Tunafors 1:1 m.fl. (Sveaplan)

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (16) Stadsbyggnadsförvaltningen SBN/2008:403 Planavdelningen Magdalena Lindfeldt, Planprogram för del av Tunafors 1:1 m.fl. (Sveaplan) Centrum Esilstuna ommun Planprocessen Under programsedet upprättas ett planprogram som sänds ut på samråd till berörda. Syftet med planprogrammet är att ange förutsättningar för planarbetet, uttryca ommunens vilja och mål med planuppdraget samt att i ett tidigt sede ta del av berördas synpunter. Efter programsamrådet avgörs om arbetet sa gå vidare med detaljplan för hela eller delar av programområdet. I detaljplanen ges en samlad bild av maranvändningen och hur miljön är tänt att förändras eller bevaras. Under samrådssedet för planförslaget ges berörda möjlighet att lämna synpunter på förslaget. Därefter ser en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för gransning av allmänheten, utställningssedet. I antagandesedet antas detaljplanen och vinner sedan laga raft. Efter antagandet har ej tillgodosedda saägare under tre vecor möjlighet att överlaga detaljplanen, sedan vinner detaljplanen laga raft.

2 2 (16) Handlingar Planprogrammet består av denna handling. Syfte Planprogrammet sa belysa förutsättningar och utforma ritlinjer för den fortsatta planläggningen av området. Syftet med programmet är att ge förutsättningar för att Sveaplan på sit an spela en större roll i Esilstunas stadsutvecling samt att möjliggöra en utöning för Sveaplan som stadsdelsnära handelsplats. Planprogrammet redovisar två alternativa möjliga utformningar med omplettering av bl.a. bostäder, och loaler för handel ring Sveaplan. Plandata Areal och marägande Programområdet omfattar ca 40 ha. Allmän plats inom programområdet omfattas av fastigheten Tunafors 1:1 som ägs av Esilstuna ommun. Övrig mar av programområdet omfattas av fastigheten Speditören 1 (1) och 1 (2) som ägs av privat marägare (Retreal Sped AB c/o Nordic Real Estate Partners.)

3 3 (16) Kommunala ställningstaganden Översitsplan och fördjupning av översitsplan I fördjupningen av översitsplanen för Stadsbygden, antagen 2005, anges att för att unna uppnå en långsitigt hållbar bebyggelsestrutur eftersträvas en förtätad och funtionsintegrerad stad. Byggnadsnämnden beslutade i januari 2009 att upprätta planprogram för Tunafors 1:1 m.fl. (Sveaplan). Gällande planer För programområdet gäller idag fyra olia detaljplaner. Den senaste är upprättad och antagen i augusti 2002 och omfattar fastigheten Smörblomman samt del av Speditören 1(2). För själva handelsområdet och fastigheten Speditören 1 gäller antagen plan från Övrig mar inom programområdet ligger inom del av ommunens fastighet Tunafors 1:1 och utgörs i huvudsa av allmän platsmar i två äldre stadsplaner från 1930 resp Mactomten ligger i stadsplanen från 1943 inom användningsområde för motortrafiändamål och får enligt denna endast bebyggas med för motortrafien erforderlig ios eller stationsbyggnad. Redovisning av gällande planer inom programområdet (pricad linje).

4 4 (16) Planeringsförutsättningar Sveaplan en historis tillbaablic År 1890 om infarten från Strängnäs in via nuvarande Djurgårdsvägen. Stadgränsen gic i Ruddammsgatan och Sveaplan, som sulle legat utanför stadens gräns, finns inte. År 1927 finns Sveaplan etablerad som plats. Inom angränsande varter Syrsan och Sångläran finns ännu ingen bebyggelse. Kv. Speditören används bl.a. för versamheter opplat till järnvägen stod varteren Syrsan, Sångläran och Sölden m.fl. stod nyligen lara. (se flygfoto på ommande sida) Samtliga artor och bilder från Stadsarivet

