VÄGUTREDNING Väg 73 Handen-Länna trafikplats Vega. Objektnummer 49370

Transkript

1 VÄGUTREDNING Väg 73 Handen-Länna trafiplats Vega Objetnummer Maj 2007

2 Titel: Vägutredning väg 73 Handen-Länna, trafiplats Vega Objetnummer: Utgivningsdatum: Utgivare: Vägveret, Borlänge Kontatperson: Ingemar Bjurel, Vägveret Region Stocholm Författare: Catarina Holdar, Tyréns AB Layout: Tyréns AB Distributör: Vägveret Region Stocholm, Solna. Telefon , telefax , e-post:

3 INNEHÅLL LÄSANVISNING... 5 SAMMANFATTNING INLEDNING Bagrund och motiv för vägutredningen Tidigare utredningar och beslut Kommunala planer och beslut Planeringsprocessen MKB-arbetet i vägutredning Avgränsningar Mål för projetet VÄGSYSTEM OCH TRAFIK Vägnät Trafimängder - nuläge och prognos Kolletivtrafi Gång- och cyeltrafi Trafisäerhet Barnonsevensanalys Barriärer FÖRUTSÄTTNINGAR Områdesbesrivning Geologi Maranvändning Buller Luftvalitet Naturmiljö och barriäreffeter Kulturmiljö Vatten och övriga ledningar Osäerheter ALTERNATIV ENLIGT FYRSTEGSPRINCIPEN NOLLALTERNATIV UTREDNINGSALTERNATIV Förbättringsalternativ Ny trafiplats Vega Jämförelse mellan alternativ Kapacitet i trafiplats Handen VÄGARKITEKTUR Övergripande Stads- och landsapsbild Förbättringsalternativ Ny trafiplats Vega Trafiplats Handen

4 4 8. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Trafi och användare Miljö Loalsamhälle och regional utvecling Byggsedet RISKANALYS Förutsättningar Konsevenser GENOMFÖRANDEKOSTNADER Kostnader Slutsats TRAFIKEKONOMISK BEDÖMNING Ytterligare studier av trafiplats Vega SAMLAD BEDÖMNING Måluppfyllelse Miljöonsevenser Överenstämmelse med ommunala planer Samhällseonomi Slutsatser SAMRÅD FORTSATT ARBETE Planeringsprocessen Tillåtlighetsprövning Efterföljande tillstånd Miljöfrågor att utreda vidare Uppföljning PROJEKTORGANISATION REFERENSER UNDERLAGSMATERIAL BILAGOR Bilaga 1 Samrådsredogörelse...87 Bilaga 2 Länsstyrelsens yttrande...92

5 LÄSANVISNING Vägutredningen för väg 73 Handen-Länna, trafiplats Vega är utformad enligt Vägverets handbo för Vägutredning (publiation 2005:64). Till vägutredningen hör en miljöonsevensbesrivning som redovisas som ett separat doument. Båda doumenten an läsas fristående vilet innebär att vissa texter återommer i båda doumenten. I Vägutredningen ligger tyngdpunten vid det tenisa innehållet. I miljöonsevensbesrivningen ligger tonviten på de miljömässiga överväganden som gjorts i utredningsarbetet samt onsevenser av de föreslagna åtgärderna. I föreliggande doument redovisas miljöavsnitten sammanfattade under apitel 3, 8, 9 och 12. För fullständig redovisning hänvisas till Miljöonsevensbesrivning tillhörande vägutredning för väg 73 Handen-Länna, trafiplats Vega. Syftet med vägutredningen med tillhörande miljöonsevensbesrivning är att utgöra beslutsunderlag för val av alternativ för fortsatt arbete. Vägutredningssedet och det tidigare förstudiesedet allas tillsammans Vägplanering. De följande sedena arbetsplan och bygghandling allas Vägprojetering. I vägplaneringsfasen har de allmänna intressena störst betydelse. I vägprojeteringsfasen väger de ensilda intressena tyngst. 5 De tenisa lösningar som redovisas i vägutredningen syftar främst till att visa att vägföretaget är möjligt att genomföra inom vägorridoren. I vägprojeteringen optimeras sedan lösningarna och an omma att se annorlunda ut än de som presenteras i vägutredningen. Förändringar av de tenisa lösningarna i arbetsplanesedet och bygghandlingen får inte medföra väsentliga försämringar av miljöanpassningen som gjorts i vägutredningen. I vägutredningen redovisas de studerade alternativen med enla sisser för att underlätta förståelsen av förslaget. För en mer fullständig tenis redovisning hänvisas till de ritningar som ingår i underlagsmaterialet till vägutredningen. I apitel 17 Underlagsmaterial i slutet av vägutredningen framgår vila underlagsrapporter som tagits fram under utredningen. Väg 73 allas inom Vägveret även för väg 73 Nynäsvägen. För att undvia missförstånd ommer motorvägen i denna vägutredning att allas enbart väg 73. Nynäsvägen heter i Huddinge ommun Gamla Nynäsvägen och i Haninge ommun Nynäsvägen. I vägutredningen allas vägen onsevent Nynäsvägen, oberoende av ommun. Den del av Nynäsvägen i Huddinge ommun som berörs är ort.

6 N 6 NACKA KOMMUN STOCKHOLMS STAD TYRESÖ KOMMUN HUDDINGE KOMMUN Trafiplats Länna Länna versamhetsområde Vä 3 g7 Trafiplats Handen Haninge C HANINGE KOMMUN Figur 1. Översitsarta

7 SAMMANFATTNING Väg 73 har en vitig regional funtion och binder samman Stocholm med Nynäshamn och Gotland. Idag är väg 73 utbyggd till motorväg mellan Stocholm och Västerhaninge. Arbete med att bygga ut resterande sträca till Älgvien norr om Nynäshamn till fyrfältsväg pågår. Haninge ommun planerar utbyggnad av bostäder och arbetsplatser i Vega och Norrby. Exploateringarna leder till att trafien till och från området öar. För att lara vägtrafien utreder Väg veret möjliga förändringar av vägnätet för att lara den tillommande trafien. I vägutredningen studeras två möjliga alternativ: Ny trafiplats på väg 73 (Alternativ ny trafiplats Vega) samt breddning och andra ombyggnader av Nynäsvägen (Förbättringsalternativet). Med en ny trafiplats leds trafien snabbt ut på motorvägen och loalvägnätet avlastas. Förbättringsalternativet innebär att trafien på loalvägnätet öar och att trafiarbetet totalt sett blir högre än i Alternativ ny trafiplats Vega. Nödvändiga förbättringar av loalvägnätet på grund av de planerade exploateringarna ingår inte i vägutredningen utan studeras närmare av ommunen. 7 Syftet med vägutredningen är att studera dessa båda alternativ som underlag för beslut om hur vägprocessen sa drivas vidare. Till vägutredningen fogas en miljöonsevensbesrivning där miljöonsevenser av studerade alternativ jämförs med ett nollalternativ i vilet inga åtgärder på befintligt vägnät samt endast smärre exploateringar ingår. Inom ramen för vägutredningen har en barnonsevensanalys genomförts som sammanfattas i vägutredningen. Samråd med länsstyrelsen, myndigheter, organisationer och allmänheten har hållits vid fyra olia tillfällen. Samrådsredogörelse ligger som bilaga 1 i vägutredningen. Förutsättningar Trafiflödesberäningar har gjorts för tre olia maranvändningsalternativ och nollalternativet. Det år som utgör jämförelseår (horisontår) är år Följande maranvändningsalternativ har beränats: 1. Med utbyggnad av arbetsplatsområde på Norrby gärde enligt gällande detaljplan. 2. Med utbyggnad av arbetsplatsområde på Norrby gärde enligt gällande detaljplan samt utbyggnad av Vegastaden. 3. Med utbyggnad av handelsområde på större delen av Norrby gärde, ett mindre arbets platsområde i norra delen av Norrby gärde samt utbyggnad av Vegastaden. 4. Nollalternativet. Med viss förtätning i befintliga villa- och fritidshus områden samt omvandling av fritidshus till permanentbo ende. Trafiberäningarna visar att sillnaden i trafiflödena i de olia utbyggnadsscenariorna är liten (punt 1-3 ovan). I vägutredningen och miljöonsevensbesrivningen används alternativ 3 vid redovisning av onsevenser av en utbyggnad.

