MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande Komplettering till järnvägsutredning Ostlänken genom centrala Linköping, sträckan Malmskogen-Glyttinge

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen genom centrala Linöping, sträcan Malmsogen-Glyttinge Linöpings ommun, Östergötlands län Januari 2014 UTSTÄLLNINGSHANDLING

2 Doumenttitel: Miljöonsevenbesrivning, Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Sapat av: Tyréns AB Doumenttyp: Rapport DoumentID: Ärendenummer: TRV 2013/73929 Version: 1.2 Publiceringsdatum: Januari 2014 Utgivare: Trafiveret Kontatperson: Rita Egren, Uppdragsansvarig: Håan Gunnar, Omslagsfoto: Bergslagsbild AB Tryc: Ineo AB Distributör: Trafiveret, Box 1140, Esilstuna, telefon:

3 Medverande Utredningen har genomförts i samveran mellan Trafiveret och Linöpings Kommun. Beställarens organisation Projeteringsansvarig, Trafiveret Projetledare, Trafiveret Projetledare, Trafiveret Senior rådgivare, Trafiveret Funtionsansvarig teni och miljö, Trafiveret Kommuniationsansvarig, Trafiveret Håan Gunnar Rita Egren Riggert Anderson Kurt Erisson Anna Forslund Ola Nilsson Konsultens organisation, Tyréns AB Uppdragsansvarig Ansvarig MKB Handläggare MKB Trafianalys järnväg Trafianalys gata Trafianalys resecentrum Bana Teni/Kalyl El, signal, tele Kraftmatning Geoteni Hydrologi Buller/vibrationer Stadsbildsanalys Landsapsanalys Gestaltning Luftmiljö Kulturmiljö Klimat och energi Samhällseonomi Ris och säerhet Gransning Peter Andersson Johan Meurling Kajsa Nordvist Martin Jiwestam Johan Swärd Sten Sedin Riard Karlsson Sven Linde Johan Serrander Magnus Bergenudd Magnus Palm Lena Tilly Gustav Grundfelt och Tobias Ahlgren Helena Hasselberg Ulrica Heidesjö Anna Maria Häggblom Kjell Ericson Hanna Domfors Maria Larsson och Åsa Lindsog Anna-Karin Eström Bo Wahlström, (Faveo Projetledning AB), Cecilia Sandström, Johan Meurling Boel Larsson, Åsa Wisén Rapportredatör MKB Kartor/illustrationer Kajsa Nordvist Cane Alwén, Daniel Götborg, Martin Jiwestam, Kajsa Nordvist

4 Läsanvisning Kompletteringen till järnvägsutredning Ostlänen genom centrala Linöping, sträcan Malmsogen-Glyttinge, består av en huvudrapport med tillhörande miljöonsevensbesrivning (MKB) samt ett antal bilagor och PM, se figur nedan. Kompletteringen sa ses som en avsnittsutredning till järnvägsutredning för Ostlänen med slutrapport 2010, se figur på nästa sida. Kompletteringen sa unna läsas som ett fristående doument, men hänvisningar görs löpande till de rapporter som ursprungligen ingår i järnvägsutredning för Ostlänen. I apitel 12 finns en ordlista. Begreppsdefinition Nedan redovisas hur de olia rapporterna refereras till i det här doumentet. Huvudrapport Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen genom centrala Linöping, sträcan Malmsogen-Glyttinge Föreliggande doument Kompletteringsrapporten MKB till ompletteringsrapporten Järnvägsutredning för Ostlänen (2010) JU 2010 inlusive Gemensam del och Avsnittsutredning Norröping C-Linöping C Miljöonsevensbesrivning tillhörande MKB 2010 avsnittsutredning Norröping C-Linöping C Informationsmaterial såsom informationsblad & samrådsmaterial finns på Trafiverets hemsida Komplettering till järnvägsutredning Huvudrapport Miljöonsevensbesrivning (MKB) Underlagsmaterial Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilagor huvudrapport Ris och säerhet Samhällseonomisa differensalyler Samrådsredogörelse Övergripande gestaltningsprogram Klimat och energi Bilagor MKB Bilaga 1 Mar- och vattenanvändning, Översitsplan för staden Linöping Bilaga 2 Mar- och vattenanvändning, Översitsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum m.m. PM PM PM PM PM som inarbetats i huvudrapporten och MKB Geotenis, bergtenis, hydrogeologis utredning Bullerberäning, vibrationer och stomljud (översitlig) Luftmiljö/ emissioner Teni

5 JÄRNA - NORRKÖPING AVSNITTSUTREDNING Rapporten behandlar bland annat: Avsnittsspecifia förutsättningar Analys av trafisystem- och orridoralternativ Genomförbara alternativ Jämförelse mellan orridorombinationer GEMENSAM DEL JÄRNA - LINKÖPING Rapporten behandlar bland annat: Behovet av Ostlänen Ändamålet med Ostlänen Gemensamma förutsättningar och projetspecifia mål Ostlänens samlade nytta och utvärdering mot transportpolitisa mål MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Rapporten behandlar bland annat: Avsnittsspecifia miljöförutsättningar Miljöonsevenser av genomförbara alternativ NORRKÖPING C - LINKÖPING C AVSNITTSUTREDNING Rapporten behandlar bland annat: Avsnittsspecifia förutsättningar Analys av trafisystem- och orridoralternativ Genomförbara alternativ Jämförelse mellan orridorombinationer MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Rapporten behandlar bland annat: Avsnittsspecifia miljöförutsättningar Miljöonsevenser av genomförbara alternativ MALMSKOGEN - GLYTTINGE HUVUDRAPPORT Rapporten behandlar bland annat: Avsnittsspecifia förutsättningar Analys av trafisystem- och orridoralternativ Genomförbara alternativ Jämförelse mellan orridorombinationer MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Rapporten behandlar bland annat: Avsnittsspecifia miljöförutsättningar Miljöonsevenser av genomförbara alternativ

6 Sammanfattning 9 1. Inledning Bagrund Syfte och inritning Kompletteringens utredningsområde Mål och rav Dagens järnvägstrafi genom Linöping Studerade orridorer Trafiering och fordon Utformningen av järnvägsanläggningen Nollalternativ/jämförelsealternativ Besrivning av orridorförslagen Förutsättningar Besrivning av landsapet och stadsbilden Känslighetsbesrivning Risintressen, andra grundläggande hushållningsbestämmelser och syddsbestämmelser Regional och ommunal planering Miljöonsevenser i driftsedet Metodi Avgränsning och osäerheter Korridorförslagens omfattning och påveran Stads- och landsapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Friluftsliv och rereation Hälsa och boendemiljö Naturresurser Ris och säerhet Syfte och mål Metodi Risidentifiering Risbedömning av orridorer Nollalternativ - driftsede Bedömning miljöonsevenser driftsede Bedömning miljöonsevenser byggsede Sammanfattning Förslag till åtgärder 102

7 6. Miljöonsevenser under byggtiden Arbetsmoment Krav och ritlinjer under byggsedet Konsevenser Samråd Samrådsprocessen och sammanfattning av synpunter Samlad bedömning Resultat och samlad bedömning Måluppfyllelse Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen Miljöfrågor att utreda vidare Tillstånd och anmälningar Länsstyrelsens beslut om godännande av MKB Referenser Publiationer Järnvägsutredning för Ostlänen Övriga sriftliga ällor Websidor Kartunderlag Begrepp och definitioner 139 Bilaga 1 Mar och vattenanvändning, Översitsplan för staden Linöping Bilaga 2 Mar och vattenanvändning, Översitsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum mm Gemensam samrådsredogörelse för ompletteringsrapporten och miljöonsevensbesrivningen redovisas i bilaga 3 till ompletteringsrapporten.

8

9 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Sammanfattning Sammanfattning Bagrund Ostlänen omfattar en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linöping, en sträca på cira 15 mil. År 2003 genomfördes förstudie och år 2010 färdigställdes järnvägsutredningen för Ostlänen (JU 2010). I JU 2010 togs beslutet att järnvägen i Linöping sa förläggas ovan mar och på bro över Stångån. Trafiveret och Linöpings ommun har därefter sett ett behov av att ta ett helhetsgrepp över Ostlänens sträcning genom hela Linöping och även att utreda möjligheten att förlägga Ostlänen i en tunnel med en ny station under staden. Denna omplettering syftar till att utgöra beslutsunderlag för val av orridor genom Linöping. Den övergripande nyttan och funtionen av Ostlänen som helhet bedöms inte påveras av orridorförslagen i den här ompletterande utredningen. Mål och rav De mål och rav som finns besrivna i JU 2010 Gemensam del, apitel 2 gäller även för den ompletterande utredningen. Sedan januari 2013 gäller ny lagstiftning för byggande av järnväg, vilet besrivs i ompletteringsrapporten. Arbetsmetoden som har använts i JU 2010 med projetspecifia miljömål är hämtad från dåvarande Vägverets, Banverets och Luftfartsverets metodhandbo Mål och mått för natur- och ulturvärden (Vägveret, 2001). Metoden utvidgades i JU 2010 till att omfatta övriga ämnesområden för att fungera som en bas för arbetet med järnvägsutredningen och dess miljöonsevensbesrivning. Målen är formulerade utifrån de nationella miljömålen, dåvarande Banverets miljömål, landsapets värden och järnvägsanläggningens möjliga påveran. I den ompletterande utredningen har även Trafiverets gällande handböcer använts. Avgränsning Utredningsområdet avgränsas till sträcan mellan Malmsogen och Glyttinge i Linöping, se figur på s. 10. Generellt behandlas intressen inom och i orridorernas närhet, men rörande påveran på till exempel vatten är influensområdet betydligt större. Föroreningar och ändrade grundvattennivåer an få onsevenser på större avstånd. Även påveran på energi och luft har ett större influensområde då hänsyn måste tas till hela Ostlänens trafisystem. Föreliggande miljöonsevensbesrivning (MKB) syftar till att vara ett beslutsunderlag vid val av orridor. Den valda orridoren ommer sedan studeras vidare i järnvägsplan och detaljprojetering. Konsevensbedömningen har därför oncentrerats på betydande alternativsiljande onsevenser. Inom varje orridor finns flera möjliga varianter på sträcningar i både plan och profil. Konsevensbesrivningen utgår ifrån ett troligt läge på järnvägen. Metodi För varje miljöaspet besrivs Förutsättningar, Mål, Konsevenser och Förslag till åtgärder. Åtgärdsförslagen anger möjliga åtgärder och sa inte ses som färdiga lösningar. I slutet av varje avsnitt finns en Samlad bedömning. Stöd för onsevensbesrivningen har varit de projetspecifia mål som formulerats i MKB 2010 och som även används i denna MKB. Eftersom denna MKB avser ett begränsat tätortsavsnitt har projetmålen i vissa fall unnat avgränsas. Bedömning och värdering av en onsevens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och ingreppets eller störningens omfattning. En onsevens besrivs som stor eller mycet stor negativ onsevens, märbar negativ onsevens, liten eller obetydlig negativ onsevens, ingen eller försumbar onsevens eller positiv onsevens. 9

10 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Sammanfattning Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Osäerheter Pågående sede, utredningssede, utgår ifrån orridorer, vilet innebär osäerheter av olia slag. Exempelvis finns det idag inte unsap om exat loalisering av järnvägen eller om framtida maranvändning och bebyggelseutvecling, vilet påverar möjligheterna att bedöma onsevenser av Ostlänen i både bygg- och driftsedet. Tre större osäerheter har identifierats som påverar onsevensbedömningen: Osäerheter finns ring vad som sa hända med större objet, som den befintliga järnvägsbron och spåren på den. Osäerhet finns ring bergtäcning och bergvalitet under Linöping där tunnlarna i orridorerna C och D sa dras. Osäerhet finns ring samtliga orridorers påveran på grundvattnet både under byggtiden och i driftsedet. I driftsedet är doc osäerheten störst för orridor C och D. Det är opplat till vilen bergtäcning som finns inom utredningsområdet, men även hur grundvattnet naturligt rör sig och i vila mängder. Osäerheterna ger i vissa fall upphov till ett spann i onsevensbedömningen, där det i dagsläget inte går att säga med säerhet vad Ostlänen ommer att ge för onsevenser. Osäerheterna ommer att minsas successivt ju mer unsapen om förhållandena fördjupas i ommande planeringssede. Korridorförslag I den ompletterande utredningen har fyra orridorer studerats. Inom orridorerna har dessutom en rad olia alternativa utformningar/lösningar studerats. Utredningsområdet omfattar en sträca mellan Malmsogen och Glyttinge, vid påfarten till väg E4. Väg E4 Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Steningeviaduten Malmsogen Glyttinge Ryd Stångån Södra stambanan Malmslättsvägen Gottfridsberg Linöping Tannefors Tjust-/ Stångådalsbanan Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Ostlänens avslut Utredningsområde Parytor Bebyggelse Industriområde Sog Figur 0 Kompletteringens utredningsområde sträcer sig genom centrala Linöping från Malmsogen i öster till Glyttinge i väster. m 10

11 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Sammanfattning De studerade orridorerna är: Korridor A - Ostlänen och Södra stambanan ovan mar och på upphöjd bro över Stångån enligt förslag från järnvägsutredningen Korridor B - Ostlänen och Södra stambanan ovan mar och på upphöjd bro över Stångån med fortsättning till Glyttinge. Korridor C - Ostlänen och Södra stambanan i tunnel under staden. Korridor D - Ostlänen i tunnel under staden och Södra stambanan ovan mar och på upphöjd bro över Stångån. Trafiering och fordon Ostlänen antas trafieras av höghastighetståg för nationella resor mellan storstadsområdena, interregionaltåg som även trafierar andra banor i järnvägsnätet och gör uppehåll i ommunhuvudorter samt regionala tåg. Ostlänen ommer inte att trafieras av tunga godståg eftersom tung godstrafi medför rav på små lutningar och även innebär stor sillnad i hastighet jämfört med persontåg. Däremot an Ostlänen omma att användas för snabbgodståg med begränsad tågvit och låg axellast på tider utanför rusningstrafitid för persontrafi. Godståg ommer lisom i dagsläget att trafiera Södra stambanan genom Linöping. Även pendeltågen ommer att trafiera Södra stambanan. Järnvägsanläggning Bredden på spårområdet för både Ostlänen och Södra stambanan i ett alternativ ovan jord blir ca 25 meter. På sträcor, där servicevägar eller syddsbarriärer rävs, ommer doc spårområdet att behöva göras bredare. Vid stationsområdet rävs att spårområdet breddas till ca meter beroende bl. a. på plattformsbredderna. Tunnlar som byggs för Ostlänen genom Linöping byggs som enelspårstunnlar förutom vid passage av stationsområdet. Tunnlar som byggs för Södra stambanan genom Linöping an byggas som dubbelspårstunnlar p.g.a. en lägre hastighetsstandard. Nollalternativ I MKB-sammanhang sa alla utredningsalternativ jämföras mot ett så allat nollalternativ. Nollalternativet innebär en framtida situation utan att projetet genomförs. I denna ompletterande utredning innebär det en situation år 2030 utan Ostlänen och Götalandsbanan. Övriga åtgärder i Trafiverets nationella plan för transportsystemet förutsätts doc genomföras. Förutsättningar Landsapet Landsapet norr, öster och väster om Linöping aratäriseras av slättlandsap medan de södra delarna präglas av ett småbrutet odlingslandsap. Linöpings stadsärna ligger på en höjdrygg i slättlandsapet vilet ger upphov till en distint stadssiluett. Stadsbilden ännetecnas huvudsaligen av låg bebyggelse, i ontrast till stadssiluetten. De centrala delarna av Linöping och området ring Stångån bedöms ha ett högt värde för stads- och landsapsbilden. Risintressen Tre områden av risintresse berörs av samtliga orridorförslag: Risintressen för ulturmiljö Linöpings stad Risintresse för ulturmiljö Kinda anal Risintresse för friluftsliv och rereation Kinda anal Ett antal andra områden av risintresse finns i närheten av utredningsområdet. 11

