiets förslag till arbetsordning för fullmäktigegrupperna på fullmäktigeseminariet Stadsstyrelsen tillsatte en ledningsgrupp för utvärdering och utveckling av den politiska organisationen. Gruppen består av stadsstyrelsens presidium, stadsdirektören och strategidirektören och en av stadssekreterarna som gruppens sekreterare. Stadsstyrelsen uppmanade ledningsgruppen att bereda och genomföra en process som engagerar fullmäktigegrupperna och stadsstyrelsen, bereda förslag till utveckling av den politiska organisationen och förbättring av verksamhetsförutsättningarna för de centrala förtroendevalda samt förelägga stadsstyrelsen och vidare fullmäktige förslag (instruktionerna) för godkännande hösten Ledningsgruppen för utvärdering och utveckling av den politiska organisationen har sammanträtt 14 gånger. Stadsstyrelsen förde en remissdebatt om utvärdering och utveckling av den politiska organisationen Dessutom riktades det till fullmäktigegrupperna i januari 2016 en enkät för kartläggning av utvecklingsbehoven i fråga om den politiska organisationen och ledningen samt de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar. Ledningsgruppen för utvärdering och utveckling av förtroendeorganisationen behandlade justeringen av fullmäktiges arbetsordning och beslutade att bereda grupperna ytterligare ett tillfälle att ge utlåtanden om förslaget. Under ovan nämnda period gavs två utlåtanden (av de Grönas, Sannfinländarnas och Obundnas fullmäktigegrupper).

17 Esbo stad Protokoll 208 Fullmäktige Sida 17 / 108 Efter detta gjorde tjänstemännen tekniska justeringar och språkliga moderniseringar i förslaget. En del av den respons som kommit under den sista remissrundan beaktades. Även de uppdateringar som den nya kommunallagens (410/2015) slutliga ikraftträdande förutsätter beaktades. Det slutliga förslaget till arbetsordning presenterades för fullmäktigegrupperna under kvällsskolan för stadsstyrelsen och fullmäktiges förhandlingskommitté De viktigaste ändringarna i fullmäktiges arbetsordning De viktigaste ändringarna är följande: - Antal namn som krävs för att motioner (7 ) och frågor (8 ) ska behandlas av fullmäktige höjs från 12 till 14 - Svar på budgetmotioner ska presenteras i samband med budgetförslaget (7 ) - De svar som getts på motioner och som fullmäktige godkänt och de hemställningar som fullmäktige gjort till svaren ska sändas för kännedom till de nämnder och enheter i stadskoncernen vars sektorer berörs av motionerna. De godkända svaren och hemställningarna till dem beaktas i beredningen av stadens verksamhetsplan och budget (7 ) - Tiden under vilken frågor ska besvaras förlängs från 5 veckor till 9 veckor - Bestämmelser som gäller fullmäktiges seminariemöten (10 ) - När ett ärende behandlas i fullmäktige förkortas längden på det första anförandet till tre minuter och längden på det andra anförandet i samma ärende förkortas till en minut (21 ) - Bestämmelserna om användning av illustrationsmaterial ska införas i fullmäktiges arbetsordning (23 ) - Den möjlighet till elektroniska sammanträden som den nya kommunallagen tillåter ska beaktas (11 ). Beaktande av att den nya kommunallagen träder i kraft Kommunallagen (410/2015) träder till alla delar i kraft I förnyandet av fullmäktiges arbetsordning har den nya kommunallagen och kommunförbundets modell för utkast till förvaltningsstadga (de delar som gäller fullmäktiges arbete) beaktats. Fortsatta åtgärder för utvecklingen av förtroendeorganisationen Förutom justeringen av fullmäktiges arbetsordning har ledningsgruppen för utvärdering och utveckling av förtroendeorganisationen behandlat god förvaltningssed, de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar, förvaltningsövergripande utvecklingsprogram och eventuella behov av att justera stadgor. Processen kommer att fortsätta på följande sätt: - förslaget om god förvaltningssed, som godkändes av stadsstyrelsen ,

18 Esbo stad Protokoll 208 Fullmäktige Sida 18 / 108 justeras av stadsstyrelsen de principiella riktlinjerna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen föreläggs fullmäktige , slutrapporterna för denna fullmäktigeperiods utvecklingsprogram föreläggs fullmäktige och beslutet om nya utvecklingsprogram föreläggs det nya fullmäktige under det första sammanträdet behandlingen av förbättringen av de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar flyttas till våren 2017 eftersom man då kanske har en klarare uppfattning om vilka verkningar reformen av social- och hälsovården och landskapsförvaltningen kommer att ha. Besluten om förbättringen av de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar föreläggs fullmäktige våren 2017 före kommunalvalet som en del av den nya kommunallagens förvaltningsstadgereform. Enligt reformen ska alla stadgor sammanställas till en enda förvaltningsstadga. - övriga stadgejusteringar föreläggs fullmäktige som en del av förvaltningsstadgereformen. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige justerar Esbo stadsfullmäktiges arbetsordning enligt bilagan. Ändringen träder i kraft Behandling Lahtinen lämnade understödd av Byman följande ändringsförslag: Antalet undertecknare av motioner ska förbli oförändrat. Elo lämnade understödd av Byman följande ändringsförslag: 21 om längden på ledamöters anföranden ska ändras till: Längden på en ledamots första anförande i ett ärende är i regel högst fem minuter och längden på ledamotens andra anförande i samma ärende högst tre minuter. Längden på en ledamots följande anföranden i samma ärende är högst en minut. Kivekäs understödd av Sistonen framställde följande förslag till tillägg: Fullmäktiges ändrade arbetsordning genomförs som ett försök Efter att diskussionen hade avslutats, konstaterade ordförande att det förelåg understödda motförslag som man måste rösta om.

19 Esbo stad Protokoll 208 Fullmäktige Sida 19 / 108 Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Lahtinens ändringsförslag med 11 röster mot 2 och 2 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen förkastat Elos ändringsförslag med 9 röster mot 4 och 2 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade godkänt Kivekäs tilläggsförslag med 8 röster mot 3 och 2 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige justerar Esbo stadsfullmäktiges arbetsordning enligt bilagan så, att ändringen träder i kraft och så, att den ändrade arbetsordningen genomförs som ett försök För kännedom

20 Esbo stad Protokoll 209 Fullmäktige Sida 20 / / Stadsstyrelsen Fortsättning av arbetet med förvaltningsövergripande utvecklingsprogram Beredning och upplysningar: Jorma Valve, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 beslutar att arbetet med förvaltningsövergripande utvecklingsprogram fortsätter fullmäktigeperioden ger följande riktlinjer för programverksamheten och styrgruppernas sammansättning under den kommande fullmäktigeperioden: - antalet förvaltningsövergripande utvecklingsprogram minskas så att målet är färre, men tyngre program - utgångspunkten är att antalet förtroendevalda i styrgrupperna inte minskar även om antalet program minskar - för styrgrupperna utvecklas sådana arrangemang med ersättare som lämpar sig för dem. Dessa arrangemang föreläggs fullmäktige för beslut våren 2017 när fullmäktige behandlar förbättringen av de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar. - verksamhetsmodellen för ledning av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen utvecklas så att stadsstyrelsens och fullmäktiges inflytande stärks. Behandling Huhta lämnade understödd av Lahtinen följande förslag till hemställan: Fullmäktige hemställer att det grundas en mellankommunal projektarbetsgrupp med syftet att främja kommunernas projektplanering och konkurrensutsättningar samt jämföra utfallet av byggprojekt. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Huhtas förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Huhtas förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige

21 Esbo stad Protokoll 209 Fullmäktige Sida 21 / 108 godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Huhtas förslag till hemställan med 34 röster mot 24 och 14 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Bilaga 3 4 Poikkihallinnollisen kehitysohjelmien johtamisen toimintamallin arviointi -raportti Äänestyslista 209 Redogörelse Utvärdering och utveckling av den politiska organisationen Stadsstyrelsen tillsatte en ledningsgrupp för utvärdering och utveckling av den politiska organisationen. Gruppen består av stadsstyrelsens presidium, stadsdirektören och strategidirektören och en av stadssekreterarna som gruppens sekreterare. Stadsstyrelsen uppmanade ledningsgruppen att bereda och genomföra en process som engagerar fullmäktigegrupperna och stadsstyrelsen, bereda förslag till utveckling av den politiska organisationen och förbättring av verksamhetsförutsättningarna för de centrala förtroendevalda samt förelägga stadsstyrelsen och vidare fullmäktige förslag (instruktionerna) för godkännande hösten Ledningsgruppen för utvärdering och utveckling av den politiska organisationen har sammanträtt 14 gånger. Stadsstyrelsen förde en remissdebatt om utvärdering och utveckling av den politiska organisationen Dessutom riktades det till fullmäktigegrupperna i januari 2016 en enkät för kartläggning av utvecklingsbehoven i fråga om den politiska organisationen och ledningen samt de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar. I och med att arbetet framskred ordnade stadsstyrelsen tillsammans med fullmäktiges förhandlingskommitté en aftonskola. Där behandlades bland annat revidering av fullmäktiges arbetsordning, god förvaltning i det politiska beslutsfattandet och de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar. Stadsstyrelsen behandlade ytterligare de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar samt de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen och deras fortsättning i en workshop Under arbetets gång har även eventuella behov att revidera instruktioner granskats. Modell för programledning i Esbo Ett av medlen som används för att förverkliga Berättelsen om Esbo är de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen som har genomförts som pilotförsök under den gångna fullmäktigeperioden. För utveckling av stadens projektverksamhet och programledning skapades och togs i bruk

22 Esbo stad Protokoll 209 Fullmäktige Sida 22 / 108 en modell för projekt- och programledning i Esbo, EsPro. Modellen har också utnyttjats vid styrningen och genomförandet av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen. Utvecklingsprogrammen påskyndar nya lösningar på de viktigaste förvaltningsövergripande utvecklingshelheterna under fullmäktigeperioden. Utvecklingsprogrammen pågår hela fullmäktigeperioden och genomförs som både parallella och efter varandra följande projekt och åtgärder inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Resultat fås årligen under programperioden i takt med att projekt avslutas. Inom programmen kan det utvecklas och testas nya tjänster, verksamhetssätt och andra lösningar, men beslut om huruvida de tas i bruk i en större omfattning fattas i linjeorganisationen. Fullmäktige väljer de förtroendevalda medlemmarna i styrgrupperna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen samt ordförandena och vice ordförandena för grupperna. Ordförandena och vice ordförandena i styrgrupperna ska vara fullmäktigeledamöter och medlemmarna ska vara fullmäktigeledamöter eller ersättare i fullmäktige. Stadsdirektören väljer tjänsteinnehavarna i styrgrupperna. Utvärdering av programledningen samt slutsatser och konstaterade utvecklingsobjekt Utvärderingen av programledningen genomfördes i augusti september 2016 som en självvärdering av de nyckelpersoner som deltagit i styrningen av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen. Uppgifter insamlades genom en elektronisk enkät, styrgruppernas gemensamma workshop och en gruppintervju med programcheferna. I utvärderingen låg fokus på programledningens arbetssätt, inte på programmens resultat. Programmens resultat och framgång bedöms separat i samband med slutrapporteringen under vintern Fullmäktige behandlar slutrapporterna och också riktlinjerna för temana för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen under den kommande fullmäktigeperioden. Rapporten som upprättats som resultat av utvärderingen innehåller följande slutsatser: - De som deltagit i styrningen av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen anser att man lyckats bra med att uppfylla förväntningarna på och uppnå målen för programledningen och programarbetet. - De förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas synpunkter på hur programledningen och programarbetet lyckats skiljer sig inte märkbart från varandra. Däremot innehåller utvärderingarna i någon utsträckning skillnader mellan de olika programmen. - Modellen och verksamhetssätten för programledningen behöver enligt resultaten utvecklas. De grundläggande idéerna i

23 Esbo stad Protokoll 209 Fullmäktige Sida 23 / 108 verksamhetsmodellen verkar dock fungera bra och de flesta utvecklingsobjekt gäller praktiska verksamhetssätt. - Resultaten ger vid handen att programledning är ett fungerande sätt att förverkliga Berättelsen om Esbo och komplettera linjeorganisationens verksamhet. I fortsättningen skulle det kunna finnas färre program och de bör fokusera på de viktigaste förvaltningsövergripande utvecklingshelheterna i vilka programledning ger mest mervärde. För att programledningen ännu bättre ska stödja Berättelsen om Esbo bör verksamhetssätten utvecklas särskilt till följande delar: - Målen ska utformas så att de är klarare och mer realistiska och att uppnåendet av dem kan mätas bättre. Målen ska kunna ses över i mitten av programperioden. Programarbetet ska fokusera på mer begränsade, centrala utvecklingsobjekt. - Gränssnittet mellan programmen och linjeorganisationen ska förtydligas bland annat genom bättre samarbete och information för att programmen i högre utsträckning ska betraktas som hela stadens gemensamma angelägenheter. - Motivationen, sakkunskapen och det förvaltningsövergripande ska betonas vid val av styrgruppens medlemmar och andra nyckelpersoner. - Styrgruppens roll och engagemang ska stärkas bland annat genom att medlemmarna introduceras med omsorg och genom att det används tid för att utveckla och komma överens om arbetssätten. - Nyckelpersonernas resurser ska säkerställas bland annat genom att det klart avtalas om användning av arbetstid till programarbetet och genom att det ordnas tillräckligt med ersättare och stöd särskilt för programcheferna. Principer och riktlinjer för fortsättning och utveckling av programverksamheten Ledningsgruppen för utvärdering och utveckling av den politiska organisationen har i samband med sitt arbete behandlat utvärderingen av verksamhetsmodellen för ledningen av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen och beslutat föreslå att fullmäktige fattar ett principbeslut om att programarbetet fortsätter. Dessutom föreslår ledningsgruppen att fullmäktige i samband med detta - ger riktlinjer för utveckling av verksamheten - ger anvisningar för den fortsatta beredningen i fråga om antalet program så att målet är färre, men tyngre program