8 Risintressen som berörs av projetet är väg 73 som är av risintresse för ommuniation. Maren söder om bergnallarna vid Hallstens väg består av lera med varierande mätighet. I Alternativ ny trafiplats Vega är det ur geotenis synvinel fördelatigt att ligga så högt upp mot bergnallarna som möjligt för att minimera ostnad för förstärning av maren. Nuvarande maranvändning inom utredningsområdet består av versamheter, handel och bostäder. Delar av Norrby gärde används som betesmar. Konsevenser 8 Hälsa och säerhet Väg 73 är den stora bullerällan i området och många boende i närheten av vägen upplever bullret som ett stort problem. Sillnaden mellan de olia utredningsalternativen är liten och buller är ingen alternativsiljande miljöaspet. Luftvaliteten i utredningsområdet påveras av det generella bagrundshalterna och trafien. Halterna av partilar PM 10 längs väg 73 ligger redan idag strax under gällande miljövalitetsnorm. En trafiöning innebär att miljövalitetsnormen för partilar PM 10 översrids på delar av väg 73 inom vägområdet, en plats där männisor normalt inte vistas. Både Förbättringsalternativet och Alternativ ny trafiplats innebär en liten öning av antalet döda och svårt sadade jämfört med nollalternativet. I Alternativ ny trafiplats tillommer en orsning på motorvägen vilet an förlara den lilla öningen av trafiolycorna. Öningen i Förbättringsalternativet är mer svårfölarad. En orsa an vara att fler väljer att öra Nynäsvägen när apaciteten öar och att trafien i orsningspunterna därmed öar. Miljö Naturmar finns insprängd på svårbebyggda eller planlagda men ännu inte bebyggda delar. Vid Hallstens väg finns två höga soglädda bergnallar på var sida om väg 73 och Nynäsvägen. I Alternativ ny trafiplats Vega tas naturmar på bergnallarna i ansprå. I hur hög grad beror på trafiplatsens placering och utformning. Vid Hallstens väg finns möjlighet att ta sig under väg 73 ner till Drevvien. Den möjligheten försvåras i Förbättringsalternativet. Förbättringsalternativet innebär ocså öad barriäreffet jämfört med Alternativ ny trafiplats Vega. Sillnaderna mellan alternativen är doc små. Söderby gård öster om väg 73 och Söderby rog och Söderby varn vid Nynäsvägen är utpeade som värdefulla ulturmiljöer. Inom utredningsområdet finns en rad fornlämningar oncentrerade till de två bergnallarna vid Hallstens väg. Förbättringsalternativet medför negativa onsevenser för ulturmiljön ring Söderby rog och Söderby varn. Alternativ ny trafiplats Vega innebär att fornlämningar måste grävas ut. Vila fornlämningar som berörs beror på trafiplatsens placering och utformning. Både Förbättringsalternativet och Alternativ ny trafiplats Vega bedöms medföra måttligt negativa onsevenser för ulturmiljön. Avrinning från vägarna i utredningsområdet går till Drevvien via Lissmaån eller dien på Norrby gärde där viss rening och fördröjning ser. I både Förbättrings-

9 alternativet och Alternativ ny trafiplats Vega föreslås dammar och magasin för att ta hand om vägdagvatten från de nybyggda vägdelarna. Längs Nynäsvägen och väg 73 går flera större spillvatten- och vattenledningar. I Förbättringsalternativet rävs stora omläggningar av ledningar, bl.a. den nyligen lagda vattenledningen till Nynäshamn. Alternativ ny trafiplats Vega innebär påtagliga förändringar av stads- och landsapsbilden men dessa bedöms som möjliga att hantera så att de negativa onsevenserna an minimeras. Förbättringsalternativet bedöms medföra stora negativa onsevenser för stadsbilden. En fyrfältig väg bryter den samstämmighet i sala som idag finns mellan bebyggelse och väg längs större delen av Nynäsvägen. Alternativ ny trafiplats Vega innebär en avlastning av loalvägnätet jämfört med Förbättringsalternativet. Det innebär förbättrad boendmiljö och öad framomlighet för både gång- och cyeltrafianter och biltrafi. Förändringar i Länna och Handens trafiplatser Trafiplats Länna är tidvis överbelastad. Kapaciteten i trafiplatsen an förbättras om en cirulationsplats byggs även öster om bron över väg 73. Med fortsatt utbyggnad av handelsområdet i Länna bedöms en ombyggnad som nödvändig på sit i samtliga studerade alternativ. 9 Idag finns det problem i Handens trafiplats med trafi som i rusningstrafi öar upp på rampen norrifrån, ibland ända ut på motorvägen. På ort sit an problemen lösas med en breddning av rampen med ytterligare ett örfält och omställning av signalen i orsningen mellan rampen och Gudöbroleden eller ombyggnad av orsningen till cirulationsplats. Med den trafi som beränas för år 2030 bedöms trafiplatsen behöva byggas om oavsett om man väljer Förbättringsalternativet eller Alternativ ny trafiplats Vega. Kostnader Kostnaderna för Förbättringsalternativet har beränats till drygt 150 Mr. Alternativ ny trafiplats Vega har ostnadsberänats till ca Mr beroende på vilen utformning som väljs. En ombyggnad av Handens trafiplats beränas osta ca 40 Mr och ombyggnad i Länna trafiplats till ca 7 Mr. Den trafieonomisa beräningen visar att Alternativ ny trafiplats Vega är samhällseomist lönsam och dessutom har en hög tålighet för öade investeringsostnader medan Förbättringsalternativet är samhällseonomist olönsamt i samtliga maranvändningsalternativ. Samlad bedömning i vägutredningen är att Alternativ ny trafiplats Vega är det mest fördelatiga alternativet att gå vidare med till arbetsplanesedet. Alternativ ny trafiplats Vega stöder projetmålen bättre, är bättre för hälsa och säerhet samt medför lägre oldioxidutsläpp än Förbättringsalternativet.

10 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR VÄGUTREDNINGEN Väg 73 har en vitig regional funtion och binder samman Stocholm med Nynäshamn och Gotland. Idag är väg 73 utbyggd till motorväg mellan Stocholm och Västerhaninge. Arbete med att bygga om resterande del till Älgvien norr om Nynäshamn till fyrfältsväg pågår. Haninge ommun planerar att bygga ut bostäder och versamheter på var sida av väg 73 i Vega och på Norrby gärde. Vägutredningens syfte är att studera möjliga förändringar av vägnätet för att lara den tillommande trafien. Följande punter i trafisystemet i det studerade området har problem redan idag: 10 Trafiplats Handen: trafiplatsen har apacitetsproblem i rusningstrafi på grund av den stora trafimängden som sa svänga vänster in på Gudöbroleden mot Tyresö. I orsningen mellan rampen norrifrån och Gudöbroleden finns en trafisignal som inte fungerar tillfredställande med tane på de huvudsaliga trafiströmmarna. På grund av sig nalen öar trafien ut på motorvägen. Möjlig lösning på ort sit: ytterligare ett örfält för vänstersvängande trafi från rampen norrifrån och justering av trafisignalen eller en cirulationsplats i orsningen. Möjlig lösning på lång sit: ombyggnad av trafiplatsen. Trafiplats Länna: i rusningstrafi har vänstersvängande trafi i orsningen på östra delen av bron över väg 73 problem att orsa vägen. Korsningen bör byggas om till cirulationsplats för att underlätta vänstersväng. Svårt för anslutande trafi att omma ut på Nynäsvägen i rusningstrafi. Hur problemen sa lösas på bästa sätt utreds vidare. Svårighet för osyddade trafianter att ta sig mellan handelsområden på var sida om Handens trafiplats. Svårighet för osyddade trafianter att ta sig från bostadsområdena i utredningsområ det till handelsområdet i Länna. Möjlig lösning: utbyggnad av gång- och cyelvägnätet. 1.2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT I regional utveclingsplan 2001 för Stocholmsregionen (RUFS) utpeas Haninge cent rum/vegastaden som en delregional ärna. En revidering av RUFS har påbörjats. I Länsplan för regional transportinfrastrutur i Stocholms län (fastställd av Länsstyrelsen den 22 april 2004) anges att om planerna på bostadsbebyggelse vid Vega realiseras och vägplaneringen slutförs finns möjlighet att finansiera en utbyggnad av trafiplatser inom länsplanen från år Vägveret tog fram en förstudie 2005 för att utreda onsevenserna för trafisystemet av planerade exploateringar inom Vega och Norrby samt hur trafi försörjningen sulle unna lösas. Förstudien visar att huvudvägarna i området redan idag tidvis är hårt belastade. Brister i trafisäerheten för osyddade trafianter finns längs Nynäsvägen inom utredningsområdet. Korsningen Nynäsvägen/Torfastleden utmärer sig som särsilt besvärlig både av boende i området och i olycsstatistien.