12 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Sammanfattning Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Kommunal planering Linöpings ommunfullmätige antog Översitsplan för staden Linöping i juni Många förslag i översitsplanen för staden förutsätter att Ostlänen byggs och att ett nytt resecentrum loaliseras öster om Stångån. Kommunens inritning om förtätning runt resecentrum och tillvaratagande av platsens tillgänglighet, stämmer överens med Ostlänens ändamål om regional utvecling. I juni 2010 antog Linöpings ommunfullmätige även en översitsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum. Flödet av resenärer och den öade tillgängligheten i regionen sapar förutsättningar för loalisering av arbetsplatser för inpendlare i resecentrums närhet och bostäder med tillgång till en vidgad regional arbetsmarnad. För att utnyttja dessa förutsättningar föreslår planen en utvidgning av innerstaden österut över Stångån med det nya resecentrumet som nav. Planens vision är att Innerstaden växer över ån. I den fortsatta planeringen av området är tre punter av övergripande vit: Att områdets plats i regionen tas tillvara. Att det bildas en sammanhängande stadsstrutur som inluderar nuvarande innerstad i den nya innerstaden öster om Stångån. Att den offentliga miljön är attrativ och understödjer stadens funtioner. Miljöonsevenser i drift- och byggsede Stads- och landsapsbild Ostlänens passage och resecentrums nya läge innebär framför allt en möjlighet för Linöpings innerstad att expandera österut över Stångån. Korridorförslagen ger olia förutsättningar för utvecling av stadens centrala delar. Sillnaden mellan orridorerna i driftsedet är främst påverans geografisa utbredning, då orridor C innebär en påveran främst i stadens ytterområden medan orridor A och B innebär en påveran främst i Stångebro/ innerstaden där stadsbilden är änslig/värdefull. Korridor D innebär en påveran inom hela utredningsområdet. Under byggtiden ommer stadsbilden att påveras av byggandet oavsett orridor. Kulturmiljö Samtliga orridorer an innebära negativa onsevenser för risintresseområdena för ulturmiljö Linöpings stad och Kinda anal, både i driftsedet och i byggsedet. I driftsedet innebär orridor C en påveran på ulturmiljön främst i stadens ytterområden, men det an även bli en påveran på byggnadsminnen och andra ulturhistorist intressanta byggnader i innerstaden. I byggsedet finns det särsilt stora riser i orridor C och D för grundvattenpåveran, som i sin tur ger negativa onsevenser på ulturmiljön. Samtliga orridorer an därför innebära en ris för påveran på den risintressanta miljön vid Stångån/Kinda anal och för analens brus- och upplevelsevärden. Naturmiljö Stångån har naturvärden som ommer att påveras negativt av orridor A, B och D, även om ån redan idag är påverad av stadsmiljön i Linöping. Korridor C innebär generellt en försjutning av påveran till stadens ytterområden, vid tunneltrågen, i jämförelse med alternativ A, B och D där onsevenserna bedöms unna bli som störst vid Stångån och stadens centrala delar. Friluftsliv och rereation Både området runt Stångån, inlusive Stångebrofältet, och Rydsogen har relativt höga värden för friluftsliv och rereation, nationellt och loalt, men är samtidigt redan påverade av stadsmiljön och befintlig infrastrutur runt omring. Generellt är onsevenserna för friluftsliv och rereation relativt begränsade, då samtliga orridorer följer befintlig infrastrutur och ger möjligheter till plansilda passager. 12

13 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Sammanfattning Hälsa och boendemiljö Ur ett hälsoperspetiv innebär Ostlänen i jämförelse med nollalternativet en påveran på boende i området. Det an onstateras att oberoende av vilen orridor som väljs ommer boende att påveras av buller, eletromagnetisa fält, påveran på luft och andra störningar, doc i varierande grad. Störst alternativsiljande onsevenser i driftsedet bedöms finnas i aspeterna barriärveran och buller. I orridor C försvinner påveran från både buller och barriäreffeter från innerstaden, men tillommer istället i ytterområdena. Övriga orridorförslag innebär påveran från buller och barriäreffet både i innerstaden och i ytterområdena. I orridor C och D bedöms stomljud vara en vitig fråga för fortsatt utredning. Även vibrationer an vara tenist omplicerade att åtgärda. Detta gäller samtliga orridorförslag. Negativa onsevenser av buller, vibrationer och stomljud bedöms unna uppstå även under byggsedet. Naturresurser Aspeterna vatten och masshantering bedöms vara alternativsiljande. Båda aspeterna är opplade till byggnation av tunnlar i orridor C och D, där det finns osäerheter ring omfattningen av tunnlar. Det medför osäerheter i eventuell grundvattensänning och i projetets massbalans. Massöversottet i orridor C är mycet stort. Osäerheter finns ocså ring bergets valitet, vilet gör onsevensbedömningen osäer. Det bedöms att samtliga orridorförslag innebär en viss ris för påveran på ytvattenföreomsten Stångån. Grundvatten an påveras, vilet an leda till att föroreningar sprids. Detta an påvera både eologis och emis status i Stångån. Vidare utredning rävs i nästa sede. För påveran på mar bedöms onsevenserna som positiva eftersom samtliga orridorer berör områden med förorenad mar. Sanering ommer att rävas oavsett orridorval. När det gäller påveran på limat och energi visar gjorda beräningar på negativa onsevenser för samtliga orridorer, men mest för orridor C. Ostlänen som helhet bedöms ge positiva onsevenser ur limat- och energisynpunt. Ris och säerhet Ris och säerhet omfattar olycsriser som påverar hälsa, naturmiljö och ulturmiljö/ egendom under drift- och byggsedet. Ostlänen passerar genom tät stadsbebyggelse och det finns ett flertal syddsvärda objet och risällor i omgivningen. Olycor som an påvera omgivningen är bland annat olycor med farligt gods; sannoliheten för detta är doc mycet låg. Den vanligaste olycsorsaen på svensa järnvägar är personpåörning och planorsningsolycor. Händelser i omgivningen som an påvera Ostlänen är bland annat naturolycor, flygolycor, sabotage. Konsevenserna vid dessa händelser an potentiellt bli mycet stor men sannoliheten är mycet låg. Miljöonsevenser av ris och säerhet i driftsedet bedöms generellt som små. Sillnaden mellan orridorförslagen är ocså liten. Vid en olyca med farligt gods finns det en viss fördel med förläggning i tunnel eftersom tunnelonstrutionen utgör en fysis barriär. Miljöonsevenser av ris och säerhet under byggsedet bedöms doc som märbara. Det är stora osäerheter i bedömningen eftersom trafiering, mängd farligt gods, tenis utformning av anläggningen och byggmetoder inte är fullt utredda. Samlad bedömning Linöpings stad är uppbyggd ring Stångån och stadens historia retsar ring möjligheten till transporter på ån. Historist har det utveclats versamheter och industrier ring Stångån, som ofta släppt ut föroreningar i ån. Stångåns stränder är i dag till stor del exploaterade av bebyggelse, infrastrutur och gator och över ån finns flera broar. Generellt sett ger orridor A och B påveran i centrala Linöping medan orridor C ger 13

14 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Sammanfattning Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen påveran i stadens utanter. Korridor D ger påveran i hela utredningsområdet. Korridor A, B och D riserar att påvera den risintressanta miljön vid Stångån/Kinda anal och an minsa analens brus- och upplevelsevärden. Korridorförslagen innebär doc att passager möjliggörs under bron, vilet är positivt för aspeterna stads- och landsapsbild, friluftsliv och rereation samt barriärveran. En förläggning av Ostlänen och Södra stambanan i tunnel under Linöping enligt orridor C ger vissa positiva miljöonsevenser för främst stads- och landsapsbild i centrala Linöping. Doc blir trygghetsaspeter mycet vitiga att utreda. Fördelarna med tunnellösning under staden måste ocså ses mot de miljöriser under byggsedet som tunnellösningar an medföra. Korridor C omfattar totalt ca 21 m tunnlar, den slutliga tenisa utformningen och byggprodutionsmetoder ommer att utredas vidare i ommande plansede. Detta innebär att det finns osäerheter som ännu inte är helt utredda. Ris och säerhet bedöms inte som alternativsiljande, det finns för och nacdelar med både tunnel och utbyggnad ovan mar. Projetet bidrar till att uppfylla ett flertal miljömål såsom begränsad limatpåveran, fris luft, bara naturlig försurning, syddande ozonsit och ingen övergödning. Eftersom projetet tar i ansprå mar an projetet eventuellt omma att motvera målen levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarer, god bebyggd miljö och ett rit växt- och djurliv. Projetet som helhet bedöms bidra till att uppfylla miljömålen. Samråd och remiss Under arbetet med den ompletterande utredningen har samråd hållits. Samråden har bestått av samrådsremiss samt samrådsmöten med myndigheter respetive allmänheten. Sriftliga yttranden från 72 olia intressenter, varav 31 privatpersoner, har inommit till Trafiveret under och efter samrådstiden som varade mellan den 19 otober och den 8 november Synpunterna från myndigheter m.fl. handlar främst om limatet, stadens och regionens möjligheter till utvecling, hur Tjust-/Stångådalsbanan an angöra Linöpings station, stationsutformning, påveran på ultur- och naturmiljö samt olletivtrafiens anslutning till/från resecentrum. Från allmänheten dominerar synpunter på om en bro eller en tunnel är att föredra, sträcning av Ostlänen genom Linöping, hur höghastighetsbanan sa fortsätta västerut, placering av stationen samt frågor om buller och luftmiljö. Den 29 otober 2013 hölls ett samrådsmöte med inbjudna myndigheter hos Linöpings ommun. Trafiveret och Linöpings ommun har ocså haft möten med Länsstyrelsen i Östergötlands län vid flera tillfällen under hösten Länsstyrelsen har framfört synpunter om bland annat ris och säerhet i tunnel, Natura 2000-området Kärna mosse och risintresse för ulturmiljö i innerstaden. Samråd har genomförts med allmänheten den 4 november i Linöping. Miljöbalens hänsynsregler bedöms unna uppfyllas och sa implementeras i det fortsatta arbetet. Studier av eventuella effeter på miljövalitetsnormer för vatten och luft sa fördjupas i det fortsatta arbetet. 14

15 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 1 - Inledning 1. Inledning I det här apitlet ges en bagrund till varför en omplettering till järnvägsutredningen för Ostlänen har ansetts behövligt. Vidare ommenteras utgångspunter för föreliggande miljöonsevensbesrivning. Avgränsning, mål och rav, trafisystem och studerade alternativ besrivs ortfattat. 1.1 Bagrund Ostlänen omfattar en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linöping, en sträca på cira 15 mil. År 2003 genomfördes förstudie och år 2010 färdigställdes järnvägsutredningen för Ostlänen (JU 2010). Ostlänen nyts samman med det befintliga järnvägsnätet, men den an ocså bli en del av en möjlig framtida höghastighetsjärnväg - Götalandsbanan - mellan Stocholm och Göteborg via Jönöping. Förstudier har genomförts för sträcorna Linöping C-Mantorp samt Linöping C-Borås. I järnvägsutredningen för Ostlänen med slutrapport 2010 utvidgades orridorerna från förstudien västerut för att även innefatta Linöping C. I förstudien Linöping C-Mantorp studerades ett antal alternativa lägen för resecentrum. Dåvarande Banveret uppmanade Linöpings ommun att fatta beslut om att stationsläget öster om Stångån sa ligga till grund för fortsatt planering. En ändamålsenlig bytespunt bedömdes inte unna uppnås vid befintlig station. Den västra änden av orridorerna i JU 2010 avslutas vid Steningeviaduten i Linöping. Länsstyrelsen i Södermanlands län beslutade 9 otober 2002 att Ostlänen an antas medföra betydande miljöpåveran. Även Götalandsbanan på sträcan Linöping C-Mantorp an antas innebära betydande miljöpåveran enligt beslut av Länsstyrelsen i Östergötlands län den 27 februari I förstudien för Götalandsbanan på sträcan Linöping C-Borås onstateras att projetet är av sådan aratär att det an antas medföra betydande miljöpåveran. Då ompletteringens utredningsområde innefattas i de tidigare utredda sträcorna för Ostlänen och Götalandsbanan väster om Linöping har inget nytt beslut fattats för ompletteringen, då det anses redan fastslaget att den an antas medföra betydande miljöpåveran. Detta har samrådits med Länsstyrelsen i Östergötlands län. Förstudie Ostlänen (2003) Förstudie Linöping C- Mantorp C (2007) Förstudie Linöping C- Borås (2010) Järnvägsutredning Ostlänen (2010) Järna - Linöping C Mantorp Linöping C Linghem Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen, genom centrala Linöping Den ompletterande utredningen sa ta ett helhetsgrepp på Ostlänens passage genom Linö- Figur 1.1 ping. 15

