AHA- metoden. Irene Jensen professor Avd. för intervention och implementeringsforskning

Transkript

1 AHA- metoden Irene Jensen professor Avd. för intervention och implementeringsforskning

2 AHA-studien Startade 1999 Ca anställda på sex företag Kontrollerad studie med referens grupper 3- års uppföljning Finansierades av arbetsmarknadens parter via AFA försäkring BI 26 sept 2007

3 Varför gjordes AHA-studien? Att föra ut resultat från vetenskapligt arbete i organisationers hälso- och arbetsmiljöarbete Den ökade sjukfrånvaron Diskrepansen mellan vetenskap och praktik BI 26 sept 2007

4 De insatser som görs inom AHA- metodiken förväntades: Påverka den anställdes hälsa Öka den anställdes möjligheter till arbetsinsatser På sikt förväntades: - påverkan på företagets behov av nyrekrytering - ökad produktivitet och lönsamhet

5 Resultat från AHA-studen Att investera i hälsa leder till: förbättrad arbetsförmåga förbättrad arbetsmiljö minskad sjukfrånvaro ökad produktivitet Genomsnitt 10% förbättring av arbetsförmåga Andelen med svårare ryggbesvär minskade med 60% 3 gånger pengarna tillbaka

6 Studie design single subject with repeated measures 6 företag börjar att mätas samtidigt (hälsa, livsstil) varje kvartal under tre år 4 av dessa företag startar intervention vid olika tidpunkter mellan (jan 2000 till dec 2000) A B C D E F 6

7 Vad innebär aha- metoden? Arbetsmetodik för förbättringsarbete Evidensbaserad Icke kommersiell In house -metodik Bidrar till kunskapsutvecklingen inom området arbete och hälsa

8 AHA-metoden Fokusområden Hälsa Hjärta/kärlsjukdomar och livsstil Nacke/ryggvärk Luftvägssjukdomar Astma och KOL Alkohol

9 Hälsorelaterad livskvalité (SF 36) Bästa tänkbara hälsa

10 När skall man åtgärda? Friska Riskzon Sjuka

11 Allmänt hälsotillstånd relaterat till riskgrupp Ej risk Rökning Alkohol Luftvägar Livsstil Nacke/rygg 11

12 Vidmakthållande Förberedelse Planering och förankring Kartläggning Allmän hälsaoch arbetsmiljö Återkoppling Individuell och i grupp Insatser Risk-, och friskgrupper Handlingsplaner Vidmakthållande

13 AHA-metoden Enkät Hälsa och livsstil Psykosocial arbetsmiljö

14 Använder du cykelhjälm Ja Nej Vet ej 7,3 %

15 AHA-metoden Enkät Hälsa och livsstil Ind. återkoppling FHV FHVaktiviteter Specialister Andra aktörer Psykosocial arbetsmiljö

16 Livsstil och hälsa

17 Livsstil och hälsa Risktext Motion: Dina svar visar att du inte motionerar regelbundet. Brist på motion är en riskfaktor för många olika sjukdomar och besvär som t.ex. hjärtsjukdom, benskörhet och ryggbesvär. Motion påverkar även vikten och hur mycket man orkar. Förbättrade motionsvanor kan minska risken för dessa sjukdomar. Kost: Dina svar visar att du äter ganska många (gult riskområde) eller alla måltider (rött riskområde) med fet kost. Fet kost är en riskfaktor för bl a hjärt/kärlproblem samt övervikt och andra sjukdomar relaterade till det. Förbättrade kostvanor kan minska risken för dessa sjukdomar. Stressbenägenhet: Dina svar tyder på att du har en hög (röd) eller relativt hög (gul) stressnivå. Med detta avses att du har en hel del av de beteenden som brukar kallas TypA-beteenden.Exempel på sådana beteenden kan vara att man gör många saker samtidigt, har svårt att stå i kö och faller folk i talet. Typ A-beteende är en känd riskfaktor för bl.a. hjärt/kärlsjukdom, Denna typ av stressbeteende går att förändra genom egen träning. Hjärt/kärlsjukdom: Du har uppgivit att du har en diagnostiserad hjärt/kärlsjukdom. Vid hjärt/kärlsjukdom är det mycket viktigt att tänka på sin livsstil för att minska risken för framtida återfall. Rökning, stress, brist på motion och fet kost är faktorer som kan påverka kärlen negativt. Nacke/rygg: Dina svar visar att du haft upprepade besvär med nacken och ryggen och att du varit sjukskriven för detta under det senaste året. Detta medför ökad risk för återkommande och långvariga besvär.

