Senior alert, FAR14-118

Transkript

1 Senior alert, FAR Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Senior alert Registrets kortnamn Nummer 118 Startår 2006 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret joakim.edvinsson@lj.se Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Landstinget i Jönköpings län Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Jan Albinsson Certifieringsnivå 2 Kategori Generella äldre/palliativ Kontaktperson Susanne Lundblad Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson susanne.lundblad@lj.se Kontaktuppgifter Förnamn Joakim Efternamn Edvinsson Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post joakim.edvinsson@lj.se Sjukhus/Vårdcentral Landstinget i Jönköpings län Arbetsplats Qulturum Adress Box 702 Postnummer Stad Jönköping Steg 2 - Styrgrupp Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Göran Henriks Leg. Psykolog. Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Utvecklingsdirektör Elisabeth Rothenberg Docent Sahlgrenska universitetssjukhuset verksamhetsutvecklare Anna-Christina Ek Professor Emeritus Hälsouniversitetet Linköping Thomas Schneider Fil. dr FAMNA Kvalitetsansvarig Cecilia Malmqvist Leg. Dietist Växsjö kommun Dietist Stefan Österström Jönköpings kommun Utvecklingschef

2 Stefan Österström Jönköpings kommun Utvecklingschef Anders Engelholm Fil. Mag. Regionförbundet Västernorrland Utvecklingsledare Maria Engman Fil mag. Omvårdnad Mona-Lisa Hägvide Leg. Arbetsterapeut Tre Stiftelser, Göteborg Tallhöjdens Vårdcentral, Södertälje Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bitr verksamhetschef/enhetschef Helle Wijk Docent Göteborgs universitet Universitetslektor Lisbeth Löpare-Johansson Leg Sjuksköterska Lennart Christensson Docent Hälsohögskolan Jönköping Vårdförbundet Vårdstrateg Tommy Cederholm Docent Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Margareta Lindgren Med dr Hälsouniversitetet Linköping Universitetslektor Lars Nyberg Professor Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Lars Gahnberg Adj. Professor Inst för odontologi. Göteborgs universitet Steg 3 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår; 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och Utförlig information om täckningsgrad Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Ett täckningsgradsmått som används inom nationella satsningen "Bättre liv för mest sjuka äldre" är andel med aktuell riskbedömning per inrapporterad vårdplats i Särskilda boenden. Inrapportering sker undertecknad av Socialchef och uppföljing sker kontinuerligt av antalet vårdplatser. Medelvårdtiden på ett särskilt boende är ca 18 månader. Så antalet vårdplatser är den bätsa approximationen. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 57 Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 0 Hur många enheter deltar i registret? Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 0 Steg 4 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag

3 I de riskbedömningar som är obligatoriska görs en bedömning av funktionsförmåga. T ex gångförmåga och kognitiv förmåga. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag I analysen av bakomliggande orsaker till olika typer av risker kan olika faktorer anges. Dessa täcker in Eq5-d's områden men är inte formulerade på detta sätt. Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Senior alert anger inte diagnoser så därför kan det inte bli aktuellt. Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Att göra en förnyad riskbedömning kan visa på om vissa variabler förbättrats, t ex gångförmågan. Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Annat patientrapporterat mått Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Med andra jämförbara enheter Mellan landsting och region Med bästa enheter Svar: Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet

4 Svar: Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Varje år skickas en digital enkät ut till användare i registret har inloggning och är användare av Senior alert. Telefonsupporten tar emot ca 60 samtal och 60 mail per dag med användarfrågor. Två gånger per vecka diskutera teamet de vanligaste frågorna just nu och gör handlingsplan för detta. Det kan vara att förtydliga i Nyhetsbrev, på hemsida men kan rendera i IT utvecklingsarbete och uppdatering av registret. Olika filmer spelas in för att förtydliga och underlätta för användare av registret. Webbutbildningar och teamutbildningar samlar in frågor och synpunkter på registret. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Steg 5 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 9 Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 9 Ange titel på dessa forskningsprojekt Aptit för livet, delprojekt: Dokumentation och överrapportering av nutritionsproblem. Andelen personer med risk för undernäring på kommunens särskilda boende innan och efter förändringar inom kostenheten i en kommun. Risk för undernäring samt förebyggande åtgräder hos personer i särskilda boenden en jämnförelse av kvalitetsregister data. Förebyggande av frakturer och fallskador med hjälp av teambaserad intervention: En registerstudie. Personer som har risk för undernäring, kostnad för näringsdryck, kommunikation mellan centralkök/enhet på SÄBO. Vikten av riskbedömning och preventivt arbete för god vård av äldre Senior Alert - a Quality Register - Supporting Processes to Attain a Standardized, Structured, and Systematic Care Preventive Process in Elderly Quality registry, a tool for patient advantages - from a preventive caring perspective (publicerad) Skillnader mellan män och kvinnor avseende förebyggande åtgärder vid risk risk för malnutrition. Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013?

5 1 Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Rosengren, Höglund, hedberg. Quality registry, a tool for patient advatages - from a preventive caring process- Journal of Nursing management Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Inget sådant. Steg 6 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Administration/koordination Statistik IT Publicering samt årsrapport Möten Resor Registercentrum Förvaltningskostnader Övrigt Summa kostnader 0:-

6 Summa kostnader 0:- Varav kostnader mot RC 0:- Varav IT-relaterade kostnader 0:- Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Registret erhöll medel från satsningen, Bättre liv mest sjuka äldre och dessa medel redovisas enligt särskilt förfarande till SKL. Se bifogad fil verksamhetsberättelse Steg 7 - Sammanfattning Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Det finns nu en fungerande teknisk lösning för hur journalintegration mellan Senior alert och journalsystem ska ske. En journalleverantör levererar data. Utvecklingsarbete pågår med flera journalleverantörer. På Senior alerts webbsida finns användbar publik data på kommun och landstings-nivå. Punktprevalensmodul för att kunna genomföra PPM trycksår och fall direkt i Senior alert har utvecklats med tillhörande rapporter. Rapportutveckling har skett. 3 nya rapporter har lanserats och det finns nu 19 standardiserade rapporter som kan tas ut med många möjliga urval. * Ett stort tekniskt utvecklingsarbete har gjorts för att säkra inmatning och datakvalité. Större revidering av de förebyggande åtgärderna genomförts. Utveckling för att förenkla administration för såväl användare som Senior alerts support-organisation. Möjliggjort för flera utbildningar på olika nivåer att använda data från Senior alert i undervisningen. Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången Senior alert har haft en god utveckling de senaste tre åren. Resultaten börjar skönjas och användningen av registret är väl spridd. Senior alert har ambitionen att följa de aktuella riktlinjer och vårdprogram som finns. Många av registrets användare ställer frågor till oss om innehållet i vårdprevention. Nationella vårdhandboken är en viktig källa till den senaste evidensbaserade kunskapen inom områdena. Flera av ämnesexperterna knytna till Senior alert bidrar till nationella riktlinjer inom områdena. Sedan 2011 har Senior alert bidragit med data Öppna jämförelser vilket vi är stolta över. I detta arbetet har täckningsgraden varit en viktig indikator och ett omfattande arbete har gjorts för att kartlägga antalet boendeplatser inom särskilda boenden. Ett arbete som inte är gjort tidigare och som väckt intresse utanför registret. Detta har varit en viktig del i Senior alerts arbete med att validera data. Förutom detta har en helt ny punktprevalensmätning tagits fram och prövas under Resultatet blir en självvalidering och jämförelse med journalföring inom kommunerna. Vi ser en förbättring och utveckling av de förebyggande åtgärder som vidtas inom vård och omsorg. En viktig indikator som att minska nattfastan har stor betydelse för äldres nutrition och ökningen går att utvärdera i registret. Allt fler forskare har under året inkommit med förfrågningar om datauttag. På högskolor och universitet börjar unga studenter att använda Senior alert i uppsatsskrivande på olika akademiska nivåer.

7 Registret utvecklas också ständigt baserat på att ny kunskap skapas och användares kloka synpunkter och svar i våra kontakter med drygt användare. Dessutom vill olika Senior organisationer vara med och bidra i arbetet. Detta har lett till bland annat en utvecklad Iphone app som bygger på den vårdpreventiva processen, som den äldre själva kan använda sig av för att förebygga risker. Nästa steg i denna utveckling blir att ha publik data på webben som beskriver äldreomsorgens resultat Bifoga årsrapport Årsrapport2012_senioralert.pdf kb Bifoga verksamhetsberättelse Senior alert_skl_2012_verksamhetsberättelse.pdf 477 kb Övriga bilagor senior_alert_goda_exempel.pdf 567,96 kb Övrigt Senior alert beviljades särskilda medel i satsningen "bättre liv för mest sjuka äldre". Detta har redovisats i särskild ordning av spridningorganisationen. Bifogar denna rapport som tidigare är inskickad till SKL. Bifogar ett exempel på Goda exempel hur arbetet med vårdprevention och Senior alert har kunnat utveckla olika kommunala verksamheter.