Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Transkript

1 Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska Institutet

2 Ekonomiska utvärderingar inom området arbetshälsa Forskning hos IIR Mäter påverkan av arbetsmiljö- och hälsoproblem på anställdas prestationsförmåga. Kostnadseffektivitetsstudier av allt från förebyggande och främjande interventioner till rehabilitering med fokus på arbetshälsa. Metodutveckling för att på ett bättre sätt mäta ekonomiska effekter av arbetsmiljö- och hälsoproblem i en organisation Sk cost-of-illness studier Ekonomiska utvärderingar

3 Varför är området viktigt? Motiv för arbetsgivare att spendera resurser på anställdas hälsa: Rättsliga krav Ekonomiska incitament Etik (Ref Miller & Haslam 2009)

4 Kostnader för arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall i arbetet Arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall i arbetet är stora problem i många organisationer och leder till omfattande kostnader. ILO har uppskattat att cirka 4 procent av världens årliga BNP går förlorad på grund av arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsrelaterad ohälsa eller olycksfall i arbetet med låg svårighetsgrad uppskattades till en mediankostnad av 1,652 medan fall med hög svårighetsgrad uppskattades till en kostnad av 11,662. Dessa kostnader bärs helt av arbetsgivaren. (Ref Europeiska kommissionen).

5 Kunskapsläget är bristfälligt Flera systematiska litteratursammanställningar visar på att antalet interventionsstudier som utvärderar kostnadseffektiviteten är få. Vanligaste kritiken är de inte har gjort en fullständig ekonomisk utvärdering, inte inkluderar samtliga relevanta kostnader eller endast inkluderar ett fåtal av alla möjliga effekter. För att få ett rättvist resultat är det viktigt att en ekonom involveras tidigt i studier och att det ges möjlighet att få samla in den information som behövs för kostnadseffektivitetsstudien.

6 Exemplet produktionbortfall

7 Utveckling antal nya långa sjukfall (>90 dgr), sjuk- eller aktivitetsersättning Kommun och Landsting Svenskt näringsliv/lo Totalt 0 Malin 7 Lohela

8 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra. Det motsvarar ca människor! Om de i snitt presterar 80 procent av sin arbetsförmåga så förlorar samhället ca 142 miljoner arbetstimmar per år. Malin 8 Lohela

9 Universitetsanställdas upplevelse av problem på jobbet % No problem Health problems Work environment problems Both health and work environment problems Lohela Karlsson et al. Accepted in JOEM

10 Hälsorelaterat produktionsbortfall Kostnader i samband med arbetsrelaterad sjukdom inkluderar ofta minskad produktivitet på grund av sjukfrånvaro och ökade kostnader för hälso- och sjukvård. Hälsorelaterade produktionsbortfall har uppskattats vara två till tre gånger högre än kostnaderna för sjukfrånvaro. Produktionsbortfallet kan definieras som skillnaden mellan vad anställda normalt producerar och hur mycket de producerar när de inte är fullt friska.

11 Modell av en individs hälsotillstånd och påverkan på produktivitet. Publicerad av Beaton et al 2009 reviderad från Brouwer et al 2005.

12 Upplevelse av problem på arbetet Hälsoproblem eller är sjuknärvaro resulterar inte nödvändigtvis i produktionsbortfall. % Anställda som rapporterar Hälsorelaterat produktionsbortfall (>0) Genomsnittlig prestationsnedsättning Health-related problems (n = 736) Both health and work environment problems (n = 432) Employees reporting health-related production loss (>0) 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 <0.001 Health-related Both health and problems (n = 736) work environment problems (n = 432) Mean health-related production loss Lohela Karlsson et al. Accepted in JOEM

13 Konsekvenser av en otillfredsställande arbetsmiljö Vi är medvetna om konsekvenserna av arbetsmiljöproblem men vet inte i vilken utsträckning de existerar. Dålig arbetsmiljö kan orsaka produktionsbortfall innan det påverkar anställdas hälsa. Genom att endast mäta ohälsa kan produktionsbortfall underskattas ur ett företagsperspektiv. Arbetsmiljöproblem kan därför orsaka produktionsbortfall idag och sedan leda till försämrad hälsa och mer hälsorelaterade produktionsbortfall i framtiden.

14 Produktionsbortfall för universitetsanställda som uppgivit arbetsmiljöproblem Anställda som rapporterar prestationsnedsättning (>0) Work environment problems (n=302) Both health and work environment problems (n = 431) Employees reporting production loss (>0) 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 Genomsnittlgt arbetsmiljörelaterat produktionsbortfall <0.001 Work environment problems (n=302) Both health and work environment problems (n = 431) Work environmentrelated production loss Lohela Karlsson et al. Accepted in JOEM

15 Beräknat produktionsbortfall per vecka Produktionsbortfall pga hälsoproblem Genomsnittlig prestationsnedsättning: 31 % Totalt produktionsbortfall/v för en heltidsarbetande individ: 12 h Total kostnad per individ: 2727 SEK/v Alt 4390 SEK/v Produktionsbortfall i gruppen med båda problemen Genomsnittlig prestationsnedsättning : 36 % Totalt produktionsbortfall/v för en heltidsarbetande individ: 14 h Total kostnad per individ : 3181 SEK/v Alt 5121 SEK/V Kostnaden för produktionsbortfall är högre utifrån resultat i andra studier. Tex akuta hälsoproblem kostar arbetsgivaren 1,61 gånger timlönen i minskat produktionsbortfall (Ref Pauly et al. 2008). Malin Lohela

16 Hur mycket måste företaget sälja för att kompensera för produktionsbortfallet? 1. Ta reda på företagets vinstmarginal. T ex 25 %. 2. Identifiera kostnaderna relaterat till produktionsbortfallet. T ex 2727 kr per individ. Alt 4390 kr 3. Dividera denna summa med företagets vinstmarginal, t ex 2727 kr / 0.25 = kr som företaget måste sälja produkter/service för att täcka kostnaden relaterat till produktionsbortfallet för en individ. Alt kr 4. Relatera detta till något företaget säljer, t ex försäljning av tjänster för 600 kr/h = Ökad fakturering med 19 h för att täcka upp kostnaden för produktionsbortfall för en person på en vecka. Alt 29 h

17 Tack Malin Lohela Karlsson Enheten för interventions-och implementeringsforskning