18 Individuell återkoppling arbetsmiljö Hög Låg

19 Kvalitetssäkrade insatser i utredning och insatser på FHV (förebyggande/ tidig rehabilitering) = att FHV kliniken använder sig av uppdaterad (EBM) kunskap. Kvalitetssäkrade rehabiliteringskliniker = insatserna har utvärderats vetenskapligt alternativ att kliniken dokumenterat använder sig av vetenskapligt kvalitetssäkrade insatser (EBM) BI 26 sept 2007

20 En kostnadseffektiv rehabilitering kräver att den sjukskrivne genomgår en insats innan sjukskrivningstiden överstigit två månader Jensen, I., et al. Effekter av rehabilitering efter sju ar. Utvärdering av två rehabiliteringsprogram i Sverige. Läkartidningen, 2006 and PAIN 2009, Norlund A. J Rehab Med 2009.

21 Multidisciplinär rehabilitering Smärta Rehabilitering måste sättas in inom 2 månader av heltids sjukskrivning Kombinerat med arbetsplats insats ökad effekt Förbättrar hälsan Kostnadseffektiv - minskar produktionsbortfallet med ca 1 miljon kronor /individ (7 år) SBU, Smärta 2010, Oostrom et al, Cochrane library 2009, Norlund A. J rehab Med 2009, Jensen et al PAIN 2005, 2006, 2009, BI 26 sept 2007

22 AHA-metoden Enkät Hälsa och livsstil Psykosocial arbetsmiljö Ind. återkoppling FHV Arbetsplatsträff Gruppåterkoppling FHVaktiviteter Specialister Andra aktörer Anställda, chefen, processtödjare, FHV

23 Gruppåterkoppling Nyckelfaktorer

24 Survey feedback Kartläggning återkoppling - handlingsplan Systematisk insamling av data genom enkät Återkoppla resultat till samtliga anställda i en organisation Återkopplingsmöte analys och tolkning av resultatet samt upprättande avhandlingsplan Uppföljning av handlingsplan Ett framgångsrikt verktyg för organisationsförbättringar (Bowers, Journal of Applied Behaviour Science 1973) Nya resultat visar att sjukfrånvaro måste förbyggas på två fronter både arbetsmiljö och hälsa enbart hälsa = liten effekt, enbart arbetsmiljö = liten effekt, kombinationen mest effektiv. Lohela et al J Occup Environ Med. 2009, JOEM 2010,, Oostrom et al, Cochrane library 2009

25 Uppföljning & åtgärder Uppföljningen innehåller fem steg 1. Presentera resultatet tydligt, ärligt & konstruktivt för alla medarbetare, både det som är positivt och det som behöver bli bättre 2. Analysera resultatet i ledningsgrupp och i olika arbetsgrupper 3. Planera mål och handlingsplaner på kort och lång sikt som sedan ska synkroniseras med ordinarie årliga verksamhetsmål och planer, bl a individuella utvecklingsplaner 4. Organisera och genomför åtgärder på alla nivåer 5. Följ upp och synliggör på ett tydligt sätt för organisation och medarbetare vad som görs, varför det görs och vad resultatet blir/ ska bli