11 Förstudien visade att ombyggnad eller nybyggnad av vägnätet be hövs för att lara trafien från de planerade exploateringarna. I förstudien studerades genomförbarheten av en trafiplats vid Hallstens väg. Bedömningen i förstudien var att en trafiplats rent funtionsmässigt är möjlig att genomföra. Utformning som disuterades i förstudien var att minsa antalet genomgående örfält på väg 73 genom att ta ett örfält i vardera ritning i ansprå för av- och påfart till trafiplatsen, samt att säna hastigheten från 110 m/timme till 90 m/timme söder om Länna trafiplats för att underlätta för trafien att byta örfält. Som alternativ till utbyggnad av ny trafiplats disuterades över sitligt möjliga ombyggnader av befintligt vägnät. Reommendationen i förstudien var att i en vägutredning studera närmare vilen lösning som är den bästa. Länsstyrelsen fattade beslut om att projetet innebär betydande miljöpåveran den 29 november Motiv för beslutet är att vägprojetet är förenat med andra projet, det är omplext och av intresse för allmänheten samt omfattar åtgärder inom två ommuner. Vidare berörs ett område där miljövalitetsnormen översrids och denna effet har gränsöversridande aratär KOMMUNALA PLANER OCH BESLUT I Översitsplan 2004 Haninge ommun (antagen ) betecnas Vegastaden och Norrby gärde som förändringsområden. I Översitsplan 2000 Huddinge ommun (antagen ) sa handels- och versamhetsområdet i Länna fortsätta att byggas ut. I ett längre perspetiv är inritningen att bostadsområdet Länna sa förtätas och användas för permanent bebyggelse. Ett program har utarbetats för utveclingen av Vegastaden (Vegastaden. Program juni Godänt ), se figur 2. Programmet omfattar ca nya bostäder. Som förutsättningar i programmet finns en pendeltågsstation i Vega och en ny trafiplats vid väg 73. Kommunstyrelsen fattade beslut att detaljplan för Vegastaden etapp I och II sa upprättas. I etapp II ingår en pendeltågsstation. Detaljplan för Kvarntorp 2 Trädgårdsvägen-Åervägen (området ligger längs Nynäsvä gens västra sida från i höjd med Torfastleden till Västra Täcåers väg) vann laga raft Planen är till stor del genomförd, se figur 2. Detaljplan för Norrby gärde och Östra Täcåers gård finns (Norrby 1, vann laga raft ). Enligt planen sa området innehålla ontor. Planen är inte genomförd. Ett nytt programuppdrag gavs med syftet att möjliggöra handelsområde inom planområdet, se figur 2. Områdesbestämmelser för en trafiplats vid Hallstens väg vann laga raft , se figur 2. En utredning om pendeltågsstation i Vega togs fram av SL i maj I utredningen för utsätts att en ny trafiplats vid väg 73 byggs. Detaljplanearbete vid Vendelsövägen vid Handens trafiplats pågår. Om en ombyggnad blir atuell an detaljplanen behöva ändras, se figur 2.

12 12 Länna handelsoch versamhetsområde Trafiplats Länna Länna Gamla Nynäsvägen m N Nordensiölds väg Områdesbest. för trafiplats vid Hallstens väg Programområde Vegastaden Vegastaden Väg 73 Detaljplan Norrby 1 Norrby gärde Torfastleden Detaljplan Kvarntorp 2 Trädgårdsvägen - Åervägen Södersbyleden Gudöbroleden Nynäsvägen Kolartorpsvägen Gudöbroleden Dalarövägen Pågående detaljplan Vendelsövägen Trafiplats Handen Södersbyleden Brandbergsleden Haninge C Figur 2. Angränsande detaljplaner, områdesbestämmelser och utveclingsområden

13 1.4 PLANERINGSPROCESSEN Planerings- och projeteringsprocessen för ett vägobjet regleras av väglagen och an indelas i fyra steg; förstudie, vägutredning, arbetsplan och bygghandling, se figur 3. Enligt miljöbalens 17 ap räver vissa åtgärder på vägnätet regeringens tilllåtlighetsprövning, där ibland motor vägar, motortrafileder och övriga vägar med minst fyra örfält och en längd av minst 10 m. Prövningen hos regeringen ser med vägutredningen som underlag. En ligt ett meddelande från regeringen prövas doc inte mindre projet som utbyggnad av ramper i samband med trafiplatser varför raven enligt miljöbalen avseende tillåtlig hets prövning inte bedöms tilllämpbara på detta projet. Vägar Förstudie Vägutredning Övrig maranvändningsplanering Översitsplan med ev. fördjupning Redovisning och vägning av allmänna intressen 13 Här är vi nu! Arbetsplan Bygghandling Detaljplan Bygglovhandling Bygghandling Områdesbestämmelser Både ensilda och allmänna intressen beatas Figur 3. Vägprocessen 1.5 MKB-ARBETET I VÄGUTREDNING Till vägutredningen fogas en miljöonsevensbesrivning (MKB). Arbetet med miljöbedömningsarbetet och miljöonsevensbesrivning är en process varigenom miljö frågorna integreras i planeringen för att sära miljöhänsyn och miljöanpassning. Miljö onsevensbesrivningen är det doument där arbetet redovisas och det utgör tillsammans med vägutredningen ett beslutsunderlag i Vägverets ställningstagande. Miljöonsevensbe srivningen sa möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings inveran på miljö, hälsa och hushåll ningen med naturresurserna i det berörda området. Miljöonsevensbesrivningen redovisas som ett separat doument. MKB i vägutredning handlar i första hand om allmänna intressen med tyngdpunt på alternativsiljande onsevenser. För att möjliggöra en bedömning av onsevenserna jämförs alternativen med ett noll alternativ, ett alternativ som besriver förhållandena i det fall projetet inte genomförs. Jämförelsen ser vid en tidpunt i framtiden, det så allade horisontåret. Horisontåret väljs så långt fram i tiden att vägprojetet antas ha varit öppet för trafi i ca år. När det gäller en eventuell trafiplats Vega finns ingen tidplan för byggande. Horisontåret har satts till år 2030 som är det år som används i den regionala planeringen för att besriva framtiden.

