4. LANDSKAPSBILD. Landskapsbild

Transkript

1 Landsapsbild 4. LANDSKAPSBILD 4.1. Förutsättningar Utredningsområdet aratäriseras av ett öppet bac- och odlingslandsap med spridda träddungar bland betes- och ängsmarer. Topografin och närheten till havet sapar en uni miljö. Ljus, ljud och dofter präglas av havets närvaro och det böljande landsapet fortsätter inåt land. Landsapet erbjuder milsvid utsit, lummiga dungar, porlande bäcar och brusande hav. Vereån och Klammersbäc utgör tydliga blicfång i landsapet med sina meandrande lopp som bitvis antas av höga raviner belädda med träd och busar, främst av ädellövslag. Vägarna i området har en lång platsontinuitet, även om breddningar och nya beläggningsmaterial delvis har förändrat dem under årens lopp. Mycet på grund av topografin som begränsat utbyggnad av vägar. Bebyggelsen i området ligger främst oncentrerad ring samhällena Brösarp, Havängs sommarby, Vitaby, Ravlunda, Vitemölla och Kivi med mindre gårdar och hus utspridda i landsapet. Huvuddragen i landsapet är fortfarande desamma Figur 35. Vy över det ustnära landsapet mellan Vitemölla och Haväng 35

2 Landsapsbild som vid slutet av 1800-talet, även om bebyggelsen har öat. Hela utredningsområdet ingår i ett område för landsapsbildssydd enligt länsstyrelsens beslut , 19 Naturvårdslagen. Det är ustområdets värden som syddas vilet betyder att byggnaders yttre utseende och färg inte avsevärt får förändras eller sog planteras på öppen mar, utan tillstånd. Figur 36. Klammersbäc slingrar sig fram genom landsapet i väst-östlig ritning 36

3 Landsapsbild Påveran, effeter, onsevenser och möjliga åtgärder Nya ommuniationsstrå an medföra en påveran på landsapet då naturtyper delas upp i mindre enheter. För att minsa påveran på landsapet bör cyelleden placeras där naturvärdena sadas minst och där uppdelning av mar har mindre betydelse för landsapet som helhet, exempelvis på befintliga stigar och i naturliga gränser i landsapet (gränser mellan naturtyper eller ägogränser). Detta medför att naturtyper behåller sina sammanhängande arealer och att även landsapets siftesaratär behålls. I gestaltningsapitlet i vägutredningen anges ritlinjer och exempel på åtgärder för hur cyelleden an passas in i landsapet. Nollalternativet I nollalternativet ommer endast befintliga vägar att användas av cylister och ompletterande syltning ommer att sättas upp där det idag inte finns någon syltning. Ingen ny mar tas i ansprå. Nollalternativet bedöms inte medföra några onsevenser för landsapsbilden. Korridor Väst Breddningen av vägområdet, som utbyggnaden av cyelvägen medför längs med väg 9, innebär en påveran på landsapet genom att såväl banar som särningar ommer att behöva anläggas för att få en acceptabel lutning på cyelvägen. I största möjligaste mån sa doc cyelvägen följa den befintliga topografin och passas in i miljön (se mer i gestaltningsapitlet i vägutredningen), men det bedöms ändå som att de olia alternativen inom orridor väst ommer att medföra relativt stora onsevenser för landsapsbilden. Korridor Öst Bredden på cyelstigen och dess trafitenisa standard ommer att anpassas till miljön i så stor utsträcning som möjligt (se mer i gestaltningsapitlet i vägutredningen). Därmed bedöms orridoren medföra små onsevenser på landsapsbilden. De onsevenser som de tre studerade marmaterialen för orridor öst an få för landsapsbilden besrivs nedan: Stenmjöl Stenmjöl är ett naturligt material som består av bergross. Ur ett landsapsbildsperspetiv ommer stenmjölet att smälta in i omgivningarna både i strandbacarna och i betesmarerna. En cyelstig i stenmjöl bedöms därför ha en liten påveran på landsapsbilden. Träspång Att använda sig av träspång medför en ontrast till de befintliga vandringsstråen i området, eftersom trä används istället för sand. Det finns doc redan idag träspångar i området, och de nya ommer att ansluta till dessa. Påveran på landsapsbilden bedöms som försumbar Mararmering Om plattorna fylls med material till 20 mm över anten på plattorna ommer plattorna inte att synas och cyelstigen bedöms inte påvera landsapsbilden. Sandens rörelser fortsätter och exponeringen av plattorna är föränderlig. Ibland symtar plattornas raster medan de vid andra tidpunter är helt övertäcta. Påveran på landsapsbilden avseende detta bedöms bli liten. I och med att det periodvis ommer att vara svårt att se var cyelstigen går är en utmärning av stigen nödvändig. 37