24 Esbo stad Protokoll 209 Fullmäktige Sida 24 / utgångspunkten är att antalet förtroendevalda i styrgrupperna inte minskar även om antalet program minskar. Som resultat av självvärderingen anses att antalet utvecklingsprogram bör vara mindre än för närvarande och att de bör fokusera bara på de mest centrala förvaltningsövergripande utvecklingshelheterna. Programverksamhet är långsiktigt utvecklingsarbete som kräver engagerad styrning. För att ett tillräckligt engagemang ska kunna säkerställas ska styrgruppens medlemmar vara intresserade av programmets tema och det förvaltningsövergripande utvecklingsarbetet samt intensivt delta i styrgruppens verksamhet. För styrgrupperna utvecklas sådan praxis med ersättare som lämpar sig för dem. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 beslutar att arbetet med förvaltningsövergripande utvecklingsprogram fortsätter fullmäktigeperioden ger följande riktlinjer för programverksamheten och styrgruppernas sammansättning under den kommande fullmäktigeperioden: - antalet förvaltningsövergripande utvecklingsprogram minskas så att målet är färre, men tyngre program - utgångspunkten är att antalet förtroendevalda i styrgrupperna inte minskar även om antalet program minskar - för styrgrupperna utvecklas sådan praxis med ersättare som lämpar sig för dem - verksamhetsmodellen för ledning av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen utvecklas. Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 339. Elo lämnade understödd av Lahtinen följande förslag till tillägg i tredje och fjärde punkten i förslagets punkt 2: - för styrgrupperna utvecklas sådana arrangemang med ersättare som lämpar sig för dem. Dessa arrangemang föreläggs fullmäktige för beslut våren 2017 när fullmäktige behandlar förbättringen av de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar - verksamhetsmodellen för ledning av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen utvecklas så att stadsstyrelsens och fullmäktiges inflytande stärks.

25 Esbo stad Protokoll 209 Fullmäktige Sida 25 / 108 Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Elos tilläggsförslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt det. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 beslutar att arbetet med förvaltningsövergripande utvecklingsprogram fortsätter fullmäktigeperioden ger följande riktlinjer för programverksamheten och styrgruppernas sammansättning under den kommande fullmäktigeperioden: - antalet förvaltningsövergripande utvecklingsprogram minskas så att målet är färre, men tyngre program - utgångspunkten är att antalet förtroendevalda i styrgrupperna inte minskar även om antalet program minskar - för styrgrupperna utvecklas sådana arrangemang med ersättare som lämpar sig för dem. Dessa arrangemang föreläggs fullmäktige för beslut våren 2017 när fullmäktige behandlar förbättringen av de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar - verksamhetsmodellen för ledning av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen utvecklas så att stadsstyrelsens och fullmäktiges inflytande stärks. Tiedoksi

26 Esbo stad Protokoll 210 Fullmäktige Sida 26 / / /2015 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsen Godkännande av projektplanen för Mattby simhall Beredning och upplysningar: Sakari Meinilä, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen godkänner den bifogade projektplanen för Mattby simhall. Beslut Bilaga Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. 5 Hankesuunnitelma Tilläggsmaterial - Liikunta- ja nuorisolautakunnan lausunto Matinkylän uimahallin hankesuunnitelmasta Redogörelse En behovsutredning om Mattby/Olars simhall gjordes Lokalprogrammet för behovsutredningen uppdaterades Idrotts- och ungdomsnämnden beslutade om ändringen av Mattby simhalls behovsutredning Projektplanen för Mattby simhall behandlades i idrotts- och ungdomsnämnden Efter behandlingen fortsatte man projektplaneringen varvid bl.a. de föreslagna ungdomslokalerna, som presenterats i punkt 3 i utlåtandet, lades till i planen. I kostnadsförslaget konstaterades att projektet överskrider budgeten. I takt med att projektplaneringen framskred utreddes i samarbete med användarsektorn om kostnader kunde sparas genom att minska lokalprogrammet. Idrotts- och ungdomsnämnden deklamerade om projektplanen Nämnden konstaterar bl.a. att de är oroliga över de specialvillkor som tomten medför.

27 Esbo stad Protokoll 210 Fullmäktige Sida 27 / 108 Affärsverket Esbo lokaler konstaterar att man i den fortsatta planeringen försöker ta i beaktande synpunkterna i idrotts- och kulturnämndens utlåtande. Lokalerna i behovsutredningen för gymmet på 307 m 2 bruksyta inkluderas i lokalprogrammet. I samband med planeringen undersöks möjligheterna att genomföra utrymmena så kostnadseffektivt som möjligt. Möjligheten för en 150 m 2 undervisningsbassäng kan ändå inte garanteras på grund av att området är trångt. Som pristak för projektet föreslås här 27,4 miljoner euro (moms 0, byggnadskostnadsindex 3/2016= 108,4, Haahtela-index 88,5). Detta pristak inkluderar även finansieringskostnaderna under byggnadstiden. Kostnaden inkluderar inte plikten om parkeringsplatser för simhallen (49 st) vilka skaffas separat från Tunnparkens underjordiska parkeringshall och om vilkas införskaffning det beslutas om på basis av planeringsreserveringen i samband med godkännandet av samarbetsavtalet. Kostnaden för skyddsrum ingår. Pristaket är andelen pengar som projektet inte överskrider. Pristaket binds till levnadskostnadsindexet. Under planeringsskedet strävar man efter att underskrida pristaket genom att utveckla planeringslösningen och rumsprogrammet. Objektet ligger på adressen Tunnvägen 4, Mattby. Simhallsbyggnaden finns i den nya planens kvarter (planbeteckning YU-1) i Tunnparken. Den är nästan lika stor som simhallens byggnadsyta. Området är trångt och därför har man beslutat om underjordisk parkering. En detaljplaneändring har gjorts för projektet. Detaljplanen godkändes av fullmäktige och har vunnit laga kraft. Enligt 6 i instruktionen för Esbo stadsstyrelse godkänner fullmäktige projektplanen för ett husbyggnadsprojekt om nybyggnaden är större än m² våningsyta. Möjligheterna att placera ett skyddsrum i metrons servicetunnel har utretts. Den planerade byggnadens skyddsrum kan placeras där. Om dessa utrymmen placeras i simhallens källare eller i servicetunneln beslutas i den fortsatta planeringen på det mest kostnadseffektiva sättet. Projektet och parkeringsplatserna som planen kräver införskaffas med lånemedel för vilket man kommer att ansöka om borgen hos fullmäktige. Stadsstyrelsen beslutade att grunda ett fastighetsaktiebolag som genomför projektet förutsatt att fullmäktige godkänner projektplanen. Detta bolag ägs av Esbo stad. Användningskostnaderna för byggnaden är ungefär 1,04 miljoner euro/år, första inredningen 0,25 miljoner euro/år och den årliga lokalhyran 2,366 miljoner euro. Till lokalyran läggs till hyran för parkeringsplatser.

28 Esbo stad Protokoll 210 Fullmäktige Sida 28 / 108 Eftersom projektet genomförs sida vid sida med den underjordiska parkeringen i Tunnparken och Meri-Matin lukions nybyggnadsprojekt, har projektets framskridande anpassats till dessa projekt. Byggandet kan således börja tidigast 6/2018 och tidtabellen är bunden till byggandet av C- kvarteret byggnadshelhet. Planeringen torde inledas i januari 2017 och byggnaden väntas stå färdig i juni Lokal- och bostadssektionen bordlade ärendet , varefter affärsverket Esbo lokaler utredde följande frågor gällande projektet: Simhallens omfattning - Simhallens tekniska omfattning påverkas av en trång tomt, som ändå är en noggrant utredd kompromiss i planläggningen. - Bassängvåningen är den största av våningarna och den kommer onekligen sträcka sig till tomtens gränser och därför kan den inte vara större. - Placeringen av simhallen, förbindelserna och den centrala omfattningen har undersökts tillsammans med användarna och planläggaren i samband med översiktsplanen som gjorts vid projektplaneringen. - Byggnadens omfattning kan ökas endast uppåt eller nedåt vilket begränsas utöver planbestämmelserna också av stadens budget för projektet. - Simhallens slutliga omfattning preciseras i planeringsskedet med en kalkyl över kvalitet och kostnader genom att utnyttja de två lokalprogrammens variationsvidd för byggnadens undre och övre gräns. Storleken på undervisningsbassängen - På grund av att tomten ät trång måste man skära ner på storleken på simbassängerna. Användarnämnden har i sitt svar visat förståelse för det allmänna randvillkoret och gått med på att minska storleken på vissa tillsammans fastställda simbassängsmått. - Med hjälp av en översiktsplan undersöktes undervisningsbassängens storlek vid projektplaneringen. I utrymmena ryms en 150 m 2 stor undervisningsbassäng om inte läraren måste gå runt bassängen. Användarens representant godkände lösningen som gjorts vid projektplaneringen där man kan gå runt bassängen och där storleken skulle vara 140 m 2. - Frågan är att välja mellan olika mål vilka inte alla kan nås på grund av tomtens trånghet.

29 Esbo stad Protokoll 210 Fullmäktige Sida 29 / 108 Hoppbassängens tilläggskostnad - Man har inte gjort någon tilläggskalkyl av hoppbassängen. Den hör ändå till den totala kostnadsberäkningen eftersom bassängen har varit med i kostnadsberäkningarna för material. - Hoppbassängen gjordes som en separat utvidgning i anslutning till huvudbassängen eftersom man ville möjliggöra användningen av bassängen för simning också under användandet av hoppbassängen. - Nu finns det en språngbräda på 3 meter och en låg språngbräda. - En ökning av antalet hopptorn eller höjning passar inte in i projektets budget. Kostnadsnivån för simhallen - Den beräknade kostnadsnivån uppstår på basis av utredningar och planer om de byggnadsegenskaper man känner till genom allmänt godkända metoder för kostnadsberäkning. - I det här fallet presenterar projektplanen två olika omfattningar och de motsvaras av två olika kostnader som kallas kostnadstak och målkostnader. - Kostnadstaket för simhallen har beräknats av en känd yrkeskunnig konsult i kostnadskalkyl som kunnat använda sig av simhallens projektplan, utlåtande om grundläggningssätt, lokalprogrammet och referensplanerna av en arkitekt. - Målkostnaden har beräknats ur gallringsåtgärderna (bl.a. minskning av lokalprogrammet) i samarbete med konsulten. Med denna försökte man ta i beaktande stadens sparmål. - I den fortsatta planeringen görs i utkastsskedet kostnadsberäkningar så att man håller sig till målpriset eller därunder. I detta skede framgår även projektets omfattning. Tack vare de två godkända lokalprogrammen är det möjligt att justera omfattningen att passa kostnaderna och en variation för byggnadens omfattning står till förfogande. Bassängernas ytmaterial - Bassängernas material beslutas i planeringsskedet då man också med hjälp av olika granskningsalternativ kan ta i beaktande de olika alternativa lösningarnas kostnader och kvalitet.

30 Esbo stad Protokoll 210 Fullmäktige Sida 30 / 108 Lokal- och bostadssektionen återremitterade ärendet för beredning så, att gymmet för åldringar och specialgrupper tas med i lokalprogrammet. Gymlokalerna på 307 m 2 bruksyta i behovsutredningen har inkluderats i den uppdaterade projektplanens lokalprogram vilket ökar projektet kostnadstak med 0, 4 miljoner euro. Beslutshistoria Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 1 föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner den bifogade projektplanen för Mattby simhall, 2 beslutar, att simhallen genomförs till ett högsta pris på 27 miljoner euro. Behandling Ordföranden understödd av Mylläriniemi föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Ärendet bordlades enhälligt. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 1 föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner den bifogade projektplanen för Mattby simhall, 2 beslutar, att simhallen genomförs till ett högsta pris på 27 miljoner euro. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Åkerlund att ärendet återremitteras för ny beredning så, att gymmet för åldringar och specialgrupper tas med i lokalprogrammet. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget,

31 Esbo stad Protokoll 210 Fullmäktige Sida 31 / 108 konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion återremitterade ärendet enhälligt för ny beredning så, att gymmet för åldringar och specialgrupper tas med i lokalprogrammet. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 1 föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner den bifogade projektplanen för Mattby simhall, 2 beslutar, att simhallen genomförs till ett högsta pris på 27,4 miljoner euro. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner den bifogade projektplanen för Mattby simhall. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

32 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 32 / / /2013 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Ändring av detaljplanen Rietomten i stadsdel 15 Ängskulla och stadsdel 22 Olars, område nr Beredning och upplysningar: Sampo Sikiö, tfn Marno Hanttu, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Rietomten i stadsdel nr 15 Ängskulla och nr 22 Olars, så avgränsat att kvarteren nr och och en del av kvarter nr och därtill hörande gatuområden (Frälsehemmansgränden, Hustomtevägen och en del av Rietomtevägen) lämnas utanför detaljplanen, ritning nr 6810, daterad , ändrad Beslut Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. - Riihitonttu, tapahtumaluettelo - Rietomten, planbestämmelser - Rietomten, plankarta - Rietomten, bortgränsad del av planområdet - Rietomten, uppdaterad detaljplan - Rietomten, illustration - Rietomten, perspektivbilder - Riihitonttu, päätöshistoria Detaljplaneändringen möjliggör ny och tät bostadsbebyggelse i omedelbar närhet till Ängskulla metrostation. Byggandet förenhetligar och förtydligar stadsstrukturen längs Havsvindsvägen. Den höga nya byggrätten bidrar till finansieringen av metrostationen och kommunaltekniken med intäkter från markförsäljning och markanvändningsersättningar. Byggrätten är m² våningsyta och exploateringsgraden är 1,4. Den nya bostadsbyggrätten ger ungefär 450 nya invånare enligt 50 v-m² per invånare.