16 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 1 - Inledning Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen 1.2 Syfte och inritning I JU 2010 studerades Ostlänens sträcning fram till Steningeviaduten i Linöping. Utredningen resulterade i ett beslut om att förlägga Ostlänen ovan mar och på bro över Stångån i Linöping. Trafiveret och Linöpings ommun har därefter sett ett behov av att ta ett helhetsgrepp över Ostlänens sträcning genom hela Linöping och att även utreda möjligheten att förlägga Ostlänen i en tunnel med en ny station under staden. Den övergripande nyttan och funtionen av Ostlänen bedöms inte påveras av ompletteringen. Den ompletterande utredningen syftar till att utgöra underlag för beslut av vilen orridor som bäst svarar mot projetets mål och med minst negativa onsevenser för samhället. Denna rapport utgör tillsammans med ompletteringsrapporten utredningens två huvudsaliga doument. I MKB:n fouseras på miljöonsevenser, medan ompletteringsrapporten besriver samtliga utredda aspeter, dvs. teni, funtion, miljö och eonomi. Utgångspunter för miljöonsevensbesrivningen En miljöonsevensbesrivning (MKB) är en av flera onsevensbesrivningar som genomförs i ett projet. En sillnad mot andra onsevensbesrivningar är att det för MKB finns lagrav som reglerar processen och doumentets innehåll. MKB sa även godännas av länsstyrelsen. Föreliggande MKB tillhör den ompletterande utredningen till JU Därför sa den här MKB:n ha samma detaljeringsgrad som MKB tillhörande JU Det innebär följande avgränsningar i detaljeringsgrad Den sa: vara oncentrerad på alternativsiljande onsevenser vara struturell och övergripande ha fous på genomförbarhet, artläggning av förutsättningar och identifiation av onflitpunter och behov av fördjupade utredningar. Konsevenser sa bedömas utifrån en orridor, inte utifrån detaljerad projetering av järnvägen. Nedan listas ett antal underlag som togs fram under arbetet med JU Dessa underlag har bedömts som atuella att använda i relevanta delar även till den ompletterande utredningen. Eftersom det har gått några år sedan underlaget till JU 2010 togs fram samt att ompletteringens utredningsområde siljer sig något från JU 2010 har även ny information söts och bedömts. Exempelvis har informationen om områden av risintresse och andra syddade områden förnyats och det nya ommunala naturvårdsprogrammet från 2013 använts som underlag. Samtliga underlag finns i apitel 11 Referenser. Projetövergripande utredningar Ett antal projetövergripande utredningar och inventeringar genomfördes i samband med framtagandet av JU 2010 och tillhörande MKB (MKB 2010): Sammanställning av befintlig unsap om värdefulla naturmiljöer inom utredningsområdet i en GIS-databas: - Värdeärnor inom Ostlänen, utfört av Eologigruppen och Metria miljöanalys (Bilaga 1 till MKB 2010) Inventering av värdefulla naturmiljöer inom Ostlänens orridorer: - Ostlänen naturinventering, utfört av Calluna AB (Bilaga 2 till MKB 2010) Besrivning och analys av biologis infrastrutur och påveran på vilt: - Biologis infrastrutur och vilt, utfört av Calluna AB (Bilaga 3 till MKB 2010) Kulturmiljöanalys för Åby-Linöping som lyfter fram värdefulla ulturmiljöer och som ompletterats för Linöping C: - Ostlänen järnvägsutredning Kulturmiljöanalys, Underlagsrapport för MKB, Delsträca: 3 Åby - Linöping, utfört av Areologionsult (Bilaga 4 till MKB 2010) 16

17 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 1 - Inledning - Kompletterande Kulturmiljöanalys för Linöping, utfört av Östergötlands länsmuseum (Bilaga 5 till MKB 2010) Projetövergripande gestaltningsprogram: - Ostlänen Övergripande gestaltningsprogram Järna - Linöping, utfört av KHR Rundquist ariteter AB och Andersson Jönsson Landsapsariteter AB (Bilaga 10 till JU 2010 Gemensam del) Fördjupad unsap Utöver de projetövergripande inventeringarna och utredningarna som utgör bilagor till MKB 2010 utfördes även följande utredningar i samband med JU 2010: bullerutredning utredning avseende vattenresurser ris- och säerhetsanalys sammanställningar av limatpåveran, luftföroreningar och eletromagnetisa fält Även till denna omplettering har underlagsmaterial tagits fram. Följande material finns i bilagor till ompletteringen: Samhällseonomis differensalyl (Bilaga 1) Ris och säerhet (Bilaga 2) Samrådsredogörelse (Bilaga 3) Övergripande gestaltningsprogram (Bilaga 4) Klimat och energi (Bilaga 5) Följande PM har tagits fram till ompletteringen: 1 PM buller, vibrationer och stomljud PM luftmiljö/emissioner PM Geotenis, bergtenis, hydrogeologis utredning 1 Dessa PM har inarbetats i MKB:n och utgör därför inte egna bilagor. Utredningsmetodi Under arbetet med den ompletterande utredningen används den utredningsmetodi som besrivs i JU Metodien för MKB:n besrivs i apitel 4.1 samt för de olia aspeterna i respetive apitel Kompletteringens utredningsområde Den geografisa avgränsningen för ompletteringen är sträcan mellan Malmsogen och Glyttinge, vid Malmslättsvägen. Ostlänens sträcning går doc bara till ett läge väster om Säggetorp, se figur 1.2. Detta för att inte föregripa eventuell fortsatt planering och alternativa fortsatta sträcningar för höghastighetsbana/götalandsbanan väster om Linöping. De studerade orridorerna för Ostlänen påverar doc Södra stambanan ända fram till Glyttinge, varför utredningsområdet sträcer sig längre västerut än Ostlänens avslut. Sträcan i den ompletterande utredningen överlappar delvis utredningsområdena i JU 2010 och förstudierna för Götalandsbanans fortsättning västerut, sträcorna Linöping C-Mantorp samt Linöping C-Borås. Korridorerna i ompletteringen har tagits fram med utgångspunt från orridorerna i JU 2010 och förstudierna. I JU 2010 gjordes fördjupade studier av de orridoravgränsningar som tagits fram i förstudierna. Tidigare förstudieorridor vid det nya stationsläget hade en väl snäv avgränsning för utformning av den nya stationen. Trafiveret beslutade därför att utvidga orridoren och området arbetades in i JU 2010, se figur Mål och rav De mål och rav som styrt arbetet med JU 2010 finns besrivna i JU 2010 Gemensam del, apitel 2. Dessa mål och rav gäller även för den ompletterande utredningen. Sedan januari 2013 gäller ny lagstiftning för byggande av järnväg, se apitel 1.7 i ompletteringsrapporten. 17

18 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 1 - Inledning Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Arbetsmetoden som har använts i JU 2010, med projetspecifia miljömål, är hämtad från dåvarande Vägverets, Banverets och Luftfartsverets metodhandbo Mål och mått för natur- och ulturvärden (Vägveret, 2001). Metoden utvidgades i JU 2010 till att omfatta övriga ämnesområden för att fungera som en bas för arbetet med järnvägsutredningen och dess miljöonsevensbesrivning. Målen är formulerade utifrån de nationella miljömålen, dåvarande Banverets miljömål, landsapets värden och järnvägsanläggningens möjliga påveran. I den ompletterande utredningen har även Trafiverets gällande handböcer använts. De projetspecifia miljömålen redovisas i samband med redovisningen av miljöonsevenserna för respetive ämnesområde i apitel 4. Alla projetspecifia mål är inte relevanta för den ompletterande utredningen. Endast de mål som är relevanta för just ompletteringen redovisas därför under varje aspet. En bedömning av måluppfyllelse görs för de nationella miljövalitetsmålen i apitel Dagens järnvägstrafi genom Linöping Genom Linöping går idag en av Sveriges vitigaste järnvägsförbindelser, Södra stambanan mellan Malmö och Stocholm. Linöping berörs även av Tjust-/Stångådalsbanan som sträcer sig från Linöping till Kalmar/ Västervi. Den senare har en lägre standard än Södra stambanan, då den inte har några sträcor med dubbelspår och den är inte heller eletrifierad. En åtgärdsvalsstudie pågår angående Tjust-/Stångådalsbanans framtida funtion och trafiering. Studiens resultat ommer att ligga till grund för beslut om banornas framtida utformning. Väg E4 Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Steningeviaduten Malmsogen Glyttinge Ryd Södra stambanan Malmslättsvägen Gottfridsberg Stångån Linöping Tannefors Tjust-/ Stångådalsbanan Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Ostlänens avslut Utredningsområde Parytor Bebyggelse Industriområde Sog Utredningsområde Förstudie Ostlänen (2003) Utredningsområde Förstudie Linöping C-Mantorp (2007) Utredningsområde Förstudie Linöping - Borås (2010) Utvidgningområde i enlighet med JU m Figur 1.2 Kartan visar ompletteringens utredningsområde och tidigare studerade orridorer. 18

19 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer 2. Studerade orridorer I det här apitlet redovisas de orridorer som studeras i den ompletterande utredningen. Som underlag för förståelsen av orridorförslagen besrivs även trafiering och fordon samt utformning och gestaltning. 2.1 Trafiering och fordon Ostlänen sa tillgodose resenärernas olia rav när det gäller exempelvis restid, turtäthet och pris. Kraven på t.ex. orta restider och täta uppehåll verar delvis mot varandra, varför olia typer av tåg med sillnader i hastighet och antal uppehåll behöver finnas. De olia tågtyperna representerar samtidigt olia trafisystem som alla sa unna samsas på Ostlänen. Tågtyperna som antas trafiera Ostlänen är följande: Höghastighetståg för nationella resor mellan storstadsområdena med ett fåtal stopp. Interregionaltåg som även trafierar andra banor i järnvägsnätet och gör uppehåll i ommunhuvudorter. Regionala tåg som även stannar i andra tätorter förutom ommunhuvudorterna. Tung godstrafi medför rav på små lutningar och innebär även stor sillnad i hastighet Tabell 2.1 Trafiering utan Ostlänen Tågtyp Bana Största tillåtna hastighet (m/h) jämfört med persontåg. Tung godstrafi är därför inte atuell på Ostlänen eller någon annan del av Götalandsbanan. Godståg ommer lisom i dagsläget att trafiera Södra stambanan genom Linöping. Även pendeltågen ommer att trafiera Södra stambanan. Trafieringen för persontrafi siljer sig något jämfört med JU 2010 eftersom den är uppdaterad enligt den nya nationella planen för transportsystemet I den ompletterande utredningen har godstrafieringen antagits vara samma som i JU Trafiering och fordon besrivs mer utförligt i apitel i ompletteringsrapporten samt i JU För miljöonsevensernas förståelse sammanställs i tabell 2.1 och 2.2 den dimensionerande tågtrafi som ligger till grund för beräningar och bedömningar i detta doument. Tabell 2.1 visar att om Ostlänen inte byggs ommer 127 tågpar per dygn gå genom Linöping på Södra stambanan och Tjust-/Stångådalsbanan. Tabell 2.2 visar att med Ostlänen öar antalet tågpar/ Antal tågpar/ dygn Uppehåll Linöping Snabbtåg Södra stambanan Alla IR-tåg Södra stambanan Alla 37 Regional/pendeltåg Södra stambanan Alla Regionaltåg (diesel) Södra stambanan/ Tjust-/Stångådalsbanan Tabell 2.2 Trafiering - år 2030 inlusive Ostlänen Tågtyp Bana Största tillåtna hastighet (m/h) Alla 16 Antal tågpar/ dygn Uppehåll Linöping Höghastighetståg Ostlänen Alla IR-tåg Ostlänen Alla 41 Regional/pendeltåg Södra stambanan Alla Regionaltåg (diesel) Södra stambanan/ Tjust-/Stångådalsbanan Alla 16 Varav vändande Varav vändande 19

20 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen dygn på Ostlänen, Södra stambanan och Tjust-/Stångådalsbanan till 149. Idag (2013) går 24 godståg per dygn genom Linöping. År 2030 bedöms detta öa till 30 godståg per dygn om Ostlänen inte byggs. Med Ostlänen år 2030 antas ca 50 godståg per dygn passera genom Linöping. 2.2 Utformningen av järnvägsanläggningen Tenisa förutsättningar Förutsättningarna för Ostlänens (Götalandsbanans) tenisa standard besrivs i apitel 2 i ompletteringsrapporten samt i JU 2010 Gemensam del. Nedan görs en ort sammanfattning. Ostlänen dimensioneras för en högsta tillåten hastighet på 320 m/h. I JU 2010 gjordes ett avsteg från hastighetsravet genom Linöping C med en hastighetsnedsättning till 160 m/tim. I de orridorer som studeras i den ompletterande utredningen finns alternativ både med och utan hastighetsnedsättning genom Linöping. För hastigheten på Södra stambanan gäller att dagens största tillåtna hastighet inte sa försämras. Genom att Ostlänen inte förutsätts trafieras av tung godstrafi an en lutning på maximalt 35 promille tillåtas på begränsade sträcor. Om en väg passerar under järnvägen rävs en fri höjd på minst 4,7 m. Bredden på spårområdet för både Ostlänen och Södra stambanan i ett alternativ ovan jord blir ca 25 meter. På sträcor där servicevägar eller syddsbarriärer rävs ommer doc spårområdet att behöva göras bredare. Vid stationsområdet rävs att spårområdet breddas till ca meter beroende bl. a. på plattformsbredderna. I JU 2010 förutsattes att tunnlar ortare än 1000 meter byggs som dubbelspårstunnlar. Vid längre tunnlar rävs separata tunnelrör av bland annat utrymningssäl. Om en olyca inträffar på det ena spåret an det andra tunnelröret nyttjas för utrymning. I den ompletterande utredningen har utgångspunten varit något annorlunda eftersom tunnelalternativen även innebär en station för resandeutbyte. Tunnlar som byggs för Ostlänen genom Linöping byggs som enelspårstunnlar förutom vid passage av stationsområdet. Tunnlar som byggs för Södra stambanan genom Linöping an byggas som dubbelspårstunnlar p.g.a. en lägre hastighetsstandard. I figur 2.1 redovisas ett exempel på en principsetion för det nya resecentrumet i ett tunnelalternativ där både Ostlänen och Södra stambanan förläggs i tunnel. Godståg som sa passera Linöping antas gå i en separat dubbelspårstunnel som inte berör stationsutrymmet. Alternativa utformningar redovisas i ompletteringsrapportens apitel 3. Plattformarna för Ostlänen och Södra stambanan behöver samordnas för att ge orta bytestider och an därför inte försjutas några Figur 2.1 Exempel på principsetion i ett alternativ där både Ostlänen och Södra stambanan förläggs i tunnel. Ostlänens fyra plattformsspår syns längst till höger i bilden, sedan ommer Södra stambanans fyra plattformsspår. Längst till vänster i bilden syns godstågstunneln, som inte berör stationsutrymmet. 20

21 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer längre sträcor i förhållande till varandra. I JU 2010 planerades för fyra spår på Ostlänen och tre spår för Södra stambanan samt ytterligare två spår för trafien på Tjust-/ Stångådalsbanan. För Ostlänens del bedömdes det att det rävdes även ett vändspår för vändande tåg österut. Plattformslängderna planerades bli 320 meter långa för Ostlänen, 225 meter för Södra stambanan och 125 meter för Tjust-/ Stångådalsbanan. I JU 2010 placerades Ostlänens spår norr om Södra stambanan vid Linöping C. I tunnelalternativen i den ompletterande järnvägsutredningen föreslås att plattformarna på Ostlänen byggs ca 400 m långa enligt europeis standard samt att plattformarna för Södra stambanan och Tjust-/Stångådalsbanan görs m långa. Spåronfigurationen som föreslogs i JU 2010 bedöms ur apacitetssynpunt tillräclig för att unna trafiera Linöping C utan att systemet blir för störningsänsligt med den antagna trafien för år I den ompletterande utredningen har andra spåronfigurationer studerats för Linöping C vila främst är beroende på om stationen är placerad över eller under jord. De spåronfigurationer som har studerats i ompletteringen bedöms ur apacitetsynpunt som tillräcliga för den dimensionerande trafien. Gestaltning Ett ompletterande gestaltningsprogram för sträcan Malmsogen - Glyttinge har tagits fram som en bilaga till ompletteringsrapporten. I programmet har en bedömning gjorts utifrån fyra huvudsaliga frågeställningar, dvs. orridorförslagens påveran på: Stadsutvecling och länar - stadens fysisa utveclingsaspeter i form av bl.a. gatunät och byggbar mar. Stadsmiljön - upplevelse och miljömässiga effeter, exempelvis för buller, visuell ontat och trygghet. Årummet - onsevenser och möjlig utvecling av stadsmiljö vid Stångån. Resecentrum - onsevenser av bytespuntens läge och organisation. 2.3 Nollalternativ/ jämförelsealternativ I MKB-sammanhang sa alla utredningsalternativ jämföras mot ett så allat nollalternativ. Nollalternativet innebär en framtida situation utan att projetet genomförs. I denna ompletterande utredning innebär det en situation år 2030 utan Ostlänen och Götalandsbanan. Övriga åtgärder i Trafiverets nationella plan för transportsystemet förutsätts doc genomföras. Trafieringen för nollalternativ och övriga alternativ framgår av apitel 2.1 Trafiering och fordon. Inom det befintliga stationsområdet medger järnvägens geometri en hastighet på 80 m/h. Mål för gestaltningen av Ostlänen Ostlänen sa till sin gestaltning spegla en attityd om en långsitigt hållbar, resurssnål och retsloppsanpassad samhällsutvecling Ostlänens gestaltning sa bidra till att järnvägen uppfattas som ett attrativt och onurrensraftigt transportmedel och visa prov på välfungerande och attrativa resandemiljöer och bytespunter Den sa medföra ett betydelsefullt tillsott och sapa nya värden och miljöer för såväl tätort och landsap som resenär Den sa både våga exponera sig och sin funtion i sitt urbana sammanhang och visa respet för landsapet, natur- och ulturmiljön Ostlänen sa till sin utformning spegla sin funtion och präglas av samtida och framtida aritetur och landsapsaritetur 21