14 1.6 AVGRÄNSNINGAR Avgränsning av projetet Haninge ommun har identifierat tre framtida scenarier med olia grad av exploatering inom utredningsområdet: Med utbyggnad av arbetsplatsområde på Norrby gärde enligt gällande detaljplan. 2. Med utbyggnad av arbetsplatsområde på Norrby gärde enligt gällande detaljplan samt utbyggnad av Vegastaden. 3. Med utbyggnad av handelsområde på större delen av Norrby gärde, ett mindre arbets platsområde i norra delen av Norrby gärde samt utbyggnad av Vegastaden. För var och en av de tre ovanstående scenarierna har trafiflödesberäningar gjorts för Alternativ ny trafiplats Vega respetive ombyggnad av Nynäsvägen, det så allade För bättringsalternativet. Trafiberäningarna visar att sillnaden i trafiflöden mellan de olia scenarierna är relativt liten. Därför redovisas i vägutredningen endast nuläge, nollalterna tiv och scenario 3, det vill säga full utbyggnad av Vegastaden och huvudsaligen han delsområde på Norrby gärde. Trafiflödessiffrorna för scenario 1 och 2 redovisas i underlagsrapport Trafiplats Vega. Trafianalyser av tre maranvändningsalternativ. Trafiprognosrapport. (Transe ). Studerat geografist område framgår av figur 4. I MKB ser en särsild avgränsning så att fous ligger på de miljöfrågor som bedöms som alternativsiljande. Frågor av mindre vit eller som inte bedöms som alternativ siljande behandlas mer översitlig. Väsentliga miljöaspeter redovisas i miljöonsevensbesrivningen. 1.7 MÅL FÖR PROJEKTET Det övergripande målet för vägutredningen är att finna den lösning för förbättring av transportsystemet som bäst larar av att hantera trafien så att de planerade exploatering arna av bostäder och versamheter/handel i Vega, Kolartorp och Norrby an genomföras. Följande projetmål har formulerats: Tillgänglighet. Stödja möjlighet till olletivt resande. Öa möjligheter för osyddade och funtionshindrade trafianter att använda transportsystemet. Transportvalitet. Flytta biltrafi från den hårt belastade Nynäsvägen till väg 73 och olletiva färdmedel. Möjliggöra för trafi från bl.a. Vegastaden och Norrby att snabbt ta sig ut på väg 73. Öa framomlighet i trafiplatserna Handen och Länna. Trafisäerhet. Öad trafisäerhet för samtliga trafianter. Miljö. Så långt det är möjligt sa bullernivåer över ritvärden åtgärdas. Transportsystemet sa utformas så att luftvaliteten inte försämras. Dagvatten sa omhändertas och renas. Regional utvecling. Stödja utveclingen av Haninge centrum och Vegastaden till delregional ärna. Gestaltning. Ut- och ombyggnad av trafisystemet sa anpassas till omgivningens förutsättningar så långt möjligt.

15 Länna handelsoch versamhetsområde Trafiplats Länna Länna Gamla Nynäsvägen m N 15 Studerat område Nordensiölds väg Vegastaden Väg 73 Norrby gärde Torfastleden Gudöbroleden Nynäsvägen Södersbyleden Kolartorpsvägen Gudöbroleden Trafiplats Handen Dalarövägen Södersbyleden Brandbergsleden Haninge C Figur 4. Studerat område

16 2. VÄGSYSTEM OCH TRAFIK VÄGNÄT Väg 73 har en betydande regional funtion och ingår i regionens huvudvägnät. Vägen trafiförsörjer bl.a. delar av ommunerna Haninge och Nynäshamn och förbinder dessa med Stocholm. Förbi atuellt område har vägen motorvägsstandard med tre örfält i vardera ritningen. Den syltade hastigheten är 110 m/timme. I dagsläget finns en trafiplats i Länna, utredningsområdets avgränsning i norr och en trafiplats i Handen, utredningsom rådets avgränsning i söder, se figur 4. Nynäsvägen är en vitig loal huvudväg med ett örfält i vardera ritning och den syltade hastigheten är 50 m/timme. Norr om orsningen med Gudöbroleden är Nynäsvägen den enda parallella förbindelsen med väg 73. Trafi från ommundelarna Vendelsö och Brandbergen samt från Tyresö använder i huvudsa Nynäsvägen för att ta sig till handelsområdet vid Länna. Nynäsvägen orsar under väg 73 vid Vega. På Nynäsvägen från orsningen med Gudöbroleden till Länna trafiplats finns idag 12 planorsningar. Gudöbroleden är huvudförbindelse mellan Haninge och Tyresö ommuner. Gudöbroleden opplas till väg 73 i trafiplats Handen. Inom utredningsområdet är Gudöbroleden en fyrfältig väg med syltad hastighet 70 m/timme. Torfastleden är en gen förbindelse mellan Gudöbroleden och Nynäsvägen. På Torfastleden finns få orsningar och trafisignaler sanas. Söderbyleden går parallellt med väg 73 mellan Brandbergen och Torfastleden. 2.2 TRAFIKMÄNGDER - NULÄGE OCH PROGNOS Trafiprognosmodeller och indata De olia trafianalyser som gjorts i vägutredningen besrivs i trafiprognosrapporten (Trafiplats Vega. Trafianalyser av tre maranvändningsalternativ. Transe ). Nedanstående besrivning och besrivningar av framtida trafi som redovisas längre fram i vägutredningen sammanfattar ort trafirapporten. För att beräna framtida trafi används trafiprognosmodellerna SAMPERS och EMME/2. I prognosmodellen SAMPERS studeras männisors resbeteende, dvs. bl.a. med vilen frevens man reser, vila färdmedel man väljer och vila rutter man väljer. Analysen som ligger baom SAMPERS baseras på årliga resvaneundersöningar. I EMME/2 görs analyser och planering av trafi och persontransporter. I EMME/2 finns trafinätet inlagt och det är här fördelningen av trafien på trafinätet besrivs. För att unna göra en trafiprognos behövs indata i form av uppmätta trafisiffror. Mätning av trafi på vägnätet ser med olia intervall. Vid studier inom ett utredningsområde an olia vägar ha mätts vid olia tillfällen och av olia huvudmän. Vid masinella trafimätningar (så allad slangmätning) föreligger dessutom mätfel i storlesordningen +/- 10 procent. De mätta trafisiffrorna ränas därför om till att visa samma år, i denna vägutredning används år 2001 för att få största möjliga jämförbarhet. Tillväxtfator vid omräning av den uppmätta trafien är 1,5 procent. Tillväxtfator 1,5 procent motsvarar medelvärdet

17 för biltrafiarbetet i Stocholms län åren enligt den regionala utveclingsplanen RUFS. Modellberäningarna av trafien alibreras sedan så att de stämmer överens med trafiränade bilflöden Dagens trafi Redan i dag finns framomlighetsproblem i trafiplatserna Länna och Handen. I Handens trafiplats blir det vid högtrafi öer på avfartsrampen norrifrån, i rusningstrafi ofta ända ut på motorvägen. Situationen i Länna trafiplats har förbättrats sedan man byggde om den västra orsningen till cirulationsplats. Även utan exploateringar inne bär den allmänna öningen av trafien att framom lighetsproblemen i trafiplatserna Länna och Handen ommer att öa. I Länna trafiplats bedöms problemen unna lösas genom att även den östra orsningen byggs om till cirulationsplats. I Handens trafiplats rävs på längre sit Trafiplats Länna Gamla Nynäsvägen m N Nordensiölds väg Vegastaden Väg Torfastleden Söderbyleden Gudöbroleden Nynäsvägen Kolartorpsvägen Gudöbroleden Trafiplats Handen Dalarövägen Södersbyleden Brandbergsleden Haninge C Figur 5. Nuläge, alibrerad årsdygnstrafi år 2001

18 ombyggnad av hela trafiplatsen. Detta besrivs närmare längre fram i vägutredningen. Trafisiffror för år 2001 visar att väg 73 mellan Länna trafiplats och Handens trafiplats trafieras av drygt fordon. Nynäsvägen trafieras dagligen av for don per dygn på sträcan inom utredningsområdet. Många vägar ansluter till Nynäsvägen, de flesta är trevägs orsningar med stop plit eller väjningsplit för den anslutande vägen. Periodvis an det vara svårt för trafi på dessa vägar att omma ut på Nynäs vägen. Haninge ommun har nyligen byggt bl.a. avsmalningar i form av breda refuger för att få ner hastigheten och underlätta för trafi från den anslutande vägen att omma ut på Nynäsvägen. Gudöbroleden trafieras på delen mellan Söderbyleden och trafiplats Handen av fordon per dygn och på sträcan från orsningen Dalarövägen/Nynäsvägen och trafiplats Handen av fordon per dygn. 18 Torfastleden trafieras av mellan och fordon per dygn och Söderbyleden, mellan Torfastleden och Gudöbroleden, av fordon per dygn. Se även figur 5. Idag finns problem med smittrafi i utredningsområdet. I rusningstrafi väljer många att öra av från väg 73 i Länna trafiplats och via Nynäsvägen och Torfastleden nå Gudöbroleden. På så sätt slipper man öerna vid Handens trafiplats. Nynäsvägen besrivs av närboende som alltför ra och bred vilet inbjuder till höga hastigheter, speciellt välls- och nattetid när det är lite trafi. 2.3 KOLLEKTIVTRAFIK Buss trafierar på Nynäsvägen till Haninge Centrum, Tungelsta, Jordbro och Farsta. En vitig nutpunt för busstrafien är Handenterminalen där pendeltåg till Stocholm an sluter. Från Torfastleden går bussar mot Gullmarsplan och Svartbäcen. Från villa områ det Vega och från Norrby går bussar till Handenterminalen. Övriga delar av omring liggande småhusområden sanar busslinjer. Haninge ommun bedömer att en pendeltågsstation i Vega utgör en förutsättning för att bostads byggandet i Vegastaden sa unna genomföras. Pendeltågsstationen, centralt beläget i området, ger bostadsområdet god olletiv trafiförsörjning vilet an leda till en hög andel olletivtrafiresande. SL har utrett förutsättningarna för en ny pendeltågsstation i Vega. Denna visar på en mycet stor samhällseonomis nytta jämfört med andra alternativ som matarbuss till Sogås och motorvägsbussar till Stocholm. Med en ny pendeltågsstation ommer bussarlinjer från småhusområdena i Vega och från Norrby anslutas dit, vilet ocså bidrar till att underlätta för olletivresandet. Stationen sulle få ett stort resenärsutbyte, det totala antalet på- och avstigande har beränats till personer per dygn. 2.4 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Det regionala cyelstrået Nynäshamnsstrået går genom utredningsområdet. Från söder om Haninge centrum går strået på separat gång- och cyelväg längs Nynäsvägen till Söderhagsvägen, därefter i blandtrafi. Avsanaden av gång- och cyelväg mellan Söderhagen och Länna handelsområde gör det svårt för boende att ta sig till fots eller cyel till handelsområdet på ett säert sätt. Denna del av