33 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 33 / 108 Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: Ändringen av detaljplanen Rietomten omfattar en del av kvarter nr samt gatu-, vatten- och rekreationsområden i stadsdel nr 15 Ängskulla och stadsdel nr 22 Olars, ritning nr Aktualisering Aktualiseringen har meddelats i stadens planläggningsöversikt 2009 under namnet Ängskulla I samt i stadens annonstidningar Länsiväylä och Hufvudstadsbladet Program för deltagande och bedömning I samband med detaljplaneändringen uppgjordes ett separat program för deltagande och bedömning som är daterat och ändrat Områdets nuläge Planområdet är beläget i Ängskulla norr om Havsvindsvägen. Området består av två delar av vilka den större gränsar till gatan Olarsbäcken, parkområdet Tomtebo vid Gräsaån, de inre fastighetsgränserna i kvarter nr och Havsvindsvägen. Det mindre park- och vattenområdet gränsar till Gräsagårdsparken, Havsvindsvägen och bilaffärens kvarter. I området har det i enlighet med gällande detaljplaner byggts en affärsfastighet samt park- och gatuområden. Staden äger cirka 75 procent av planändringsområdet. Av det bostadshuskvarter (AK-1) som bildas på grund av planändringen äger staden cirka 30 procent. Resten av bostadshuskvarteret är privatägt.

34 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 34 / 108 Enligt riksmålen för områdesanvändning ska omfattande bebyggelse planläggas intill goda kollektivtrafikförbindelser, särskilt spårtrafik. Gällande landskapsplan, generalplan och detaljplan I Nylands landskapsplan, som fastställdes , är planområdet område för tätortsfunktioner. Vid Havsvindsvägen ingår en ungefärlig sträckning för regional spårtrafik. Detaljplanen följer landskapsplanen. I generalplanen för södra Esbo är planområdet område för arbetsplatser som ska utvecklas (TP). I planområdet planläggs flervåningshus. I bottenvåningarna på dessa kan affärslokaler byggas. Området ansluter direkt till detaljplanområdet Ängskullas centrum söder om Havsvindsvägen. I detta område finns omfattande affärslokaler. I de gällande detaljplanerna är kvarter nr kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K). Parken Tomtebo har anvisats som parkområde som ska bevaras i naturtillstånd (PL) och Gräsagårdsparken som park som ska planteras (PI). Gräsaån har anvisats som vattenområde (W). I planområdet finns även gatuområden. Beslut och riktlinjer som hör till planområdet Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion beslutade om en planläggningsreservering för Ängskulla. Sektionen beslutade att Ängskullas metrostation ska byggas och finansieras samtidigt som de övriga metrostationerna. Stadens kostnader för stationen och för den övriga kommunaltekniken när området utvecklas täcks genom att sälja stadens byggrätter och genom ersättningar enligt markanvändningsavtal som träffas med de privata markägarna. Stationsområdet och områdena kring Havsvindsvägens och Gäddviksgatans korsning reserveras vid planläggningen av metrostationen och den övriga markanvändningen gemensamt för Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, Sato Oyj och SRV Yhtiöt Oyj. Stadsplaneringsnämnden uppmanades av sektionen att påskynda planläggningen så att Ängskulla metrostation kan byggas samtidigt med de andra metrostationerna och att planlägga ersättande tomter för bilaffärerna i Ängskulla i Stensviks industriområde. Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion beslutade att planeringsreservationen ska fortsätta och att villkoren ska utökas så, att också stadens bostadsproduktionsförpliktelser beaktas. Planeringsreserveringen, som i preciserad form var i kraft till , fortsätter. Stadsstyrelsen beslutade att Ängskullas metrostation ska byggas enligt tidtabellen för byggandet av Västmetron. I samband med beslutet uppmanade stadsstyrelsen stadsplaneringsnämnden att göra upp de följande detaljplanerna för Ängskulla så att metrostationen och

35 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 35 / 108 nödvändig kommunalteknik garanterat kan finansieras med intäkter av markförsäljning och markanvändningsersättning. Ändringen av detaljplanen över Ängskullas centrum godkändes av fullmäktige Detaljplanen Rietomten ansluter direkt till denna detaljplan och de bildar en enhetlig struktur och stadsbild. Framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Förslaget till ändring ställdes ut enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Ett invånarmöte ordnades anmärkningar samt 9 utlåtanden och ställningstaganden lämnades in. I plankartan och bestämmelserna gjordes utifrån responsen tekniska ändringar. Bestämmelserna om buller och luftkvalitet delades i skilda bestämmelser. Byggnadsytornas gränser i område nr preciserades en aning för att jordkabeln på 110kV som går under Rietomtevägen ska sammanjämkas med byggnaderna. I parkerna har platser för två transformatorer reserverats. I parken Tomtebo har en ungefärlig plats för en hundrastplats reserverats. För Gräsatorget har en räddningsväg för kvarter nr anvisats. Översiktsplanen för Gräsatorget har från den framlagda versionen utökats så, att torget ska bli betydligt lummigare och mera parkaktigt. Stora gräsmattor är förmånliga och ökar också trivseln. Trots detta blir tillräckligt stora stenytor kvar på torget för olika verksamheter. Bestämmelserna om bilplatser har justerats enligt de parkeringsprinciper som är under beredning enligt följande: 1 bilplats per 120 m 2 våningsyta för bostäder, kontor och affärer (dock minst 0,5 bilplatser per bostad) och 1 bilplats per 200 m 2 våningsyta för serviceboende. Dessutom ska det reserveras 1 bilplats per m 2 våningsyta i parkeringsanläggningen under Gräsatorget. Tekniska ändringar i det av stadsplaneringsnämnden godkända förslaget Eftersom parkeringsanläggningen under Gräsatorget blev utanför planområdet har reserveringen för bilplatser justerats till 1 bilplats per 100 m 2 våningsyta för bostäder, kontor och affärer men dock minst 0,5 bilplatser per bostad. Kvarterets norra byggnadsplats har flyttats lite längre bort från kvartersgränsen, så att en körförbindelse till kvarterets södra del blir möjlig. På samma gång har byggnadsplatsen breddats något. Under den fortsatta planeringen av Tomtebos park har det konstaterats att två skilda hundrastplatser behövs. Därför har ett riktgivande läge för den andra anvisats öster om Gräsaån. Förslag till ändring av detaljplanen

36 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 36 / 108 I Ängskulla metrostations omedelbara närhet möjliggör planändringen ny tät bebyggelse. Byggandet förenhetligar och förtydligar stadsstrukturen längs Havsvindsvägen. Allmän motivering Planförslaget förtätar norra sidan av Havsvindsvägen med nya kvarter för bostäder i flervåningshus. Två U-formade jämnhöga bostadsbyggnader i 5 8 våningar bildar på östra sidan av Frälsehemmansgatan en ny kvartershelhet (15025, planbestämmelse AK-1). Den södra av byggnaderna ska enligt planerna bli mångsidig och ska erbjuda både vanliga bostäder och bostäder för serviceboende och stödboende samt allmänna och offentliga lokaler i anslutning till dessa. Enligt bestämmelserna ska bottenvåningens fasad mot Havsvindsvägen planeras så att den inte blir sluten och murlik. Genom kvarteret går flera el-, vatten- och dagvattenledningar som är nödvändiga för hela Ängskulla. Parken (Tomtebo) öster om gatan Olarsbäcken och Gräsagårdsparken väster om kvarter nr kommer att bevaras som parkområden (VP). Planområdet har en utredningsplan över markanvändningen och en närmiljöplan, enligt vilken formspråket ska vara enhetligt och omgivningen högklassig. Dimensionering Planområdets areal är cirka 4,3 ha. Av ytan är cirka 1,6 ha kvartersområde för flervåningsbostadshus, 1,1 ha rekreationsområde, 0,2 ha vattenområde och 1,4 ha gatuområde. I kvartersområdet för nya flervåningsbostadshus (AK-1) är byggrätten för bostadshus sammanlagt m 2 våningsyta, vilket motsvarar helhetsexploateringstalet 0,5 och för kvarterets del exploateringstalet 1,4. Den nya bostadsbyggrätten ger ungefär 450 nya invånare enligt 50 m² våningsyta per invånare. Trafik Planändringen stöder sig på det nuvarande gatunätet. I planområdets omedelbara närhet ligger Ängskullas metrostation. Enligt planen för anslutningslinjer från 2008 (SAD) kommer metrostationen att matas med bussar från bland annat Olars och Storåkern. Linjernas hållplatser med plats för två bussar var planläggs vid metrostationen. Längs Frälsehemmansgatan finns också hållplatser för trafiken mot Olarsbäcken. Utöver anslutningslinjerna går också Esbos interna linjer i området. Parkering Invånarparkeringen inryms i parkeringsanläggningar i kvarteren under gårdsdäck eller under jorden. Allmän parkering anvisas längs Rietomtevägen. I planområdet ska det byggas minst 1 bilplats per 100 m 2

37 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 37 / 108 våningsyta för bostäder, kontor och affärer (dock minst 0,5 bilplatser per bostad) och 1 bilplats för 200 m 2 våningsyta för serviceboende. Störande faktorer i miljön Trafiken på Havsvindsvägen ger upphov till buller och utsläpp på planområdet. Utifrån utredningar om buller och luftkvalitet har man gett bestämmelser för nya bostadshus i kvartersområdet AK vid Havsvindsvägen. Ytterväggar, fönster och övriga konstruktioner mot Havsvindsvägen ska dämpa ljudet minst 35 db(a). Om bullernivån mot fasaden överskrider 65 db (A) dagtid får bostäderna inte ha fönster endast mot trafikbullret och i stället för balkonger får man bygga vinterträdgårdar utöver byggrätten i detaljplanen. I nedersta våningen i bostadshusen längs Havsvindsvägen får bostäder inte byggas. Bostadshusen i kvartersområdet AK ska förses med maskinell ventilation och inluften filtreras med effektiva filter som stoppar minst 80 procent. Luftintagen ska placeras på taket. Eftersom bullernivån vid fasaden mot gatan dock varierar på olika höjder kan undantag beviljas i bygglovet utifrån noggrannare bullerutredningar. Översiktsplan för markanvändningen och närmiljöplan Arkitektbyrå Sarc Ab, Arkkitehtitoimisto Jukka Turtiainen Oy och Sito Oy har enligt stadsplaneringscentralens anvisningar gjort en översiktsplan för markanvändningen och en närmiljöplan för området. BREEAM-miljöklassificering För närvarande ansöker staden om en BREEAM Communitiesmiljöcertifiering för Ängskulla. Klassificeringen ska styra och sporra till högklassig planering och byggande som är i enlighet med en bärkraftig utveckling. Klassificeringen kräver förutom den styrande detaljplanen också att de kommande aktörerna förbinder sig att följa målen. Avgränsningen av planområdet Det föreslås att detaljplanen ska avgränsas och godkännas etappvis, eftersom markanvändningsförhandlingar med vissa markägare ännu pågår. I detta skede kommer kvarteren nr 15037, och en del av att lämnas utanför detaljplanen liksom gatuområden som ansluter till dessa kvarter (Frälsehemmansgränden, Hustomtevägen och en del av Rietomtevägen). Resten av gatorna samt alla parker och vattenområden ska dock godkännas i detta skede så att av bland annat dagvattenbassängen och hundrastplatsen i Tomtebo, gång- och cykelvägarna i Gräsagårdsparken samt de nya gatuarrangemangen för Rietomtevägen och Olarsbäcken kan byggas. Avgifter Slutdelen av kostnaderna för detaljplaneändringen, dvs ,67 euro, kommer att debiteras efter att planändringen godkänts.

38 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 38 / 108 Beslutshistoria Stadsplaneringsnämnden , 143 Förslag Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden: 1 godkänner för framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till ändring av detaljplanen Rietomten som omfattar kvarter nr 15025, en del av kvarteren nr och samt park-, gatu- och torgområden i stadsdelarna nr 15 Ängskulla och nr 22 Olars, ritning nr 6810, daterad och ändrad , område nr (en del av kvarter nr försvinner och kvarter nr bildas). 2 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Behandling Under diskussionen föreslog ordförande Markkula understödd av vice ordförande Louhelainen återremittering för ny beredning med följande anvisningar: - Helhetsbyggrätten i området utökas med till exempel i genomsnitt ungefär en våning, för att de planekonomiska målen för Ängskulla ska uppfyllas. - Det är skäl att bereda sig på att metrostationen kan föranleda betydligt fler anslutningshållplatser. Detta i kombination med en utökad byggrätt förutsätter att en parkeringsanläggning får byggas i eller nära området och/eller att en del av bostäderna byggs utan tillhörande bilplatser samt att bilplatsnormen justeras. - Behoven av bullerskydd längs Havsvindsvägen samt möjligheterna att bygga sådana ska undersökas. Dessutom ska det undersökas om byggnaderna kan placeras längs gatan på ett sådant sätt att områdets goda stadsbild och karaktär som stadscentrum framhävs. - Den föreslagna öppna platsen mitt i området mellan Havsvindsvägen och kyrkan ska planläggas betydligt trivsammare än i det första förslaget så att platsen blir en lockande vistelse- och genomgångsplats. Det kan till exempel röra sig om låga och väl placerade paviljongaktiga servicelokaler, lek- och spelplaner och låga planteringar. Samtidigt ska dock utsikten mot kyrkan framhävas. Under diskussionen föreslog ledamot Ahlman understödd av Kemppi- Virtanen att nämnden ska tillägga följande anvisningar: Hyttnergatan ska brytas av vid den första gruppen av byggnader och körförbindelsen till de följande byggnaderna ska ske via tomten. Gatuområdet ska ändras till en del av parken.

