Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Transkript

1 Evidensbaserade metoder inom FHV Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

2 Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FHV,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Aktivitet Undvik sjukskrivning Arbetsinriktade åtgärder Självhjälpsmetoder Kvinnor mer sjukskrivna Flera diagnoser, multiproblem Psykosocial aspekter i arbetet och privatlivet De flesta med ryggbesvär inte sjukskrivna Vårdgivarens och omgivningens bemötande Patientens syn på möjlighet att återgå i arbete Förändrad syn på ryggbesvär från sjuk till normalt som tillhör livet Integrerad syn på hälsa och arbete; arbete en del av hälsoprocessen 13/05/15 Namn Efternamn 2

3 Vila Sjukskrivning tills mår bättre och att du känner att du orkar Lätt aktivitet som du känner du orkar Samordningsmöten med FHV,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete 13/05/15 Namn Efternamn Vi är väldigt försiktiga med det här att lägga för mycket vikt vid arbetsåtergång i början för vi ser att det skrämmer folk, dom känner direkt press. // Det är inte juste att börja prata jobb när man kommer hit och ska börja jobba med sig själv. 3

4 Intervjuer med rehab pa0enter om betydelsen av konkreta insatser för återgång i arbete 0digt i rehab arbetet Rehabiliteringen fokuserar på arbete i liten utsträckning. Sker mestadels genom diskussioner mellan pa0enterna och personalen, och utan samverkan med arbetsgivaren. Genom diskussionerna på rehabiliteringen fick pa0enterna förhoppningar om hur deras kommande arbetsliv skulle te sig men när de senare inte uppfylldes kände deltagarna en stark besvikelse. EDer rehabiliteringen kände pa0enterna sig ensamma i processen mot arbetsåtergång och saknade stöd från rehabiliteringspersonalen. Många deltagare kände sig eder rehab missförstådda av sina chefer vilket försämrade deras möjligheter af acceptera och ta emot de anpassningar på arbetsplatsen som fak0skt erbjöds dem. Hellman T. 2013

5 Olika faktorer kan: Föregå besvären Utlösa besvären Vidmakthålla besvären

6 Rehabgarantin Avgörande för positiv effekt på sjukfrånvaro komma in tidigt (innan 2 mån sjukskrivning) Avgörande med arbetsinriktad insats Ryggbesvär Samordningsmöten med många parter hindrande OCH vid tidig psykisk insats främjande vid sen insats (lång sjukskrivning) ohälsa Evidensbaserad praktik 13/05/15 Namn Efternamn 6

7 Uppföljningsenkät om evidensbaserad praktik inom FHV Vad är evidensbaserad praktik (EBP)? Evidensbaserad praktik (EBP) är INTE dogmatisk tillämpning av varje steg i riktlinjer, i alla situationer, för alla klienter 13/05/15 7

8 EBP är tillämpningen av bästa tillgängliga kunskap i kombination med klinisk erfarenhet/ känsla och klientens förutsättningar Syftet med evidensbaserad praktik är att öka möjligheterna att hjälpa. I evidensbaserad praktik strävar man efter att; utredning och insatser; ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken. Socialstyrelsen /05/15 Namn Efternamn 8

9 Uppföljningsenkät om evidensbaserad praktik inom FHV FHV-anställdas tilltro och kompetens för att arbeta evidensbaserat har ökat under de senaste tre åren. FHV-anställda har ökad tilltro till sin egen förmåga att kritiskt granska vetenskaplig information. Andel FHV anställda som uppger att EBP är viktigt för kundföretagen har minskat under de senaste tre åren. Ledningen uppger som orsak till att kunder inte efterfrågar är att de utgår från att FHV säljer tjänster utifrån bästa tillgängliga kunskap Björk Brämberg, E., et al Evidensbaserad praktik i företagshälsovården. Nationell undersökning om kunskap, attityder, hindrande och stödjande faktorer en treårsuppföljning. Rapport 2: 2015, Karolinska institutet. Stockholm /05/15 Namn Efternamn 9

10 forts FHV-anställda saknar i stor utsträckning organisationens stöd för att arbete enligt EBP Ø Ledningen lägger ansvar på individnivå och ser inte som sin uppgift att stödja och utveckla ett organisatoriskt lärande Ø Ledningen och anställda upplever bristande ekonomiska resurser för att hinna med kompetensutveckling och implementering av nya metoder Ledningen och FHV-anställda anger bristande ekonomiska resurser för att hinna med kompetensutveckling och implementering av nya metoder. Stöd från organisation och ledning anges som viktiga möjliggörande faktorer för evidensbaserad praktik av FHV-anställda. 13/05/15 Namn Efternamn 10

11 Från forskning till användning Vetenskaplig studie Implementering

12 Varför evidensbaserade riktlinjer för FHV? Ger FHV ett forskningsbaserat underlag för åtgärder Syftar till att skapa en standardisering och struktur för kvalitetssäkrade arbetssätt inom företagshälsa. Riktlinjerna ska säkerställa att anställda och arbetsgivare nås av klientsäkra insatser enligt den senaste vetenskapen Riktlinjerna ger anställda inom företagshälsovården en bra möjlighet att effektivt stödja arbetsgivare och anställda i arbetsplatsnära hälsoarbete Riktlinjerna ger arbetsgivare stöd i upphandling och utformning av arbetsmiljöarbetet