4 Landsapsbild Figur 37. Stranden vid Vitemölla 38

5 39 NATURMILJÖ 4.2. Förutsättningar Utredningsområdet rymmer en natursön ustremsa med mycet värdefull naturmiljö som hyser många hotade arter. Bland annat finns den sällsynta naturtypen sandstäpp i området, vilen enbart finns på ett fåtal platser i Sverige samt är sällsynt och prioriterad i Europa. Vereån och Klammersbäc slingrar sig genom området och de antas av höga raviner belädda med träd och busar, främst av ädellövslag. Denna typ av miljö har sapat förutsättningar för sällsynt flora och fauna att etablera sig, eftersom bruningen av maren är svår just här. I övriga delar av utredningsområdet har långvarig betesdrift i ombination med extensivt trädesjordbru och alhaltig mar gett upphov till en natur med många ovanliga växt- och djurarter. Den säregna floran trivs i den sandria jorden som lucras upp och rörs om av betande djur och vandrande männisor, vilet sapar de värdefulla så allade sandblottorna som är mycet vitiga för flera hotade arters överlevnad i området. Utan denna onti- VITEMÖLLA Havängs sommarby Sepparpsgården Sepparp Lindgrens länga Ravlunda sjutfält RAVLUNDA Vereån Klammersbäc ation Väg 9 Tittutvägen Ängdala vandrarhem Torup Sandvägen Ravlundavägen Väg 1550 Väst-östliga förbindelsen Tecenförlaring Alternativ i befintlig väg Start- och målpunter Alternativ i ny dragning Korridor Rödlistade arter Meter Ravlunda yra Alternativ i befintlig stig Figur 38. Rödlistade arter i utredningsområdet Naturmiljö

6 Figur 39. Det röda visar sandstäppens utbredning i Vitemölla strandbacar. Orange visar närbeslätade naturtyper på sandmar nuerliga nötning växer marerna lätt igen och floran och faunan hotas. Utöver omrörningen är det vitigt att inga näringsämnen eller näringsgivor tillförs dessa marer, då jordmånen idag är fattig på näringsämnen. Tillförsel av näringsämnen sulle medföra en ris för att nya arter etablerar sig inom området och på så sätt hotar den säregna floran som finns här idag. Ytterligare hot, som dotorandstudier vid Lunds Universitet visar på, är att alen håller på att urlaas i området, samt att frön från sandmarsarter har en begränsad spridningsförmåga. Totalt finns det cira 50 ha sandstäpp i hela Sverige, varav den inom Vitemölla strandbacar utgör cira 15 ha. Sandstäppen vid Vitemölla utgör alltså drygt 30 % av beståndet i Sverige. Idag betar inga djur på själva sandstäppen, vilet bidrar till att en igenväxning pågår. Sandstäppens fortlevnad gynnas av att männisor och djur rör sig i området. Avgörande för att bibehålla sandstäppen är någon form av omrörning så att alhaltig sand förs upp till ytsitet. För att åstadomma detta rävs, inte enbart att männisor och djur rör sig i området, utan även olia typer av sötselåtgärder. Figur 39 visar en arta över sandstäppens utbredning i området. Figur 40. Flygbild från utastet till sötselplanen för Vitemölla strandbacar. Den vänstra bilden är en flygbild från 1940-talet. Den högra är en flygbild som visar dagens situation. 40

7 För att binda sanden i området planterade man på 1800-talet in tall i området norr om Klammersbäc. Samma sa gjorde man söder om Klammersbäc under 1920-talet. Denna tallsog har efterhand brett ut sig mer och mer på beostnad av de torra gräsmarerna i området (där sandstäpp ingår). Figur 40 visar flygbilder från 1940-talet och från idag. Där ser man tydligt hur tallsogen brett ut sig och även förtätats de senaste 70 åren. Figur 41. Sandnejlia som trivs i området. Enligt länsstyrelsen är sandstäppsområdet i start behov av utvecling och den forna dynamien mellan större ytor med bar sand till mer igenväxta områden måste återställas, enligt myndighetens uppdrag från EU. I sötselplanen för natureservatet Haväng och Vitemölla strandbacar står det att arealen sandstäpp sa öa på beostnad av andra sötselområden. Restaureringsåtgärder är bl.a. avverning av alla träd och busar inom sandstäppsområdet. I området med trädbelädda sanddynner föreslås utglesning av sogen. 41