22 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen 2.4 Besrivning av orridorförslagen Nedan besrivs de utredda orridorerna inom utredningsområdet på sträcan Malmsogen-Glyttinge. Den ompletterande utredningen syftar till att utgöra underlag för beslut av vilen orridor som bäst svarar mot projetets mål och med minst negativa onsevenser för samhället. Inom orridorerna har en rad olia alternativa utformningar/ lösningar studerats. Först i nästa planeringssede utreds järnvägens exata läge och utformning inom den valda orridoren. Korridor A - Ostlänen och Södra stambanan ovan mar och på bro över Stångån enligt förslag från järnvägsutredningen Korridor A utgörs av det valda alternativet från JU 2010 på sträcan från Malmsogen till Steningeviaduten. Korridorens längd är cira 6 ilometer. Korridor A innebär att Södra stambanan byggs om med ett nytt upphöjt stationsläge öster om Stångån. Ostlänens två spår med höghastighetstandard förläggs norr om Södra stambanans spår. Stationen får totalt nio plattformsspår i upphöjt läge, varav två spår endast trafieras av trafi till och från Tjust-/Stångådalsbanan. Spårområdets bredd vid stationsområdet blir ca 100 meter. Förutom de fyra plattformsspåren för Ostlänen byggs ett mellanliggande vändspår för vändande tåg österut. Godstågen antas nyttja Södra stambanans spår lisom idag och därmed passera genom den upphöjda stationen. Linöping C (Ovan jord) Figur 2.2 visar spåronfigurationen, som är i enlighet med JU Bron över Stångån får en total längd på ca 2,3 m varav 900 meter är ramper. Hastighetstandarden för Ostlänen är planerad till 320 m/h för att lara restidsmålen. I detta alternativ görs ett avsteg från hastighetstandard eftersom geometrin begränsar högsta tillåtna hastighet till 160 m/h förbi det nya stationsläget och över Stångån. Anslutning av de nya spåren till befintlig järnväg görs öster om Steningeviaduten i höjd med det gamla stationsområdet. Hastigheten på den befintliga banan är begränsad till 80 m/h i urvan vid Steningeviaduten. Därefter höjs hastigheten västerut till 110 m/h genom resterande del av centrala Linöping. Byggnadstenisa förutsättningar De geotenisa, bergtenisa, geologisa och hydrogeologisa förutsättningarna varierar längs med planerad sträcning genom Linöping. Exempelvis föreommer områden med stora mätigheter av lera med låg odränerad sjuvhållfasthet, områden med fritionsjord och/eller morän med stor vattenföring och områden med berg i dagen. Detta gör att ett flertal förstärningsåtgärder ommer att erfordras längs planerad sträcning, t.ex. förstärning av befintliga jordlager vid byggande på områden med lera och/eller organis jord bl.a. i form av alcementpelare och lättfyllning. Linöpingsåsen är en grundvattenförande formation som ligger inom utredningsområdet. Runt åsen ligger lera och det finns antagligen fritionsmaterial som an vara vattenförande under leran. Det är doc olart hur vattenförande dessa lager är. Mot Mjölby Mot Norröping Figur 2.2 Spåronfiguration i Linöping enligt JU 2010 med Ostlänens spår marerade i rött. De två parallella svarta spåren är Södra stambanan och det nedersta svarta spåret är Tjust-/Stångådalsbanan. 22

23 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Säggetorp Tornby Kallerstad Tallboda Malmsogen Glyttinge Ryd Gottfridsberg Linöping Tannefors Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Ostlänens avslut Utredningsområde Parytor Bebyggelse Industriområde Sog m Figur 2.3 Korridor A. Ostlänen och Södra stambanan ovan jord och på bro över Stångån enligt JU E4 SKÄGGETORP TORNBY GLYTTINGE STENINGE- VIADUKTEN MALMSKOGEN BARHÄLL VASASTADEN Stångebro -utveclingsområde TORVINGE RYD GOTTFRIDSBERG LINKÖPINGS INNERSTAD TANNEFORS LINKÖPINGS FLYGPLATS TECKENFÖRKLARING KORRIDOR A UNGEFÄRLIGA STRÄCKNINGAR SÖDRA STAMBANAN MARKPLAN RAMP BRO ÖVER STÅNGÅN OSTLÄNKEN MARKPLAN RAMP BRO ÖVER STÅNGÅN Figur 2.4 Illustrerad sträcning inom orridorförslag A. 23

24 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Korridor B - Ostlänen och Södra stambanan ovan mar och på bro över Stångån med fortsättning till Glyttinge Korridor B är identis med orridor A från Malmsogen och fram till Steningeviaduten. Väster om Steningeviaduten fortsätter däremot orridor B längs Södra stambanan genom Linöping och avslutas i höjd med västra delen av Säggetorp, se figur 2.5. Den totala orridorens längd är ca nio ilometer. Lisom i orridor A förläggs Ostlänens spår norr om Södra stambanan och stationen får samma plattformsonfiguration med Ostlänen och Södra stambanan i upphöjt läge på bro över Stångån, se figur 2.2. Även i detta alternativ görs ett avsteg från Ostlänens hastighetsstandard vilet innebär att högsta tillåtna hastighet blir 160 m/h. Till sillnad mot orridor A finns det i orridor B möjligheten att höja den befintliga hastigheten väster om Steningeviaduten genom en uträtning av den befintliga urvan. I orridor B sammanstrålar de nya spåren för Ostlänen och Södra stambanan med den befintliga banan öster om Glyttingevägen. Inom orridor B har varianter med olia spårgeometrier studerats vila sulle bidra till en högre hastighetstandard men samtidigt större intrång i den befintliga staden. Byggnadstenisa förutsättningar Öster om Steningeviaduten gäller samma förutsättningar som för orridor A. 24

25 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Malmsogen Glyttinge Ryd Gottfridsberg Linöping Tannefors Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Ostlänens avslut Utredningsområde Parytor Bebyggelse Industriområde Sog m E4 SKÄGGETORP TORNBY GLYTTINGE Figur 2.5 Korridor B. Ostlänen och Södra stambanan ovanjord och på bro över Stångån enligt JU I orridor B fortsätter de nya spåren för Ostlänen och Södra stambanan ända fram till öster om Glyttingevägen. STENINGE- VIADUKTEN MALMSKOGEN BARHÄLL VASASTADEN Stångebro -utveclingsområde TORVINGE RYD GOTTFRIDSBERG LINKÖPINGS INNERSTAD TANNEFORS LINKÖPINGS FLYGPLATS TECKENFÖRKLARING KORRIDOR B UNGEFÄRLIGA STRÄCKNINGAR SÖDRA STAMBANAN MARKPLAN RAMP BRO ÖVER STÅNGÅN OSTLÄNKEN MARKPLAN RAMP BRO ÖVER STÅNGÅN Figur 2.6 Illustrerad sträcning inom orridorförslag B. 25

26 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Korridor C - Ostlänen och Södra stambanan i tunnel under staden Korridor C är till sillnad mot orridor A och B ett alternativ under jord där både Ostlänen och Södra stambanan förläggs i tunnel under Linöping, se figur 2.8. Korridorens längd är ca 10,5 ilometer. Godstågen avleds från Södra stambanan i höjd med Malmsogen för att ledas ner i två separata tunnlar under staden. Tunnlarna för Södra stambanans godstrafi blir ca 9,5 ilometer långa inlusive tråg, varav delen som bergtunnlar är ca 6,2 ilometer. De två godsspåren ansluter till befintlig stambana strax öster om orsningen med väg 34 (Malmslättsvägen). I den östra änden ligger godsspåren i tråg ca 2 m innan bergtunnlarna tar vid. I den västra änden löper bergtunnlarna ut i ett tråg på ca 1,3 m. Olia varianter har studerats i utredningen där godsspåren passerar den underjordisa stationen dels genom stationen, dels helt separerat söder om stationen. Tunnlarna för Ostlänen och Södra stambanans persontrafi blir ca 6,1 ilometer långa inlusive betongtunnlar 1 och tråg, varav delen som är bergtunnel är ca 3,9 ilometer. 1 sträca med s cut and cover, se ap. 4.3 En möjlig utformning är att Södra stambanan läggs i dubbelspårstunnel medan Ostlänen får enelspårstunnlar. I anslutning till marplan, i både öster och väster, förläggs spåren i betongtunnlar på ca 0,5-0,7 m längd samt i ca 0,4-0,6 m långa tråg. Spårgeometrierna inom orridoren medger en hastighet av maximalt 320 m/h. Godsspårstunnlarna blir längre än persontågstunnlarna eftersom godsspåren inte bör ha en lutning som överstiger 10 promille. Detta medför att tunnlarna blir längre än persontågstunnlarna och att det blir dubbla tunnelmynningar i båda ändar av staden. Den nya underjordisa stationen utformas med totalt åtta plattformsspår, varav fyra spår används för trafi på Ostlänen och resterande fyra spår används av tåg på Södra stambanan samt Tjust-/Stångådalsbanan, se figur 2.7. Stationens totala bredd blir ca 125 meter. Vid stationsläget befinner sig plattformarna ca 40 meter under befintlig mar. I orridor C an arbetstunnlar behöva anordnas på den atuella sträcan. Olia varianter för hur stationen sa utformas har studerats. Ett förslag är att utforma stationen med fyra separerade stationsrum med två spår och en mellanplattform i varje rum. Godståg som sa passera Linöping antas gå i separata enelspårstunnlar som inte berör stationsutrymmet. Linöping C (Under jord) Mot Mjölby Mot Norröping Figur 2.7 Spåronfiguration vid Linöping C med stationen under jord. Ostlänens spår marerade i rött. Godsspåren marerat med brunt. De svarta spåren är Södra stambanan och Tjust-/Stångådalsbanan. 26

27 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Genom att stationsspåren förläggs under Stångån sapas möjligheter att öa tillgängligheten till de underjordisa delarna av stationen. Med denna placering an flera accesspunter till plattformarna sapas från båda sidor om Stångån. Resecentrumfuntionen med opplingar till övriga trafislag föreslås placeras ovan jord på den östra sidan av Stångån. Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Malmsogen Läge för plattformar under mar Glyttinge Ryd Gottfridsberg Linöping Tannefors Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Ostlänens avslut Utredningsområde Parytor Bebyggelse Industriområde Sog Figur 2.8 Korridor C. Ostlänen och Södra stambanan förläggs i tunnlar under Linöping. m E4 SKÄGGETORP TORNBY MALMSKOGEN GLYTTINGE BARHÄLL VASASTADEN Stångebro -utveclingsområde TORVINGE RYD GOTTFRIDSBERG LINKÖPINGS INNERSTAD TANNEFORS LINKÖPINGS FLYGPLATS TECKENFÖRKLARING KORRIDOR C UNGEFÄRLIGA STRÄCKNINGAR SÖDRA STAMBANANS PERSONTRAFIK OCH OSTLÄNKEN MARKPLAN TRÅG/ BETONGTUNNEL BERGTUNNEL SÖDRA STAMBANANS GODSTRAFIK MARKPLAN TRÅG/ BETONGTUNNEL BERGTUNNEL Figur 2.9 Illustrerad sträcning inom orridorförslag C. 27

28 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Byggnadstenisa förutsättningar De geotenisa, bergtenisa, geologisa och hydrogeologisa förutsättningarna varierar längs med planerad sträcning genom Linöping. Exempelvis föreommer områden med stora mätigheter av lera med låg odränerad sjuvhållfasthet, områden med fritionsjord och/eller morän med stor vattenföring och områden med berg i dagen. Vid Rydsogen och vid det planerade stationsläget föreommer rosszoner i berget. För framförallt den planerade godstågstunneln föreommer flera avsnitt med mycet liten/osäer bergtäcning. Detta gör att ett flertal förstärningsåtgärder bedöms unna bli atuella längs planerad sträcning: 1. Förstärning av befintliga jordlager vid byggande på områden med lera och/eller organis jord bl.a. i form av alcementpelare och lättfyllning. 2. Borrade stödonstrutioner ompletterade med injetering och föranringsstag för tråg/tunnel i jord samt vid bergpåslag och schater till planerad station. 3. Grundvattensänningar med återinfiltration. Infiltration an göras med ytliga dien/magasin om de grundvattenförande lagren ligger nära marytan, eller via brunnar om de ligger djupare ner, se vidare i apitel Områden med dålig bergtäcning finns framför allt längs godstunnlarna (bl. a. Rydsogen och delar av Vasastaden) men även vid persontågstunnlarna i utredningsområdets östra del samt söder om Säggetorp. För godstågstunnlarna föreslås därför att tunneldrivningen genomförs med TBM-teni (tunnelborrmasin). Alternativet till TBM-teni är att använda s.. cut and cover-lösning, se apitel 4.3. En sådan lösning för med sig att funtioner och värdefulla områden i marplan påveras av schat. Med tane på Rydsogens och Stångebrofältets värden an detta ge negativa onsevenser för ultur- och naturmiljö samt friluftsliv och rereation. Tunnlarnas längd gör att det beroende på val av drivningsteni an bli atuellt med en eller flera arbetstunnlar under byggtiden. Möjliga lägen för sådana arbetstunnlar är vid det nya stationsläget och mot nordost samt vid området med cut and cover söder om Säggetorp. Inne i staden föreslås arbetstunnlar byggas mellan de olia tunnlarna för att minsa störningarna och påveran på stadens funtion. Det an då bli arbetstunnlar mellan de olia persontågstunnlarna och mellan persontågstunnel och godstunnel där de ligger nära varandra. I detta sede där ingen exat järnvägslinje fastslås går det inte att säga precis vad som är möjligt i utformningen. Loalisering och omfattning av arbetstunnlar ommer att utredas vidare i nästa sede. 28