19 Nynäsvägen ligger i Huddinge ommun. Separat gång- och cyelväg finns ocså längs Söderbyleden från Klocarleden i söder till Söderby parväg i norr. Gång- och cyelväg sanas längs Torfastleden och norra delen av Söderbyleden. Ofullständiga gång- och cyelvägar finns intill Gudöbroleden och fotgängare och cylister hänvisas till Vendelsövägen på Gudöbroledens södra sida eller Söderby parväg norr om leden, se figur 6. Trafiplats Länna Länna Gamla Nynäsvägen Separata gång- och cyelvägar Regionalt cyelstrå Separat gång- och cyelväg/bana Övergångsställe Plansild passage m N Söderhagsvägen Nordensiölds väg Söderhagsvägen Hallstens väg Väg 73 Torfastleden Gudöbroleden Kolartorpsvägen Kvarntorpsv. Kvarntorps industriområde Norrby gärde Vegastaden Södersbyleden Nynäsvägen Haninge C Figur 6. Gång- och cyelvägnätet i utredningsområdet Trafiplats Handen Söderby parväg Gudöbroleden Dalarövägen Vendelsövägen Södersbyleden Brandbergsleden Klocarleden

20 2.5 TRAFIKSÄKERHET Över hälften av trafiolycorna med döda eller svårt sadade i Stocholms län ser på ensilda eller ommunala vägar. Ungefär hälften av alla som dör på det statliga vägnätet gör det på de primära länsvägarna trots att trafiarbetet på dessa vägar bara är ungefär en tredjedel av det totala trafiarbetet på det statliga vägnätet. Detsamma gäller för olycor med svårt sadade. Väg 73 är en primär länsväg. Vid en jämförelse med motorvägar i övriga landet är andelen olycor med avsvängande/orsande trafi och upphinnandeolycor högre i Stocholms län. Det beror troligen på högre fordonsflöden i Stocholmsregionen och på att trafiplatserna ligger tätare. I samband med på- och avfarter sapas många onfliter. 20 Utredningsområdet domineras av trafileder och handelsområden. Gudöbroleden är den mest trafierade vägen i utredningsområdet efter väg 73. Flera orsningar längs Gudöbroleden inom utredningsområdet har byggts om till cirulationsplatser. Längs Nynäsvägen finns en rad orsningar som av boende i området upplevs som farliga. I förstudien gjordes en utredning av olycor inom området. Olycor med fotgängare och cylister inträffade främst på huvudnätet. Där är trafien som störst och hastigheterna som högst. Det finns ett tydligt samband mellan dålig standard för orsande gång- och cyeltrafi och inträffade cyelolycor. När det gäller olycor med fotgängare är bilden mer splittrad. Korsningspunter för gång- och cyeltrafianter som i förstudien peas ut som av mindre god eller låg valitet inom utredningsområdet redovisas i nedanstående tabell (gatunamnen redovisas i figur 6): Tabell 1 Korsning Nynäsvägen/Dalarövägen/Gudöbroleden Nynäsvägen/Söderby parväg/kvarntorpsvägen Nynäsvägen/Torfastleden Nynäsvägen/infart till Kvarntorps industriområde Nynäsvägen/Hallstens väg Nynäsvägen/Söderhagsvägen Standard Mindre god valitet Låg Låg Låg Låg Låg Inom tättbebyggt område leder ollisioner mellan fordon sällan till lia allvarliga olycor som ollisioner med osyddade trafianter. Detta beroende på att hastigheten generellt är lägre. På större vägar där hastigheten ofta är hög, inträffar doc allvarliga olycor, framförallt i orsningspunter. På Nynäsvägen utmärer sig orsningen med Gudöbroleden och Dalarövägen samt orsningen med Torfastleden som olycsdrabbade orsningar, både mellan bilar och mellan bil och fotgängare eller cyel/moped. Både i trafiplats Handen och trafiplats Länna har det inträffat påtagligt många polisrapporterade olycor.

21 2.6 BARNKONSEKVENSANALYS Risdagen beslutade 1990 att FN:s onvention om barns rättigheter (beslutad i FN 20 november 1989) sa genomsyra samhällets alla versamheter. Olia atörer sa samarbeta för att sapa en miljö för barnet som ger största möjligheter till överlevnad och utvecling. Barn sa ges möjlighet att uttryca sina åsiter i frågor som rör dem t.ex. vid utformning av den fysisa miljön. Enligt Vägverets policy för barn sa veret arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s onvention om barns rättigheter som utgångspunt. God tillgänglighet för barn förutsätter att föräldrar låter barnen röra sig på egen hand. Trafisystemet måste därför utformas på ett sådant sätt att föräldrar änner att barnen an röra sig tryggt och säert med tanen på barnens möjligheter att bedöma riser och onsevenser i trafimiljön. Högre rav ställs därför på trafimiljöns utformning för att barn sa unna uppleva samma tillgänglighet som vuxna. Nynäsvägen och Torfastleden är stora barriärer för barn. De flesta orsningspunterna (marerade övergångsställen) på Nynäsvägen är av låg valitet. Mycet trafi och höga hastigheter gör vägen trafiosäer för både barn och vuxna. Torfastleden sanar orsningspunter förutom vid Nynäsvägen där en orsningspunt med låg valitet finns. Torfastleden sanar ocså gång- och cyelbanor, utom på bron över motorvägen. 21 Inom ramen för vägutredningen har en enät bland solbarn i årsurs 3-9 genomförts. Enäten sicades ut till sammanlagt 240 elever i Vendelsömalmssolan (högstadium), Runstenssolan, Båtsmanssolan och Måsösolan som samtliga har versamhet från försola till årsurs 5. Enäten besvarades av 74 elever i årsurs 3-5 och 75 elever i årsurs 6-9. I enäten ställdes frågor om bl.a. hur barnen tar sig till solan, var de vistas på fritiden och upplevda onflitpunter med trafi. Av enäten framgår att 69 procent av mellanstadiebarnen och 75 procent av högstadiebarnen cylar/åer moped eller går till solan. Det är 19 procent av mellanstadiebarnen och 21 procent av högstadiebarnen som åer buss till solan och 12 procent respetive 4 procent som åer bil. Barnens målpunter finns till stor del inom bostadsområdena, men handelsområdena ring Handens trafiplats och Vegabaren (orsningen Nynäsvägen/Torfastleden) är vitiga målpunter utanför bostadsområdena. Det är alltså många barn som rör sig osyddat i trafien i utredningsområdet (se figur 7). Barnen i årsurs 6-9 pricade inte in så många onflitpunter på artan, medan de yngre barnen pricade in många platser de upplevde som osära. Den största onflitpunten bland de yngre barnen är orsningen vid Vegabaren, se figur 8. En erfarenhet av genomförandet av barnonsevensanalysen är solorna behöver involveras i mycet god tid för att unna lägga in arbetet med projetet i sin planering så att det på ett naturligt sätt an ingå i undervisningen.