8 I vägutredningsområdet finns ett flertal utpeade syddsområden för naturvården. Nedan listas och besrivs dessa områden och deras naturmiljövärden. För områdenas geografisa utbredning, se figurerna 43, 46, 47 och 48. Natura 2000 (EU:s nätver av syddade områden) Natura 2000-områdena syddas enligt Miljöbalen ap Vereåns dalgång, SE Området präglas av Vereån med biflöden och det omringliggande baclandsapet. Här finns en varierande aratär med delvis öppet ustområde och delvis täta till glesa sogar. Sogarna består av både lövsog och planterad barrsog. Inom området finns ända naturområden som Brösarps bacar och Vitemölla strandängar. Natura 2000-arter inom området är bland andra sandnejlia, stensimpa samt flera fågelarter som ungsfisare och törnsata. Inom de delar av Natura 2000-området som ligger inom utredningsområdet för cyelleden är det sanddynshabitatet och sandstäppen som är prioriterade naturtyper och de hyser de flesta av de hotade arterna inom området. De varvarande ytorna är små, isolerade ifrån varandra och deras valitet försämras successivt. Bevarandestatus för sandstäpp är inte god. I områdets övriga delar utgör såväl alléer, antzoner och vissa barrsogar (äldre tall och granbestånd) vitiga livsmiljöer för de hotade arterna. Kantzoner och alléer utgör spridningsorridorer mellan olia habitat och livsmiljöer för flera arter. Enligt bevarandeplanen för Vereåns dalgång är de största riserna för områdets naturtyp bland annat tillförsel av näringsämnen eller näringsgivor (tex gödsling eller alning), utebliven störning i form av återommande maromrörning eller annan utebliven eller felatig sötsel: Dessutom utgör vägar, anläggningar och annan marexploatering och maranvändningsförändring i området och angränsande områden stora riser. Klammersbäc-Torup, SE Klammersbäc-Torup är ett område väster om väg 9 som följer Klammersbäc under 3 ilometer till Ängdala vid väg 9. Området är lövsogsdominerat och omges av ett öppet åeroch beteslandsap. Natura 2000-arter inom området är bl.a. stensimpa. Klammersbäc SE Klammersbäc är ett område med omväxlande öppen och trädbelädd betesmar som genomorsas av Klammersbäc. Natura 2000-arten stensimpa föreommer även här samt tärd- och fältpiplära. Sandstäppsvegetation föreommer fragmentarist i området, i huvudsa oncentrerat till områdets mitt. Ravlunda sjutfält, SE Ravlunda sjutfält är ett militärt versamhetsområde som består av ett öppet landsap med mindre trädsamlingar och alléer. Knäbäcen rinner genom området och har periodvis mycet lågt vattenflöde. Området betas för att behålla öppenheten och har en stor betydelse för friluftslivet. Natura 2000-arter inom området är bland andra sandnejlia, sandtimotej, spillningslevande salbaggar och fåglar som fältpiplära. 42

9 Kristians Sepparp Vereåns dalgång Väst-östliga förbindelsen Ravlunda sjutfält Tecenförlaring Naturreservat Natura 2000 Korridor Alternativ i befintlig väg/stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunter Väg 9 Ravlunda yra Ravlundavägen Vereån Havängs sommarby Sandvägen Sepparpsgården Lindgrens länga Vitemölla Strandbacar RAVLUNDA Vereåns naturreservat Ängdala vandrarhem Klammersbäc Torup Tittutvägen Figur 42. Naturreservat och Natura 2000-områden Väg 1550 Klammersbäc - Torup Meter VITEMÖLLA 43

10 Risintresse för naturvård Risintressena syddas enligt Miljöbalen ap 3 6. Vereån med dalgång, N66 Området täcer usten från Vitemölla upp till Åhus. Då Vereån härrör från rullstensåsen är vattnet av hög valitet och hyser en värdefull flora och fauna. Runt ån finns bland annat betesmarer och sumpsogar. Naturreservat Naturreservat syddas enligt Miljöbalen ap 7 4. Haväng och Vitemölla Strandbacar, Naturreservatet ligger strax norr om Vitemölla och sträcer sig upp till Vereåns utlopp. I öster gränsar området till Östersjön, och i väster går det i mittenpartiet ända ut till väg 9. Större delen av området är betesmar och hyser landets största föreomst av sandstäpp. Denna naturtyp har högt bevarandevärde då den är sällsynt och i detta fall dessutom av hög valitet. För att bibehålla naturtypen rävs ontinuerlig nötning av marytan för att sapa blottade sandytor där växtligheten an slå rot. Figur 43. Vereån slingrar sig fram 44