5 5 (16) Histori Flygfoto över Sveaplan fr talet På bilden ser man sticspåren samt mejeriet mitt i bilden. Flygfoto över Sveaplan fr v. Syrsan, sångläran m.fl är nyligen uppförda. Ända fram till 1907 låg platsen utanför stadsgränsen och området har länge legat obebyggt. Under första hälften av 1900-talet fanns här sticspår för järnvägen, mejeri och upplag samt försäljning av petroleumproduter (se flygfoton ovan). På artor från den tiden framstår Sveaplan som en större retangulär plats. På stadsartan från 1938 dyer en darrig cirelmarering upp på Sveaplan. Under 1940-talet gör bilen intåg och med tillförsit på framtiden utformas Sveaplan som en cirulationsplats samt att man uppför en

6 6 (16) servicestation (mac) för bilar står bebyggelsen inom varteren Syrsan och Sångläran lara och Sveaplan har blivit en plats i mötet där flera vägar strålar samman öper Konsum v. Växlaren (nuv. Speditören) och planeringen för ett Domus Hus och Hem med större matmarnad, samt möbel- och inredning, men även ett sortiment med gör det själv -buti sätter igång ser den stora invigningen av Konsum vid Sveaplan. Utveclingen går därefter framåt tills förändringar under och 2000-talet bidrar till att versamheten förändras. Idag är matmarnaden samt restaurangen de ooperativa versamheter som finns var. Därefter har nya atörer ommit in som bidrar och utveclar Sveaplans ställning som ett stadsdelsnära handelsområde. Kulturmiljövärden Programområdet Sveaplan med fastigheterna Speditören 1 (1) och 1 (2) samt del av Tunafors 1:1 ligger inom en ulturmiljö av risintresse, där stora delar av centrala Esilstuna ingår. Risintressets värde ligger i den medeltida tätortsbildningen, samt i industristadens smide och manufatur, som speglar många olia utveclingssteg och sociala förhållanden från medeltid och tal till tiden efter år Man an se stadens utvecling fram till nu i stadsplanemönster, industrianläggningar och bostadsbebyggelse. Inom programområdet finns ingen bebyggelse var som har ett ulturhistorist värde. Programområdet gränsar däremot till bebyggelse med ulturhistorist värde ex. mejeribyggnaden. Det ulturhistorisa lager som är intressant för Sveaplan ligger i huvudsa dolt under ytan (se nedan) Fornlämningar Delar av fastigheten Speditören ligger inom fornlämningsområde 554:1 inom den medeltida stadens avgränsning. På platsen har under tal legat en ungsgård till tidigare Esilstuna slott. Mararbeten inom fornlämningsområdet räver Lst tillstånd enl. 2 ap 12 KML och an vara förenat med villor om areologis undersöning.

7 7 (16) Nuläge Illustrationsbilder Brister Sveaplan Planavdelningen Trafiplatsen Sveaplan och dess närmaste omgivning med dess öpcentrum upplevs idag som en styvmoderligt behandlad plats. Den del av fastigheten Speditören 1(1) som inte utgörs av öpcentret består till största delen av parering och hårdgjord mar. Även triangeltomten Speditören 1(2) utgörs av hårdgjord mar med parering. I sydvästra hörnet ligger en bensinpumpsstation. Söder om rondellen finns en yta där det tidigare legat en bensinmac. Området är idag en grusad yta med plantering. Handel Vegetation Strövområden Under 2008 utfördes av anlitad onsult; Nordplan en detaljhandelsutredning för Esilstuna. Denna redovisar bl.a. för- och nacdelar med olia strategier ur handelsperspetiv. I ommunens övergripande mål om att öa attrativiteten i Esilstunas centrum spelar handeln en vitig roll. Ur hållbarhetsperspetiv spelar stadsdelsnärahandel och närservice en vitig förutsättning för att på sit uppnå minsad limatpåveran. Med denna bagrund är ommunens ställningstagande att stödja en utvecling som bidrar till att stära stadsdelsnära handel och service. Programmets förslag för Sveaplan är ett vitigt steg i detta arbete. Programområdet utgörs i huvudsa av hårdgjorda ytor. Grönsan inom programområdet utgörs av en trädrad utmed Kungsgatan och cyelvägen i fd. banvallen. Därutöver finns enstaa träd ut mot Lundbladsvägen och på pareringsytorna. I anslutning till programområdet ligger Hisingsbace som utgör ett vitigt grönområde för närrereation. Bebyggelsen invid Sveaplan har god tillgång till grönområden men är p.g.a. omgivande vägnät i grannsapet besuren från dessa. Hisingsbace bidrar förutom som ett nära grönområde även med sin grönsa som en valitet för stadsbilden, utblicar för de boende och för ett gynnsammare loallimat.

