Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi

Transkript

1 Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi, FAR Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 35 Startår 1997 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Certifieringsnivå 2 Kategori Kontaktperson Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi Gynop-registret och (för patienter/allmänhet) Ja mats.lofgren@obgyn.umu.se Västerbottens läns landsting Anders Sylvan Obstetrik och barn Birgitta Renström Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson birgitta.renstrom@vll.se Kontaktuppgifter Förnamn Mats Efternamn Löfgren Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post mats.lofgren@obgyn.umu.se Sjukhus/Vårdcentral Norrlands universitetssjukhus Arbetsplats Kvinnokliniken Adress Postnummer Stad Umeå Steg 2 - Styrgrupp Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Mats Löfgren Docent Obst & Gyn Umeå universitet Registerhållare, ansvarig EA/hysteroskopi Mathias Pålsson Gynekologi & Reproduktionsmedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Delregisteransvarig adnex, specialistläkare

2 universitetssjukhuset Göteborg Jan-Henrik Stjerndahl Docent Gynekologi & Reproduktionsmedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg specialistläkare Delregisteransvarig hysterektomi, Maud Ankardal Docent Kvinnokliniken Hallands sjukhus Halmstad Delregisteransvarig inkontinens, Emil Nüssler Delregisteransvarig prolaps, Christer Borgfeldt Docent Kvinnokliniken, Skånes universitetssjukhus Lund Delregisteransvarig tumör, Anders Kjaeldgaard Docent Kvinnokliniken Sönderborgs sjukhus, Danmark Ansvarig vetenskap, Anna Ackefors Kvinnoklinken Nyköpings lasarett Specialistföreningens representant, Ulf Oscarsson Kvinnokliniken Skellefteå lasarett Verksamhetschefsrepresentant, Mats Bergström Docent Kvinnokliniken Södersjukhuset, Stockholm Representant GKR, Margareta Nilsson Medicine doktor Kvinnokliniken Norrlands universitetssjukhus Umeå Registeranalytiker, sjuksköterska, uroterapeut Birgitta Renström Kvinnokliniken Norrlands universitetssjukhus Registerkoordinator Eva Uustal Medicine doktor Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Delregisteransvarig Bristningsregistret Steg 3 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår; 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och Utförlig information om täckningsgrad Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Kommentar: År 2011 var regionala registret GKR (Stockolm, Visby, Karlstad) inte inkluderat, gjordes 2012 antalet operationer drygt Täckningsgrad antalet registrerande enheter i både (Gynop + GKR)/ totalantalet enheter. Samkörning ska göras med Socialstyrelsens register över åtgärder för att se nationell täckning även för det, har ännu ej gjorts för Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 92 Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 62 Hur många enheter deltar i registret? 57 Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 91

3 Steg 4 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Både de rena funktionsklasserna utifrån ASA-klassifikation samt funktionsklassifikation, detta preoperativt. Ingår i alla sammanställningar för att minska case mix. Övrigt är ffa gynekologin symtomstyrd och enkätsvaren grund för förändrad funktion postoperativt. Detta gäller ej patienter med malignitet där uppföljningen övertas av onkologiska registren 2 månader efter operation. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag NUGG (norskt kvalitetsregister) för inkontinens, några andra sjukdomsspecifika för vår specialitet har vi inte hittat. Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Ja idag Patientbedömda och patientupplevda symtom inhämtas via patientenkäter preoperativt och 1 år postoperativt. Finns identiska frågor pre- och postoperativt för att kunna mäta förändringar. Smärta i buk/underliv - typ och grad av upplevd smärta samt hur länge den pågår. Underlivsblödning - blödningsmängd samt hur länge den pågår och blödningsintervaller. Urinläckage/trängningar - när läckaget uppstår, mängd läckage, antal nattliga toalettbesök, hur dagligt liv (arbete resp. fritid) påverkas av läckaget samt hur ofta dessa besvär uppkommer. Om svårigheter att tömma blåsan. Avföringsbesvär - om läckage, om svårighet att tömma tarm samt frekvens. Tryck-/tyngdbesvär, skavningskänsla i underliv - hur ofta och hur mycket besvär av tryck-/tyngdbesvär eller skavningskänsla. Framfall - hur ofta något buktar ut ur underlivet. Patientenkät även 2 månader postoperativt med fokusering på symtom och besvär under konvalescensen inklusive oförväntade besvär/komplikationer samt åtgärder avseende dessa. Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag Patienten tillfrågas huruvida vårdtidens och sjukskrivningstidens längd varit adekvat. Används som balanserande mått med den kontinuerliga polikliniseringen och allt kortare vårdtider med förkortade sjukskrivningstider. Även allmän frågor avseende nöjdhet, resultat och förväntansuppfyllelse. Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Planeras Äntligen har professionen börjat acceptera att den typen av frågor saknas varför de planeras att införas. Annat patientrapporterat mått Behovet av ytterligare åtgärder. Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet

4 Svar: Ja Med andra jämförbara enheter Svar: Mellan landsting och region Svar: Med bästa enheter Svar: Ja Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Ja Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Ja Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Användarundersökning sker framför allt vid användarmöten två gånger per år, då representanter från flertalet kliniker deltar. Vi har då allmän diskussion, frågestund och samlar in förslag på önskade ändringar, funktionalitet och behov man har. Likaså genomför vi klinikbesök, för att på plats gå igenom registerfunktion, rutiner, bortfall etc. Ett problem är stockholmsområdet som har ett eget regionalt register, GKR. Alla data överförs nu från GKR till Gynop-registret, så alla nationella data finns i Gynop-registret, men man har skapat GKR som en delmängd, vilket ger en hel del "kompromissvariabler" vilket gör att konverteringen långt ifrån är fullständig. Trots upprepade inbjudningar har representant för GKR-klinikerna endast varit närvarande vid ett av våra användarmöten. Arbete pågår för att förbättra detta. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 50 Steg 5 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 0 Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013?

5 0 Ange titel på dessa forskningsprojekt Pågående forskningsprojekt: Trombosrisk efter gynekologisk kirurgi och användningen av trombosprofylax Risk för inkontinens efter hysterektomi Resultat för inkontinenskirurgi hos älder kvinnor Robotkirurgi vid benign kirurgi Robotkirurgi vid tumörkirurgi Prolapsimplantat vid recidivkirurgi för cystocele ( främre plastik) Identifikation av potentiella vårdskador utgående från patienter ersatta via Landstingens ömsesidaga försäkring. Definition av standardpatienter för gynekologisk kirurgi - gynekologins motsvarighet till obstetrikens Robson 1 Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 7 Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Nilsson N, Lalos O, Lindkvist H, Löfgren M, Lalos A. Urinary incontinence; patient-reported outcomes one-year after mid-urethral sling operations. Accepted in International Urogynecology Journal, March Nüssler EK, Greisen S, Kesmodel US, Löfgren M, Bek KM, Glavind-Kristensen M Operation for recurrent cystocele with anterior colporrhaphy or non-absorbable mesh: patient reported outcomes. Int Urogynecol J May 3. [Epub ahead of print] Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 6 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Ersättning till registerhållare :- Ersättning till ansvarig adnexregistret :- Ersättning till ansvarig hysterektomi :- Ersättning till ansvarig inkontinensregistret :- Ersättning till ansvarig prolapsregisret :- Ersättning till ansvarig tumörregistret :-

6 Ersättning till ansvarig tumörregistret :- Ersättning till vetenskapligt ansvarig :- Administration/koordination Lönekostnad registerkoordinator (100 % och registeranalytiker 50 % från aug :- Statistik Ersättning till statistiker :- IT IT-konsult ITS :- Serverhyra :- GKR-konvertering :- Journalintegration Melior :- Kostnader för webbsidor :- Publicering samt årsrapport Årsrapport adnex arbetskostnad :- Årsrapport hyst arbetskostnad :- Årsrapport prolaps arbetskostnad :- Årsrapport tumör arbetskostnad :- Specialrapport :- Möten Planeringdagar v 8, helpension 10 personer 5 dagar :- Styrgrupps- och användarmöte deltagare dagkonf :- Sekreterarmöte 62 deltagare, dagkonf :- Planeringsdagar styrgrupp 3 dagar, 10 pers :- Planeringsdagar 4 dagar styrgrupp helpension 10 pers + styrgruppsmöte 13 pers dagkonf :- Användarmöte 79 deltagare dagkonf :- Resor Resor och boende :- Registercentrum Förvaltningskostnader Div förvaltningskostnader t ex mobiltelefon, rollup, litteratur 6 482:- Övrigt Övriga kostnader 3 817:- Summa kostnader :- Varav kostnader mot RC 0:- Varav IT-relaterade kostnader :-

7 Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. Kostnaderna att samla in patientrapporterade mått ligger framför allt på klinikerna. Preoperativa hälsodeklarationen sammanfattas i text och används som underlag vid inskrivning och beslut. De postoperativa enkäterna är den uppföljning man har av sina patienter och används som underlag för riktade återbesök och bedömning av insatt vård. Därför ligger kostnaden framför allt på klinikerna som skickar ut enkäterna, antingen som pappersenkät eller som nu överstigande 50 % webbesvarade. Kostnaden för underhållet av webbservice för enkäterna ligger också på klinikerna, då vi tar ut en avgift per besvarad enkät, ungefär motsvarande vad portokostnaden skulle varit för motsvarande pappersversion. Kostnad för att analysera dem är dock mer svåröverskådlig. Det handlar i princip om att ta hälften av alla våra analyskostnader för återrapporter, sammanställningar, Rapportgenerator etc eftersom minst hälften av alla variabler i våra återrapporter och det som sammanställs i den webbaserade Rapportgeneratorn är direkt patientrapporterade mått. Den avgift som tas ut av klinikerna årligen är för återrapporterat patientmaterial och uppgår till ca 1 miljon årligen. Årets IT kostnad i princip enbart varit avseende återrapportering. Sammantaget inklusive Årets programmeringskostnader torde ca 1,5 miljoner vara analyser och verktyg för det avseende patientrapporterade mått och en halv miljon av det klinikavgifter. Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. Kvarstående medel i form av ej uttagna ersättning för bl a bristningsregistret. Se bilaga "Bilaga_Ekonomi2012.pdf" Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Att budgeten ändock i så god balans tot var pga underskottet under 2011 som uppstod när den ökade medelstildelningen var uppenbar och investeringar tidigarelades. Resterande medel som rullades över årsslutet var separata projektmedel ej uttagna samt ej inskickade räkningar. Största felbudgeteringen var IT där kinverteringen till nätversion blev dyrare än förväntat. I stort sätt hölls budgeten i övrigt. Rese- och kongressavgifter något höga men alla styrgruppsmedlemmar spridda över landet så de tre årliga sammandragniongarna 3-5 dagar med boende drar en del medel. likaså resor till styrgruppsmöten och användarmöten. Telefonmöten med delade fjärrskrivbord hålls en gång i månaden vilket reducerar de fysiska mötena och kostnaderna som därmed följer. Steg 7 - Sammanfattning Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Eftersom registret nu är webbaserat kan vi nu skicka åt årsrapporterna redan i mars månad. Rapportgeneratorn med periodiserade resultat baserat på årsrapporeterna, Öppna jämförelser samt skapande egna med egna urval har kraftigt förbättrats. Klinikerna kan i Rapportgeneratorn skapa helt egna rapporter ur samtliga i registret befintliga variabler. Rådata har förädlats till färdiga för analys anpassade variabler inlagda i Rapportgeneratorn och uttagsmodul

8 Datauttagsmodulen kraftigt förbättrats och uppdateras varje natt. Överföring från GKR sker automatiserat varje natt Kontinuerlig överföring till Onkologregistren verkar klart inom ca månad Acceptans för standardisering av patienter för eliminerande av case mix. Arbetet pågår. Modul under skapande för framtagning av potentiella vårdskador för lokal händelseanalys. Arbete pågår. Aktiv rekrytering av forskarkapacitet för analyser av registermaterial. Sjunde delregistret bristningsregistret (förlossningsskador) testas och planerad nationell driftsstart årsskiftet 2013/2014. Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången Samma som ovan Bifoga årsrapport Årsrapport2013Gynop.pdf kb Bifoga verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Gynop 2013.pdf 128 kb Övriga bilagor Bilaga_Ekonomi2012.pdf 15,91 kb Prel_PM över granskning Gynop2012.pdf 25,99 kb Övrigt Ang patientmedverkan och patientinflytande: För de områden registret täcker finns egentligen inga större välorganiserade patient- eller brukarföreningar. Patientinflytandet kommer via de kontinuerliga enkäter som skickas ut till patienterna, tre st. till antalet. I kommentarrutor framkommer där patienternas synpunkter och justering av registret sker genom dessa kommentarer. Eftersom det inte finns några klara brukarföreningar finns heller ingen patientrepresentation i styrgruppen. Registerdata sammanställt som stöd för patienten: Alla enkäter, speciellt den preoperativa hälsodeklarationen som är omfattande, genererar text som i normalfallet förs in i journalen och är ett direkt underlag vid inskrivning av patienten, där man ställer en del kontrollfrågor och man får på så sätt en mycket valid automatgenererad anamnes som läkaren

9 vid inskrivningen kompletterar. Ett omfattande arbete läggs på att återrapporterna skall skrivas på svenska. De få gånger vi behöver använda rent medicinska termer i återrapporterna är de förklarade i en ordlista längst bak i varje rapport. Anledningen är att det inte enbart går att skriva på ren svenska för professionen, men det går att till professionen skriva på ett sådant sätt att det även är läsbart av lekmän. Vi har inte ansett oss ha resurs att skriva två versioner, en till medicinare och en till patienten, varför vi skriver riktat till allmänheten men läsbart för sjukvården. Samarbete med andra register Från hösten 2012 har vi kontinuerlig överföring varje natt av data från GKR för konvertering till Gynop-registret. Vi har nu under hösten 2013 påbörjat total överföring av cancerdata från Gynop-registret till gynekologiska tumörregistren inom INCA. Man håller där på att ta emot den första stora importen och därefter ska export ske en gång/månad av cancerdata. IT-plattform Den största delen av IT-arbetet under det gångna året har varit inriktat på användarna: 1 Skapande av Rapportgenerator, där klinikerna på ett relativt enkelt sätt kan gå in och ta ut diagram periodiserat. Antingen att man tar ut det man själv önskar eller använder de förval som finns, där bl a samtliga diagram från årsrapporterna ingår. Finns även en möjlighet att ta ut diagram för de variabler som ingår i Öppna Jämförelser över tid för den egna kliniken. I Rapportgeneratorn är inbyggt att man alltid får riksmedelvärdet samt 10:e, 50:e och 90:e percentilen. Även gjorts en avancerad modul för datauttag där klinikerna kan ta ut egna data och skapa egna grafer för de analyser de så önskar. Rådata ur registret är sällan det som behövs för att göra datasammanställningar, utan det är förädlade variabler, där man slagit samman och bearbetat data. Detta har varit ett omfattande arbete, som klart kommer att underlätta för forskare och kliniker att göra de analyser man önskar. Projektarbeten Identifikation av vårdskador: Allvarliga komplikationer är få till antalet och kan följaktligen inte följas som kvalitetsparametrar. Förändringarna för små och slumpartat betingade. I samkörning med patientfall från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) håller vi nu på att skapa identifikation av potentiella vårdskador, som sannolikt ligger i storleksordningen 10 gånger fler än de av LÖF ersatta. Klinikerna ska med detta på ett enkelt sätt ta fram misstänkta vårdskador och göra lokala händelseanalyser. Casemix: Ett problem är diskussionen om casemix. Inom obstetrik finns en kategorisering av standardpatient för förlossning s k Robson. Ett arbete för nationell sanktionering pågår för att skapa motsvarande klassifikation inom den gynekologiska kirurgin, för att på ett enklare sätt kunna jämföra klinikerna med varandra utan diskussionen om casemix.