22 22 Figur 7. Barns målpunter Vegabaren Målpunt å 6-9 Målpunt å 3-5 Målpunter N m

23 Konflitpunter Konflitpunt å 6-9 Konflitpunt å 3-5 N m Bad 23 Vegabaren Figur 8. Barns upplevda onflitpunter

24 2.7 BARRIÄRER Vanliga barriärer är vägar, järnvägar och vatten. I utredningsområdet är de främst de stora vägarna som är barriärer med väg 73 som dominerande hinder. Samma element som är barriärer för vuxna är även barriärer för barn. För barn är det barriärerna i närmiljön som utgör det största problemet eftersom de hindrar dem från att röra sig fritt på egen hand. Vägar som för vuxna har en liten barriäreffet an för barn innebära ett oöverstigligt hinder. En trafiöning på en väg som redan är ett oöverstigligt hinder för barn har därför inte någon större inveran på deras rörelsefrihet. Detsamma gäller naturligtvis även för vuxna. 24 Figur 9. Väg 73 och Nynäsvägen sett från bergnallen öster om väg 73

25 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Mer detaljerade besrivningar av förutsättningar för buller, luftvalitet, naturmiljö och barriäreffeter, ulturmiljö samt vatten finns i miljöonsevensbesrivningen som tillhör vägutredningen. 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING Området ring väg 73 mellan trafiplatserna i Handen och Länna aratäriseras av rela tivt stora höjdsillnader. Soglädda bergnallar omges av mer eller mindre flaca ler områden. Norrby gärde är ett större öppet landsapsrum. Väg 73 dominerar i området. Även om man ser över vägen mellan Kvarntorp och Norrby gärde upplevs den som en gräns som delar landsapet i två delar. Bostadsområdena ring väg 73 har lite olia aratär men de är ursprungligen äldre fri tidshusområden som nu omvandlas till permanentboende. De en gång stora tomterna stycas och områdena förtätas. Vägarna är smala och roiga. Ett bostadsområde med en helt annan aratär är Söderby som tillom under talet. Söderby är planerat som ett trafiseparerat område där endast busstrafi är tillåten genom området. 25 Mellan trafiplatserna Länna och Handen ligger i huvudsa storsalig handelsoch ver samhetsbebyggelse närmast motorvägen. Figur 10. Övre raden från vänster: Norrby gärde med väg 73, väg 73 söderut vid Kvarntorp. Nedre raden från vänster fritidshus i Norrby, Söderby

26 3.1.1 Risintressen Risväg 73 är ett risintresse för ommuniation enligt miljöbalens 3 apitel. Nynäsbanan är ett risintresse för ommuniation enligt miljö balens 3 apitel. 3.2 GEOLOGI Jorden i det undersöta området ring väg 73 vid Hallstens väg och Kvarntorps industriområde utgörs överst av ca 0,5-1,0 m torrsorpelera som underlagras av lös lera med varierande mätighet. Djupet till underant lera uppgår i norra delen närmast höjdpartierna till ca 4 m och öar en bit ut på Norrby gärde till som mest 16 m. Under leran finns fritionsjord. Fritionsjordslagrens mätighet uppgår norr om planerad trafiplats till 2-4 m och öar söderut till max 17 m. Grundvattnet ligger högt på Norrby gärde. Inom de lägsta områdena på Norrby gärde har en våtmar bildats, se figur Nedan, figur 11, visas en möjlig utformning av Alternativ ny trafiplats Vega inlagd på en så allad geosignalarta, som visar marens byggbarhet. På geosignalartan motsvarar röd färg (berg) och blå färg (morän) bra mar från byggsynpunt medan gul färg (lera) motsvarar dålig mar som räver förstärningsåtgärder av maren. I underlagsmaterialet finns den fullständiga artan samt en arta med en annan möjlig utformning av Alternativ ny trafiplats Vega, se figur 23. Utformningen med en enel bro över väg 73 innebär i storlesordningen 10 miljoner ronor lägre ostnader för geotenisa förstärningsåtgärder. Befintliga förstärningsåtgärder för väg 73 ommer sannolit påvera den slutliga utformningen av trafiplatsen. Kostnader för detta är svåra att beräna med de undersöningar som gjorts i vägutredningssedet. Figur 11. Geosignalarta med möjlig utformning av Alternativ ny trafi plats Vega

27 3.3 MARKANVÄNDNING Maranvändningen i utredningsområdet består av versamheter och handel ring trafi platserna Handen och Länna och längs Nynäsvägen i Kvarntorp. Delar av Norrby gärde används för bete, men är planlagt för annan versamhet. Övrig maranvändning är bostä der och infrastrutur med insprängd naturmar. 3.4 BULLER Trafien på väg 73 är den dominerande bullerällan inom utredningsområdet. Även Ny näsvägen bidrar till bullret från vägtrafien. Trafien på Gudöbroleden är ytterligare en stor bullerälla. I nuläget upplevs trafibullret som ett stort problem av boende inom utredningsområdet, vilet framom vid samråd med allmänheten. De statliga trafiveren har sedan år haft i uppdrag att upprätta åtgärdsprogram som syftar till att minsa bullernivåer i befintliga bostadshus invid statliga vägar och järnvägar. Det långsitiga målet med åtgärdsprogrammen är att lara samma ritvärden som för nybyggnad, men på vägen dit har etappmål formulerats. 27 I Vägverets publiation 2001:88: Bullersyddsåtgärder allmänna råd för Vägveret, omfattar åtgärdsetapp 1 befintliga bostadsmiljöer som har evivalent ljudnivå över 65 db(a), frifältsvärde, utomhus vid fasad. Åtgärder sa vidtas som minsar bullernivåer inomhus som överstiger 30 db(a) evivalent nivå, eller 45 db(a) maximal ljudnivå. Uteplatser och balonger bör åtgärdas om möjligt, men det är doc ett andrahandsmål. För samtliga åtgärder är det doc vitigt att dessa är tenist genomförbara och eonomist rimliga. 3.5 LUFTKVALITET Miljövalitetsnormer är bindande nationella föresrifter som grundas på EU-diretiv. Normvärdena sa spegla den lägsta godtagbara luftvaliteten till sydd för männisors hälsa. Miljövalitetsnormer för utomhusluft finns för vävedioxid och väveoxider, svaveldioxid, olmonoxid, bly, bensen och partilar PM 10. De miljövalitetsnormer som är svårast att lara i Stocholms län är vävedioxid och partilar PM 10 (partilar mindre än 10 μm, dvs meter, i diameter). Luftvaliteten inom utredningsområdet påveras av de generella bagrundshalterna och av trafien. Avgashalterna i luften varierar beroende på närheten till trafien, trafisitua tionen och vädret. Inom utredningsområdet är det framför allt trafien på väg 73 som påverar luftföroreningshalterna. PM10 Översitliga beräningar av partielhalter (PM 10) i Stocholmsområdet visar att halten inom utredningsområdet ligger under miljövalitets normen. Halterna längs med väg 73 ligger doc nära miljövalitetsnormen. För öppna trafileder är det ritisa trafiflödet för att lara normen cira fordon/dygn med da gens partielalstring. Kvävedioxid För vävedioxid, NO 2, är det loala bidraget till ett områdes halter större än bagrundsbi draget. Översitliga beräningar (prognos för år 2006) visar att vävedioxidhalterna längs med väg 73 och inom utredningsområdet ligger under miljö valitets normen.