29 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Malmsogen Glyttinge Ryd Gottfridsberg Linöping Tannefors Område med tråg och cut and cover persontågstunnel Område med tråg godstunnel Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Utredningsområde Korridor C m Figur 2.10 Kartan visar områden där det an bli atuellt med tråg och betongtunnlar (cut and cover) för orridor C. 29

30 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Korridor D - Ostlänen i tunnel under staden och Södra stambanan ovan mar i befintlig sträcning I orridor D förläggs endast Ostlänens två spår i tunnel med ny underjordis station under Linöping. Lisom i orridor C byggs Ostlänen med geometrier för 320 m/h för passerande tåg. Den underjordisa stationen utformas med fyra plattformsspår vilet räver en total bredd på ca 55 meter. Korridorens längd är ca nio ilometer. Till sillnad mot i orridor C blir Södra stambanan i denna orridor var i marplan och trafieras där av både gods- och persontåg. Södra stambanan byggs om med ny station som ansluts med Ostlänens underjordisa station öster om Stångån. I detta alternativ får Södra stambanan en ny sträcning genom Linöping i enlighet med orridor A och B, vilet bl. a. innebär en ny bro över Stångån med en högsta tillåtna hastighet på 160 m/h. Antal spår i marnivå blir däremot färre än i orridor A och B eftersom Ostlänens spår är förlagda under jord. Den totala bredden på bron vid stationsläget blir ca 70 meter. Byggnadstenisa förutsättningar Samma förutsättningar gäller som för orridor B och C. Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Malmsogen Läge för plattformar under mar Glyttinge Ryd Gottfridsberg Linöping Tannefors Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Ostlänens avslut Utredningsområde Parytor Bebyggelse Industriområde Sog m Figur 2.11 Korridor D. Ostlänen förläggs under jord med ny underjordis station. Södra stambanan bibehålls i marplan men får en förbättrad geometri i samband med att en ny station byggs öster om Stångån. 30

31 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer E4 SKÄGGETORP TORNBY MALMSKOGEN GLYTTINGE BARHÄLL VASASTADEN Stångebro -utveclingsområde TORVINGE RYD GOTTFRIDSBERG LINKÖPINGS INNERSTAD TANNEFORS LINKÖPINGS FLYGPLATS TECKENFÖRKLARING KORRIDOR D UNGEFÄRLIGA STRÄCKNINGAR OSTLÄNKEN MARKPLAN TRÅG/BETONGTUNNEL BERGTUNNEL SÖDRA STAMBANANS PERSON- OCH GODSTRAFIK MARKPLAN RAMP BRO Figur 2.12 Illustrerad sträcning inom orridorförslag D. Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Malmsogen Glyttinge Ryd Gottfridsberg Linöping Tannefors Område med tråg och cut and cover persontågstunnel Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Utredningsområde Korridor D m Figur 2.13 Kartan visar områden där det an bli atuellt med tråg för orridor D. 31

32 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 2 - Studerade orridorer Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Resecentrum i Linöping Resecentrum i Linöping är en av Sveriges större bytespunter. I JU 2010 onstaterades att stor effetivitet i bytespunten förutsätts som ett led i ambitionen att attrahera så många som möjligt till att vilja resa med tåg. Bytespunternas grundläggande funtioner utifrån ett resenärsperspetiv studerades därför relativt ingående. Det rävs vistelse- och rörelseytor för resenärerna själva samt hållplatser för loal olletivtrafi och uppställningsplatser för cylar. För bilisterna behövs angöringsplatser och pareringar. Vid sidan av detta tillommer ocså en stor mängd andra versamheter med sina respetive utrymmesbehov. Målen för Ostlänen, främst gällande resoch bytestiderna, bidrar start till att begränsa anläggningens utbredning rent fysist. Målet är att åstadomma en så rund bytespunt som möjligt. I pratien handlar det om att spår och perronger ligger i ett plan medan övriga resenärsfuntioner, främst olletivtrafihållplatserna, behöver loaliseras rat under eller rat över spåren. Linöpings ommun genomförde en aritettävling avseende utformning av resecentrum under hösten Det var delvis som ett resultat av den tävlingen som behovet av en ompletterande utredning av passagen genom hela Linöping identifierades. Utveclingen av själva resecentrumområdet och anpassningen av Linöpings trafisystem hanteras inom ramen för ommunens planarbete. Valet mellan orridorer är doc en fråga som behöver utredas inom ramen för Trafiverets planering av det nationella järnvägssystemet. Eftersom den ompletterande utredningen studerar orridorer inte bara ovan mar utan även under mar förändras förutsättningarna delvis för Linöpings resecentrum. Ett tunnelalternativ innebär att plattformar för på- och avstigande hamnar under mar. Loal olletivtrafi, bussar och taxibilar planeras rat ovanför plattformarna. De mål som har satts för resoch bytestider för att åstadomma en effetiv, rund bytespunt varstår doc. Figur 2.14 Den befintliga stationen i Linöping. Foto: Linöpings ommun

33 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar 3. Förutsättningar I det här apitlet besrivs förutsättningar för den ompletterande utredningen utifrån det befintliga landsapets och stadens framväxt, syddade områden och ommunal planering. 3.1 Besrivning av landsapet och stadsbilden I detta avsnitt ges en övergripande besrivning av landsapets aratär och förutsättningar avseende naturgivna förutsättningar, historis utvecling och aratäristisa landsapsdelar. I apitel 4 ges sedan mer specifia förutsättningar för ensilda ämnesområden. Linöpings geologisa utvecling Landsapets geologisa utvecling och storformer ligger till grund för dess historisa seenden och visuella aratär. Topografin och berggrunden har varit bestämmande för vattendragens ritningar och jordarternas sammansättning. Senare tiders resursutnyttjande, bosättningsmönster och vägdragningar har anpassats till de naturgeografisa förutsättningarna i de olia regionerna i området. Landsapets östra och norra delar domineras av spriczoner som löper i nordväst-sydost och som uppommit genom att berggrunden rört sig i olia ritningar. Spricorna har sedan genom årtusenden eroderats ner och gett upphov till ett småsaligt spricdalslandsap med långsmala dalgångar avsiljda av höjdryggar. Linöping är omgivet av ett slättlandsap, som i sin tur omges av förastningsbranter, se figur 3.1. Till största delen består berggrunden av urberg i form av granit och gnejsgranit. På slättområdena ring Linöping finns doc relativt stora områden med sedimentära bergarter i form av sandsten och lersiffer som bland annat bidragit till att området rymmer goda jordar väl lämpade för åerbru. Ungefärligt utredningsområde för den ompletterande utredningen Figur 3.1 Förastningar och spricbildningar. De svagt färgade områdena mellan Norröping och Linöping är utredningsalternativen i JU Ur Bilaga 4 till MKB 2010 Kulturmiljöanalys. 33

34 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Linöpings historisa utvecling Tidigt var Linöpings stad en central plats i landsapet. De äldsta spåren av permanent bosättning, S:t Larsyrans äldsta träbyggnad och yrogård, inom stadsärnan är från 1000-talet. I Översitsplan för staden Linöping, antagen i juni 2010, onstateras att senare års forsning pear på att stadens grundläggning på 1280-talet var en medveten handling från de yrliga ledarna. Valet av platsen förlaras av Linöpings centrala läge där land och vattenvägar möts. Stångån har således historist sett varit av stor betydelse för Linöping och vadet/brostället över Stångån är av avgörande betydelse för att Linöping ligger där det ligger. År 1700 ödelades stora delar av Linöping vid en brand. En ny stadsplan, Karl XII:s stadsplan, utarbetades. Borgarna hade doc redan börjat återuppbygga staden, som därför om att delvis utformas i enlighet med den medeltida stadsplanen, delvis i enlighet med tidens stadsplaneideal med raa gator och retangulära varter. Linöpings aratäristisa gatunät är således en ombination av medeltida gatusträcningar och 1700-talets rätlinjiga gatunät. När Kinda anal färdigställdes under 1800-talet inleddes en ny fas i stadens historia. Sjöfarten på Kinda anal utveclades under 1870-talets eonomisa uppsving. Handelsmöjligheterna som följde med detta höjde stadens status och Stångåns strand omvandlades till en hamnmiljö med stensatta ajer. Det stora industriella genombrottet i Linöping ägde doc rum först under 1900-talets första hälft. Det startade med etablerandet av AB Svensa Järnvägsverstäder ur vilen versamhet Saabs flygplanstillverning utveclades. År 1872 öppnade stambanan genom Linöping. Järnvägsstationens placering i stadens utant medförde att staden växte i ritning mot stationsområdet. En tydlig stadsfront sapades utmed stambanan och bebyggelsen som mötte tågresenärerna fic ett påostat aritetonist uttryc. Omsorg lades även vid att nyta samman järnvägsmiljön med staden genom en stor järnvägspar och järnvägsaveny. Runt Järnvägsparen och utmed Järnvägsgatan anlades stora monumentala bostadshus i stenimiterande putsaritetur. Dessa struturer, parområden och byggnader finns i stora delar var än i dag, men i olia grad av bevarande. Järnvägens dragning blev snabbt även gränsen mellan stad och industri. Norr om stationsområdet växte Linöpings första planlagda industriområde fram. Öster om Stångån blev järnvägen en naturlig gräns mellan mer stadsmässig bebyggelse och landsbygd. Linöpings befolning öade under 1870-talet med 20 procent, som en onsevens av järnvägens framdragande. Linöpings sena, men start expansiva industriella utvecling har resulterat i en oncentration av industrier till stadens ytterområden. Trafimässig tillgänglighet har varit en förutsättning för utveclingen av ett rumsligt utsträct stadslandsap. I stadens utanter har marytor tagits i ansprå för infrastruturella exploateringar med oncentrationer av industritomter, handels- och företagsetableringar. 34

35 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar Landsapets och tätortens aratär Landsapet norr, öster och väster om Linöping aratäriseras av slättlandsap medan de södra delarna präglas av ett småbrutet odlingslandsap. Linöpings stadsärna ligger på en höjdrygg i slättlandsapet, vilet ger upphov till en distint stadssiluett. I centrum för stadsbilden står den medeltida domyran som inte bara utgör ett visuellt landmäre utan ocså är en symbol för Linöpings ursprung som stiftsstad och yrligt centrum. I stadens siluett ingår ocså ytterstadens industrisorstenar och silotorn som understryer Linöpings betydelse som uppsamlingsplats för ett jordbrusdominerat omland. Stadsbilden ännetecnas huvudsaligen av låg bebyggelse, i ontrast till stadssiluetten. Figur 3.2 Vy över Linöping från väster. Foto: Linöpings ommun Figur 3.3 Linöping med Södra stambanan. Ur MKB

36 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen 3.2 Känslighetsbesrivning Detta avsnitt syftar till att ge en övergripande analys av utredningsområdets och dess närområdes änslighet med fous på männisor och områdets befintliga störningar för boende. Analys och nulägesbesrivning för övriga miljöaspeter besrivs under förutsättningar under respetive miljöaspet i apitel 4. Inom utredningsområdet uppsattas att ca männisor bor (2013). Inom hela Linöpings tätort bodde år männisor 1. Utredningsområdet sträcer sig över eller intill oncentrationer av bostäder främst i Tannefors, Innerstaden, Vasastaden, Barhäll/ Gottfridsberg, Säggetorp och Ryd. Bostäder ligger närmast befintliga Södra stambanan i Barhäll (ca 25 meter), Innerstaden (ca 30 meter) och i Tannefors och Ryd (80 meter). I ovan nämnda bostadsområden finns även 1 Linöpings statistisa årsbo flertalet försolor, solor och vård/omsorgsinrättningar. Främst inom Vasastaden, innerstaden och Stångebro finns flertalet samlingsloaler, stora arbetsplatser eller andra loaler med stora oncentrationer av männisor. Här ligger exempelvis Anders Ljungstedts gymnasium, hotell, arenor och handelscentrum. Linöpings ommun har beslutade detaljplaner eller pågående detaljplaner för bostäder i anslutning till befintlig Södra stambana/ framtida Ostlänen i främst övre Vasastaden och i norra Tannefors, i anslutning till det tänta framtida resecentrumet. I jämförelse med övriga delar av innerstaden har de framtida områdena en något tätare oncentration av bostäder och en högre bebyggelsehöjd. Kommunen har både gällande och ommande detaljplaner för versamheter ring Malmsogen, i diret anslutning till Södra stambanan. #* #* #* #*#* ^_ ^_ Tornby ^_^_ ^_ ^_ #* #*#* #* ^_ Säggetorp ^_ ^_^_ #*#* #* #* #* #* #* ^_ ^_^_ ^_ #* ^_ #* #* [ #*#* #* ^_ #* Kallerstad #* [ ^_ #* #* [ Barhäll Glyttinge #* #* ^_^_ #* ^_^_ ^_^_^_^_ #*#* #* #*#*#*#* #* #* [ #*#* ^_^_ ^_ ^_ #* ^_ ^_ ^_^_^_^_^_^_ ^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_^_ #*#*#*#*#* #* #* #* ^_ ^_^_ [ Ryd [ #* #*#*#* ^_^_ ^_^_^_^_^_ ^_ ^_ ^_^_^_ ^_^_^_ ^_^_^_^_^_ ^_ ^_^_^_ ^_^_^_^_^_^_ ^_^_^_^_ ^_^_ ^_ ^_ ^_^_^_ ^_ ^_ #* #*#*#* #* #* #*#* #* #* #* #*#* #* [ [ [ #* #* #*#*#*#*#*#* #*#* #* #* Gottfridsberg ^_^_^_^_ ^_ ^_^_ ^_ ^_ ^_ #* ^_^_^_ #* #*#* ^_^_^_ #*#*#*#* #* #*#*#* #* [ #* [ [ [ #* #* [ #* ^_ ^_^_^_^_^_ #* Linöping ^_ ^_ ^_^_ ^_^_ #*#*#* [ #* ^_ ^_^_^_ ^_^_ #*#* #*#*#* #* #* #* ^_ ^_ ^_ #* #* #*#* #* ^_ ^_ ^_ ^_ #* #* #* #* Tannefors #* [ ^_ #* [ ^_^_^_^_ #* #* #* #* [ ^_^_ ^_ #* ^_^_ #*#*#* #* #*#* #* #* ^_ #* ^_^_ #* ^_^_ ^_ ^_^_ #* #* ^_ #* #* #* [ Besösintensiva platser #* #*#*#*#* Befintligt stationsområde #* ^_ #* ^_ #* #* #* #* Solor Läge för nytt resecentrum ^_^_ ^_ ^_^_ #* #*#*#*#*#* Vård och omsorg #* #*#* Utredningsområde #* #* #*#* #* Bostäder Parytor Bebyggelse Industriområde Sog #* #*#* #* #*#* #* #* #*#*#* Tallboda ^_ #*#* Malmsogen ^_ #*#*#* ^_ ^_^_ ^_^_ #* m Figur 3.4 Utredningsområdets och dess närhets änslighet med fous på boende och allmänna platser där många männisor vistas. 36