11 Syddsvärda arter inom området är bland andra sandnejlia, sandlilja, sandvedel, samt djur som sandödla och flera syddade arter av inseter och fåglar. Enligt reservatsföresrifterna är det inte förbjudet att cyla inom reservatet, men det är förbjudet att bl.a. schata, anlägga väg, dränera och dia ut. Området har stor betydelse för rereation och det ägs av Stiftelsen för fritidsområden i Såne och förvaltas av Stiftelsen Sånsa Landsap. Syftet med naturreservat är enligt sötselplanen att att bevara, restaurera och utvecla ett område med ativa strand- och dynbildningsprocesser, trädlädda dynområden, sandstäpper, meandrande bäcar, ädellövsogar och trädlädda- samt öppna betesmarer med de arter som är beroende av dessa habitat samt att främja det rörliga friluftslivet. Vereåns naturreservat, 11-TOM-1312/76 Naturreservatet är Sånes största reservat. Utöver Vereån så täcer reservatet även Brösarps bacar med ljung- och gräsheder som idag betas. I de östliga delarna dominerar sogen med såväl bosog som blandsog och barrsog Figur 44. Karta, från sötseplanen för Haväng och Vitemölla strandbacar, som visar sötselområden i naturreservatet 45

12 och här finns vilt som ronhjort, älg och rådjur. Längre österut, vid Brösarp, öppnas landsapet upp och betesmar, åer och frutodlingar tar över. Ute vid usten övergår landsapet i sandstäpp. Det finns många syddsvärda arter inom området såsom sandnejlia, sandlilja, sandödla och flera fågelarter som ungsfisare, forsärla och fältpiplära. Vereån utgör även ett reprodutionsområde för havsvandrande öring. Figur 45. Spång över Vereån Figur 46. Vitemölla strandbacar 46

13 risti Strandsydd Strandsydd enligt Miljöbalen ap Inom utredningsområdet gäller ett strandsydd på 100 meter vid vattendragen Vereån, Klammersbäc och Mölleån. Längs Östersjön gäller ett utöat strandsydd på 300 meter. Biotopsyddsområden och generellt biotopsydd Biotopsyddsområden syddas enligt Miljöbalen ap Till sillnad mot de generella biotopsydden i jordbrusmar (enligt förordningen om områdessydd) är biotopsyddsområden i sogen utpeade och avgränsade genom beslut av sogsstyrelsen. Några biotopsyddsområden finns ej inom de studerade orridorerna. Det generella biotopsyddet gäller för bl.a. stengärdesgårdar, alléer, åerrösen och småvatten. sstation Väg 9 Sepparp Ravlunda yra RAVLUNDA Ravlundavägen Väst-östliga förbindelsen Vereån Ängdala vandrarhem Havängs sommarby Ravlunda sjutfält Sandvägen Klammersbäc Tecenförlaring Strandsydd Korridor Alternativ i befintlig väg Alternativ i befintlig stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunter Sepparpsgården Lindgrens länga Torup Tittutvägen Väg Meter VITEMÖLLA Figur 47. Strandsydd. 47

14 Tecenförlaring Naturvärden Nycelbiotoper, naturvärden och sumpsog Inom utredningsområdet finns en nycelbiotop (alsumpsog) och en sumpsog (övrig futsog) som är utpeade av Sogsstyrelsen som syddsvärda. Rödlistade arter och Artsyddsförordningen (2007:845) Inom utredningsområdet finns flera arter som är rödlistade och/eller syddade enligt Artsyddsförordningen. Exempel på rödlistade arter i området är bl.a. sandnejlia, sandtimotej, sandvedel, tofsäxing och svartfläcig blåvinge. Sandnejlia och svartfläcig blåvinge är dessutom syddade enligt artsyddsförordningen. anstad tation Väg 9 Sepparp Ravlunda yra Ravlundavägen Väst-östliga förbindelsen Vereån Havängs sommarby Ravlunda sjutfält Sandvägen Biotopsydd Nycelbiotop Sumpsog Risintresse för naturvården Korridor Alternativ i befintlig väg Alternativ i befintlig stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunter Sepparpsgården Lindgrens länga RAVLUNDA Ängdala vandrarhem Klammersbäc Torup Tittutvägen Figur 48. Korridorer med naturvärden Väg Meter VITEMÖLLA 48

15 Ängs- och betesmarsinventering Inom utredningsområdet finns ett tiotal områden vila är upptagna i Jordbrusverets ängs- och betesmarsinventering. Inventeringarna av bevarandevärda naturtyper och arter är besrivna utifrån valitet och syddsvärde, och de utgör ett värdefullt underlag när detaljstudier utförs i senare plansede. Sepparp Väst-östliga förbindelsen Ravlunda sjutfält Tecenförlaring Ängs- & betesmarsinv. Korridor Alternativ i befintlig väg Alternativ i befintlig stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunter 4.3. Påveran, effeter, onsevenser och möjliga åtgärder Inledning Båda orridorerna berör ett flertal syddade naturområden (se ovan). Om intrång ser i något av dessa områden och an tänas medföra påtaglig sada sa tillstånd söas hos länsstyrelsen (för dispenser och tillstånd se ap 15). Det finns även ris att fridlysta arter berörs och då rävs dispens från artsyddsförordningen. Versamheter som utförs nära vattendragen och havet innebär ingrepp i strandsyddsområden. Strandsyddet behandlas i vägplanen. 9 Ravlunda yra RAVLUNDA Väg 1550 Ravlundavägen Vereån Ängdala vandrarhem Torup Havängs sommarby Sandvägen Klammersbäc Meter Sepparpsgården Lindgrens länga VITEMÖLLA Tittutvägen Figur 49. Ängs- och betesmarer. 49