28 3.5.1 Hälsopåveran När det gäller hälsopåveran av luftföroreningar tyder allt mer på att det inte finns någon tröselnivå under vilen inga effeter uppommer. Även om miljövalitetsnormen laras är det därför vitigt att eftersträva så låga halter som möjligt på de platser där fol vistas så att exponeringen för luftföroreningar blir så låg som möjligt NATURMILJÖ OCH BARRIÄREFFEKTER Maren inom utredningsområdet är till stor del i anspråtagen av infrastrutur och bebyg gelse. Naturmar finns insprängd på svårbebyggda eller planlagda, men ännu ej bebyggda delar. Vid Hallstens väg finns två höga bergnallar på var sida om väg 73. Bergnallarna är soglädda. Inslag av e finns i brynet mot Norrby gärde. Det finns en del vilt som rådjur, grävling och mård. Fisgjuse häcar enligt uppgift inom eller i närheten av utredningsområdet. Enligt uppgift från Sogsstyrelsens webplats Sogens pärlor ( finns inga nycelbiotoper, sumpsogar eller områden med utpeade naturvärden inom utredningsom rådet Väg 73 Tyrestailen Hanvedenilen Värdeärna Kilområde Svagt avsnitt Konflitområde Utredningsområdet N m Figur 12. Stocholms regionens grönstrutur. Kartunderlag från regionplane- och trafi ontoret (RTK)

29 Den regionala grönstruturen utgörs av gröna ilar som löper från de inre delarna av Stocholm och ut i regionen. Utredningsområdet ligger mitt emellan två ilar, Hanveden ilen och Tyrestailen, se figur 12. Från Norrby gärde ned mot Drevvien finns en bäc som över gärdet är uträtad till ett die. På delen från Norrbyvägen ned till Drevvien är bäcravinen naturlig, se figur 16. Små strömmande vattendrag är numera sällsynta i Stocholmsområdet, därför bedöms passagen genom bäcravi nen ha ett naturvärde och den an innehålla intressanta biotoper. Så an även vara fallet med passagen genom våtmarsområdet i den innersta delen av Lännavien. 29 Figur 13. Hällmar på bergnallen öster om väg 73

30 3.7 KULTURMILJÖ Haninge har ett rit ulturlandsap och det syns även inom utredningsområdet där det finns ett stort antal ulturhistorisa lämningar från olia tider. Söderby gård, se nummer 1 figur 15, är angivet som värdefull ulturmiljö i översits planen. Vissa delar av området är lassade som ulturreservat. På andra sidan motor vägen, men tillhörande området, ligger Söderby rog samt resterna efter Söderby varn. Nynäsvägen är i Haninge ommuns översitsplan angiven som en ultur historis värde full vägmiljö. Inom utredningsområdet finns enligt Risantivarieämbetets fornminnesregister ett antal ända fornlämningar och ulturhistorisa lämningar, se figur Figur 14. Gamla Norrbyvägen mot väster

31 m N Fornlämningar 1 Raä 576 Stridsvärn 2 Raä 120 Stensättning 3 Raä 191 Stenröjd yta 4 Raä 192 Terrassering 5 Raä 121 Gravfält 6 Raä 123 Hög (grav från förhistoris tid) 7 Raä 117 Runristning (runsten) 8 Raä 577 Stridsvärn 9 Raä 76 Plats med tradition, Jutsåran 10 Raä 321 Fornlämningslinande lämning Värdefull ulturmiljö Kulturreservat Värdefull ulturmiljö enligt Haninges översitsplan 10 Söderby varn Söderby gård Figur 15. Kulturmiljöer och fornlämningar

32 3.8 VATTEN OCH ÖVRIGA LEDNINGAR Utredningsområdet ligger inom Drevviens avrinningsområde. Tillrinningen till Drevvien ser bl.a. via Lissmaån, från Rudasjöarna (vid Haninge centrum) och Dammträs. Drevvien är mycet näringsri och blågröna alger är vanliga under sommaren. Badvat tenvaliteten är ofta med tvean tjänlig, ibland till och med otjänligt p.g.a. höga baterie halter bl.a. beroende på närliggande dagvattenutsläpp. Berörda ommuner inom Drevviens avrinningsområde samverar i ett vattenvårdsprojet (Tyresåns vattenvårdsprojet) som syftar till att förbättra vattenvaliteten, gynna den biologisa mångfalden samt sydda hotade ensilda arter. Ett gemensamt förslag till åtgärdsprogram har tagits fram. 32 Dagvatten från vägar Avrinningen från de större vägarna i utredningsområdet ser via Lissmaån och dien över Norrby gärde till Drevvien. Vatten från området där en ny trafiplats är atuell rinner ut i den innersta delen av Lännavien via två separata dies- /ledningssystem. Avrinning från området söder om trafiplatsläget rinner via dien och en naturlig bäcravin till Drevvien, se figur 16. Den enda rening av vägdagvatten i dagsläget ser från de vägsträcor som är grön- och gulmarerade i figur 16. Detta dagvatten genomgår rening/fördröjning i dien och våtmar på Norrby gärde. Nynäsvägen sanar helt reningsåtgärder utöver de södra delarna som avvattnas via Norrby gärde (se ovan). Eftersom all avrinning till Drevvien ser via mindre vattendrag bör speciell hänsyn tas. Sommartid an flödet i vattendragen vara litet vilet innebär att utsläpp från vägarna inte späds ut i någon större omfattning. Vattendragen måste syddas från utsläpp under byggtiden. Grundvatten Inom utredningsområdet finns ingen större vattentät. Inga syddsområden för vatten är inrättade. Området innehåller heller ingen värdefull vattenförande avlagring som i framti den sulle unna utnyttjas för vattenförsörjning. Ensilda brunnar finns i området. Enligt SGU:s brunnsdatabas (data från 2003) finns två bergborrade brunnar på ca 300 m avstånd från området där en eventuell trafiplats an omma att läggas. En av brunnarna ligger ca 50 från Nynäsvägen på Spärrvägen (troligen energibrunn). Inga brunnar eller allmänna vattentäter berörs doc av vare sig en ny trafiplats eller ombyggnad av Nynäsvägen. Ledningar Större spillvatten- och vattenledningar finns på båda sidor av väg 73. Ett större ledningsstrå där även el- och teleledningar ingår, ligger på båda sidorna av Nynäsvägen. Öster om väg 73, på Norrby gärde, ligger en vattenledning och en stor spillvattenledning som båda passerar under väg 73 och Nynäsvägen i en ca 100 meter lång tunnel. Mellan väg 73 och Nynsäsvägen finns en nedstingningsammare till tunneln. Karta med ledningar redovisas i underlagsrapporten PM Avvatttning. Vägutredning väg 73 Handen-Länna trafiplats Vega. (Tyréns ).

33 m Drevvien N Länna trafiplats Avrinning till Lissmaån Bad Drevvien Bad Lissmaån Lännavien Nynäsvägen Söderhagen Bad 33 Vega Avrinning till die under V73 Spärrvägen Norrby Bäcravin Avrinning till die Norrby gärde Väg 73 Nynäsvägen Norrby gärde Befintlig våtmar Norrbyvägen Torfastleden Järnvägen Kvarntorp Söderbyleden Avrinning till våt- mar Norrby gärde Söderby Dammträs Handens trafiplats Kolartorpsvägen Gudöbroleden Söderbyleden Figur 16. Utredningsområdet och avrinningen från väg 73 och Nynäsvägen