26 Medarbetarundersökning Uppföljning & åtgärder Områden och arbetsprocess ARBETETSNIVÅ Arbetskrav Kontroll Mål Roller Feedback SOCIALT KLIMAT, LEDARSKAP & ORGANISATION Socialt stöd Ledarskap Personlig utveckling Organisationsklimat Kompetensutveckling Hot/ Våld Jämställdhet INDIVIDNIVÅ Balans Medarbetarsamtal Engagemang Motivation Hälsa Livsstil Stress Sömn PRESENTERA Resultat ANALYSERA Resultat PLANERA Mål och handlingsplan ORGANISERA Genomföra Åtgärder FÖLJA UPP SYNLIGGÖRA Åtgärder Resultat

27 Handlingsplan Område /faktor Hur ska vi förbättra/utveckla? Aktiviteter/åtgärder Klar När? Ansvarig Uppföljning Nack-besvär Ergonomisk utredning inom 4 v Bertil V 34 möte Skaffa tele-headset Inom 4 v Lena Om 2 v (v33) Genomgång av arbetsfördelning 22/11/ 2002 Sven, Mia Vid nästa personal-möte Öka inflytande Representanter från avd deltar på arbetsgruppen möten v.14 Carl, Magnus Vid nästa personalmöte BI 26 sept 2007

28 VAD BLEV DET FÖR RESULTAT? BI 26 sept 2007

29 Resultat livsstil Rökning minskar signifikant på samtliga företag Jämfört med referensgrupp så är chansen att sluta röka dubbelt så hög på 3 av de 4 företagen Andel Motionärer ( 2 ggr/vecka) förbättras signifikant Jämfört med referensgrupp så är chansen att vidmakthålla goda motionsvanor dubbelt så hög på samtliga företag

30 Fokusområden - andel förbättrade inom riskgrupperna Andel % Nacke/rygg KOL/rökstopp Alkohol Livsstil

31 Exempel på resultat psykosocial arbetsmiljö Signifikant förbättrad arbetsmiljö inom områdena: Spänt arbete inflytande över arbetet Uppmuntrande ledarskap Organisationsklimat Engagemang i arbetet Positiva förändringar vidmakthålls Förbättringarna förstärks om den anställde aktivt engageras i förändringsarbetet Björklund et al Eur J of Work and Organizational Psych 2007, Bergström et al, Work 2008)

32 Exempel på förändringar som genomfördes inom arbetsmiljöområdet Regelbundna informationsmöten Gemensamma fikapauser Chefsutveckling Ergonomiska förändringar (flytt av telefon, etc) Schema förändringar för verkmästare Gemensamma fysiska aktiviteter, rökstoppsgrupper mm BI 26 sept 2007

33 Varaktiga förändringar 70 80% av de som ändrar sin livsstil eller arbetssituation bibehåller den positiva förändringen. BI 26 sept 2007

34 Några resultat AHA- studien Spänt arbete ökar risken för framtida ohälsa (Bergström et al JOEM Lohela et al, Thesis KI 2010 ) Förbättrad ledarskap och organisationsklimat leder till förbättrad hälsa (Lohela, et al JOEM 2009) Låg arbetsmotivation ökar risken för framtida utmattning och sjukfrånvaro (Björklund et al, inskickat manus)

35 Nyckelfaktorer i arbetsmiljön att arbeta med för förbättrad arbetsförmåga Ledarskap Organisationsklimat Socialt stöd Om man uppnår förbättringar i ovanstående leder det till förbättringar i arbetsförmåga Lohela M., Healthy organisations 2010 Namn Efternamn 6 juli

36 Hälsosamma företag De här företagen har tydligare strategier för ledarskap och tar i större utsträckning till vara personalens idéer om hur organisationen kan förbättras. För dem är det är självklart att medarbetarna är delaktiga i det kontinuerliga förbättringsarbete Svartengren et al 2008 Intern rekrytering Ledarroll Ledarstöd Social kompetent Engagemang i sjukfrånvaro hos medarbetare