16 I de sträcningar där cyelleden går på befintligt vägnät bedöms onsevenserna för naturmiljön bli försumbara eftersom ingen ny mar behöver tas i ansprå. Tallsogen har brett ut sig och blivit tätare (se flygbilder från idag och från 1940-talet, figur 40) på beostnad av sandstäppen eller övriga torra gräsmarer. Enligt sötselplanen sall restaureringsåtgärder i form av avverning av all sog och/eller utglesning av sogen att genomföras successivt under de närmsta åren. För att minsa påveran på habitaten inom utredningsområdet bör cyelleden placeras där naturvärdena sadas minst och där uppdelning av mar har mindre betydelse för naturmiljön, som i naturliga gränser i landsapet (gränser mellan naturtyper eller ägogränser). Detta medför att naturtyper behåller sina sammanhängande arealer och att även landsapets siftesaratär behålls. I gestaltningsapitlet i vägutredningen anges ritlinjer och exempel på åtgärder för hur cyelleden an passas in i landsapet. Figur 50. Vereåns mynning 50

17 Som togs upp under förutsättningarna så har sandmarsväxter en begränsad spridningsförmåga. Möjligheten för frön att spridas över en stig med cira en meters bredd är därför begränsad. Detta gäller såväl befintliga stigar i området som en eventuell framtida cyelstig. Nollalternativet I nollalternativet ommer endast befintliga vägar att användas av cylister. Ingen ny mar ommer att tas i ansprå. Nollalternativet bedöms därför inte medföra några onsevenser på naturmiljön. Korridor Väst Gemensamt för alternativen A, B och C är att ny mar tas i ansprå för cyelvägen på sträcan som anläggs parallellt med väg 9 fram till strax söder om Klammersbäc. Här är det främst betesmar och ängar som gränsar till vägen. Söder om Klammersbäc, fram till där alternativ A går ut från väg 9, berör orridoren risintresset Vereån med dalgång samt naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbacar. Här medför all ny mar som tas i ansprå påveran i form av minsade arealer för den värdefulla naturmiljön som hyser en ri flora och fauna. Topografin i området gör att såväl banar och särningar ommer att behöva anläggas för att få en acceptabel lutning på cyelvägen. Konsevenserna för naturmiljön bedöms doc som måttliga eftersom utbyggnad-en av cyelvägen föreslås i omedelbar anslutning till nuvarande väg och varen risintressets eller natureservatets ärnvärden bedöms gå förlorade eller påveras i någon nämnvärd omfattning. Vid Mölleån och Klammersbäc ommer nya broar att anläggas. Området vid Klammersbäc är lassat som Natura 2000-område (Klammersbäc), risintresse för naturvård (Vereån med dalgång) och naturreservat (Haväng och Vitemölla strandbacar). Broarna sa utformas så att ingen eller minimal påveran görs på Mölleån och Klammersbäc. Cyelvägen hamnar fysist utanför Natura 2000-området Klammersbäc-Torup och medför därför inget intrång. För att undvia ris för indiret påveran måste speciell hänsyn tas i byggsedet. Strax söder om Klammersbäc och norrut delas orridoren upp i alternativen A, B och C. Det som är alternativsiljande specificeras under respetive alternativ nedan. Alternativ A Cyelstigen mellan väg 9 och Sandvägen löper bitvis igenom Natura 2000-området Klammersbäc, Natura 2000-området Vereån med dalgång, risintresset för naturvård Vereån med dalgång och naturreservat Haväng och Vitemölla strandbacar. Natura 2000-arealen minsar något till följd av cyelstigen. Påveran bedöms som liten då de naturtyper som framförallt syddas (sandstäpp och ravinen vid Klammersbäc) inte föreommer på denna plats. Risintressets eller naturreservatets ärnvärden bedöms inte gå förlorade eller påveras i någon nämnvärd omfattning och därför bedöms onsevenserna på naturmiljön som helhet som måttliga. Trots att man mellan väg 9 och Havängs sommarby försöer lägga cyelstigen i naturliga gränser i landsapet ommer cyelstigen att göra intrång i flera ängs- och betesmarer och sapa en barriär i landsapet. Kantzoner, som är vitiga spridningsorridorer och vitiga livsmiljöer för hotade arter, an omma att påveras negativt p.g.a. av att mar tas i ansprå för cyelstigen mellan väg 9 och Sandvägen. Konsevenserna bedöms som måttligt negativa därför att marintrånget blir litet i området och antzonernas värde som livsmiljöer och spridningsorridorer inte bedöms gå förlorade. 51