37 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar I den mittersta delen av utredningsområdet, norr om Vasastaden, ligger Tornby som är ett sammanhängande större versamhets- och serviceområde. Här finns även flera stora arbetsplatser. Inom Tornby, Kallerstad och till viss del i norra Tannefors finns hälso- och miljöpåverande versamheter med observationsavstånd som innefattar stora delar av Vasastaden och Innerstaden. I Linöpings ommuns övergripande planering används begreppet observationsavstånd som benämning för versamheter som vid fördjupad planering eventuellt sa genomgå fördjupade studier och bedömning av atuellt syddsavstånd (Miljö- och risfatorer i Linöpings ommun, 2010). Kraftvärmeveret och avloppsreningsver är de versamheter med störst observationsavstånd inom/intill utredningsområdet. Större delen av bostäder inom eller i anslutning till utredningsområdet berörs av flygbuller från SAAB och Malmens flygplats över 70 db(a) maximalnivå. Idag finns inga bullersydd längs Södra stambanan. I Innerstaden finns gatusnitt intill bostäder där partielhalterna (PM10) riserar att överstiga gällande miljövalitetsnorm. Södra stambanan utgör idag en barriär för stadens invånare. Barriären bedöms främst vara påtaglig för boende och versamma i Säggetorp, Vasastaden och Innerstaden. Kommunens räddningstjänst ligger i Kallerstad och insatstiden för olycor längs befintlig Södra stambana/framtida Ostlänen bedöms vara relativt ort. Regionsjuhuset och polismyndigheten ligger som närmast ca två ilometer från planerat resecentrum, den befintliga Södra stambanan och framtida Ostlänen. Primärled för farligt gods orsar idag Södra stambanan längs Östra länen, i utredningsområdet östra del. Figur 3.5 Södra stambanan med den nya stadsdelen Stångebro längst ner i bild, Stångån och Innerstaden längst upp i bild. Foto: Bergslagsbild AB. 37

38 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen 3.3 Risintressen, andra grundläggande hushållningsbestämmelser och syddsbestämmelser I detta avsnitt redovisas risintressen enligt miljöbalen (MB) samt syddsbestämmelser för ultur, natur, friluftsliv och naturresurser. En utförligare besrivning görs för respetive ämne i apitel 4. Av apitel 9.3 framgår de tillstånd och anmälningar som ommer att rävs vid eventuellt intrång i syddade områden. Risintressen Med risintresse menas särsilda områden eller anläggningar som har ett stort värde, alternativt är av stor betydelse, sett ur ett nationellt perspetiv. Risintressena sa så långt möjligt syddas mot påtaglig sada. Vid avvägning mellan olia risintressen sa företräde ges den användning som bäst främjar en god hushållning med mar och vatten i ett långsitigt hushållningsperspetiv. Risintressen regleras i miljöbalens 3 och 4 apitel. Risintressen enligt 4 ap MB Natura 2000 har tillommit med stöd av EU:s habitat- och fågeldiretiv. I Sverige är Natura 2000-områden lassade som risintressen. Inga Natura 2000-områden finns inom utredningsområdet, men två områden, Kärna mosse och Roxen, ligger i närheten av utredningsområdet, se figur 3.8 samt tabell 3.1. Risintressen enligt 3 ap MB Två risintressen för ulturmiljö, Linöpings stad och Kinda anal, samt ett risintresse för friluftsliv, Kinda anal, ligger inom utredningsområdet, se figur 3.6 och 3.8. Ett antal andra områden av risintresse ligger i närheten av utredningsområdet, se tabell 3.1. Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Malmsogen Glyttinge Ryd Gottfridsberg Linöping Tannefors Risintresse ulturmiljö Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Utredningsområde Parytor Bebyggelse Industriområde Sog m Figur 3.6 Områden av risintresse för ulturmiljö i eller i nära anslutning till utredningsområdet. 38

39 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar Framtida risintressen under utredning Två områden inom och i närheten av ompletteringens utredningsområde är under utredning för att bli beslutade som risintressen, se figur 3.7. Det handlar om följande områden: Risintresse för dricsvattenanläggning, Berggården-Ljungs vattenförsörjningsanläggning. Berggårdens vattenver ligger i Linöpings stad. Från vattenveret går en 14 ilometer lång råvattenledning till en råvattenpumpstation vid Ljungsjön som ligger nordväst om Ljungsbro. Risintresset föreslås bland annat utgöras av själva vattenveret. Detta ligger inom utredningsområdet. Influensområdets avgränsning föreslås utgöras av Ljung-Motala ströms fastställda vattensyddsområdes seundära syddszon. Risintresse för industriell prodution, Saab-området i Linöping. Stor, högspecialiserad, industri för flygplanstillverning med anslutande flygplats. Linöpings ommunala flygplats, som delas med industrin, är sedan tidigare utpead som risintresse för civil luftfart. Flygplatsen har annytning till det övergripande nationella vägnätet via risväg 35. Förslaget till risintresseområde är beläget i nära anslutning till ompletteringens utredningsområde söder om Södra stambanan och väster om Tjust-/Stångådalsbanans anslutning till Södra stambanan. Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Malmsogen Glyttinge Ryd Gottfridsberg Linöping Tannefors Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Utredningsområde Parytor Bebyggelse Industriområde Sog Område under utredning för risintresse industriell prodution Område under utredning för risintresse vattenförsörjning m Figur 3.7 Framtida områden av risintresse för dricsvattenanläggning och industriell prodution. 39

40 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Tabell 3.1 Tabellen visar de risintressen som ligger inom eller i nära anslutning till utredningsområdet. Områden marerade i blått ligger inom utredningsområdet, resterande områden finns i utredningsområdets närhet. Se även apitel 4.2 för avgränsning av områden som påveras av ompletteringen. Område Risintressebetecning Besrivning Risintresse ulturmiljö Linöpings stad KE 32 Stiftsstad och residensstad, med dominerande medeltida domyra, som i bebyggelse och planmönster speglar många utveclingsseden från medeltiden fram till och med 1900-talet. Kinda anal KE 28 Kommuniationsmiljö med intressant och oförändrad anal från 1800-talet utmed Stångåns sjösystem. Tift E 33 Fornlämningsmiljö Risintresse friluftsliv Kinda anal FE 3 Rereationsmiljö med promenad- och cyelvägar och lummig grönsa. Betydelsefull vattenled för det båtburna friluftslivet. Risintresse naturvård enligt 3 ap MB Kärna mosse NE 48 Kalärr som huvudsaligen utgörs av ett öppet ärrplan, bevuxet med vass och martallar. Västra Roxen inlusive Svartåmynningen & Kungsbro NE 50 Ramsarområde som omfattar sjön Roxen samt Stångån upp till Nyvarn. Risintresse Natura 2000 enligt 4 ap MB Kärna mosse SE Område av gemensapsintresse enligt habitatdiretivet som inte har samband med annat Natura 2000-område Västra Roxen SE Särsilt syddsområde enligt fågeldiretivet som inte har samband med annat Natura 2000-område. Risintresse värdefulla ämnen Kallerstad/Mörtlösa Råvara för lättlinertillverning Risintresse yresfise sjöar Roxen Fångstområden Risintresse totalförsvar Malmen Risintresse ommuniation Linöpings flygplats Flygplatsen och luftområdet ring den. Södra stambanan Risintresse för ommuniation Stångådalsbanan Risintresse för ommuniation Ostlänen Risintresse för planerad ommuniation Götalandsbanan Risintresse för framtida ommuniation E4 Ingår i det nationella stamvägnätet och det transeuropeisa transportnätet (TEN) Risväg 35 Väg 35 förbinder ommuniationsanläggningar av risintresse. 40

41 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar Andra grundläggande hushållningsbestämmelser och syddsbestämmelser Nedan anges ort andra områden av betydelse för utredningsområdet och som omfattas av restritioner enligt MB och Kulturmiljölagen (1988:950). Även artsyddsförordningen, den svensa rödlistan och Sogsstyrelsen anger områden och arter som är bevarandevärda. Sydd av natur I miljöbalens 7 och 8 ap anges regler och sydd för särsilda områden och specifia arter som tillsammans sa värna om den biologisa mångfalden. Naturreservat - Det finns inga naturreservat enligt 7 ap. 4 MB inom utredningsområdet. Områdena Kärna mosse, Vallasogen och Tinnerö elandsap ligger i nära anslutning till utredningsområdet, se figur 3.8. Biotopsydd - Biotopsyddade områden an antingen utgöras av ensilt beslutade områden eller av samtliga lätt igenännbara områden av ett visst slag. För byggande av allmän järnväg gäller inte förbud mot att bedriva versamhet eller vidta åtgärd som an sada naturmiljön inom ett biotopsyddsområde av den sistnämnda typen om dessa behandlas i järnvägsplanen. Biotopsyddade områden som beslutats av länsstyrelsen eller Sogsstyrelsen sanas i utredningsområdet. Lätt igenännbara områden med biotopsydd behandlas i apitel 4.6. Nycelbiotoper och naturvärden - Sogsstyrelsen har genomfört omfattande inventeringar för att identifiera så allade nycelbiotoper. Nycelbiotoper är sogsområden med mycet höga naturvärden. De har en nycelroll för bevarandet av sogens hotade växter och djur. Områden som inte uppfyller raven på att vara nycelbiotop an ändå vara vitiga för den biologisa mångfalden. Sogsstyrelsen lassificerar dessa som objet med naturvärden. Ofta är det områden som ommer att utveclas till nycelbiotoper i Roxen Tornby Tallboda Säggetorp Kallerstad Malmsogen Glyttinge Ryd Kärna mosse Gottfridsberg Linöping Tannefors Kinda anal Vallasogen Risintresse naturvård Risintresse friluftsliv Risintresse yresfise sjöar Natura 2000 Naturreservat Nycelbiotop Naturvärden Sumpsog Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Utredningsområde Bebyggelse Industriområde Parytor Sog m Figur 3.8 Områden i eller i nära anslutning till utredningsområdet som utgör intressen för naturmiljö och friluftsliv. 41

42 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen framtiden, om de lämnas orörda eller vårdas. 2 Det finns inga nycelbiotopområden eller områden av naturvärde inom utredningsområdet. Det finns doc ett antal nycelbiotoper och områden av naturvärde i utredningsområdets närhet, se figur 3.8. Artsyddsförordningen 2007:845 - i artsyddsförordningen har regelver från nationella onventioner och diretiv införts i den svensa lagstiftningen. Förordningen reglerar fridlysning och fredning samt ommersiella ativiteter med växt- och djurarter. Bland annat omfattas ca 130 av landets 245 häcande fågelarter av artsyddsförordningen, se apitel 4.6. Rödlistade arter - den svensa rödlistan utarbetas av Artdatabanen. I den finns en förtecning över de arter vars framtida överlevnad inte är säer i landet. Arterna placeras i olia ategorier som speglar risen att arten försvinner. Rödlistan uppdateras vart femte år. Inom utredningsområdet finns ett antal rödlistade arter, se apitel 4.6. Strandsyddsområde Bestämmelser för strandsyddet besrivs i 7 ap MB. Syftet med strandsyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Normalt omfattar strandsyddet land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Längs Stångån gäller doc ett utöat strandsydd till 150 meter. Miljövalitetsnormer (MKN) Regeringen får, enligt MB 5 ap., föresriva miljövalitetsnormer för valiteten i luft, mar, vatten eller miljön i övrigt om det behövs för att varatigt sydda männisors hälsa eller miljön. I dagsläget finns miljövalitetsnormer för utomhusluft, fis- och musselvatten, vattenföreomster enligt EU:s vattendiretiv samt buller. 2 Läsaren bör observera att begreppet naturvärde eller områden av naturvärde inte bara används av Sogsstyrelsen utan även är ett vidare begrepp. Inom utredningsområdet finns inga av Sogsstyrelsen identifierade områden av naturvärde, men det finns områden med naturvärden utsedda av Linöpings ommun, vilet redovisas i apitel 4.6. Miljövalitetsnormer för fisvatten omfattar sjön Roxen. Inga musselvatten omfattade av MKN finns i utredningsområdet. Inom och i närheten av utredningsområdet finns även vattenföreomster med miljövalitetsnormer för eologis och emis status, se apitel 4.9. Miljövalitetsnormer för luft gäller generellt utomhus och inte i exempelvis tunnlar för spårtrafi, se apitel 4.8. Sydd av naturresurser Vattensyddsområden - Yt- och grundvatten är en ändlig resurs för vattenförsörjning. Enligt 3 ap. 8 MB sa områden som är särsilt lämpade för vattenförsörjning så långt som möjligt syddas mot åtgärder som an påtagligt försvåra tillomst eller utnyttjande. Inom utredningsområdet finns inga vattensyddsområden. Sydd av ultur Det är en nationell angelägenhet att sydda och vårda vår ulturmiljö. I Kulturmiljölagen (1988:950) (KML), finns bestämmelser om bl.a. fornminnen, byggnadsminnen, yrliga ulturminnen och ortnamn. Fornlämningar - Inom och i nära anslutning till utredningsområdet finns ett stort antal ända fasta fornlämningar som omfattas av KML. Utöver dessa finns ett stort antal andra värdefulla fornlämningsmiljöer. Enligt KML är det förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen på något sätt förändra, ta bort, sada eller täca över en fornlämning. Sulle fornlämningar hittas i samband med mararbeten sa arbetet i enlighet med KML omedelbart avbrytas och länsstyrelsen underrättas. Fornlämningar behandlas i apitel 4.5. Byggnadsminnen - En byggnad får förlaras för byggnadsminne av länsstyrelsen enligt 3 ap. 1 KML. Bestämmelserna an även tillämpas på par, trädgård eller annan anläggning. Byggnad som tillhör staten an på samma sätt som för byggnadsminnen förlaras för statligt byggnadsminne av regeringen med stöd av förordning om statliga byggnadsminnen med mera. Berörda byggnadsminnen framgår av apitel

43 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar 3.4 Regional och ommunal planering När onreta förslag till en ny järnvägssträcning genom Östergötland arbetas fram utgör Ostlänen en alltmer påtaglig och överordnad förutsättning för all planering. Såväl berörda ommuner som regioner har under flera års tid avsatt betydande utredningsinsatser för att anpassa den egna planeringen till Ostlänen. Östergötland - den fjärde storstadsregionen Östergötland täcer till ytan ca 2,5 procent av Sverige (fjärde största länet)och har ca 4,6 procent av landets befolning. Befolningsutveclingen inom Östergötland har stora variationer och länets olia delar har olia förutsättningar. Här finns städer med aratär som närmar sig storstad, brus- och industriorter och landsbygder av olia aratär. De större städerna har fortsatt att växa medan befolningen i mindre tätorter och på landsbygden utanför städernas omedelbara närhet har minsat. De i särlass största tätorterna i regionen är Linöping och Norröping, därefter följer Motala, Finspång och Mjölby. Tre grundläggande mål har lagts fram för Östgötaregionens utvecling : Mål 1: Goda livsvillor för regionens invånare. Mål 2: Ett start näringsliv och hög sysselsättning Mål 3: Hållbart nyttjande av naturens resurser 3 Regionalt utveclingsprogram > 2030 för Östergötland, Östsam 2012 Figur 3.9 Ur Gemensam översitsplan för Linöping och Norröping (antagen av ommunfullmätige i Linöping och Norröping juni 2010). Planens huvuddrag är att binda samman folria städer och tätorter till ett stadsnätver. 43