34 Under Nynäsvägen och motorvägsbron ligger en större dagvattenledning för avledning av dagvatten till Drevvien. Även strax norr om versamhetsområdet ligger en dagvattenulvert under väg 73. Den nya vattenledningen till Nynäshamn ligger längs Nynäsvägen från Länna trafiplats till Vega (Hallstens väg). Luftledning för el (ej högspänning) finns ca 100 meter öster om väg 73, på Gamla Norrbyvägen. Fjärrvärme och gasinstallationer sanas i området OSÄKERHETER I vägutredningen används år 2030 som horisontår, dvs. en tidpunt närmare 25 år framåt i tiden. Utgångspunten för trafi- och befolningsprognoser är den regionala utveclingsplanen (RUFS). I den finns antaganden om den eonomisa utveclingen, planerade infrastruturinvesteringar och framtida maranvändning som anpassats till det föreslagna framtida transportsystemet i planen. Antaganden om framtida bilanvändning bygger på fortsatt eonomis tillväxt och att ostnaden för att öra bil inte öar snabbare än hushållens disponibla inomster. Ett scenario där hushållens inomster stagnerar eller att ostnaden för att öra bil öar i snabbare tat än inomsterna innebär att trafien inte öar i den tat som antagits i trafiprognoserna. Ny pendelstågsstation i Vega ingår inte i trafiprognoserna. Tillomsten av en pendeltågsstation i Vega har beränats minsa antalet bilresor i utredningsområdet med ca 800 resor per dygn med dagens resmönster. I arbetet med de samhällseonomisa alylerna finns en inbyggd osäerhet i och med att den ordning i vilen investeringarna ommer har betydelse för hur de värderas. För att beräna framtida trafiflöden används trafimodellen SAMPERS. Modellen är alibrerad på nationella data över männisors resvanor och bedöms översatta andelen längre resor i Stocholmsregionen. Felet får mindre betydelse när olia alternativ jämförs. Trafiflöden är ingångsdata för beräning av miljöeffeter. När det gäller bullerberäningar så fungerar beräningsmodellerna så att resultaten i princip inte påveras vid små förändringar av trafiflödena. När det gäller beräningar av luftvalitet är det mer omplext. Modellerna beränar emissioner av olia ämnen baserat på antaganden om vila utsläpp framtidens bilar ommer att ge. Spridningsmodeller används för att beräna sannoliheten för att vissa halter sa uppträda intill vägen. För att bedöma hälsoeffeter fordras ocså unsap om hur männisor ommer att uppehålla sig i vägens närhet och hur halter av sadliga ämnen påverar männisor i olia ålder och hälsotillstånd. Besrivning av olia alternativ och deras miljöeffeter baseras på en tänt vägutformning som ryms inom den studerade vägorridoren. I nästa sede, arbetsplanesedet, påbörjas projeteringen och de i vägutredningen visade exemplen på vägutformning optimeras och an omma att se annorlunda ut.

35 4. ALTERNATIV ENLIGT FYRSTEGS PRINCIPEN Åtgärder som föreslås för att uppnå projetmålen sa formuleras utifrån fyrstegsprincipen. Det innebär att åtgärder i första hand sa väljas som är resurssnåla och sonsamma mot miljön. Prövningen ser i fyra steg. Ofta är det möjligt att hitta lösningar i alla stegen. När alla stegen gåtts igenom görs en sammanvägning och prioritering av åtgärder med olia tidsperspetiv och med beatande av ostnadseffetivitet och långsitig hållbarhet. En ombination av olia åtgärder på ort och lång sit an vara det som bäst hushållar med samhällets och naturens resurser. I förstudien togs förslag fram enligt fyrstegsprincipen. Förslagen är fortfarande giltiga och redovisas nedan. Flera av åtgärderna berör andra atörer än Vägveret. Redovisningen i steg inbär inte att åtgärder i det föregående steget måste vara genomförda innan man an gå vidare till nästa steg. Steg 1 Åtgärder som påverar transportefterfrågan och val av transportsätt Bebyggelseplanering som stödjer användandet av olletiva färdmedel. Kommentar: i den pågående planeringen av Vegastaden ingår en centralt belägen pendeltågsstation. Underlätta för pendeltågsresenärer med infartsparering och attrativ cyelparering. Diretbussar från Vega till Stocholm även på helgerna ice rusningstrafi. Buss 836 genom Norrby förlängs till Sågen där diretbussar till Stocholm finns. Attrativa gång- och cyelvägar till olia målpunter. 35 Förbättringar för olletivtrafi och gång- och cyeltrafi är inarbetade i projetmålen. Steg 2 Åtgärder som ger effetivare utnyttjande av befintligt vägnät Stödja bilpooler och samåning. Se över syltning på gång- och cyelvägnätet till pendeltågsstation och olia målpunter. Förbättring av hållplatsvaliteten på de mest använda hållplatserna med vädersydd om sådant sanas och möjligheter att ställa ifrån sig cyeln på ett säert sätt. Undersö om det finns sanade länar i gång- och cyelnätet. Steg 3 Vägförbättringsåtgärder Separat gång- och cyelförbindelse längs Nynäsvägen från Söderhagen till Länna handelsområde. Säer passage för osyddade trafianter över Torfastleden vid Norrbyvägen med vidare oppling till Söderby. Förbättra passager med låg valitet eller som sanas längs Nynäsvägen, Söderbyleden och Norrbyvägen. Separat gång- och cyelbana längs Torfastleden. Förbättra gång- och cyelförbindelser mellan COOP och ICA Maxi. Kommentar: för att få en gen förbindelse sulle en ny plansildhet med väg 73 behövas.

36 Förbättra framomligheten i orsningar längs Nynäsvägen med cirulationer eller vänstersvängsfält. Cirulationsplatser bidrar ocså till dämpad hastighet. Förbättring av apaciteten i Handens trafiplats. Förbättring av apacieten i Länna trafiplats. Rening av vägdagvatten från väg 73. I en reningsdamm an även utsläpp från en olyca med farligt gods tas om hand. Buller som orsaas av trafien åtgärdas för att uppfylla ritvärden så långt möjligt. Flera av förslagen disuteras i vägutredningen. 36 Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Ny trafiplats vid Hallstens väg med oppling från ny trafiplats till Torfastleden över Norrby gärde och till Nynäsvägen. Alternativ till ny trafiplats är utbyggnad av delar av Nynäsvägen till fyrfältig väg, inlusive översyn och borttagande av orsningar. Vägutredningen utreder för- och nacdelar med ovanstående alternativ. I förstudien onstaterades att de olia stegen uppfyllde olia delar av projetmålen, men att endast steg fyra upppfyllde det övergripande projetmålet att förbättra transportsystemet så att bostäder och versamheter/handel an byggas i Vega/Kolartorp och Norrby. Det övergripande projetmålet stödjer Haninge centrum/vegastadens utvecling till delregional ärna.

37 5. NOLLALTERNATIV I miljöonsevensbesrivningen (MKB) jämförs onsevenserna av en utbyggnad av vägprojetet med nollalternativet. De miljöonsevenser som redovisas är alltså resultatet av jämförelsen med nollalternativet, inte nuläget. I denna vägutredning innebär nollalter nativet att befintligt väg system varstår så som det ser ut idag, det vill säga nuvarande väg standard på Nynäs vägen bibehålls och ingen ny trafiplats på väg 73 byggs. För att definiera nollalternativet har även en bedömning av trolig utbyggnad inom denna del av Haninge ommun gjorts eftersom det i sin tur påverar trafimängderna. Norrby gärde har varit detaljplanelagt i tio år men området har fortfarande inte exploaterats. Den främsta anledningen är troligtvis bristen på bra ommu nia tioner. Enligt Haninge ommun utgör en ny trafiplats på väg 73 och en pendeltågs station i Vega förutsättningar för att bygga Vegastaden. I nollalternativet bedöms därför inga av de stora exploateringarna på Norrby gärde eller i Vegastaden omma till stånd. Däremot beränas området ha fått en viss öning av befolningen på grund av förtätning i befintliga villa- och fritidshus områden samt omvandling av fritidshus till permanentbo ende. Antalet tillommande bostäder beränas vara ca 450 st. Med ett antagande av i snitt 2 personer per lägenhet beränas befolningen i området öa med ca 900 personer. 37 Jämfört med nuläget öar trafien på samtliga vägar inom utredningsområdet i nollalternativet. Den ge nomsnittliga trafiöningen uppgår till 43 % mellan år 2001 och En översitlig uppjustering av trafiflödena har gjort med beatande av de smärre bebyg gelsetillsott som bedöms se i närliggande fritidshus- och bostadsområden. Den helt dominerande effeten på trafien är doc tillväxten som beror på öade inomster, bilin nehav, restidsvärdering och ativiteter utanför Haninge. Trafimängder i nollalternativet redovisas i figur 17. Trafien på samtliga större vägar öar eftersom inga nya vägar tillommer som trafi an flyttas över på.

38 38 Trafiplats Länna Länna Gamla Nynäsvägen Trafi år 2030 Nollalternativ utan exploateringar Fordon/årsdygn m N Nordensiölds väg Väg Torfastleden Söderbyleden Gudöbroleden Nynäsvägen Kolartorpsvägen Gudöbroleden Trafiplats Handen Dalarövägen Södersbyleden Brandbergsleden Haninge C Figur 17. Trafi mängd i nollalternativet, 2030 (årsdygnstrafi )