39 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 39 / I planbestämmelserna ska det skrivas in att tomterna inte får gärdas. Beslut Efter att ha förklarat diskussionen avslutad frågade ordföranden om ordförandens och Ahlmans förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslagen hade godkänts enhälligt. Stadsplaneringsnämnden: Stadsplaneringsnämnden remitterar ärendet för ny beredning med följande anvisningar: - Helhetsbyggrätten i området utökas med till exempel i genomsnitt ungefär en våning, för att de planekonomiska målen för Ängskulla ska uppfyllas. - Det är skäl att bereda sig på att metrostationen kan föranleda betydligt fler anslutningshållplatser. Detta i kombination med en utökad byggrätt förutsätter att en parkeringsanläggning får byggas i eller nära området och/eller att en del av bostäderna byggs utan tillhörande bilplatser samt att bilplatsnormen justeras. - Behoven av bullerskydd längs Havsvindsvägen samt möjligheterna att bygga sådana ska undersökas. Dessutom ska det undersökas om byggnaderna kan placeras längs gatan på ett sådant sätt att områdets goda stadsbild och karaktär som stadscentrum framhävs. - Den föreslagna öppna platsen mitt i området mellan Havsvindsvägen och kyrkan ska planläggas betydligt trivsammare än i det första förslaget så att platsen blir en lockande vistelse- och genomgångsplats. Det kan till exempel röra sig om låga och väl placerade paviljongaktiga servicelokaler, lek- och spelplaner och låga planteringar. Samtidigt ska dock utsikten mot kyrkan framhävas. - Hyttnergatan ska brytas av vid den första gruppen av byggnader och körförbindelsen till de följande byggnaderna ska ske via tomten. Gatuområdet ska ändras till en del av parken. - I planbestämmelserna ska det skrivas in att tomterna inte får gärdas. Stadsplaneringsnämnden , 69 Förslag Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 godkänner för framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till ändring av detaljplanen Rietomten som

40 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 40 / 108 omfattar kvarteren nr 15025, och samt park-, gatu- och torgområden i stadsdelarna nr 15 Ängskulla och nr 22 Olars, ritning nr 6810, daterad och ändrad , område nr begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Behandling Ordförande Markkula föreslog understödd av vice ordförande Louhelainen en ny punkt i beslutsförslaget: Stadsplaneringsnämnden konstaterar att Gräsatorget, den öppna platsen mellan Havsvindsvägen och kyrkan, är mycket viktig för områdets stadsbild och funktion. Före följande behandlingsskede i nämnden sammanställs en mera detaljerad plan för Gräsatorget. Då kan det säkerställas att torget genomförs på bästa tänkbara sätt. Efter att ha förklarat diskussionen avslutad frågade ordförande Markkula om föredragandens och ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslagen hade godkänts enhälligt. Beslut Stadsplaneringsnämnden 1 godkänner för framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till ändring av detaljplanen Rietomten som omfattar kvarteren nr 15025, och samt park-, gatu- och torgområden i stadsdelarna nr 15 Ängskulla och nr 22 Olars, ritning nr 6810, daterad och ändrad , område nr konstaterar att Gräsatorget, den öppna platsen mellan Havsvindsvägen och kyrkan, är mycket viktig för områdets stadsbild och funktion. Före följande behandlingsskede i nämnden sammanställs en mera detaljerad plan för Gräsatorget. Då kan det säkerställas att torget genomförs på bästa tänkbara sätt. 3 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Stadsplaneringsnämnden , 162 Förslag Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och anmärkningarna har getts om förslaget till ändring av detaljplanen Rietomten, område nr

41 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 41 / 108 godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till ändring av detaljplanen Rietomten som omfattar kvarteren nr 15025, och samt park-, gatu- och torgområden i stadsdelarna nr 15 Ängskulla och nr 22 Olars, ritning nr 6810, daterad och ändrad , område nr , 3 meddelar sökanden att staden enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen kommer att debitera den sista delen för detaljplaneändringen, euro, och 1/3 av kostnaderna för kungörelserna, 766,67 euro, sammanlagt ,67 euro, efter att förslaget har godkänts. Behandling Ordförande Markkula föreslog understödd av vice ordförande Louhelainen följande tillägg i beslutsförslaget: Till det bifogade material som föredras för stadsstyrelsen tilläggs en översiktsplan som åskådliggör detaljplanens beredning och innehåll. Efter att ha förklarat diskussionen avslutad frågade ordföranden om ordförandens tilläggsförslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslaget hade godkänts enhälligt. Beslut Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och anmärkningarna har getts om förslaget till ändring av detaljplanen Rietomten, område nr godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till ändring av detaljplanen Rietomten som omfattar kvarteren nr 15025, och samt park-, gatu- och torgområden i stadsdelarna nr 15 Ängskulla och nr 22 Olars, ritning nr 6810, daterad och ändrad , område nr , 3 beslutade att en översiktsplan som åskådliggör detaljplanens beredning och innehåll tilläggs till det bifogade material som föredras för stadsstyrelsen, 4 meddelar sökanden att staden enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen kommer att debitera den sista delen för detaljplaneändringen, euro, och 1/3 av kostnaderna för kungörelserna, 766,67 euro, sammanlagt ,67 euro, efter att förslaget har godkänts. Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo

42 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 42 / 108 Stadsstyrelsen 1 godkänner bifogade markanvändningsavtal och föravtal om överlåtelse av område, som undertecknades av Suomen Luonnonvarain Tutkimussäätiö sr och Esbo stad. 2 berättigar tekniska direktören att underteckna bifogade föravtal om överlåtelse av området enligt föravtalet samt att besluta om eventuella behövliga ringa och tekniska ändringar i avtalen, 2 föreslår att fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Rietomten i stadsdel nr 15 Ängskulla och nr 22 Olars, så avgränsat att kvarteren nr och och en del av kvarter nr och därtill hörande gatuområden (Frälsehemmansgränden, Hustomtevägen och en del av Rietomtevägen) lämnas utanför detaljplanen, ritning nr 6810, daterad , ändrad Behandling Lahtinen lämnade understödd av Byman följande ändringsförslag: Planbestämmelsernas första sats i 1 "1 bilplats per 100 m 2 våningsyta för bostäder, kontor och affärer, dock minst 0,5 bilplatser per bostad" ska ändras till 1 bilplats per 100 m 2 våningsyta för bostäder, kontor och affärer, dock minst 0,7 bilplatser per bostad Lahtinen lämnade understödd av Byman följande tilläggsförslag: Till planbestämmelsernas 1 tilläggs ett nytt stycke: Dessutom ska det reserveras 1 gästplats per m 2 våningsyta i parkeringsanläggningen under Gräsatorget. Efter att diskussionen hade avslutats, konstaterade ordförande att det förelåg understödda motförslag som man måste rösta om. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Lahtinens ändringsförslag med 12 röster mot 2 och 1 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Lahtinens tilläggsförslag med 12 röster mot 2 och 1 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.

43 Esbo stad Protokoll 211 Fullmäktige Sida 43 / 108 För kännedom - Utdrag utan bilagor, sökandena - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, utdrag med bilagor - Meddelande om fullmäktiges besluts till dem som har anmärkt mot planen och meddelat sin adress

44 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 44 / / /2014 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Godkännande av detaljplanen Storåkern III och därtill hörande detaljplaneändring i stadsdel 21 Hemtans, område nr Beredning och upplysningar: Aila Valldén, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Storåkern III och därtill hörande detaljplaneändring i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6564, daterad och ändrad , område nr Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Tilläggsmaterial - Suurpelto III, tapahtumaluettelo - Storåkern III, planbestämmelser 1 - Storåkern III, planbestämmelser 2 - Storåkern III, planbestämmelser 3 - Storåkern III, planbestämmelser 4 - Storåkern III, planbestämmelser 5 - Storåkern III, plankarta - Storåkern III, uppdaterad detaljplan - Storåkern III, illustration - Storåkern III, perspektiv från luften Redogörelse Målet är ett bostadsområde som sammankopplar villaområdet i Lillhemt och detaljplaneområdena Storåkern I och II. Genom Storåkern III planläggs en ny matargata som också betjänar trafiken till Lillhemt. Den tätaste höghusbebyggelsen placeras mitt i området och kvartersstrukturen är öppnare mot utkanterna. Låga punkthus ansluter till det öppna landskapet i öster. Vid utkanten mot Lillhemt planläggs drygt tjugo villatomter. I planområdet ingår också parken och närrekreationsområdet Lillhemtparken, som redan har byggts. Den totala byggrätten i planområdet är cirka v-m². Allt är oanvänd byggrätt.

45 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 45 / 108 Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: Förslaget till detaljplanen Storåkern III och därtill hörande detaljplaneändring omfattar kvarter nr samt gatu-, torg-, rekreations- och specialområden i stadsdel 21 Hemtans, område nr Aktualisering Aktualiseringen har meddelats i stadens planläggningsöversikt Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning är daterat och uppdaterat Områdets nuläge Planområdet är beläget väster om Storåkerns centrum och sydost om villaområdet Lillhemt i Hemtans. Största delen av planområdet ägs av Esbo stad. Planområdet har dessutom två privata ägare. De centrala delarna av planområdet är obebyggd, låglänt åkermark. Söder om Gamla Lillhemtvägen ligger en villa. På åkermarken består jordgrunden närmast av lera. Kring åkern leder Torsbackavägen och Gamla Lillhemtvägen (förra Lillhemtvägen) som betonar åkerkanten i landskapet. Från skogen i väster rinner ett dike till åkern, som slingrar sig mot nordost i planområdets östra kant. Planområdets södra del är en byggd park med bollplaner och en lekplats. Där ligger bland annat också invånarföreningens flyttbara odlingsflak. Åker är en del av ett större landskapsrum som kommer att förändras betydligt när hela Storåkern byggs. Planområdet gränsar i norr, väster och söder till skogsbevuxna sluttningar. Gränsen i söder mot Centralparken är i stor utsträckning obebyggd. I väster gränsar planområdet mot villatomterna i

46 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 46 / 108 detaljplanområdet Lillhemt och den historiska gamla huvudbyggnaden på Lillhemts hemman. Planområdet är trafikmässigt centralt beläget på en plats med god kollektivtrafik, men dock inte i huvudledernas omedelbara närhet. Via Gamla Lillhemtvägen vid planområdets södra kant går den nuvarande vägen till villaområdet Hemtans (Lillhemt). Öster om planområdet har gatorna i huvudsak byggts och de följer gällande detaljplaner. Till Hemtans kommer en busslinje som går genom planområdet med vändplats i dess västra kant framför Lillhemts gamla huvudbyggnad. För närvarande bestäms servicenivån i Storåkern enligt ett litet höghusområde, dvs. tre stjärnor. När metrons anslutningstrafik kommer har Storåkern direkt förbindelse med alla stadscentrum i Esbo. Dessa linjers hållplatser är belägna cirka 500 meter från planområdet på Storåkerns alléaxel. I detaljplanen Storåkern V, som håller på att godkännas, finns en reservering för direkta busslinjer mellan Hagalund och Esbo centrum, som kompletterar kollektivtrafiken i Storåkern III. En del av gång- och cykelvägarna i Lillhemtparken, som byggdes när Storåkern I genomfördes, sträcker sig in i planområdet. Det är lätt att nå frilufsvägarna i Centralparken. Landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen I Nylands landskapsplan (fastställd ) har planområdet beteckningen område för tätortsfunktioner. Väster om planområdet ligger ett grundvattenområde (pv) och söder om planområdet går en elledning (z). I Nylands andra etapplandskapsplan, som fastställdes av miljöministeriet , har planområdet, liksom det övriga Storåkern, beteckningen område för tätortsfunktioner som ska förtätas och med ett hållbart trafiksystem. I landskapsplanen leder tvärgående regional kollektivtrafik parallellt med Ring II. I generalplanen för södra Esbo är planområdet nytt bostadsområde (A2). I generalplanen är området kring Lillhemts gamla huvudbyggnad område för offentlig service och förvaltning (PY) och i östra kanten och söder om planområdet finns rekreationsområde (V). Norra delen av Storåkern och Centralparken förenas av en friluftsled. När generalplan för södra Esbo utarbetades beaktades den inte fastställda delgeneralplanen Storåkern- Ring II, som godkändes av stadsstyrelsen , och den fastställda delgeneralplanen Hemtans, som godkändes av fullmäktige Planområdet Storåkern III gränsar i söder mot delgeneralplanområdet Centralparken I. Nästan hela planområdet saknar detaljplan. I norr gränsar planområdet mot detaljplaneområdet Storåkern V, i norr och väster detaljplanområdet Lillhemt (godkänd ) och i öster detaljplaneområdena Storåkern I och II (godkända ). På grund av en precisering av trafikarrangemangen ingår även små delar av gatuområden i detaljplanen som ändringar av detaljplanerna Lillhemt och Storåkern II. I öster gränsar