18 Marintrånget bedöms loalt medföra en viss negativ påveran på floran då delar av dess växtplats försvinner. Konsevenserna av detta bedöms som måttligt negativa. Alternativ B Anläggandet av en ny cyelväg längs väg 9 från strax söder om Klammersbäc till infarten till Havängs sommarby medför att mar tas i ansprå som ingår i Natura 2000-området Klammersbäc, risintresset för naturvård Vereån med dalgång och naturreservat Haväng och Vitemölla strandbacar. Natura 2000-arealen minsar något till följd av cyelstigen. Påveran bedöms som liten då de naturtyper som främst syddas (sandstäpp och ravinen vid Klammersbäc) inte föreommer på denna plats. Risintressets eller naturreservatets ärnvärden bedöms inte gå förlorade eller påveras i någon nämnvärd omfattning och därför bedöms onsevenserna på naturmiljön som helhet som måttliga. Alternativ C Anläggandet av en ny cyelväg längs väg 9 från strax söder om Klammersbäc vidare norrut medför att mar tas i ansprå som ingår i Natura 2000-området Klammersbäc, risintresset för naturvård Vereån med dalgång och naturreservat Haväng och Vitemölla strand- bacar. Natura 2000-arealen minsar något till följd av cyelstigen. Påveran bedöms som liten då de naturtyper som syddas (sandstäpp och ravinen vid Klammersbäc) inte föreommer på denna plats. Risintressets eller naturreservatets ärnvärden bedöms inte gå förlorade eller påveras i någon nämnvärd omfattning och därför bedöms onsevenserna på naturmiljön som helhet som måttliga. Strax söder om orsningen mellan väg 9 och Ravlundavägen ligger en bit av den södra delen av Natura 2000-området Vereåns dalgång samt Vereåns naturreservatet. Områdena går ner som en tapp mot väg 9 så intrånget ommer att bli minimalt. Intrånget bedöms i ge några negativa onsevenser eftersom Natura områdets och naturreservatets ärnvärden inte bedöms påveras. 52

19 Korridor Öst Både Klammersbäc och Vereån är lassade som Natura 2000-områden, naturreservat samt risintresse för naturvård. Då det redan finns spångar över åarna/bäcarna bedöms naturmiljön, i form av den syddade floran och den avatisa miljön, inte att påveras negativt av anläggandet av nya spångar. För att försära sig om att ingen negativ påveran på Klammersbäc eller Vereån ser ommer stor vit att läggas vid utformningen av dessa spångar. Konsevenserna av att byta spång (om det sulle behövas) bedöms därför som försumbara. En cyelstig längs med stranden tillgängliggör området och an leda till att fler männisor rör sig i området. En viss ris finns doc att anläggande av en cyelstig analiserar besöarnas rörelsemönster. Det är inte önsvärt med en analisation av besöare i området, utan det gäller att sprida besöare och därmed slitaget så att sandblottor erhålls. Hagar och betesmar >400 m Strandängar Ca 200 m Strand Ca 40 m Cyelstig Informella stigar Figur 51. Setion för orridor öst, alternativ 1. Måtten är grovt uppsattade 53