8 8 (16) Geoteni Marradon Marföroreningar Maren inom programområdet består av finsediment silt och torrsorpslera samt finsediment lös lera, enligt den översitliga geologisa artan från Geologis utredning och undersöning av grundvattenförhållanden sa utföras innan schatning ser för byggnader och anläggningar. Området ligger inte inom högrisområde för radon. Vid tidigare schatning har fyllnadsmassor av gjuterisand påträffats inom programområdets västra delar. Tidigare industriell versamhet inom området an ha orsaat marföroreningar. I länsstyrelsens nationella databas för potentiellt -och/ eller förorenade marområden finns uppgifter om tre objet inom programområdet. Utredning ring marföroreningar rävs därför i detaljplanesedet. Buller Programområdet är utsatt för väg- och tågtrafibuller vilet innebär ris för att man översrider gällande ritvärden för ny bostadsbebyggelse. En noggrann bullerutredning sa utföras i samband med detaljplanearbetet. Ritvärdena enligt Boverets allmänna råd är inte rättsligt bindande normer, utan sa vara vägledande för bedömningar med hänsyn till loala fatorer och särsilda omständigheter i det ensilda fallet. Service Sveaplans öpcentrum innehåller matvaruaffär, möbelaffär, lesasaffär, apote och lädaffär. På ca 5 minuters gångavstånd finns hela centrums serviceutbud. Gator och trafi Hållbart transportsystem Gång- cyelnät Att arbeta för ett hållbart transportsystem är en övergripande målsättning för trafien i Esilstuna. Med det avses en positiv utvecling av samtliga hållbarhetsaspeter parallellt med eonomist - miljömässigt och socialt. Begrepp som tillgänglighet, god miljö, minsad limatpåveran, transportvalitet, regional utvecling, en säer trafi, god hälsa och jämställdhet samt rättvis fördelning besriver vitiga aspeter av ett hållbart transportsystem. Framtida lösningar för utformningen ring Sveaplan har påveran på möjligheterna att nå ett hållbart transportsystem för Esilstunas stadsbygd. Genom programområdet i fd. järnvägsspåret finns en cyelbana som länar ihop befintliga cyelstrå och utgör ett vitigt cyelstrå i staden. Dagens huvudstrå för gång och -cyelnätet passerar idag Sveaplan på Kungsgatans norra sida och fortsätter på separat cyelbana utmed Intagsgatan och vidare utmed Strängnäsvägen. I Kungsgatans förläning, sydöst om Sveaplan utgörs huvudstrået av cyelstrå i örbanan. Utmed järnvägen finns separat gc-bana som ommer att spela en vitig roll som strå mot utbyggnadsområdet Odlaren.

9 9 (16) Kolletivtrafi Sveaplan har goda olletiva trafiförbindelser. Hållplats finns utmed Kungsgatan ca 70 meter från öpcentrumets entré. Fyra busslinjer försörjer området flera gånger i timmen. Gatunät och trafi Programområdets läge utmed huvudstrået mot centrum gör att området är väl tillgängligt för bilburna. Kungsvägen utgör huvudtillfart och trafieras av fordon/åvdt. Sveavägen har en trafimängd på 5800 fordon/åvdt och Intagsgatan har en trafimängd på 6000 fordon/åvdt.