47 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 47 / 108 planområdet mot ett närrekreationsområde samt i sydväst mot ett närrekreationsområde och kvartersområden för offentliga närtjänster. Offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen samt avgränsning av planområdet Förslaget till detaljplan var offentligt framlagt enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Åtta utlåtanden och nio anmärkningar lämnades in, av vilka en del hade undertecknats av flera personer. I utlåtandena framfördes huvudsakligen synvinklar av teknisk natur. Helsingforsregionens miljötjänster påminde att genomförandet av detaljplanen kräver flyttning av vatten- och avloppsledningar samt avloppsservitut. Miljöcentralen uppmuntrade till energistyrning i planområdet. Bildningssektorn betonade fungerande trafikförbindelser i Centralparken och på idrottsplanerna samt trygga vägar till skolor och daghem. Tekniska centralen påminde om kostnaderna för kommunaltekniken, i synnerhet gatubyggnad och grundläggning. Helsingforsregionens trafik betonade att kollektivtrafiken kräver att gatan mellan Storåkern Kurängen måste främjas aktivt innan Storåkern III genomförs. Caruna Oy fäste uppmärksamhet vid planbeteckningarna för högspänningsledningen i planområdets södra del och vid jämkningen mellan högspänningsledningen och den planerade vändplatsen. Värmeavdelningen på Fortum Power and Heat Oy meddelade att de kommer att erbjuda fjärrvärme åt de fastigheter som ligger nära det existerande fjärrvärmeröret. Västra Nylands räddningsverk upprepade i sitt utlåtande principerna för planering av räddningsvägar och adresser. I anmärkningarna krävdes bland annat att områdena längs Ring II byggs först, att bebyggelsen ska bestå av småhus i högst två våningar och att parkering ska byggas underjordiskt. Flervåningshus skulle innebära alltför stor exploatering, de skulle ge ett intryck av bunker och de vore opassliga för områdets socioekonomiska profil. Vändplatsen i ändan av Jordeboksvägen rönte också motstånd. Tvärtom mot förra framläggningen lämnade invånarna vid Torsbackavägen knappas alls in anmärkningar, utan denna gång lämnades anmärkningar i synnerhet av boende i villorna kring Bokgården. I enlighet med den preciserade planeringen och på grundval av responsen har ringa ändringar företagits i plankartan. Arrangemangen på vändplatsen och friluftsleden har ändrats, bland annat på grundval av observationer av flygekorre. Gränsen mellan kvarteret för flervåningshus och rekreationsområdet Lillhemtparken har preciserats. Ändamålet för en liten del av kvarteret har ändrats till det entydigare friliggande småhus. Beteckningarna för servitut har preciserats. Efter stadsplaneringsnämndens beslut lämnades största delen av fastighet nr , det planlagda kvarteret nr 21175, utanför detaljplaneförslaget på grund av att förhandlingarna om markanvändningsavtal var ofullbordade. Detaljplanen över denna fastighet godkänns separat efter att avtalsförhandlingarna har slutförts. Det är dock

48 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 48 / 108 motiverat att gå vidare med den övriga detaljplanen utan dröjsmål så att målen för bostadsproduktionen kan nås. Detaljplanen och detaljplaneändringen Beskrivning I Storåkern eftersträvas en trivsam och modern, stadsmässig miljö. Detaljplanen Storåkern III fortsätter på denna linje. Kvarteren bildar en egen, tydligt avgränsad helhet, en ministadsdel, men de ansluter samtidigt till det övriga Storåkern. De omgivande områdenas topografi och byggda miljö har beaktats vid planläggningen och i bygghöjderna. Mitt i planområdet ligger ett litet öppet gatuområde, Tea Istas plats. Genom hela planområdet och genom Tea Istas plats leder den lokala matargatan Lillhemtvägen. Matargatan tjänar också trafiken i Lillhemt och kollektivtrafiken. Bebyggelsen längs matargatan kommer att vara stadsmässigt tät. Vid den öppna platsen reserveras lokaler för tjänster på markplanet. Kvarteren är öppnare mot planområdets utkant: i öster och i söder planläggs ganska låga punkthus vid utkanten. I norr och väster planläggs de yttre kvarteren för friliggande småhus, vars skala påminner om den som uppstått i Lillhemts villaområde. Kvartersområdena gränsar i sydost mot Lillhemtparken, som delvis ingår i planområdet. Parken är ett centralt park- och närrekreationsområde för hela Storåkern. Vid planområdets södra gräns vidtar Centralparken med friluftsleder. Därför planläggs inga parker eller nya närrekreationsområden inne bland kvarteren. Kvartersområden Det bildas sju kvarter. Det sydligaste kvarteret nr består av en tomt där det redan finns en villa. De övriga kvarteren möjliggör nybyggnad. Kring Tea Istas plats placeras tre punkthus med sex våningar. Husens grund- och takform är fri. I första våningen mot den öppna platsen ska affärs- eller servicelokaler eller arbetslokaler i anslutning till bostäderna eller halvoffentliga lokaler i anslutning till varuentréerna placeras. Längs Lillhemtvägen planläggs lamellhus med fyra våningar som stadsmässigt avgränsar gaturummet. Gårdsdäcken en våning över marken ansluter direkt mot fasaderna så att fasaderna därifrån upp har tre våningar. Vid Lillhemtparkens utkant planläggs punkthus med tre eller fyra våningar. Mellan husen öppnar sig en utsikt från gården mot parken och tvärtom. Parkeringen placeras huvudsakligen under gårdsdäck som är gemensamma för kvarteren. I kvarteren nr och placeras återvinningsrum som tjänar alla flervåningshus i planområdet. I en del av kvarteren för flervåningshus kan en del av bostadsbyggrätten användas för serviceboende. På så sätt ökar detaljplanens flexibilitet och boendeformerna blir mångsidigare.

49 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 49 / 108 I kvarter nr planläggs en grupp på tre låghus med tre våningar som utgör en förmedlande skala mellan flervåningshusen och småhusen. Husen kan byggas som radhus eller låghus. Bilplatserna för detta kvartersområde placeras på marknivån. Kvartersområdena för fristående småhus består av villatomter. Vid tomtindelningen kommer det att bildas cirka 25 tomter. Tomternas preliminära areal varierar mellan cirka 500 m2 och något över 900 m2 och exploateringsgraden är 0,25. Vid Torsvägen placeras byggnaderna i sluttningen så att entrén från gatan ligger en våning högre än innergården på tomtens sydöstra del. Gårdarnas karaktär varierar enligt kvarterets typ. I våningshusdominerade kvarter där parkeringen placeras under gårdsdäck utgör detta en central del av gården. Gårdarna ska utgöra funktionella och rumsliga helheter som är gemensamma för kvarteret. I kvarteren söder om Lillhemtvägen ansluter gårdarnas landskap till de öppna ängarna i Lillhemtparken. Parkering I kvartersområdena AK-, AK-1- och A ska det byggas minst en bilplats per 85 v-m² boende, men minst 0,5 bilplatser per bostad, vilket endast påverkar bilplatsdimensioneringen om bostäderna är mycket små. Nästan alla bilplatserna i kvartersområdena AK och AK-1 placeras under gårdsdäck. Grundvattnet är så högt att bilplatserna inte kan placeras helt under jord, men höjderna planeras så att gården på marken och på gårdsdäcken fungerar som en helhet och gårdsdäckena är tillgängliga. I utkastet till kvartersplan visas preliminärt placeringen av bilplatser. På flera ställen ligger bilplatserna under gårdsdäcket på granntomten. Därför ska kvarteren planeras och byggas som helheter. För de friliggande småhusen ska det byggas minst två bilplatser per bostad, eller en bilplats om bostaden är mindre än 90 v-m². Vid gatorna och vändplatserna planeras ett fyrtiotal allmänna bilplatser, bland annat för kortvarig parkering och för frisksportare i Centralparken. Det totala antalet sådana bilplatser motsvarar det allmänna målet som är cirka en bilplats per 1000 v-m². Dimensionering Planområdets areal är cirka 11,0 hektar, varav cirka 6,4 hektar är rekreationsområde och cirka 3,4 hektar gatuområde. Byggrätten är, med hänsyn till den extra byggrätten, v-m². Planområdets exploateringsgrad är 0,32. Allt är ny, oanvänd byggrätt. Byggrätten för huvudändamålet är: bostäder v-m²; affärer och tjänster 210 v-m² och tekniskt underhåll 70 v-m². Kvarterens exploateringsgrader varierar mellan 0,25 och 1,13. Snittet är 0,58. Invånarantalet kalkyleras till drygt 700 personer.

50 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 50 / 108 Trafik Trafiklösningen i generalplanerna och detaljplanen Storåkern II utgår från att Gamla Lillhemtvägen ändras till gång- och cykelväg och en ersättande förbindelse byggs från nordost genom planområdet. Reserveringarna för detta ingår i de fastställda detaljplanerna Storåkern I och V. Genom Storåkern III planläggs en ny matargata, Lillhemtvägen. Motorfordonstrafiken kommer att gå via en rondell i planområdets nordöstra del mot Storåkerns centrum och Ring II. Lillhemtvägen är den interna matargatan, som också bussarna använder. Kurvorna är därför lämpade för ledbussar. Körbanans bredd är 6,5 meter. Längs ena sidan leder en gång- och cykelväg och längs den andra en gångväg. Genom den stenbelagda Tea Istas plats är Lillhemtvägen en lågfartsgata. För besökare i affärerna kring platsen ordnas bilplatser vid platsen. Den nuvarande gatan Gamla Lillhemtvägen (förra Lillhemtvägen) ändras till gång- och cykelväg. Jordeboksvägen förlängs litet från den gällande detaljplanen så att den kan få en vändplats och några bilplatser som bland annat betjänar frisksportare i Centralparken. Nuvarande Torsbackavägen bryts av vid norra kanten av kvarter nr och ändras till gång- och cykelväg. Villan på tomten nr 2:25 får köra till tomten via Gamla Lillhemtvägen. De korta tomtgatorna Linda Tanners gränd och Lillhemtparken, som betjänar våningshuskvarteren, leder till parkeringsanläggningar under gårdsdäck och fungerar också som gång- och cykelvägar till omgivande områden. På Bystuguplatsen vid byhuset i Hemtans byggs en vändplats för bussarna. Ändhållplatsen betjänar både invånarna i Lillhemt och de närmaste villorna i detaljplaneområdet Storåkern III. Platsens form ändras en aning, men principen förblir oförändrad. Vid platsen kan det även i fortsättningen finnas en återvinningsplats. För det övriga planområdet finns ett hållplatspar vid Lillhemtvägen strax norr om Tea Istas plats. Utöver gång- och cykelvägarna längs gatorna finns det flera viktiga gångoch cykelvägar i planområdet. Rutterna har dragits så att de bildar smidiga förbindelse till servicen i Storåkerns centrum och till friluftsområdet i Centralparken. Vid planområdets östra kant planläggs en friluftsled och ett skidspår mellan Centralparken och Storåkerns norra delar enligt stadens utredningsplan för friluftsleder. Avtalsförhandlingar Planområdet ägs huvudsakligen av staden, så det behövs inga markanvändningsavtal.

51 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 51 / 108 Utredningar och planer Det har gjorts en närmiljö- och kvartersplan som ska åskådliggöra detaljplanen. Målet är att precisera planerna för kvarteren före tomtöverlåtelsen. Över planområdet har det utarbetats en bullerutredning och en utredningsplan för kommunaltekniken. Denna har legat till grund vid reserveringen av gatuområden, bestämningen av höjdlägen och reserveringar för kommunaltekniken. Godkännande Detaljplanen och detaljplanändringen godkänns av fullmäktige. Beslutshistoria Stadsplaneringsnämnden Förslag Stadsplaneringschefen: Stadsplaneringsnämnden: 1 godkänner följande mål som grund för detaljplanen Storåkern III och ändringen av detaljplanen Storåkern II 1.1 Planläggningen av Storåkern III bygger på naturen och den byggda miljön och på planeringsoperationen. Stadsstrukturen i detaljplaneområdet Storåkern III ansluter till detaljplaneområdena Storåkern I, II och V samt Lillhemt. 1.2 Planläggningen och byggandet av Storåkern III genomför miljöstrategin för Storåkern. 1.3 Planläggningen och byggandet av Storåkern III ger upphov till flexibla och gemenskapande bostäder och boendemiljöer för hela livet och för olika boendebehov. 2 ordnar en mottagning där intressenter kan diskutera områdets planläggning med planerarna. Behandling Eftersom stadsplaneringschefen Kari Moilanen hade förhinder, föredrogs ärendet av detaljplanechefen Ossi Keränen. Ordförande Markkula föreslog understödd av vice ordförande Elo:

52 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 52 / Punkt 1.2 i förslaget ändras att lyda Planläggningen och byggandet av Storåkern III genomför miljöstrategin för Storåkern och målet är ett exempelområde för energieffektiva lösningar. - En ny punkt 1.4 läggs till: Det undersöks hur den ytterligare byggrätt som behövs för att täcka de höga kostnaderna för kommunaltekniken kunde genomföras. Ett alternativ är att planlägga mera tät och låg småhusbebyggelse, som åtminstone delvis skulle byggas i egen regi eller i grupper. - En ny punkt 1.5 läggs till: Under framläggningstiden utarbetas en utredning över principerna och alternativen för trafiken i planområdet och dess närområden. I utredningen inkluderas ett kostnadsförslag samt en bedömning av möjligheterna att ändra på de beslut som redan fattats av fullmäktige och stadsstyrelsen. Till utredningen hör bland annat framtiden för nuvarande Lillhemtvägen som enligt den fastställda detaljplanen Storåkern II ska ändras till gång- och cykelväg. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslaget hade godkänts enhälligt. Beslut Stadsplaneringsnämnden: 1 godkänner följande mål som grund för detaljplanen Storåkern III och ändringen av detaljplanen Storåkern II 1.1 Planläggningen av Storåkern III bygger på naturen och den byggda miljön och på planeringsoperationen. Stadsstrukturen i detaljplaneområdet Storåkern III ansluter till detaljplaneområdena Storåkern I, II och V samt Lillhemt. 1.2 Planläggningen och byggandet av Storåkern III genomför miljöstrategin för Storåkern och målet är ett exempelområde för energieffektiva lösningar. 1.3 Planläggningen och byggandet av Storåkern III ger upphov till flexibla och gemenskapande bostäder och boendemiljöer för hela livet och för olika boendebehov. 1.4 Det undersöks hur den ytterligare byggrätt som behövs för att täcka de höga kostnaderna för kommunaltekniken kunde genomföras. Ett alternativ är att planlägga mera tät och låg småhusbebyggelse, som åtminstone delvis skulle byggas i egen regi eller i grupper. 1.5 Under framläggningstiden utarbetas en utredning över principerna och alternativen för trafiken i planområdet och dess närområden. I utredningen inkluderas ett kostnadsförslag samt en bedömning av möjligheterna att ändra på de beslut som redan fattats av fullmäktige och stadsstyrelsen. Till

53 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 53 / 108 utredningen hör bland annat framtiden för nuvarande Lillhemtvägen som enligt den fastställda detaljplanen Storåkern II ska ändras till gång- och cykelväg. 2 ordnar en mottagning där intressenter kan diskutera områdets planläggning med planerarna. Stadsplaneringsnämnden Förslag Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden: 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena och åsikterna har lämnats om beredningsmaterialet för Storåkern III, område nr godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till detaljplanen Storåkern III och därtill hörande detaljplaneändring som omfattar kvarter nr samt gatu-, torg-, rekreations- och specialområden i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6564, daterad och ändrad , område nr De nya kvarteren nr bildas. 3 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Behandling Först föredrog Aila Valldén ärendet. Under diskussionen föreslog ordförande Markkula understödd av vice ordförande Louhelainen ett tillägg 2 a i beslutsförslaget: Före nästa möte utreds om en del av AO-kvarteren kan exploateras mera med till exempel kopplade småhus och med byggande i egen regi. Efter avslutad diskussion frågade ordförande Markkula om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Stadsplaneringsnämnden: 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena och åsikterna har lämnats om beredningsmaterialet för Storåkern III, område nr godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till detaljplanen Storåkern III och därtill hörande detaljplaneändring som omfattar kvarter nr samt gatu-, torg-,

54 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 54 / 108 Stadsplaneringsnämnden rekreations- och specialområden i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6564, daterad och ändrad , område nr Det bildas de nya kvarteren nr , 3 Före nästa möte utreds om en del av AO-kvarteren kan exploateras mera med till exempel kopplade småhus och med byggande i egen regi. 4 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Förslag Stadsplaneringsdirektör Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden: 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och anmärkningarna har getts om förslaget till detaljplanen Storåkern III och därtill hörande detaljplaneändring, område nr godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till detaljplanen Storåkern III jämte detaljplaneändring som omfattar kvarter nr 6564 i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6845, daterad , ändrad , område nr Behandling Under diskussionens gång föreslog Stefan Ahlman understödd av Risto Nevanlinna att bestämmelsen för bilplatser i kvartersområdena AO och AO-1 ändras till minst två bilplatser per bostad, eller en bilplats om bostaden är högst 90 v-m². Efter avslutad diskussion konstaterade ordförande Markkula att det förelåg ett förslag som avvek från föredragandens förslag, vilket kräver omröstning. Mötet godkände ordförandens förslag att de som stöder föredragandens förslag röstar "ja" och de som stöder Pöntynens förslag röstar "nej". Vid namnupprop röstade Suvi Karhu, Kimmo Oila, Raili Päivinen, Kai Lintunen och ordförande Markku Markkula (5 ledamöter) ja Paula Pöntynen, Jukka Lahti, Helena Haapsaari, Risto Nevanlinna, Kirsi Louhelainen, Seppo Salo och Stefan Ahlman (7 ledamöter) nej. Ulla Palomäki röstade blankt. Ordförande konstaterade att Ahlmans förslag godkänts med rösterna 7mot 5.

55 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 55 / 108 Beslut Stadsplaneringsnämnden: Stadsstyrelsen instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och anmärkningarna har getts om förslaget till detaljplanen Storåkern III och därtill hörande detaljplaneändring, område nr Bestämmelsen för bilplatser i kvartersområdena AO och AO-1 ändras till: minst två bilplatser per bostad, eller en bilplats om bostaden är högst 90 v-m². 3 godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till detaljplanen Storåkern III jämte detaljplaneändring som omfattar kvarter nr 6564 i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6845, daterad , ändrad , område nr Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Storåkern III och därtill hörande detaljplaneändring i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6564, daterad och ändrad , område nr Behandling Byman understödd av Lahtinen föreslog följande ändring: Första punkten i 1 i bestämmelserna ändras till dock minst 0,8 bilplatser per bostad. Sista punkten i 1 i bestämmelserna ändras till dock minst 2 bilplatser per bostad. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det lämnats ett understött ändringsförslag som avviker från föredragningen, vilket föranleder omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Bymans ändringsförslag med 12 röster mot 2 och 1 borta. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.

56 Esbo stad Protokoll 212 Fullmäktige Sida 56 / 108 För kännedom - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, utdrag med bilagor - Nylands förbund, protokollsutdrag samt detaljplanekartan - Meddelande om fullmäktiges besluts till dem som har anmärkt mot planen och meddelat sin adress

57 Esbo stad Protokoll 213 Fullmäktige Sida 57 / / Stadsstyrelsen Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8., och ) Beredning och upplysningar: Anne Savolainen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 31 andra ledamöters fråga av om möjligheten att bygga containerhus och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Juvonen lämnade understödd av Simon Elo m.fl. följande förslag till hemställan (nr 1): Fullmäktige hemställer att staden uppmuntrar byggandet av hyreslägenheter med skälig hyra. Juvonen lämnade understödd av Simon Elo m.fl. följande förslag till hemställan (nr 2): Fullmäktige hemställer att staden förhåller sig positivt och innovativt till nya och annorlunda boendelösningar. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Juvonens förslag till hemställan nr 1 kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt förslaget enhälligt. Ordföranden frågade om Juvonens förslag till hemställan nr 2 kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt förslaget enhälligt. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställningar: - Fullmäktige hemställer att staden uppmuntrar byggandet av hyreslägenheter med skälig hyra.

58 Esbo stad Protokoll 213 Fullmäktige Sida 58 / 108 Tilläggsmaterial - Fullmäktige hemställer att staden förhåller sig positivt och innovativt till nya och annorlunda boendelösningar. - Valtuustokysymys Redogörelse Ledamot Arja Juvonen och 31 andra ledamöter undertecknade en fråga om hur Esbo ser på möjligheten att bygga containerhus som en lösning på långvarig eller tillfällig bostadslöshet och bostadsbrist och om Esbo innovativt skulle kunna vara med om att utveckla en sådan bostadsproduktion i framtiden. Frågan Bostadslöshet är ett allvarligt samhälleligt problem. Med bostadslöshet avses kontinuerlig eller tillfällig avsaknad av stadigvarande bostad. Enligt Finansierings- och utvecklingscentralen för boendets (ARA) utredning uppgick antalet bostadslösa personer i slutet av 2014 till 7 107, av vilka var långtidsbostadslösa. Antalet bostadslösa familjer var 427. Bostadslösheten är koncentrerad till huvudstadsregionen och tillväxtcentrumen. Över två tredjedelar av de bostadslösa är från huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo och Vanda). I huvudstadsregionen är bostadslösheten dessutom bestående till sin karaktär. Antalet bostadslösa har ökat i Esbo. År 2014 var antalet ensamma bostadslösa i Esbo 633 mot 393 år Det finns några tiotal bostadslösa familjer och också deras antal ökar. Samtidigt får allt färre bostadslösa en bostad. Medan 259 fick en bostad år 2005, var antalet 237 år (Esbo stads elektroniska välfärdsberättelse 2014) Containerhus har föreslagits som en lösning för att minska bostadslösheten. Containerhus har också internationellt använts som en lösning på bostadsbrist. Containerhus används för boende till exempel i London, Norge och Holland. Även i Finland har containerbostäder i många diskussioner tagits upp som ett alternativ för att svara på bostadsbristen. Containerhus presenterades på bostadsmässan i Hyvinge redan år I Helsingfors stadsfullmäktige framställdes en motion om ämnet Det har beräknats att bygg- och boendekostnaderna för containerhus är förmånliga. Det har uppskattats att containerhus också är relativt snabba att uppföra. Byggandet av containerhus är förmånligare, ju fler containrar som fogas samman. Bostadsbristen och möjligheten till boende till skäligt pris är omfattande och svåra frågor att lösa. Bostadslösheten kan också utgöra hinder för att ta emot ett jobb eller en studieplats. I framtiden är det alltså viktigt att förhålla sig fördomsfritt till alternativa boendeformer.

59 Esbo stad Protokoll 213 Fullmäktige Sida 59 / 108 Containerhus har redan uppförts i Europa och möjligheterna som de erbjuder bör övervägas allvarligt också i Finland. Även hemstaden Esbo skulle kunna vara en innovativ föregångare och öppna denna möjlighet som ett sätt att lindra bostadslösheten och bostadsbristen. Jag frågar alltså hur Esbo ser på möjligheten att bygga containerhus som en lösning på långvarig eller tillfällig bostadslöshet och bostadsbrist och om Esbo innovativt skulle kunna vara med om att utveckla en sådan bostadsproduktion i framtiden. Svar på frågan I slutet av 2015 fanns det i Esbo 546 ensamma bostadslösa, av vilka 245 var långtidsbostadslösa. Antalet bostadslösa familjer och par uppgick till 51 och de omfattade 84 vuxna och 48 barn. Sedan 2014 hade antalet ensamma bostadslösa minskat med nästan hundra personer, men antalet bostadslösa familjer hade ökat något. Esbo stad har åren medverkat i det riksomfattande programmet för minskning av långtidsbostadslösheten (PAAVO och PAAVO II). Utgångspunkten för programmet har varit boende enligt principen Bostad först. De individuella tjänster som behövs ordnas sedan i samband med boendet. Under programmets gång har det inletts flera projekt där det byggts bostäder för långtidsbostadslösa. En del av projekten pågår fortfarande och bostäderna blir färdiga under de närmaste åren. Inom programmet har det dessutom avtalats att 225 bostäder av det hyresbostadsbestånd som Esbo stad förfogar över årligen anvisas bostadslösa. Under de senaste fyra åren har i genomsnitt 231 bostadslösa per år fått en bostad. Åren deltar Esbo stad i det riksomfattande åtgärdsprogrammet för förebyggande av bostadslöshet. I programmet betonas vikten av att så tidigt som möjligt kunna identifiera risken för bostadslöshet och av att snabbt ingripa i en situation där en person är på väg att bli bostadslös eller nyss har blivit det. Målet med programmet är att anvisa bostadslösa eller personer som riskerar att bli bostadslösa nya bostäder i första hand i det vanliga bostadsbeståndet till exempel med hjälp av vidareuthyrningsmodellen. För närvarande hyr Esbo stad 419 av Y- stiftelsens bostäder vidare till bostadslösa, invandrare och ungdomar. Av bostäderna finns 386 i vanliga bostadsaktiebolag. Kvaliteten på nybyggnationen ska uppfylla markanvändnings- och bygglagens minimikrav. Det är en utmaning att uppföra permanenta byggnader av containrar. Av containrar kan man bygga tillfälliga bostäder som används i högst 5 år under förutsättning att de uppfyller minimikraven för säkerhet, sundhet och energieffektivitet samt kraven på miljö och stadsbild.