44 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 3 - Förutsättningar Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Gemensam översitsplan för Linöping och Norröping Linöpings och Norröpings ommuner antog 2010 en gemensam översitsplan. Planförslaget genomsyras av tanen att bebyggelseutveclingen sa gå hand i hand med transportsystemets utbyggnad. Tillgänglighen till och inom regionen sa bli betydligt bättre än i dag och den öade tillgängligheten sa tillvaratas på bästa sätt. I den gemensamma översitsplanen prioriteras utvecling i tätorter och stadsärnor med stationslägen, då de har högst tillgänglighet. Linöpings ommun Linöpings ommunfullmätige antog Översitsplan för staden Linöping i juni Översitsplanen lägger fast ett antal strategier för utbyggnad av ett hållbart och attrativt Linöping: En rundare stad En tätare och mer sammanhängande stad Tydliga och gena olletivtrafistrå Stadsgatuaratär innanför yttre ringen Öade andelar gång-, cyel- och olletivtrafi Utvecla värdefulla grönytor Stads- och friluftsliv vid Stångån Många förslag i översitsplan för staden förutsätter att Ostlänen byggs och att ett nytt resecentrum loaliseras öster om Stångån. Innerstaden sa växa på östra sidan av Stångån på områden ring det nya resecentrumet vid Stångebrofältet. Den nya innerstaden sa bebyggas med bostäder, arbetsplatser, handel och loaler för ultur och nöjen. I juni 2010 antog Linöpings ommunfullmätige även en översitsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum. Planens vision är Innerstaden växer över ån. I den fortsatta planeringen av området är tre punter av övergripande vit: Att områdets plats i regionen tas tillvara. Att det bildas en sammanhängande stadsstrutur som inluderar nuvarande innerstad i den nya innerstaden öster om Stångån. Att den offentliga miljön är attrativ och understödjer stadens funtioner. För att få ett bra utgångsläge för planeringen och utveclingen av stadens nya stadsdel och resecentrum har Linöpings ommun genomfört en aritettävling under Överensstämmelse med ommunala planer Både Översitsplan för staden Linöping och den fördjupade översitsplanen för Kallerstad (Stång) och resecentrum utgår ifrån JU 2010, vilet innebär att nytt resecentrum placeras i ett läge öster om Stångån. Marreservat finns utplacerat för Ostlänen fram till Steningeviaduten, enligt orridor röd i JU Kartor över mar- och vattenanvändning för de båda översitsplanerna finns i bilaga 1 och 2. För Tjust-/Stångådalsbanan finns långsitiga planer på upprustning. Dåvarande Banveret har även i en förstudie utrett ett läge öster om Linöping. I Översitsplan för staden Linöping hålls möjligheterna för en sådan sträcning öppna. I det fortsatta arbetet är det vitigt att den ommunala planeringsprocessen och Trafiverets planeringsprocess löper parallellt. Kommunens inritning om förtätning runt resecentrum och tillvaratagande av platsens tillgänglighet, stämmer överens med Ostlänens ändamål att stödja regional utvecling. 44

45 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet 4. Miljöonsevenser i driftsedet I detta apitel görs en onsevensbesrivning av orridorförslagen i driftsedet. Kapitel är doc gemensamt för både drift- och byggsedet. Konsevenser i byggsedet besrivs i apitel 6. I apitel 8 görs en samlad bedömning där driftsedet, byggsedet och ris- och säerhetsaspeter vägs samman. 4.1 Metodi Föreliggande MKB syftar till att vara ett beslutsunderlag vid val av orridor. Den valda orridoren ommer sedan studeras vidare i järnvägsplan och detaljprojetering. Konsevensbedömningen har därför oncentrerats på betydande alternativsiljande onsevenser. Inom varje orridor finns flera möjliga varianter på sträcningar i både plan och profil. Konsevensbesrivningen utgår ifrån ett troligt läge för järnvägen. För varje miljöaspet besrivs Förutsättningar, Mål, Konsevenser och Förslag till åtgärder. Åtgärdsförslagen anger möjliga åtgärder och sa inte ses som färdiga lösningar. I de fall åtgärderna är nödvändiga för att uppfylla lagar och normer anges detta. I slutet av varje avsnitt finns en Samlad bedömning. I apitel 4.3 görs en generell besrivning av orridorernas omfattning och påveran på omgivningen. Stöd för onsevensbesrivningen har varit de projetspecifia mål som formulerats i MKB 2010 och som även används i denna MKB. Eftersom denna MKB avser ett begränsat tätortsavsnitt har projetmålen i vissa fall unnat avgränsas. Bedömning och värdering av en onsevens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och ingreppets eller störningens omfattning i enlighet med Trafiverets publiation 2011:090, Miljöonsevensbesrivning för vägar och järnvägar, Handbo Metodi. Konsevenser besrivs på en sala enligt tabell 4.1 nedan. I denna MKB används därmed en något annorlunda (nyare) sala jämfört med MKB Den nyare salan har fler steg än den som används i MKB 2010, och den innefattar även positiva onsevenser. En tolning av hur de olia salorna förhåller sig till varandra görs i figur 4.1. Även i tabell 4.2 framommer sillnaden mellan salorna. Detta innebär att onsevensbedömningen för orridor A i stads- och landsapsbild samt ulturmiljö får ett annat spann i bedömningen än i MKB Den begränsade salan i bedömningarna gör att mindre sillnader inte alltid framgår. Varje bedömningsgrad får ocså ett stort omfång. Att observera är att begreppet stor Tabell 4.1 Förenlad besrivning av bedömningsmetodi. Intressets värde Ingreppets/störningens omfattning Mycet stor omfattning Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Omfattningen ger positiva aspeter Högt Måttligt Lågt Stora eller mycet stora negativa onsevenser Märbara negativa onsevenser Små eller obetydliga negativa onsevenser Inga eller försumbara onsevenser Positiva onsevenser - ingen gradering görs 45

46 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen MKB 2010 Denna MKB Tabell 4.2 Salan/bedömningsmetodien som används i MKB 2010 omfattar färre steg än den som används i denna MKB. Spannet inom varje steg blir därför mindre i salan som används i denna MKB. Intressets värde Ingreppets/störningens omfattning Stor Måttlig Liten Högt Mycet stor - Stor Stor - Måttlig Måttlig Måttligt Stor - Måttlig Måttlig Måttlig - Liten Lågt Måttlig Måttlig - Liten Mycet liten - Liten Intressets värde Ingreppets/störningens omfattning Mycet stor omfattning Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Omfattningen ger positiva aspeter Högt Mycet stor-stor Märbar Små/obetydliga Inga/försumbara Positiva Måttligt Märbar Små/obetydliga Inga/försumbara Inga/försumbara Positiva Lågt Små/obetydliga Inga/försumbara Inga/försumbara Inga/försumbara Positiva MKB 2010 Denna MKB Mycet stor - Stor - Stora eller mycet stora negativa onsevenser Stor - Måttlig - Märbara negativa onsevenser Måttlig - Från små till märbart negativa onsevenser Måttlig - Liten - Små eller obetydliga negativa onsevenser Mycet liten - Liten - Inga eller försumbara onsevenser - Positiva onsevenser Figur 4.1 Tolning av de olia salorna/bedömningsmetodierna. sanar ta medan liten slutar vid ingen eller försumbar. En stor onsevens an alltså innebära allt från att intresset utsätts för en påtaglig påveran till att det utplånas. Bedömningarna är inte relaterade till någon nationellt vedertagen sala eller linande. Sålunda an till exempel bedömningen stor onsevens användas trots att påveran sulle unna vara större, både om man ser till de fatisa ingreppen i berörda objet och till de berörda objetens värde i förhållande till andra jämförbara objet inom regionen eller landet. I apitel framgår om onsevensbedömningen är gjord med eller utan syddsåtgärder. För flera aspeter an inga specifia syddsåtgärder anges i det här sedet. Konsevensbedömningen i dessa fall utgår ifrån att ritvärden och lagrav sa unna innehållas. Konsevensbedömningen är utförd av en brett sammansatt projetgrupp med representanter från onsulten, Linöpings ommun och Trafiveret. I gruppen finns både generalister och specialister. Representanter från Linöpings ommun har särsilt bidragit med uppgifter om loala förhållanden. 46

47 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet Underlagsmaterial För att identifiera möjliga onfliter mellan orridorförslagen och eventuella syddade områden har information om risintressen, fornlämningar, byggnadsminnen och andra syddade/bevarandevärda områden laddats ner i form av artlager från Länsstyrelsen i Östergötlands län, Sogsstyrelsen, Risantivarieämbetet och Linöpings ommun. Kartorna presenteras i apitel 3 och 4. Utöver artunderlaget har material från JU 2010 och MKB 2010 använts som underlag till ompletteringen. De bilagda utredningarna till ompletteringsrapporten är även underlag till denna MKB, tillsammans med de fördjupande PM som har tagits fram enligt apitel 1.2, rubri Fördjupad unsap. En omplett förtecning över allt underlagsmaterial redovisas i referenssammanställningen. 4.2 Avgränsning och osäerheter Avgränsning i tid Ostlänen finns med i Trafiverets förslag till nationell plan för transportsystemet med en första byggstart Med prognosår menas ett bestämt år som onsevensbedömningen sa utgå ifrån då anläggningen antas vara utbyggd. Prognosåret gäller för samtliga miljöaspeter. I JU 2010 användes två prognosår, dels 2020 med Ostlänen utbyggd, dels 2030 med hela Götalandsbanan utbyggd. Eftersom år 2020 ligger relativt nära i tid används år 2030 som målår i denna MKB. Geografis avgränsning Utredningsområdet avgränsas till sträcan mellan Malmsogen och Glyttinge i Linöping, se figur 4.2. Utredningsområdet inrymmer de olia orridorerna. I bedömningen av miljöonsevenserna är den fysisa områdesavgränsningen varierande beroende på aspet och järnvägens påveran. Generellt behandlas intressen inom och i orridorernas närhet, men rörande påveran på till exempel vatten är influensområdet betydligt större. Föroreningar och ändrade grundvattennivåer an få onsevenser på större avstånd. Även påveran på energi och luft har ett större influensområde då hänsyn måste tas till hela Ostlänens trafisystem. Indireta onsevenser, som till exempel förändrad maranvändning, behandlas översitligt i denna MKB. För de versamheter som etableras till följd av Ostlänen rävs särsilda onsevensbesrivningar som främst berör den fortsatta ommunala planeringen och utvecling av intilliggande områden ring järnvägen. Dessa onsevenser har övergripande besrivits i ommunens översitsplaner för området samt ommer att besrivas ytterligare i det ommande fördjupade ommunala planeringsarbetet med detaljplaner. För miljöaspeterna stads- och landsapsbild, buller samt luftmiljö har doc indireta onsevenser bedömts vitiga att belysa översitligt även i denna MKB. Avgränsning i sa Följande miljöaspeter bedöms i MKB 2010 vara relevanta och ha alternativsiljande egensaper: stads- och landsapsbild ulturmiljö naturmiljö friluftsliv och rereation hälsa och boendemiljö naturresurser ris och säerhet I ompletteringen behandlas samma aspeter som i MKB 2010, med två undantag. Under naturresurser avgränsas jat och fise samt sogs- och jordbrusmar bort eftersom de inte är relevanta inom ompletteringen, då utredningsområdet till största delen går genom tätbebyggt område. Konsevensbesrivningen avser utbyggnad av järnvägssystemet och diret opplade åtgärder såsom bullersydd, ventilationsschat och andra syddsåtgärder. Resecentrum med tillhörande anläggningar och nya vägdragningar ommer att behöva behandlas i den ommunala planeringen. 47

48 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Följande områden bedöms inte påveras av orridorförslagen i ompletteringen: Natura 2000-området och risintresseområdet Kärna mosse. Kärna mosse ligger på ett avstånd från utredningsområdet på ca 200 meter. Efter studier av geologist och hydrogeologist artmaterial samt andra geologisa undersöningar har en bedömning gjorts att området inte ommer att påveras 1. Natura 2000-området Västra Roxen. Roxen ligger ca 3 m från utredningsområdet och bedöms inte påveras av den nya järnvägsanläggningen. Naturreservat Vallasogen. Området ligger ca 1 m söder om ompletteringens utredningsområde och bedöms ligga så långt bort att det inte ommer att påveras. Risintresse för ulturmiljö Tift. I samråd med Länsstyrelsen i Östergötlands län har en bedömning gjorts att risintresse för ulturmiljö Tift inte påveras av orridorerna. Samtliga nycelbiotopområden och områden av naturvärde enligt Sogsstyrelsens inventeringar utom ett nycelbiotopområde i utredningsområdets nordvästra del. Övriga områden ligger utanför utredningsområdet och bedöms därmed inte påveras av ompletteringen. Ostlänen bedöms inte ha någon påveran på fiset i Roxen eller de parametrar som regleras i MKN för fisvatten. 1 Hans G Johansson, utlåtande angående eventuell påveran på Kärna mosse, Västra Roxen Tift Säggetorp Tornby Kallerstad Tallboda Malmsogen Glyttinge Ryd Kärna mosse Gottfridsberg Linöping Tannefors Vallasogen Miljöintressen som avgränsats bort Befintligt stationsområde Läge för nytt resecentrum Ostlänens avslut Utredningsområde Parytor Bebyggelse Industriområde Sog m Figur 4.2 Utredningsområdet inrymmer samtliga fyra orridorer och sträcer sig mellan Malmsogen och Glyttinge. Ett antal områden av risintresse samt nycelbiotopområden och naturvärden enligt Sogsstyrelsens inventering har avgränsats bort. 48