10 10 (16) Trafiflöden fr (Källa: Trafien i Esilstuna2009) Sveaplansrondellen marerad Tillfart till Sveplans öpcentrum ser idag antingen via Ruddammsgatan eller Lundbladsvägen. Tenis försörjning Tenis försörjning Dagvatten Den tenisa infrastruturen är väl utbyggd i anslutning till programområdet. Området utgörs redan idag av hårdgjorda ytor och med ytterligare bebyggelse an påvera infiltrationen till grundvattnet. I ommande planarbete sa fastighetsägaren redovisa lösningar för LOD.

11 11 (16) Förslag till förändringar Övergripande strutur Sveaplan ligger som ett nav där Sveavägen, Intagsgatan och Kungsgatan sammanstrålar. Detta utgör en vitig entré till Esilstunas centrum. De nya byggnadernas höjd och placering, samt gestaltning av gaturum och stadsbild sa ses i ett större sammanhang och utgöra ett väl avvägt omplement av befintlig stadsstrutur. Illustrationsbilder Kvalitéer Sveaplan Planavdelningen Ett attrativt Sveaplan Ur bl.a. stadsbyggnadsperspetiv är det vitigt att sapa attrativa mellanrum mellan föreslagna byggnader. Placering av entréer, materialval av torg/ p-ytor och pareringslösningar är vitiga delar i en helhet. Cirulationsplatsen vid Sveaplan är idag utformad med tilltagna dimensioner. För framtiden vill vi sapa ett trafirum för alla (shared space) där det finns utrymme för ett stadsliv. En annan uttalad strategi är att försöa minsa barriärveran av bl.a. vägar. För Sveaplans del handlar det om järnvägen som utgör en barriär för utbyte av rörelse mellan norra och södra sidan om järnvägen.

12 12 (16) Alternativ 1 Planillustration för alternativ 1 möjlig utformning Planavdelningen Alternativ 1 Innebär att dagens rondell med befintlig utformning finns var. Infart till Sveaplans öpcentrum ser från Lundbladsvägen och Ruddammsgatan som idag. Befintlig trafiföring blir var och angöring till de nya bostäderna inom v. Speditören 1 (2) ser från Ruddammsgatan via pareringen. En ny möjlig oppling med GC-väg under järnvägen an prövas. Två alternativ som studerats redovisas på artan. Inom fd. mactomten an en lägre byggnad innehållande ev. service eller handel prövas. Planillustration för v. Speditören 1(2) föreslagen utformning. 2Karsmanariteter AB

13 13 (16) Principsetion för hantering av gräns mot angränsande fastigheter. 2Karsmanariteter AB Föreslagen bostadsbebyggelse inom varteret Speditören varierar i våningshöjd mellan 4-5 våningar. En grön innergård tillsapas som hanterar befintliga höjdnivåer mot angränsande fastigheter med växtlighet.

14 14 (16) Alternativ 2 Planillustration för alternativ 2 - möjlig framtida utformning. Planavdelningen Alternativ 2 innebär att dagens rondell byggs om alternativt utformas som ett trafirum för alla (shared space). Infart till Sveaplans centrum ser fortsatt från Lundbladsvägen. Fd. mactomten övergår till vartersmar och an prövas för bebyggelse i 4-5 våningar. Fortsatta studier med ett alternativ med en högre byggnad bör inte uteslutas. Volymstudie ring föreslagen framtida bebyggelse..2karsmanariteter AB Alternativet innebär ocså att bebyggelse an prövas utmed Kungsgatan i 3-4 våningar samt inom v. Speditören 1(2.)