60 Esbo stad Protokoll 213 Fullmäktige Sida 60 / 108 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Att bygga tillfälliga bostäder stöder inte stadens mål att utveckla en stadsstruktur som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar. Inkvartering av bostadslösa i tillfälliga containerbostäder främjar inte heller stadens mål att bekämpa segregation, utan skulle koncentrera sämre ställda till kvarter där infrastrukturen kan vara delvis bristfällig. Byggande av tillfälliga containerbostäder skulle eventuellt också bromsa byggandet av permanenta bostäder. För att bostadslösheten ska kunna minskas ska det finnas ett tillräckligt utbud av hyresbostäder till skäliga priser. Esbo stad ska stödja uppnåendet av Esbo Bostäder Ab:s och andra allmännyttiga aktörers bostadsproduktionsmål för att de ska kunna erbjuda fler bostäder än i dag även åt långtidsarbetslösa. Dessutom ska Esbo stad möjliggöra uppkomsten av nya permanenta och förmånliga bostadslösningar. Sådana är bland annat olika minibostadskoncept där totalhyran förblir måttlig. Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 31 andra ledamöters fråga av om möjligheten att bygga containerhus och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 31 andra ledamöters fråga av om möjligheten att bygga containerhus och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Juvonen föreslog understödd av ordföranden m.fl. att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kan bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen

61 Esbo stad Protokoll 213 Fullmäktige Sida 61 / 108 Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 31 andra ledamöters fråga av om möjligheten att bygga containerhus och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Tiina Elo bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Arja Juvonens och 31 andra ledamöters fråga av om möjligheten att bygga containerhus och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Ordföranden understödd av Sistonen föreslog att ärendet bordläggs till Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kan bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade enhälligt ärendet till För kännedom

62 Esbo stad Protokoll 214 Fullmäktige Sida 62 / / Stadsstyrelsen Fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården Beredning och upplysningar: Petteri Aumala, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Johanna Värmäläs och 40 andra ledamöters fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Värmälä föreslog understödd av Hellström m.fl. följande hemställan: Fullmäktige hemställer att man utan dröjsmål underlättar parkeringen för de anställda vid hemvården som arbetar hemma hos klienter. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Värmäläs förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige hade godkänt det enhälligt. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställan: - Fullmäktige hemställer att man utan dröjsmål underlättar parkeringen för de anställda vid hemvården som arbetar hemma hos klienter. Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys Redogörelse Fråga i fullmäktige Johanna Värmälä och 40 andra ledamöter lämnade en fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården. Ledamöterna uttryckte oro över att det är slöseri med hemvårdens arbetstid när de anställda söker parkeringsplats och att de anställda i vissa

63 Esbo stad Protokoll 214 Fullmäktige Sida 63 / 108 fall har påförts en felparkeringsavgift som de själva måste betala. Frågan innehåller tre frågor som besvaras i redogörelsen. Svar på frågan En motsvarande fråga ställdes 2007 ( ). Då gav Esbo stads parkeringsövervakning och polisinrättningen i Esbo härad utlåtanden till social- och hälsovårdsnämnden. Enligt utlåtandena gör vägtrafiklagstiftningen det inte möjligt att bevilja hemvården parkeringstillstånd, om det med parkeringstillstånd avses möjlighet att avvika från föreskrifter, begränsningar eller förbud som gäller parkering. I vägtrafiklagstiftningen ingår för närvarande två slags undantag från begränsningar eller förbud som gäller parkering. - Ett parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning ger rätt att avvika från avgifter eller tidsbegränsningar för parkering eller från parkeringsförbud som anges genom vägmärken (28 b i vägtrafiklagen). Ett parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning gäller i regel endast på gatu- och vägområden, inte på privata tomter utan tillstånd av tomtägaren. - Fordon som används i väghållningsarbete, fordon som vissa myndigheter använder i tjänsteuppdrag samt fordon som används av myndigheter som utövar trafikövervakning eller parkeringsövervakning har rätt att parkera i strid med förbud att stanna och parkera som anges genom vägmärken samt avvika från övriga förbud att stanna och parkera i vägtrafiklagstiftningen. I riksdagen har en lagmotion om att möjliggöra parkeringstillstånd för institutioner som tillhandahåller hemsjukvård tagits upp till behandling (LM 24/2015 Guzenina m.fl.). För att denna fråga ska ha kunnat besvaras har den behandlats i tekniska nämnden och social- och hälsovårdsnämnden. Stadsplaneringsdirektören har gett sin synpunkt på punkt 3 i frågan. 1. Hur kan staden bidra till att hemvårdspersonalen får parkeringsplatser? Enligt tekniska nämnden har staden inte annars än genom planläggning rätt att förplikta en fastighetsägare att tillåta parkering av hemvårdens fordon på en privat fastighet. Staden övervakar parkeringen på privata fastigheter endast om fastigheten har ingått ett avtal om det med staden. Följaktligen är följande alternativ möjliga för att få en parkeringsplats: Hemvårdens parkering på privata fastigheter a) Fastigheten reserverar en markerad plats för hemvården så att bilplatsen med säkerhet kan användas av hemvården. Samma plats kan också tjäna fastighetsskötsel och -underhåll. Problemet i alternativet är priset eftersom bilplatserna är dyra. Investeringen i en

64 Esbo stad Protokoll 214 Fullmäktige Sida 64 / 108 bilplats är euro plus vederlag. Detta kan åtminstone hemvården eller den vårdbehövande knappast betala. En plats för korttidsparkering skulle kunna anvisas också på ett sådant ställe på fastigheten som lämpar sig dåligt för kontinuerlig parkering bara det inte är en räddningsväg. b) Fastigheten ger hemvården möjlighet att använda vissa platser om de är lediga. Alla bilplatser är inte hela tiden upptagna. Särskilt under tjänstetid är många boende på jobbet. Även fastighetens platser för invalidfordon kan vara lediga. Problemet i alternativet är att arrangemanget är besvärligt för fastigheten. c) Staden kräver en egen plats för hemvården i detaljplanen. Ägaren eller innehavaren av fastigheten känner vanligen själv bättre till sina behov än en tjänsteman. Om hemvård inte behövs bör bilplatsen vara i annan användning. Detta behandlas i punkt 3. Hemvårdens parkering på gatuområde d) Staden anvisar en plats på allmänt gatu- eller parkeringsområde. Problemet i alternativet är att utmärkning av offentliga (och i framtiden eventuellt avgiftsfria) platser för en viss grupp skulle leda till att dessa platser används för lite medan problemet på parkeringsplatserna intill är att de inte räcker till vid vissa tider. Alla ska kunna använda offentliga parkeringsplatser. En bilplats som reserverats för hemvården kan dessutom ligga mycket långt borta från den bostad där hemvård ges. e) Gatuparkeringen i staden görs avgiftsbelagd och hemvården befrias från avgiften. Alternativet ökar inte antalet parkeringsplatser på gatuområdet, men omsättningen ökar och det är därmed lättare att hitta lediga platser längs gatan. Problemet i alternativet är att dispens från avgifterna för parkering på gatuområdet på grund av likabehandling bör beviljas dem som sköter likadana eller motsvarande uppgifter oberoende av om aktören är offentlig eller privat. Undantag för en viss användargrupp från den allmänna skyldigheten att betala för parkering medför krav på att bevilja även andra grupper undantag från den allmänna betalningsskyldigheten. Tekniska nämnden konkluderar att det är fastigheten som ansvarar i dag och bör ansvara även i fortsättningen för att ordna bilplatser för hemvården (alternativ a eller b). Hemvården skulle kunna informera fastigheten om sitt behov och föreslå så kallad turparkering (b) på lediga platser. Social- och hälsovårdsnämnden konstaterar följande: Parkeringsövervakningen har gett hemvården anvisningar att skicka husbolagen en begäran om att de skulle reserera en plats för hemvårdens bilar (och en för fastighetsunderhållets bilar). Så har man gjort och man har fått några parkeringsplatser från husbolagen. Det är inte möjligt att

65 Esbo stad Protokoll 214 Fullmäktige Sida 65 / 108 med tusentals husbolag förhandla om och organisera ärendet vid hemvården som en del av det normala chefsarbetet. Äldreomsorgen skickar centraliserat husbolagens disponenter ett brev där det föreslås möjlighet till turparkering eller någon annan parkeringsmöjlighet för hemvårdens bilar på husbolagens parkeringsplatser. Dessutom föreslår man bland annat Esbo Bostäder Ab förhandlingar om möjligheten att ordna parkeringsplatser för hemvården. Staden ska främja en lagändring med stöd av vilken bilar försedda med hemvårdens tecken beviljas fri parkeringsrätt på samma grunder som fordon som utför servicekörning. Esbo stad söker också nya lösningar för hemvårdspersonalen att ta sig till klientbesök. Staden har utmanat företag att utveckla färdtjänster för hemvårdspersonalen. Målet är att hitta en säkrare, effektivare och mer arbetstagarvänlig transportlösning än man har i dag. 2. Hur agerar staden för att få parkeringsplatser för hemvårdspersonalen i de situationer där klienten inte själv kan eller klarar av att förhandla med husbolaget och/eller servicebolaget för att få en parkeringsplats? Social- och hälsovårdsnämnden konstaterar följande: Det är inte på klientens ansvar att ordna parkeringsplatser för hemvårdspersonalen. 3. Finns det anledning att beakta parkeringsplatserna för hemvården redan när områden planläggs? Stadsplaneringsdirektören anser att det inte finns skäl att i detaljplaner särskilt bestämma om plats för en verksamhet som ändå är mycket situationsbunden och oregelbunden. Strävan är att också i övrigt minska och förenkla planbestämmelserna. Ägaren och användarna av fastigheten kan bäst lösa frågor som gäller olika slags användning av deras område, såsom att märka ut parkeringsplatser för specialgrupper. Sammanfattning Av tekniska nämndens och social- och hälsovårdsnämndens ingående svar framgår att beviljandet av parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården är en komplicerad fråga. Det finns ingen enskild instans som skulle kunna ge bindande anvisningar om beviljande av parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården. En betydande del av fastigheterna är i privat ägo, vilket innebär att ägarna till dem beslutar självständigt om användningen av sina områden. Staden ska se till att parkeringen på allmänna områden, såsom parkeringsplatser längs gator, utnyttjas effektivt. För att underlätta hemvårdens verksamhet bör parkeringen ske så nära klienten som möjligt. En parkeringsplats längs gatan är långt ifrån alltid

66 Esbo stad Protokoll 214 Fullmäktige Sida 66 / 108 Beslutshistoria den närmaste parkeringsplatsen. Parkeringen bör i första hand skötas så att man avtalar om parkeringsarrangemangen med privata fastighetsägare (såsom husbolag, parkeringsbolag och affärsfastigheter) och stadens fastigheter (såsom skolor, hyreshusbolag). Social- och hälsovårdssektorn planerar och inleder i samarbete med teknik- och miljösektorn kontakten om hur saken kan främjas på privata fastighetsägares tomter. Social- och hälsovårdsnämnden Förslag Stadsstyrelsen Social- och hälsovårdsnämnden föreslår stadsstyrelsen och vidare fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Johanna Värmäläs och 40 andra ledamöters fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Föredraganden kompletterade svaret på fråga 1 Social- och hälsovårdsnämnden konstaterar följande : Dessutom föreslår man bland annat Esbo Bostäder Ab förhandlingar om möjligheten att ordna parkeringsplatser för hemvården. Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Tekniska nämnden Förslag Stadsstyrelsen Tekniska nämnden föreslår stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Johanna Värmäläs och 40 andra ledamöters fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Beslut Föredraganden strök i punkt 1 e) i redogörelsen meningen Det är också godtagbart att arbetsgivaren betalar parkeringsavgiften. Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

67 Esbo stad Protokoll 214 Fullmäktige Sida 67 / 108 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Johanna Värmäläs och 40 andra ledamöters fråga om parkeringsplatser och parkeringstillstånd för hemvården och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Byman föreslog följande ändring: Det är helt oskäligt att sjuk- och socialvårdens personal i sitt arbete ställs i en situation där parkeringen av ett fordon som är nödvändigt i deras arbete leder till att en annan enhet i staden, parkeringsövervakningen, ålägger dem felparkeringsavgift, som de måste betala av sina små inkomster. Det är nödvändigt att staden utan dröjsmål löser detta ärende som faller inom dess behörighet på ett sätt som är förenligt med alla parters intresse. Staden har planläggningsmonopol och gör allt i sin makt för att det ska finnas bilplatser för hemvården på privata områden, utan att fördenskull minska bilplatserna på allmänna områden. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Bymans ändringsförslag förfallit i brist på understöd. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. För kännedom

68 Esbo stad Protokoll 215 Fullmäktige Sida 68 / / Utbildnings- och dagvårdsnämnden Stadsstyrelsen Fråga om påverkningarna av stödet för hemvård och Esbotillägget Beredning och upplysningar: Titta Tossavainen, tfn Anne Peltonen, tfn Greta Hämäläinen, tfn Jaana Suihkonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamot Henrik Vuornos och ledamot Saara Hyrkkös samt 30 andra ledamöters fråga om påverkningarna av stödet för hemvård och Esbotillägget och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Beslut Tilläggsmaterial Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. - Valtuustokysymys Lähdeluettelo Redogörelse Henrik Vuornos och Saara Hyrkkö samt 30 andra ledamöter lämnade en fråga om påverkningarna av stödet för hemvård och Esbotillägget. Svaret har beretts i samarbete mellan resultatenheten för finsk dagvård och resultatenheten för svenska bildningstjänster samt stadsutveckling vid koncernförvaltningen. Frågan Hur påverkar stödet för hemvård och Esbotillägget sysselsättning, jämlikhet mellan könen och invandrarnas integration? Hurdana verkningar har stödet för hemvård och Esbotillägget på Esbos sysselsättningsgrad? Hur fördelar sig stödet för hemvård socioekonomiskt? Hur stor andel av användarna av stödet för hemvård i Esbo är kvinnor? Påverkar stödet för hemvård i Esbo jämlikheten mellan könen i löner och i pensioner?