13 Företagshälsans riktlinjegrupp Sammanställning av kunskapsläget Prioriterings kommifé Företagshälsans riktlinjegrupp Ekonomisk analysgrupp Pågående: Psykisk ohälsa Hälsoundersökningar Alkohol May 13,

14 Arbetsnamn: Riktlinjer för åtgärder mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa Implicerar inte endast orsakssamband; arbetet orsakar, arbetet påverkas, arbetet möjliggör 13/05/15 Namn Efternamn 14

15 Systematisk kartläggning av internationella kunskapsläget om Insatser som ges via företagshälsovården för att minska och förebygga psykisk ohälsa En kartläggning av forskningen Bergström G., Lundin A., Vaez M., Cedstrand E., Hillert L., Jensen I. Släpptes igrå

16 Slutsatser Problemlösningsfokuserade terapier via FHV med tydlig inriktning mot åtgärder på arbetsplatsen minskar sjukfrånvaro och underlätta återgång i arbete Uppföljning både av den anställde och med arbetsplatsen även efter att arbetsåtergång skett minskar risken för återfall i sjukskrivning förebyggande insatser via arbetsplatsen kan förebygga psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. Det finns ingen tydlig koppling mellan arbetsåtergång och omfattning av symtom, eller att minskning av symtom automatiskt leder till arbetsåtergång. För att underlätta arbetsåtergång behöver insatsen vara nära kopplad till arbetsplatsen och hänsyn tas till de arbetsmiljöfaktorer som visat sig ha betydelse för psykisk ohälsa. 13/05/15 16

17 Vetenskapligt stöd för samband på gruppnivå Spänt arbete (höga krav och låg kontroll) Höga krav Låg kontroll Depression, sjukskrivning för depression hos män Utmattning, depression, sjukskrivning för depression hos män, förtidspension Utmattning, depression, sjukskrivning för depression hos kvinnor och män Bristande stöd Utmattning, depression, självmord Vingård E. Et al Arbete psykisk ohälsa och sjukskrivning, FORTE 2015

18 Riktlinjen Mål/Syfte med riktlinjen för arbetsrealterad psykisk ohälsa ge ett forskningsbaserat underlag för företagshälsan i hur man stödjer arbetsgivares förebyggande arbete mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa och för hur man när ohälsa uppkommit, utreder och åtgärdar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Målet har varit att skapa en tillämpbar riktlinje som tar tillvara de specifika förutsättningar som finns inom företagshälsorna med kompetens inom arbetshälsa och nära koppling till arbetsplatsen. Riktlinjen innehåller därför även underlag för implementering av riktlinjen. 13/05/15 Namn Efternamn 18

19 Vad bygger den kommande riktlinjen på? Bygger på systematiska sammanställningar av evidens om åtgärder Existerande internationella guidelines (Holland, Canada, UK, EU PRIMA mm) Nyare forskningsstudier En kombination av sk evidensbaserad kunskap och bästa möjliga forskningsbaserade kunskapsunderlag OBS presentationen är arbetsmaterial!!! Preliminära resultat.. 13/05/15 19

20 Att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa Väl förankrade, kända, tydliga och användbara policys och åtgärdsvägar/ riktlinjer Kartlägg och åtgärda hinder för implementering av policys och riktlinjer Kunskap om relationen arbetsförhållanden och psykisk ohälsa genom chefsleden UTBILDA CHEFERNA Kunskap om tidiga signaler på arbetsrelaterad psykisk ohälsa genom chefsleden UTBILDA CHEFERNA Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med regelbunden kartläggning av psykosocial arbetsmiljö Riskanalys med uppföljande åtgärder enligt participativ metodik/survey feedback Uppföljning 13/05/15 20

21 Kartläggning och återkoppling av psykosocial arbetsmiljö och stress/psykisk hälsa i verksamheten Framgångsrika åtgärder för förbättrad psykisk hälsa använder organisatoriska strategier för; ökat deltagandet i beslutsfattandet och problemlösning, ökat stöd och återkoppling, samt förbättrad kommunikationen Vid kartläggningar; Ställ frågor om endast det som du vill ta reda på och har hjälp av för att uppfylla syfte och mål! Använd vetenskapligt kvalitetssäkrade enkäter 13/05/15 21

22 Efterhjälpande åtgärder vid psykisk ohälsa Noggrann diagnostik för att utesluta annan sjukdom Evidensbaserad information till anställd och chef Utredning arbetsmöjligheter tillsammans med närmsta chef ADA, KOF participativ metodik Samsyn på problem och insatser hos de olika inblandade aktörerna. Problemlösningsbaserade terapier Arbetsinriktade insatser Regelbundna, tät uppföljning av progress Undvik långtidssjukskrivning på heltid Studier har visat att både brist på tydlig anknytning till arbetsplatsåtgärder och för ensidigt betonade av arbetsåtergång utan anknytning till besvär kan påverka funktionsförmåga och sjukskrivning negativt