20 Alternativet går igenom ett område med sandstäpp (eller som har potential att utveclas till det genom restaurering). Naturtypen sandstäpp är redan idag fragmenterad och föreommer fläcvis inom området. En cyelled i området sulle risera att öa fragmenteringen ytterligare och sapa en barriär i ett område där naturtypen har störst sammanhängande areal. En öad fragmentering utgör ett hot mot naturtypens värden. Anläggande av en cyelstig förutsätter någon form av marstabilisering för att underlätta för cylisternas framomlighet. Åtgärder som minsar sandstäppens dynami dels vertialt men även horisontellt utgör ett hot mot naturtypens värden. Vid alla typer av åtgärder måste det därför finnas en medvetenhet om att sandstäppen inte är statis utan dynamis. Det som är alternativsiljande för alternativ 1 och 2 specificeras under respetive alternativ nedan. De onsevenser som de tre studerade marmaterialen för orridor öst an få för naturmiljön besrivs nedan: Stenmjöl Ett av hoten mot den änsliga floran i Vitemölla strandbacar är tillförsel av näringsämnen, då maren idag är mycet näringsfattig. Material med en hög halt av mineraler som har en gödslande effet bör därför undvias. Om mineralerna sulle läca ut i omgivningarna an detta sapa möjlighet för andra främmande arter för området att etablera sig. En geotextildu föreslås att läggas under stenmjölet för att hindra att materialet blandas med sanden. Viss ris finns att stenmjöl an blåsa iväg från cyelstigen och att mineraler filteras ut från stenmjölet vid regnväder. Om alternativ med stenmjöl sa unna bli atuellt måste närmare studier göras för att hitta ett material som är så rent och näringsfattigt som möjligt. Materialet måste i sin sammansättning vara så lit det som finns i området som möjligt Man bör även utreda möjligheterna till att använda ett material som avger al, eftersom alen håller på att urlaas från området. Detta sulle så ifall unna bidra till att förbättra förutsättningarna för den värdefulla floran och faunan i området. Anläggandet av en cyelstig med stenmjöl förhindrar sandstäppens dynami och stigen an utgöra en barriär varför onsevenserna för naturmiljön bedöms som mycet negativa. Träspång Impregnerat vire an inte användas då giftiga ämnen från viret an avges till omgivande mar. Om obehandlat trä används som träspång ommer inga främmande ämnen att tillföras Vitemölla strandbacar. En träspång an bli attrativ att använda för många besöare vilet an leda till en viss analisering av besöarna. Åtgärden medför även den att sandstäppens dynami fysist begränsas. På de platser spång läggs uppstår en barriäreffet för naturmiljön. Konsevenserna bedöms utifrån redovisad hotbild som mycet negativa. Mararmering I den änsliga naturen på Vitemölla strandbacar an tillförsel av främmande material omma att sada den syddsvärda floran i området. Då armeringsplattorna består av hållbar återvunnen plast med en lång livslängd 54

21 bedöms materialet inte avge några ämnen till omringliggande mar. Plattorna an ocså lätt tas upp och ersättas. För sandstäppen innebär mararmering att den vertiala omrörningen riserar att förhindras. Då leden i sig an utgöra en barriär bedöms onsevenserna för naturmiljön som mycet negativa. Möjligheten att flytta plattorna medför doc att leden an läggas om och fastläggningen av sand inte blir permanent. Alternativ 1 I alternativ 1 ommer befintliga stigar i anten av Vitemölla strandbacar att användas. Mellan Mölleån och Sepparpsgården går orridoren igenom sandstäppsområdet som ingår i och syddas inom Natura 2000-området Vereåns dalgång, naturreservat Vitemölla strandbacar och risintresset Vereån med dalgång. Sandstäppen gynnas av regelbunden störning. För att undvia analisering av besöare är cyelstigen placerad invid staetet vid foten av bacarna i den norra delen och längs en större stig i den södra delen. Stigen görs även smal för att bli mindre attrativ för andra än cylister. Detta medför att minsta möjliga maryta tas i Figur 52. Befintlig stig genom tallsogen söder om Haväng 55

22 ansprå och att nuvarande rörelsemönster med många stigar över de öppna ytorna ner mot havet består. En cyelstig innebär att mar längs sträcningen ommer att tas i ansprå. Detta medför en negativ onsevens för den syddade floran, genom minsade växtplatser. Då cyelstigen i största mån ommer att följa befintliga stigar bedöms intrånget som måttligt negativt. Enligt sötselplanen för Haväng och Vitemölla strandbacars utgör sandstäppen cira 20 ha av naturreservatets mar. Om man ränar med en cyelstig på cira 1-1,5 meter bred och 1,78 m lång (från parering till tallsog + från tallsog till Vereån + en liten bit efter Vereån till Sepparpsgården), ommer cyelstigen att ta ett område på 0,18-0,27 ha i beslag. Detta medför: 0,9-1,4 % av total yta sandstäpp inom naturreservatet, om cyelstigen enbart läggs inom naturtypen sandstäpp. Åtgärden riserar doc att öa fragmenteringen, utgöra en barriär och medföra minsad dynami (sandrörelser). Utifrån dessa effeter bedöms cyelstigen unna medföra stora negativa onsevenser för naturmiljön. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär puntvisa åtgärder med exempelvis träspång och/eller mararmering. Vid dessa punter består maren idag av sandblottor med djup lös sand och utgör en del av det befintliga stigsystemet. De puntvisa åtgärderna innebär ett mindre intrång i sandstäppen än en heldragen cyelstig, som är atuell i alternativ 1. Att ingen stig iordningställs innebär ocså att alla besöare är fria att välja sin egen väg genom området. Intrånget bedöms vara mycet begränsat men bidrar loalt till minsad dynami (sandrörelse) och öad fragmentering, vilet medför negativa onsevenser för naturmiljön. Då cyelstigen i största mån ommer att följa befintliga stigar bedöms de negativa onsevenserna av det fysisa intrånget som måttliga. 56