69 Esbo stad Protokoll 215 Fullmäktige Sida 69 / 108 Hur stor andel är invandrare? Finns det skillnader i fördelningen av stödet för hemvård mellan invandrare och ursprungsbefolkning? Svar på frågan Frågan behandlades i utbildnings- och dagvårdsnämnden och i nämnden Svenska rum Nämndernas beslut är likalydande. Svaren har kompletterats i enlighet med nämndernas beslut med stycket Användare av stödet för hemvård enligt modersmål. Uppgifterna som behövdes har man fått av Fpa först efter nämndernas behandling. Allmänt Svaret på frågan grundar sig på undersökningar och artiklar om ämnet och på Folkpensionsanstaltens (Fpa) statistikuppgifter om användningen av stödet för hemvård av barn i Esbo. De uppgifter man får från Fpa är relativt snäva och enbart på basis av dem är det inte möjligt att besvara frågorna. Esbos bildningssektor hade bett mer uppgifter av Folkpensionsanstalten om invånarna för att kunna besvara frågan, speciellt för att kunna besvara frågan om invandrare. Stöd för hemvård av barn Stödet för hemvård av barn grundar sig på lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn ( /1128). Stödet för hemvård av barn är till för vård av under treåriga barn och dess syskon, för föräldrar eller annan vårdare. Förutsättningar för att få stödet är att barnets föräldrar eller andra vårdare inte väljer kommunal småbarnspedagogik för barnet. Till stödet för hemvård hör den lagstadgade vårdpenningen och det inkomstrelaterade vårdtillägget, vilkas belopp kan höjas med kommuntillägg. Finansieringen av stödet för hemvård sköts av kommunen och Fpa har skyldighet enlig lag att dela ut kommunens pengar till användarna. Den lagstadgade vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn är 341,27 euro per månad för ett barn under 3 år och för varje annat barn under 3 år 102,17 euro per månad och för över 3 åringar men under skolåldern 65,65 euro per månad. För familjer som får stöd för hemvård betalas kommuntillägg för det yngsta barnet som är under 3 år, Esbotillägg 200 euro per månad och dessutom kan man betala inkomstrelaterat vårdtillägg på högst 182, 64 euro per månad. Stöd för hemvård och stöd för privat vård kan betalas samtidigt till familjen så att föräldrarna kan välja separat varje barns vårdform (stöd för hemvård, privat eller kommunal småbarnspedagogik).

70 Esbo stad Protokoll 215 Fullmäktige Sida 70 / 108 Ett villkor för att erhålla Esbotillägget är att familjens alla barn under skolåldern vårdas hemma. Om ett syskon till ett barn som vårdas med stöd för hemvård behöver särskilt stöd för utveckling och lärande och därför deltar i småbarnspedagogik, betalas Esbotillägget ändå. Det krävs då ett expertutlåtande om stödbehovet och konstaterande att stödet fås i småbarnspedagogiken. Användare av stöd för hemvård av barn I Finland använder 89 procent av familjerna stöd för hemvård efter familjeledigheten åtminstone en tid. Andelen män är ungefär sju procent. Andelen män har ökat lite under de senaste åren. Stödet för hemvård används i hälften av familjerna högst 12 månader. Fullt stöd för hemvård dvs. över 24 månader använder 16 procent av familjerna. I Esbo är 95 procent av dem som använder stödet för hemvård kvinnor. Av de familjer som får stöd för hemvård är 70 procent familjer med ett barn. Var fjärde familj har två barn och fem procent av familjerna har tre eller fler barn. Av de föräldrar som får stöd för hemvård får ungefär 40 procent inkomstrelaterat vårdtillägg. Det inkomstrelaterade vårdtillägget är i medeltal 140 euro per månad vilket betyder att familjens bruttoinkomster är beroende av familjens storlek ungefär 1500 euro (2 pers. familj) euro (4 pers.>familj) per månad (Enlig lagen betalas inte inkomstrelaterat vårdtillägg om familjens bruttoinkomster är i en 2 personers familj 2 748,14 euro i månaden. 3 personers familj 3 372,93 euro i månaden. 4 eller fler personers familj 4 011,84 euro i månaden) Ett villkor för att erhålla Esbotillägget är att familjens alla barn under skolåldern vårdas hemma. I Esbo har ungefär hälften av de familjer som får stöd för hemvård, som har två eller fler barn, kommit till den lösningen att familjens äldre barn är i småbarnspedagogik fastän syskonet inte behöver särskilt stöd för utveckling och lärande. I Esbo har man inte utrett närmare familjernas socioekonomiska bakgrund. Enligt andra undersökningar är en betydande andel av mottagarna av stödet för hemvård utbildade och de har arbetat innan föräldraledigheten och vårdledigheten. Högutbildade familjer använder mer allmänt stöd för hemvård än andra barnfamiljer men under kortare perioder. På basis av Esbobornas höga utbildningsnivå och de uppgifter man har tillgång till uppskattar man att stödet för hemvård också i Esbo används kortvarigt under 12 månader. I Esbo vårdas ungefär 65 procent av ettåringarna med stöd för hemvård och under 30 procent av tvååringarna. Antas kan att familjer med lägst inkomst, till vilka man kan räkna den största andelen som får inkomstrelaterat vårdtillägg, använder stödet för hemvård längre.

71 Esbo stad Protokoll 215 Fullmäktige Sida 71 / 108 Användare av stödet för hemvård enligt modersmål Efter nämndernas behandling har man fått tilläggsuppgifter av Fpa vilka föranleder följande konstateranden: Som grund för denna utredning fungerar det material som Folkpensionsanstalten producerat om användare av stödet för hemvård enligt modersmål i Esbo i januari september En del av användarna med ett utländskt modersmål är infödda finska medborgare eller de kan ha en finsk eller svenskspråkig partner. Uppgifter om användarnas könsfördelning ombads inte på grund av den strama tidtabellen. Det kan antas att det huvudsakligen är kvinnor som använder stödet för hemvård också i andra än finsk- och svenskspråkiga familjer. I januari september 2016 hade i medeltal 23 procent av de som använde stödet för hemvård ett utländskt modersmål. Andelen barn med ett utländskt modersmål i familjer som fick stöd för hemvård var 20 procent, vilket är en något större andel än barn med ett utländskt modermål som var i småbarnspedagogikålder (18 procent). I förhållande till befolkningen var skillnaden för barn under 3 år betydande mellan barn med ett utländskt modermål och finsk- eller svenskspråkiga barn. I 56 procent av familjerna med barn under 3 år med utländskt modersmål användes stödet för hemvård, medan andelen bland finsk och svenskspråkiga familjer var 46 procent. Syskon till det yngsta barnet deltog i familjer med utländska modersmål oftare i småbarnspedagogik än då det gällde finsk och svenskspråkiga familjer. I Esbo betalas Esbotillägget för stödet för hemvård huvudsakligen inte ut om syskon till familjens yngsta barn deltar i småbarnspedagogik. Till finsk- och svenskspråkiga betalades Esbotillägget för stödet för hemvård ut till cirka 75 procent av användarna, till familjer med utländska modersmål betalades Esbotillägget till en andel på 68 procent. De familjer med utländska modersmål som använder stödet för hemvård är låginkomsttagare. Av användarna fick över två tredjedelar inkomstrelaterat vårdtillägg på 150 euro per månad i medeltal per person. Bland de finsk- och svenskspråkiga användarna av stödet för hemvård fick en fjärdedel vårdtillägg. Vårdtillägget var ca 130 euro per person per månad. Det högsta möjliga beloppet för vårdtillägget enligt stödet för hemvård är 182,64 euro per månad. Utgående från det höga eurobelopp för vårdtillägg per person som fick det kan antas att stödet för hemvård för en del av alla familjer som använder det verkar vara nästan den enda inkomstkällan. Verkningar av stödet för hemvård av barn och Esbotillägget Sysselsättning Största delen av föräldrarna till barn i småbarnspedagogikålder är år. I Esbo är andelen sysselsatta i åldern år högre bland kvinnor än män. Situationen bland åringar är den motsatta. Det här kan delvis

72 Esbo stad Protokoll 215 Fullmäktige Sida 72 / 108 bero på föräldraledigheter och också på användningen av stöd för hemvård. I andelen arbetslösa arbetssökande i åldern år är skillnaden markant mellan kvinnor och män. Andelen arbetslösa män i åldern år är större än andelen kvinnor. På basis av olika undersökningar vet man att en del av de som får stöd för hemvård inte kan välja mellan att gå tillbaka till arbetet och att få stödet eftersom de inte har jobb att återvända till efter vårdperioden. Till den här gruppen hör i Esbo största delen av de familjer som får det inkomstrelaterade vårdtillägget. Enligt en artikel av Laura Peutere m.fl har mammor, som inte hade något arbetsavtal när första barnet föddes och som bodde i en kommun som betalar kommuntillägg, en svagare arbetsmarknadsställning. Så här var det speciellt om kommuntillägget erbjöds obegränsat till alla familjer. För de som hade ett arbetsavtal hade kommuntillägget inte så klar koppling till arbetsmarknadsställningen och det verkade inte försvaga ställningen under de första åren efter barnets födsel. Enligt resultaten i Tuomas Kosonens (2011) doktorsavhandling hade storleken på stödet för hemvård en överraskande stor inverkan på föräldrarnas sysselsättningsbeslut. 100 euro mer i tillägg leder till tre procent lägre sysselsättning bland småbarnsmammor emedan sysselsättningsgraden är 35 procent. Enligt Kosonen borde man på grund av sysselsättningen ur samhällssynvinkel minska dessa inkomstöverföringar som är koncentrerade till endast de som inte arbetar. Jämställdhet mellan könen Så som tidigare nämnts är största delen av dem som får stödet för hemvård kvinnor. Enligt Viivi Varjamos pro gradu-avhandling känner mammorna igen den negativa effekten av långa familjeledigheter på kvinnors jämlikhet i arbetslivet men de betonar det lite. I Varjamos forskningsmaterial kan man känna igen både anpassade kvinnor och hemoch familjeorienterade kvinnor som understöder förlängandet av vårdledigheten och höjningen av ersättningen för stödet för hemvård. Bland högutbildade män ansåg hälften att kvinnornas långa familjeledigheter inte försvårar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Materialet bestod av Befolkningsförbundets Familjebarometer från Enligt en artikel av Pertti Honkanen avstannar inte barnens vårdledighet mammornas inkomstutveckling, inkomsterna börjar stiga strax efter vårdledigheten. Mammornas medelinkomster är ändå mindre än makarnas medelinkomster. Dessutom är ensamstående vårdares inkomster betydligt mindre än mammornas medelinkomster. Karoliina Koskenvuo har undersökt familjeledigheternas verkningar på pensionen från 1980-talet till 2000-talet. Exempelkalkylerna visar att förlusterna i månadspensionerna ökade när vårdperioden blev längre. Under årtiondena har pensionens utveckling varit positiv, den förlorade pensionen är mindre efter pensionsreformen 2005 än på 1990-talet. Efter

73 Esbo stad Protokoll 215 Fullmäktige Sida 73 / 108 pensionsreformen intjänas pension också under den tid som föräldern får stöd för hemvård. När familjerna beslutar om barnets vård tänker de nästan inte alls på dess inverkan på deras kommande pensioner. Lösningarna har dock långtidspåverkningar som sträcker sig fram till pensioneringen. Exempelberäkningarna i artikeln visar att ju längre man skött barnen hemma desto mindre blir pensionen. Största delen av dem som sköter barnen hemma länge är kvinnor. Enligt Koskenvuo är risken för fattigdom störst bland ensamboende äldre kvinnor. Integrering av invandrare Många undersökningar anser att stödsystemet för hemvård är problematisk för integrationen av invandrare. Utöver att det försvagar sysselsättningen kan det även påverka att föräldrar med invandrarbakgrund och andra är hemma i flera år eftersom stödet för hemvård är det enda alternativet. Stödet för hemvård är på så sätt inte familjens verkliga val av olika alternativa barnvårdslösningar. Jussi Tervola, forskare på Folkpenisonsanstalten har granskat barnvårdslösningar i invandrarfamiljer (Vanhempi kotona, lapsi päivähoidossa?, 2016). Han undersökte bland annat tiden för användandet av stödet för hemvård i olika befolkningsgrupper. Ur nedanstående figur kan ses att invandrare använde stödet för hemvård betydligt längre på 2000-talet än ursprungsbefolkningen. Ungefär två av fem barn i ursprungsbefolkningen vårdas hemma medan andelen i invandrarbefolkningen är hälften fler i medeltal. Längst användes stödet av flyktingar.

74 Esbo stad Protokoll 215 Fullmäktige Sida 74 / 108 Observera andelen barn under tre år vars föräldrar inte får föräldradagpenning. Andelen barn över tre år som är berättigade till vårdpenning dvs. de vars mindre syskon vårdas med stöd för hemvård. Invandrarstatuset bestäms enligt om mamman är född i Finland. För invandrarnas integration är det betydande att det stöd som betalas för vård av syskon användes mest av ursprungsbefolkningen och minst av de som kom från flyktingländer. Enligt Tervola är den mest sannolika förklaringen att invandrarfamiljer känner till de positiva effekterna av småbarnspedagogiken för barnet och för därför ett över treårigt barn till småbarnspedagogiken. Den här förklaringen stöds av iakttagelser som gjorts i samband med forskningsintervjuer. Invandrarnas integration påverkas också av vilka andra serviceformer det finns för barnfamiljer utöver stödet för hemvård. I Esbo finns det ganska bra tillgång till öppen småbarnspedagogik i aktivitetsparker och i öppna daghem och de barn som vårdas hemma kan delta i klubbverksamheten som ordnas av småbarnspedagogiken. De föräldrar som är föräldralediga och vårdar barnen hemma använder aktivt dessa tjänster. Man har ändå inte undersökt hur stor del av aktivitetsparkernas och de öppna daghemmens besökare som har invandrarbakgrund. Av de barn som deltar i klubbverksamheten har fem procent utländskt modersmål, i småbarnspedagogiken är andelen ungefär 18 procent. Sannolikare är att de föräldrar med utländskt modersmål i Esbo som får stöd för hemvård väljer småbarnspedagogiken för syskonen på samma sätt som det framgår ur Jussi Tervolas undersökning.