23 Participativ metodik inom arbetshälsa Starka belägg för positiva effekter En metodik där man fokuserar på af involvera den anställde för af fånga problemet och lösning u0från hur den anställde ser det. Den anställde tar ak0vt del i mötet genom af själv: v beskriva sina besvär och problem relaterat 0ll arbetet, v diskutera funk0onsnedsäfning i rela0on 0ll arbetet v Diskutera möjliga/nödvändiga förändringar i rela0on 0ll arbetet v Göra en handlingsplan Utredningsstöd/metodik vid samtal anställd/närmsta chef/fhv KOF, ADA, QPS- mismatch

24 Uppställning över utredning/screenings metoder som kan rekommenderas utifrån vetenskapligt underlag vetenskapligt beprövade instrument vid diagnostik för semistrukturerad intervju och självskattningsformulär Strukturerade utredningsmetoder för analys arbetets krav och individens förmåga 13/05/15 Namn Efternamn 24

25 Insatser för lättare arbetsrelaterad psykisk ohälsa Arbetsinriktade åtgärder/arbetsplatsnära insatser Undvik lång heltidssjukskrivning Evidensbaserade råd Metoder för självhjälp Levnadsvanor/fysisk aktivitet Problemlösningbaserad terapi (ex arbets-kbt) Medicinering Regelbunden uppföljning Rehabcoach vid långvarig sjukskrivning 13/05/15 Namn Efternamn 25

26 Effekter av hälso- och levnadsvaneundersökningar. Vad säger den vetenskapliga evidensen? 13/05/15 Namn Efternamn 26

27 Hälsoundersökningar av anställda via arbetsgivaren Effekter av hälso- och levnadsvaneundersökningar. Vad säger den vetenskapliga evidensen? Grooten W. Kader M.. Kwak L, Hermanson U. Schäfer Elinder L. Wåhlin C. Bergström G. Jensen I. Rapport. Karolinska Institutet. 2014

28 Sammanfattande slutsatser Hälsoundersökning utan uppföljande insatser bör inte genomföras Evidens för ingen effekt Hälso- och levnadsvaneuppföljning rekommenderas för att förbättra levnadsvanor samt minska sjukfrånvaro och sjuknärvaro Evidens för positiv effekt 13/05/15 Namn Efternamn 28

29 Mul0modala uppföljande insatser mest effek0vt De uppföljande insatserna bör pågå under en längre 0d (minst 3-6 månader) 13/05/15 Namn Efternamn 29

30 Ekonomiska effekter av HLU Investeringar I HLU ger upp till 4 gånger pengarna tillbaka Minskat produktionsbortfall Resultaten stöds av en tidigare forskning: ISSA -för varje satsad krona i hälsofrämjande insatser så får man 2 tillbaka. AHA - process och verkstadsindustrin produktivitetsökning mellan 3-5 %. 13/05/15 Namn Efternamn 30

31 Implikationer för hälsoundersökningar för företagshälsovård och arbetsgivare Hälso- och levnadsvaneuppföljning kan erbjudas anställda som en kostnadseffek0v hälsofrämjande insats Den inledande riskscreeningen kan genomföras : an0ngen som en tradi0onell hälsoundersökning med möte mellan anställd och personal vid företagshälsovården eller via frågeformulär ut 0ll grupper av anställda/arbetsplatser. Frågeformulären bör då följas av en personlig återkoppling 0ll de anställda. 13/05/15 Namn Efternamn 31

32 Forts implikationer De uppföljande insatserna bör vara evidensbaserade och pågå under minst 3-6 månader. Insatser kan erbjudas som: Individuellt stöd 0ll anställda i risk Förändringar i miljö och på policynivå 13/05/15 Namn Efternamn 32

33 Forts implikationer Förändringar i miljö och på policynivå- exempel: Rökfri arbetsplats Hälsofrämjande budskap ex trapp U\orma arbetsplatsen för rörelse Bra mat i personalrestaurang 13/05/15 Namn Efternamn 33

34 Hälsoundersökning En hälsoundersökning genomförs för att v identifiera individer med risk för framtida ohälsa där hälsofrämjande och förebyggande åtgärder kan ha positiv effekt. v fokus på levandsvanor (matvanor, fysisk aktivitet, tobaksbruk och alkoholbruk), sömn och stress. Fördelen med en hälsoundersökning som genomförs via arbetsgivaren är att man kan tillämpa ett arbetsplatsperspektiv i kartläggningen av faktorer som påverkar levnadsvanor och (o)hälsa samt även för efterföljande insatser.

35 Lansering Psykisk ohälsa 14 sept 2015 Hälsoundersökningar 14 sept 2015 Alkohol okt /05/15 Namn Efternamn 35

36 Tack för uppmärksamheten! Blogg: professornharordet Hemsidor: