4.9.2 Utveckling av omgivande kvarter

Transkript

1 TÄNKBARA LAYOTER HALMSTAD RESECENTRUM Utvecling av omgivande varter En anl olia möjliga exploateringslägen omger resecentret, alla med olia förutsättningar. Vi har valt att studera omgivande varter rätt generellt och i ett forstt arbete reommenderar vi en vidare förjupning av utveclingsmöjligheterna i de nedan besrivna varteren. Samtliga lägen är oberoende av resecentrumalternativ: Resecentrum Basfuntioner för ett resecentrum är vänthall, toaletter och ios/servering/biljettförsäljning. Beroende av det ommersiella underlaget (resenärer och övriga) an funtionerna byggas på med annan ommersiell service som fungerar i resandeonceptet, exempelvis snabbmat, frisör, blomsteraffär och servicebuti. Kv Kilot Kv Kilot an utveclas och förädlas oberoende av resecentrat även om resecentrum öar fastighetens attrativitet betydligt. I alternativ B1 och B2 ommer varteret att gränsa till loalbussterminalen med förhållandevis stora bytesströmmar. I alternativ B1 berörs varteret av en ny gångbro över Laholmsvägen. En eventuellt öat pareringsbehov bör lösas inom den egan fastigheten och versamheter som alstrar mycet trafi bör undvias. Kv Jänn Kv Jänn har i samtliga alternativ ett vitigt strategist läge när det gäller upplevelsen av onten mellan resecentrum och centrum. Kvarteret behandlas därför separat i näs apitel. Lägen för pendelparering Pendelpareringar placeras lämpligen väster om bangården. I dessa bangårdsnära lägen an andra versamheter vara olämpliga. Pareringshus an här fungera som sydd mot buller och farligt gods mellan bebyggelsen och tågtrafien. Det centrala läget i ett ommuniationsnav gör självlart det läge intressant även för annan eblering i ytterligare våningsplan, t ex ontor, hotell & onferens, gym etc. Närheten till bangården an doc innebära begränsningar p g a farligt gods. Det fatum att trafistruturen redan är hårt belasd utgör ytterligare en begränsning. Någon större exploatering i själva resecentrumsläget är därför ej att reommendera, möjligen an ett par extra våningsplan övervägas. För att manifestera resecentrum i sdsbilden och utmed Laholmsvägen rävs snarare en medveten aritetonis gesltning än höghus. Kv Kruset Mellan Fredsgan, bangården och Snöstorpsvägen ligger ett triangulärt marområde som lit Kv Jänn är strategist för stråen till resecentrum framför allt i alternativen B1-B3. En utvecling av området bör ha målsättningen att förstära, underlät och göra promenaden mellan resecentrum och Fredsgan mer attrativ. Möjlig exploatering söder om resecentrum På lång sit när resecentrum har genomförts an denna mar bli intressant för exploatering p g a sitt centrala läge och närheten till resecentrum. sid 40 ABAKO aritetontor AB

2 4.9.3 Utvecling av varteret Jänn Nordväst om resecentrum ligger varteret Jänn. Sdsrummet som varteret utgör spelar en vitig roll i sammanlänningen av de bägge axlarna Vitoriagan-Laholmsvägen och Brogan-Fredsgan. Idag är Kvarteret Jänn förhållandevis outnyttjat och sdsrummet upplevs splittrat och odefinierat. För att man som gående sa uppleva ontinuitet och trygghet i sdsrummen mellan centrum och resecentrum behöver varteret Jänn förtäs och erbjuda tydliga gaturum med funtioner som stödjer den gående. Eftersom de omgivande byggnaderna är relativt slutna i bottenvåningarna är det vitigt att en ny byggnad an erbjuder publia loaler som an befola sdsrummet under en stor del av dygnet och bidra med social ontroll till platsen. Sådana funtioner sulle t ex unna vara gym/mindre sporthall ompletterad med andra publia funtioner såsom afé, resurang eller mindre buti mot Stionsgan. Man sulle ocså unna täna sig ett pareringshus eller ett pareringsgarage med butier mot Stionsgan. HALMSTADS RESECENTRUM TÄNKBARA LAYOTER Stionsgan föreslås ligga var i sitt nuvarande läge, men med en ny ompletterande bebyggelse på gans östra sida får man en bättre och tydligare gatusetion. Ett nytt hållplatsläge Siss, Kvarteret Jänn ABAKO aritetontor AB sid 41

3 TÄNKBARA LAYOTER HALMSTAD RESECENTRUM för loalbussen föreslås i varteret. Cyelbanan fortsätter från Fredsgan väster om Stionsgan och lur neråt för att anslu till den lägre höjden under järnvägsbron. Gångbanan från Fredsgan placeras öster om Stionsgan. Då har man möjlighet att nå både loalbusshållplatsen och en uv järnvägsplattformarna. I ett fortsatt arbete med deljutformning av platsen får man hänsyn till en risanalys då placering av en eventuell ny byggnad ommer att ligga nära järnvägsspåren MILJÖPÅVERKAN Den nya placeringen av regionbussterminalen vid stionen samt generellt öad trafi ring den attrativa målpunt som ett resecentrum utgör leder givetvis till ris för öat buller och eventuellt sämre luft loalt. Luftvaliteten hänger samman med t ex vila drivmedel bussarna använder. Trafien på Stionsgan ommer troligen att minsa när resecentrum får sin tyngdpunt öster om järnvägen. En flytt av regionbussterminalen innebär ocså att miljön ring Östersans förbättras eftersom det innebär färre regionbussar inne i centrum. Sammanfattningsvis bör onsteras att projetet som helhet syfr till att öa olletivresandet och minsa bilberoendet vilet i sig är positivt ur miljösynpunt. Alternativ A Den nya bredare järnvägsbron innebär att bosdshuset i Kv Kranen behöver rivas då avståndet till järnvägen är ritist. Bullret från tågtrafien an möjligen minsas något genom åtgärder i samband med ombyggnad av både järnvägsbro och plattformsområdet. Alternativ B1, B2 och B3 I alternativ B1 måste södra delen av Kv Kaninen rivas för att ge plats åt gatusetionen med loalbusshållplatser. Den befintliga bebyggelsen föreslås ersäts med nya byggnader med ommersiellt innehåll som drar nyt av läget invid nutpunten. Med en loalbusshållplats på Laholmsvägen ommer möjligen bullernivåerna att påveras loalt p g a bussar som srr och bromsar. I alternativ B3 ser detärmare järnvägsbron vilet an vara en fördel för befintlig bebyggelse. Å andra sidan ser inbromsningar och srter vid hållplatserna i lutning vilet är negativt. I alternativ B2 flyts större delar av biltrafien ner i en ny tunnel under hållplatserna och det leder självlart till en bättre miljö loalt på Laholmsvägen. sid 42 ABAKO aritetontor AB

4 5. UTVÄRDERING AV ALTERNATIVEN 5.1 UTVÄRDERING AV ALT. B1-B3 SINSEMELLAN Alternativen B (B1, B2 och B3) siljer sig åt endast genom loalbussterminalens placering. Nedan följer ett resonemang med syftet att utvärdera dessa alternativ sinsemellan och finna ett enda alternativ B som sedan an utvärderas mot alternativ A. Fördelar och nacdelar nedan har gits med endast om de är alternativsiljande: Alternativ B1 Fördelar Loalbussterminal i gatumiljö på plan mar, sdsmässig. Nacdelar Nödvändig breddning av gan leder till att del av Kv Kaninen måste rivas. Bussar an inte öra Enslövsvägen och angöra loalbussterminalen. Hög gångbro erfordras för orsning av Laholmsvägen. Resenärerna bör inte orsa Laholmsvägen i plan med anledning av de höga trafiflödena Alternativ B2 Fördelar Loalbussterminal i gatumiljö på plan mar, sdsmässig. Loalbussterminal med minsad störning från personbilstrafi Förbättrad apacitet i orsningen Laholmsvägen, vilet medför fördelar för regionbussarna. Nacdelar Bussar an inte öra Enslövsvägen och angöra loalbussterminalen. Stort ingrepp med tunnel i Laholmsvägen som an te sig onödig i framtiden om Laholmsvägen an avlass från trafi Alternativ B3 Fördelar Halva loalbussterminalen i diret fasadont med resecentrum. Gen och naturligt placerad gångförbindelse (bro) till resecentrum vilen annyter till befintliga strå och nivåer (Sdsdelarna i nordost och Fredsgans förlängning öster om bangården får en naturlig oppling till resecentrum). Bra anslutning mellan gångströmmarna på Laholmsvägens norra sida och resecentrum. Korre bytesvägar för resenären HALMSTADS RESECENTRUM Nacdelar Loalbussterminal i viss lutning. Korsningen Enslövsvägen-Laholmsvägen måste sänas något Bussar an inte öra Enslövsvägen och angöra loalbussterminalen med mindre än raftig påveran på apaciteten i orsningen Slutsats 5 Av sammanställningen ovan framgår att alternativ B3 bäst integrerar sig i sden samtidigt som ingreppen är måttliga. Trafialt är alternativen gansa lia även om alternativ B2 ger bättre orsningsapacitet med Enslövsvägen och alternativ B3 sapar en möjlighet till loalbussar på Enslövsvägen. I den fortsat utvärderingen jämförs således endast alternativ A och B3. UTVÄRDERING ABAKO aritetontor AB sid 43

5 UTVÄRDERING HALMSTAD RESECENTRUM 5.2 UTVÄRDERING AV ALT. A OCH B3 I bellen jämförs alternativen A och B3 sinsemellan. I urvalet av utvärderingsriterier har målsättningen varit att så långt som möjligt fousera på sillnader som bedömts vara av avgörande betydelse. Alternativen A och B3 har olia för- och nacdelar men sammanget är sillnaderna inte avgörande för val av lösning avseende riterierna: Miljö Tillgänglighet Trafilösning Utvärderingsaspet A B3 Kommenr Byte loalbuss-tåg och access till tåg från Laholmsvägen + A ger mest effetiva byten med diretuppgångar från loalbussterminal och Laholmsvägen. Resecentrum som nod + B3 samlar bytesflödena betydligt bättre genom resecentrum vilet möjliggör en bytespunt med god service Orienterbarhet + B3 är mer översådligt. I alt A hamnar gångtrafi till resecentrum istället på plattformarna. Trygghet + Ingen underjordis terminal i B3. Bättre ont med resecentrumbyggnad Cyeltrafi + Bättre möjligheter till cyelparering norr om Laholmsvägen (under bron) samt oppling till cyelstrå Fredsgan Påveran bebyggelse + I alt A måste Kv. Kranen rivas. Trafisäerhet + Bussörfältet längs Vitoriagan försämrar säerheten vid Övergångsstället Epper + Alt B3 an genomföras oavsett bangårdslösning Kostnad + Alt B bedöms vara billigare än alt A. Osäerheten i alylen är störst i alt A med avseende på den nya bron. sid 44 ABAKO aritetontor AB

6 ns ga st o rp sv ä gen Snö % : UI C S tio ri S tr öm s ga an Fr ed at sg ns ga ed sv Fr st o rp 0 1: 9 Snö UI C6 S tio an at sg +5.3 ed ri S tr öm s ga Fr Fr ed Disussion +3.5 H am m Då båda förslagen innehåller en gångförbindelse tvärs Laholmsvägen i ungefär samma läge bedöms de vara förhållandevis livärdiga när det gäller att fånga upp strå i sden. I båda alternativen an den vitiga Fredsgateaxeln fångas upp ga t ar s UTVÄRDERING HALMSTADS RESECENTRUM s ga +5.6 H am m ar Alternativ B3 ger bäst förutsättningar för ett samlat resecentrum. Det är väsentligt för möjligheten att sapa en samlad servicepunt för resenärerna och ett ommersiellt underlag för service ns ga ns ga ho lm sv äg nh am en O BR La G ns ga RESECENTRUM La GÅNG BRO ho lm sv äg en RESECENTRUM ÅN St at io ns ga G S tio n TAXI Trafialt är bussörfältet en nacdel i alternativ A. Alternativ A:s egentligen enda stora fördel är effetiviteten i bytena mellan loalbuss och tåg. TAXI Slutsats GÅNG TOPP I GATAN BRO n P P n fe fe lm en sg He td at an B o lm 93 ts ga lm He e n sg BRO td a ts ga GÅNG B ol m St ur eg +5.5 at a St ur eg För vidare utredningar och fördjupningar föreslås ommunen gå vidare med alternativ B3. Kombinationen av ett välfungerande, samlat resecentrum till en rimlig investering bedöms väl väga upp de fördelar en något effetivare bytesstrutur till betydligt högre ostnad an ge. at an Alternativ A Alternativ B3 ABAKO aritetontor AB sid 45

7

8 6. FÖRSLAG HALMSTADS RESECENTRUM 6GENOMFÖRANDE 6.1 ILLUSTRATION AV FÖR- SLAGET Se separat bilaga. 6.2 GENOMFÖRANDE- BESKRIVNING Den reommenderade utformningen av Halmsd resecentrum har fördelen av att unna byggas eppvis även om en samlad utbyggnad är att föredra. Även i en samlad utbyggnad är det en fördel att unna genomföra utbyggnaden i separa delar vilet ger förutsättningar för mindre omplex utbyggnad vilet ocså minsar osäerheterna i genomförandet. De fyra delar som fysist an genomföras separat omfatr: Regionbussterminal (tillommer provisoris plattformsförbindelse om utbyggnaden ser separat). Bedömd ostnad: 45 Mr (exl plattformsförbindelse) Resecentrumbyggnad. Bedömd ostnad: 60 Mr Bangård med plattformar, plattformsförbindelser och förbigångspår. Bedömd ostnad: 215 Mr Laholmsvägen med busshållplatser och gångbro. Bedömd ostnad: 85 Mr Pendelparering (an byggas eppvis, utrymme för p-platser). Bedömd ostnad ca 35 Mr En förs epp an omfat regionbussterminalen men förutsätter att en plansild plattformsförbindelse (gångbro över järnvägsspåren) anläggs. Det an se i norra delen i det planerade slutliga läget med provisorisa trappanslutningar till befintliga plattformar eller i ett sydligt läge med anslutning till plattformar i diret närhet till nuvarande järnvägstion. Med denna epp an regionbusstrafien få en samlad terminal i anslutning till järnvägen men nuvarande järnvägsstion måste behållas för att uppfylla raven på anpassning för funtionshindrade. Denna epp innebär därmed en splittrad lösning, men jämfört med dagens situation ger en flyttning av regionbussterminalen stora fördelar även om epplösningen inte uppfyller rav på anpassning för funtionshindrades byten mellan regionbuss och tåg. En förs epp med plattformsförbindelse i norra delen innebär att nuvarande plattformar ors till ca 200 m vil- et är tillfyllest under en orre tidsperiod och för de tåg som trafierar Västustbanan idag. Utbyggnad av bangård och slutliga plattformsförbindelser an genomföras som en fristående epp. Denna utbyggnad räver att förbigångspåret som ingår i det samlade förslaget ocså anläggs. En utbyggnad av resecentrumbyggnaden an ocså se separat, men en anpassning till plattformsförbindelsen är då nödvändig. En ombyggnad av Laholmsvägen med busshållplatser och gångbro an ocså se fristående. Beroende av i vilen t och omfattning utbyggnaden av Halmsd resecentrum genomförs uppnås olia mål med den samlade utbyggnaden. Först när samtliga delar byggts uppnås målet om ett attrativt och funtionellt samordnat resecentrum. ABAKO aritetontor AB sid 47