49 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet Osäerheter Pågående sede, utredningssede, utgår ifrån orridorer, vilet innebär osäerheter av olia slag. Exempelvis finns det idag inte unsap om exat loalisering av järnvägen eller om framtida maranvändning och bebyggelseutvecling, vilet påverar möjligheterna att bedöma onsevenser av Ostlänen i både bygg- och driftsedet. Tre större osäerheter har identifierats som påverar onsevensbedömningen: Samtliga orridorer innebär att den befintliga järnvägsanläggningen genom Linöping rivs på de sträcor där Södra stambanan får en ny sträcning. Osäerheter finns ring vad som sa hända med större objet, som den befintliga järnvägsbron och spåren på den, om beslut fattas att gå vidare med orridor C eller D. Att ta bort bron är ett omplicerat projet som an ge onsevenser på miljön och räver en egen miljödom för vattenversamhet, vilet innebär att en egen MKB för borttagande av bron då sa göras. Frågan ommer att hanteras i samråd mellan Linöpings ommun och Trafiveret. Osäerhet finns ring bergtäcning och bergvalitet under Linöping där tunnlarna i orridorerna C och D sa dras. Om det inte går att driva tunnlarna i berg med den metod som vanligen används, borrning och sprängning, an s.. cut and cover-lösning behövas (se apitel 4.3). Detta ger helt andra onsevenser än vid tunneldrivning i berg eftersom funtioner och värdefulla områden i marplan då påveras av schat. För att undvia cut and cover an tunnlar ocså drivas med tunnelborrmasin (TBM). Störst osäerhet ring bergtäcning finns vid godstunnlarna under Rydsogen och Vasastaden. Även tunnlarna för persontåg i utredningsområdets östra del samt söder om Säggetorp har osäer bergtäcning. I denna MKB har utgångspunten varit att det an bli tråg och betongtunnel (cut and cover) enligt figurerna 2.10 och För persontågstunnlarna har det i övrigt utgåtts ifrån att det går att driva tunnlar med borrning och sprängning, medan det för godstunneln i övrigt drivs med TBM. Om det behövs cut and cover på fler ställen utöver vad som är redovisat i figur 2.10 och 2.13 blir onsevenserna större. Osäerhet finns ring samtliga orridorers påveran på grundvattnet både under byggtiden och i driftsedet. I driftsedet är doc osäerheten störst för orridor C och D. Det är opplat till vilen bergtäcning som finns inom utredningsområdet, men även hur grundvattnet naturligt rör sig och i vila mängder. Bedömningarna i denna MKB har baserats på nuvarande unsapsunderlag om områdets geotenisa, geologisa och hydrologisa förhållanden. Utöver detta finns andra osäerheter opplade till val av utformning och tenisa lösningar. Dessa osäerheter anges för de respetive miljöaspeterna i apitel Osäerheterna ger i vissa fall upphov till ett spann i onsevensbedömningen, där det i dagsläget inte går att säga med säerhet vad Ostlänen ommer att ge för onsevenser. Osäerheterna minsas successivt när unsapen om förhållandena fördjupas i ommande planeringssede. 4.3 Korridorförslagens omfattning och påveran Som underlag för onsevensbesrivningen görs här en sammanställning av orridorernas omfattning och påveran, se tabell 4.2. Sammanställningen bygger på exempellinjer för järnvägens sträcning inom respetive orridor. Exempellinjer används för att bedöma ungefärlig omfattning av orridorerna och redovisas inte i artor eftersom den exata dragningen inom den slutligt valda orridoren ommer att utveclas först i nästa planeringssede, järnvägsplan. Sammanställningens syfte är att läsaren sa ges en överblic över orridorernas fysisa mått, som längd och bredd. På det sättet tydliggörs hur orridorernas fysisa omfatt- 49

50 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen ning siljer sig åt. Den fysisa omfattningen är inte beroende av vilen miljöaspet som onsevensbesrivs, i den meningen att exempelvis orridor A är ca 6 m lång oavsett vilen miljöaspet som berörs. Besrivning av påveran Nedan görs en generell besrivning av hur tunnlar och broar påverar sin omgivning under driftsede och byggsede. Station på bro, upphöjd järnväg (orridor A och B) Driftsede negativ barriäreffet minsar om passagemöjligheter finns under bron. Stadsbild och ulturmiljö an påveras negativt av en upphöjd bana, bullerplan blir mer påtagliga i upphöjt läge än på marplan, ytor som tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö och stadsbild och påveras negativt. I anslutning till bytespunten i Linöping blir det attrativa lägen för versamheter och handel, vilet medför en förändrad stadsbild. Byggsede ytor för byggplatsetableringar, transport av massor, buller, ytor som tillfälligt tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö och stadsbild. Områdena som påveras är doc redan påverade av den befintliga stadsmiljön. Ramper till station på bro, upphöjd järnväg (orridor A och B) Driftsede barriäreffeten öar på upphöjd bana utan passagemöjligheter, visuella aspeter an påvera stadsbild och ulturmiljö negativt, bullerplan blir mer påtagliga i upphöjt läge än på marplan, ytor som tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö och stadsbild och påveras negativt. Tabell 4.3 Omfattning och påveran av orridorförslagen. Siffrorna är ungefärliga och an omma att ändras i nästa planeringssede när exat dragning av järnvägen utveclas inom den orridor som Trafiveret beslutar att gå vidare med. Korridor A Korridor B Korridor C Korridor D Total längd, m ca 6 ca 9 ca 11 ca 9 Bergtunnlar, m 0 0 ca 24 ca 8 Cut and cover 0 0 ca 3,6 ca 2,4 (betongtunnlar), m Tråg, m 0 0 ca 6 ca 2 Ny järnväg i marplan, ca 3 ca 6 ca 4 ca 6,3 m Upphöjd järnväg på ca 1,5 ca 1,5 0 ca 1,4 bro, m Upphöjd järnväg ca 1 ca 1 0 ca 1 ramper, m Bredd på bro, m ca 100 ca ca 60 Vattenversamhet Ja, bro över Stångån Ja, bro över Stångån Ja, tunnlar och tråg Ja, tunnlar och tråg Massbalans Behov av etableringsytor Jordschat: översott 0,07 miljoner m 3 Bergschat: undersott 0,15 miljoner m 3 Jordschat: översott 0,12 miljoner m 3 Bergschat: undersott 0,20 miljoner m 3 Jordschat: översott 1,20 miljoner m 3 Bergschat: översott 2,60 miljoner m 3 ca 3 st ca 3 st ca 5 varav 4 för tunnlar Jordschat: översott 0,27 miljoner m 3 Bergschat: översott 0,83 miljoner m 3 ca 5 varav 3 för tunnlar 50

51 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet Byggsede ytor för byggplatsetableringar, transport av massor, buller, ytor som tillfälligt tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö och stadsbild. Ny järnväg i marplan (orridor A, B, C och D) Driftsede - Ostlänen påverar landsapet diret genom det visuella intrycet av järnvägen och genom att till exempel utblicar bryts. Järnvägen an även medföra indireta onsevenser genom förändrad maranvändning på grund av ändrade bruningsförhållanden som innebär avflyttning och igenväxning, och även historisa samband an brytas. Byggsede - ytor för byggplatsetableringar, transport av massor, buller, ytor som tillfälligt tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö och stadsbild. Tunnlar och station i underjordist läge (orridor C och D) Driftsede - påveran opplad till tunnellösningar är främst minsad barriäreffet, minsat buller ovan mar, eventuell påveran på yt- och grundvatten, ventilationsanläggningar ovan mar som an ge påveran på stadsbilden och ulturmiljövärden, luftvalitet. I anslutning till bytespunten i Linöping blir det attrativa lägen för versamheter och handel, vilet medför en förändrad stadsbild. Byggsede tillfällig påveran på yt- och grundvatten, ytor för byggplatsetableringar, transport av massor, buller, ytor som tillfälligt tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö och stadsbild. Cut and cover (betongtunnlar) 2 (orridor C och D) Driftsede - minsad barriäreffet, minsat buller ovan mar, eventuell påveran på yt- och grundvatten, ytor som tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö och stadsbild och påveras negativt. Byggsede tillfällig påveran på yt- och grundvatten, ytor för byggplatsetableringar, transport av massor, buller. Ytor som tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö, friluftsliv och stadsbild och påveras negativt. Tråg (orridor C och D) Driftsede visuell och fysis barriär, buller, ytor som tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö och stadsbild och påveras negativt. Eventuell påveran på yt- och grundvatten. Byggsede tillfällig påveran på yt- och grundvatten, ytor för byggplatsetableringar, transport av massor. Ytor som tas i ansprå an ha värde för naturmiljö, ulturmiljö, friluftsliv och stadsbild och påveras negativt. Vattenversamhet Lösningar som räver byggande i vatten, exempelvis bropålar an särsilt under byggsedet medföra påveran på yt- och grundvatten, fise, naturmiljöer och rereationsområden. Tunnelanläggningar an påvera grundvattenflödet och ge negativa onsevenser för natur- och ulturmiljön. Tågtrafi Tågtrafien i sig ger i både driftsedet och byggsedet upphov till bullerstörningar, eletromagnetisa fält, stomljud och vibrationer. Med tågtrafien finns ocså riser (urspårning, ollisioner, farligt gods) som generellt riserar att påvera passagerare och männisor i staden på olia sätt beroende på yt- eller tunnelläge. I byggsedet finns särsilt riser opplade till provisorisa spårlösningar och etapplösningar. 2 Cut and cover innebär att tunneln byggs i ett öppet schat. När tunneln är färdigbyggd fylls resten av det bortgrävda materialet igen upp till marnivå. 51

52 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen 4.4 Stads- och landsapsbild Med stads- och landsapsbild avses järnvägens påveran på landsapets och stadens aratärsdrag och upplevelse som rumsavgränsning, orientering, utblicar, strå och visuella samband. Förutsättningar Linöpings stad är uppbyggd ring Stångån och stadens historia retsar ring möjligheten till transporter på ån. Historist har det utveclats versamheter och industrier ring Stångån, som ofta släppt ut föroreningar i ån. Stångåns stränder är i dag till stor del exploaterade av bebyggelse, infrastrutur och gator och över ån finns flera broar. Järnvägen med bro över Stångån, bangård och broar för orsande biltrafi utgör ett relativt tydligt inslag i delar av stadsbilden. Stads- och landsapsbilden inom utredningsområdet an indelas i följande områden: Stadsbryn i öster - ett öppet landsap med inslag av versamhetsområden och storsalig infrastrutur Centrala Linöping - ett stadsrum präglat av äldre vartersbebyggelse och av Stångån Versamhetsområde - en stadsmiljö som domineras av versamhetsområden mellan Tornby och Övre Vasastaden Stadsbryn i väster - ett landsapsrum antat av bostadsområdena Säggetorp i norr och Barhäll i söder samt med stor påveran av Rydsogen. Bedömning av intressets värde De centrala delarna av Linöping och området ring Stångån bedöms ha ett relativt högt värde för stads- och landsapsbilden bland annat på grund av befintliga ulturmiljöer och risintresseområdet för ulturmiljö. Området ring Stångån peas ocså ut som ett område med änslig landsapsbild i MKB Konsevenser Allmänna onsevenser Samtliga orridorförslag innebär att den nya bytespunten an anordnas med möjlighet till effetiva byten. Bytespunten blir ett dominerande inslag i stadsbilden, men som ges goda förutsättningar att anpassas till ringliggande stadsstrutur. Det nya läget för resecentrum sapar goda förutsättningar för bra tvärförbindelser vid resecentrum och Stångån. Vid befintligt resecentrum frigörs mar och byggnader och området ges förutsättningar att integreras med centrum. Områdets ulturhistorisa betydelse an doc påveras, se vidare apitel 4.5. Nollalternativ Nollalternativet innebär ingen förändring, järnvägen varstår som en del i stads- och landsapsbilden. Södra stambanan varstår för trafiering av både regionaltåg, snabbtåg och godståg. Nollalternativet bedöms därför ge försumbara onsevenser. Korridor A Utbyggnaden av orridor A görs i huvudsa på bangårdsmar och i närheten av befintlig järnväg. Södra stambanan varstår som en naturlig del i stadsmiljön, som historis omponent och traditionsbärare. Projetspecifia mål stads- och landsapsbild Utifrån de projetövergripande målen som redovisas i JU 2010 Gemensam del har projetspecifia mål för Ostlänen fastslagits för stads- och landsapsbild. De mål som är relevanta för denna omplettering är: Ostlänen sa inte bryta de visuella sambanden i öppna dalgångar och andra större landsapsrum. Resecentrum i Norröping och Linöping sa utformas så att de blir en intregrerad del av staden och hjälper till att överbrygga barriärer. 52

53 Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet Påveran på stads- och landsapsbilden ommer att utgöras av en 100 meter bred, upphöjd bro med ramper som orsar Stångån. Den upphöjda bron innebär att ytor frigörs och passager öppnas, så att innerstaden an expandera österut över ån, vilet är positivt för stadsutveclingen. Bron och ramperna medför doc även negativ påveran som öad visuell barriäreffet mellan Linöpings innerstad och områdena öster om Stångån, samt en förändrad salupplevelse opplat till årummets småsaliga aratär. Särsilt ramperna upp till stationen bedöms ge negativ påveran. En upphöjd bytespunt blir tydligt avläsbar i stadsbilden och onsevenserna för stads- och landsapsbilden beror på järnvägens höjdläge. Eftersom höjdläget inte är fastställt blir det en osäerhet i onsevensbedömningen. En högre bro an till viss del anpassas till stadens gatunät, men bedöms ge märbart negativ påveran på stadsbilden. En lägre bro påverar stadsbilden mindre, men ger märbart negativ påveran på stadens gatunät. Ingreppets omfattning bedöms som måttlig till stor beroende på den nya brons höjdläge. Konsevenserna för stadsbilden bedöms därför bli små till märbart negativa. I MKB 2010 bedömdes onsevenserna för stads- och landsapsbilden bli liten-måttlig. Då det nu finns mer unsap om rampernas omfattning har denna värdering justerats något. Figur 4.3 Idésiss som visar en schematis volym av Ostlänen på bro genom centrala staden över Stångån. Innerstadens utvecling påveras diret och indiret av bron. Årummet förändras i aratär. Figur 4.4 Vybild från aritettävlingen som Linöpings ommun har genomfört under Det vinnande bidraget heter Åstad. Bild: Metro Ariteter &Rundquist. 53

54 Miljöonsevensbesrivning Januari 2014 Kapitel 4 - Miljöonsevenser i driftsedet Komplettering till järnvägsutredning Ostlänen Korridor B Korridor B bedöms innebära samma påveran på stads- och landsapsbilden som orridor A fram till Steningeviaduten. I de västra stadsdelarna innebär orridor B att spårområdets bredd öar genom nya spår i marplan. Ostlänen och Södra stambanan bör följa varandra för att minsa barriäreffeten. Vid bostadsområdena Barhäll och Ryd an en ca 1,5 m lång bullersyddsåtgärd omma att behövas vilet påverar landsapsbilden negativt. Lisom i orridor A bedöms ingreppets omfattning som måttlig till stor beroende på den nya brons höjdläge. Konsevenserna för stadsbilden bedöms därför bli små till märbart negativa. Korridor C Tunnelalternativet medför att stora ytor frigörs i centrala lägen och att stadsstruturen och årummet an utveclas. Den frilagda järnvägsmaren innebär indireta effeter på stadsbilden genom att maranvändningen förändras och innerstaden utveclas. Detta bedöms doc unna hanteras med en medveten utformning och användning av den frilagda järnvägsmaren. Tunnlar an upplevas som otrygga att vistas i. Den underjordisa miljön i bytespunten ställer höga rav på ljus, änsla av rymd och orienterbarhet. För de östra och västra stadsdelarna medför tunnelalternativet att det på vissa sträcor går att överbygga järnvägen och sapa länar. Barriäreffeten förstärs där järnvägsorridorerna går i synliga tråg ovan mar i stadens ytteranter. Tråg bedöms doc inte ha samma negativa påveran på landsapsbilden som järnväg i upphöjt läge. Järnvägen som historis omponent och traditionsbärare försvinner. Korridoren C bedöms innebära positiva aspeter för stadsoch landsapsbilden och bedöms därför ge positiva miljöonsevenser för stads- och landsapsbilden. Korridor D Järnvägsbron blir något smalare än i orridor A och B, och möjligheten att passera längs Stångån gör att området fortfarande an utnyttjas. Visuellt blir det doc fortfarande en viss förändring som sulle unna påvera stadsbilden negativt. Korridoren innebär att ytor vid den befintliga stationsbyggnaden frigörs. Passager blir Figur 4.5 Idésiss som visar Ostlänen i en tunnel under staden. Innerstaden an utveclas på stadens och årummets villor. 54