37 Vad blir den ekonomiska effekten för företagen?

38 Sjukfrånvaro procent av total arbetstid % Privat sekt Företag 1 Företag 2 Företag 3 Företag 4

39 Produktionsbortfall - Beräkning för första året (2001 ) Minskning i sjukfrånvaron motsvarar en besparing på 2.2 milj kr/år för företaget ca per anställd/år Kostnader för företaget för AHA-insatser under första året : Kartläggning kr FHV sköterska 50%, 3 mån kr Prevention och rehab kr Arbetsplatsmöten kr Payoff tiden för företag 1 är därmed ca 8 mån BI 26 sept 2007

40 Arbetsförmåga Arbetskraftsindex = ett sammanvägt mått på arbetskraftens arbetsförmåga Arbetad tid Sjukfrånvaro Hälsorelaterad livskvalitet Fysisk funktion

41 Index arbetsförmåga Företag A 1,06 1,04 1,02 1,00 0,98 Förbättring av arbetsförmåga med 10% 0,96 0, Månad Produktivitet Företag A 1,02 0,98 0,94 0,90 0,86 0, Månad

42 AHA studien; på 1 timme satsad investering på aktiviteter får man i genomsnitt 3 arbetstimmar tillbaka. Posten Sverige; 5 gånger pengarna åter (satsat 100 milj vunnit 500 milj)

43 Vad är avgörande för att lyckas? Förankring i hela organisationen Långsiktigt engagemang inom organisationen Både hälsa och arbetsmiljö Den individuella hälsan lyfts upp som en naturlig del i arbetsmiljöarbetet Uppdelningen av arbetsrelaterad och övrig ohälsa görs ej Kartläggning och åtgärd (individ/grupp) Strukturerad evidensbaserade metoder för kartläggning, utredning och insatser som är praktiskt tillämpbara Ansluten till Företagshälsovård eller motsvarande som arbetar evidensbaserat Tydliga avtal mellan företag företagshälsovård. Bokföring av hälsoinvesteringar och sjukfrånvarokostnader göras mer enhetligt, samlat och synligt

44 Nyttan med AHA Som arbetsgivare vinner du medarbetare med ökad trivsel och engagemang, förbättrad arbetskapacitet samt att företagets produktivitet ökar. minskade problem med sjukfrånvaro Som medarbetare vinner du ökad trivsel och inflytande, bättre ledarskap, förbättrad hälsa och minskad risk för försämrad arbetsförmåga och problem med sjukskrivning

45 Exempel på företag och organisationer som genomfört aha-metoden Samt ett flertal landsting och kommuner Samarbetar med Storebrand i Norge Är basen i AFA-försäkrings satsning på programmet Sunt liv.nu Ca anställda i referensdatabas som genomfört aha- undersökningen

46 46

47 Extras Namn Efternamn 6 juli

48 Implementering i organisationer Förankring i ledningsgruppen Utbildning riktat till chefer, HR- representant etc Utbildning riktat till företagshälsovården Manualer Kontinuerliga möten med representanter från organisationen Stöd till organisationen i alla steg (från förankring till återkoppling) Avtal med hälsoleverantör och avsatta resurser för intervention på individnivå

49 Förberedelse Syfte med undersökningen Arbetsgrupp Tidsplan Handlingsplan Information kommunikationsplan Definiera grupper och chefer tydligt och kommunicera ut i organisationen

50 Vad kan jag som chef göra för att förbereda mina medarbetare? Informera mig själv om kommande medarbetarundersökning (intranät, info möten, trycksaker etc) Informera min grupp om kommande medarbetarundersökning Boka in tid (innan mätning) för återkoppling med min arbetsgrupp Endast grupper (minst 7 personer) med svarsfrekvens över 50% får resultat betona anonymiteten i resultaten

51 Anonymitet All dataregistrering sker hos tredje part Individuell återkoppling är endast tillgänglig för den svarande Berörda chefer har ENDAST tillgång till gruppresultaten Gruppresultat ges endast på grupper om minst 7 personer (arbetsmiljö) och minst 30 personer (hälsa) med minst 50% svarsfrekvens