15 15 (16) Parering Med föreslagen utbyggnad behövs ytterligare p-platser. Eftersom p-platserna inom fastigheten Speditören 1(1) och 1(2) används vid olia tider bör ett system för samutnyttjande prövas. Med anledning av att majoriteten av fastigheten ligger inom fornlämningsområde samt även sannolit innehåller marföroreningar an ett mindre p-hus ut mot järnvägen prövas. En sådan byggnad sulle ocså unna utgöra bullersärm för tillommande bebyggelse. Ett p-hus i läge ut mot järnvägen måste utformas så att det inte utgör en visuell mur och ej heller sapar en basida ut mot cyelvägen som löper parallellt med järnvägen. Konsevenser Framtagen behovsbedömning har varit på tidigt samråd hos Länsstyrelsen. Kommunen bedömer inte att planen an påvisas ha betydande miljöpåveran, men att onsevenser av förslaget gällande hälsa och säerhet (bl.a. buller och risaspeter) samt ulturmiljö sall utredas i ommande planarbete. Buller I området är det svårt att lara ritvärdet för ny bostadsbebyggelse, 55 db(a) evivalentnivå vid fasad. Då det är ett centrumnära område an man istället åstadomma en god ljudmiljö genom att tillämpa avstegsfallet där lägenheterna har tillgång till en tyst sida, högst 45 db(a) maximalnivå. I det fortsatta planarbetet måste man göra en detaljerad bullerutredning och det är då vitigt att ta med samtliga bullerällor: vägtrafi, tågtrafi, buller från pareringsytor samt buller från leveranser och godshantering. Kulturmiljö Med anledning av att programområdet ligger inom risintresse för ulturmiljövården sall ev. onsevenser av planförslaget, som an medföra att ev. värden som onstituerar risintresset påveras, belysas i ommande planarbete. Tenis försörjning Plangenomförande Området är väl försörjt med ommunala vatten- och avloppsledningar, som har apacitet för öad belastning. Programområdet passeras av huvudledningsnätet för fjärrvärme. Kapacitet finns för framtida anslutning. Stadsnätet för bredbandsanslutning finns framdraget och det finns goda möjligheter att ansluta nya fastigheter till nätet. Marägarna ansvarar för plangenomförande på vartersmar. För allmänna platser, gator, parer, gång- och cyelvägar svarar ommunen. Planarbetets bedrivande Fortsatt arbete Utifrån de synpunter som framförs under samrådet ommer en eller flera detaljplan/-er att upprättas. Preliminär tidplan Samrådsutställning Planprogram Ett efterföljande planarbete an bedrivas utifrån nedan preliminära tidsplan: Samrådsutställning Detaljplan Utställning Detaljplan ot-nov 2010 v v

16 16 (16) Kommunfullmätige antar planen Detaljplanen vinner laga raft v v Arbetsgrupp Arbetet med detaljplaneprogrammet har bedrivits i projetform. Från fastighetsägaren har Johan Åström samt aritet Per Karsman medverat. Medverande tjänstemän har varit: Ivan Andic Ann Jannerman Anette Larsson Kent Andersson Lars-Göran Birgersson Anna Götzlinger Daryush Keshavarz Camilla Björman Bosse Nitzler Miael Elind Veronica Kronholm Peter Jensen-Urstad Lars-Göran Birgersson Eivor Rudin Camilla Ährlund Daniel Johansson Conny Pettersson Miael Jonsson Magdalena Lindfeldt SBF; Planavdelningen (trafi) SBF, Paravdelningen SBF, Byggavdelningen (bygglov) SBF, Trafiavdelningen Vuxenförvaltningen Stadsmuseet Kart- och GIS Mar och Fastighetsavd. Energi- och miljö (fjärrvärme) Energi- och miljö (el) SBF, Projetavdelningen Miljö- och räddningstj Miljöavd. Vuxenförvaltningen SBF; Planavdelningen (landsap) SBF; Planavdelningen (-n biolog) Energi- och miljö (va) Energi- och miljö (avfall) KLK, Näringslivsenheten SBF, Planavdelningen (handläggande planaritet) Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Magdalena Lindfeldt Planaritet Björn Sjölund Planchef