23 Kulturmiljö 5. KULTURMILJÖ 5.1. Förutsättningar De uperade och sandria strandbacarna mellan Haväng och Vitemölla har en tydlig prägel av lång ulturpåveran med stora betesmarer som följd. De många ulturlämningarna från olia perioder under flera tusen år visar att det funnits ria förutsättningar till försörjning i denna usttrat. Bland annat genom lämplig jordmån och goda betes- och slåttermarer. Området är på grund av sitt ustlandsap med yrbyar, fiselägen, strandängar, ålabodar och förhistorisa gravar utpeat som risintresse för ulturmiljön. Området är även utpeat som värdefull ulturmiljö av Länsstyrelsen i Såne län i Kulturmiljöprogram för Såne. Bebyggelsen i området ligger främst oncentrerad ring samhällena Brösarp, Havängs sommarby, Vitaby, Ravlunda, Vitemölla och Kivi med mindre gårdar och hus utspridda i landsapet. Huvuddragen i landsapet är fortfarande desamma som vid slutet av 1800-talet, även om bebyggelsen har öat. Figur 53. Utpeade ulturmiljöintressen ation Väg 9 Järnåldersgravfält Sepparp Ravlunda yra RAVLUNDA Väg 1550 Ravlundavägen Vereån Ängdala vandrarhem Torup Havängs sommarby Ravlunda sjutfält Havängsdösen Öradsaren Sandvägen Klammersbäc Meter Tecenförlaring Kulturmiljöprogram för Såne Risintresse ulturmiljö Korridor Alternativ i befintlig väg Alternativ i befintlig stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunter Sepparpsgården Lindgrens länga VITEMÖLLA Tittutvägen 57

24 Kulturmiljö Området ring Vereån är rit på fornlämningar vila visar att området har varit föremål för odling sedan förhistoris tid. Se figur 55 för arta över registrerade fornminnen i området. Här finns även Havängsdösen, som är en stenåldersgrav. Vid Sepparpsgården finns ett järnåldersgravfält med resta stenar, som ursprungligen var mycet stort. Sepparpsgården är en välbevarad gård, som flyttades till sin nuvarande plats när Ravlunda sjutfält tillom. Söder om Vereåns mynning ligger museet Lindgrens länga, en äldre byggnad i orsvire, där områdets historia och naturförutsättningar besrivs. På östra sidan av väg 9, i höjd med och strax norr om Klammersbäc, finns några fornlämningar som ligger inom den västra orridoren. Här finns bl.a. en gammal Hägnadsvall (Vitaby nr 47) som har flyttats hit från Vitaby socen. Dess ålder och funtion är oänd. Här finns även ett gravfält (Ravlunda nr 171) bestående av cira 16 fornlämningar. Dessa utgörs av 2 domarringar, 1 seppssättning och 13 resta stenar. Strax söder om Havängsvägen finns en fast fornlämning som utgörs av en gravhög (Ravlunda nr 32). Vid Vereån ligger även Öradearen, som är en anläggning för laxfise i form av träistor med mellanliggande stenbryggor. Vid åmynningen finns en äldre hamnanläggning bevarad. Länsstyrelsen i Såne läns Kulturmiljöprogram för Såne utpeas väg 9 som värdefullt ulturmiljöstrå. Vägsträcningen Trelleborg-Simrishamn-Brösarp går i princip i samma sträcning som den gjort under flera århundraden tillbaa. Det finns belägg för vägens sträcning på Sånsa reognosceringsartan från och liaså från Generalstabsartan från 1860-talet. Även en stor del av det mindre vägnätet ring Bosarp, Sepparp och Haväng är i stort detsamma som man an se på båda artorna. Strax söder om Klammersbäc finns spår av en gammal väg från väg 9 mot nordost och vidare över Klammersbäc. Vägen finns inte med på Sånsa Reognoseringsartan från men på Generalstabsartan från 1862 ser man hur denna väg gått. Se figur 54. Figur 54. Generalstabsartan från Det inringade området visar vägen som tidigare gått från väg 9 och norrut. 58

25 Sepparp Ravlunda yra RAVLUNDA Ravlundavägen Väg 1550 Havängsvägen Järnåldersgravfält Fornlämning Ravlunda nr 32 Gravhög Torup Havängs sommarby Figur 55. Registrerade fornlämningar i området Havängsdösen Öradsaren Tecenförlaring Vereån Sandvägen Ängdala vandrarhem 375 Meter Klammersbäc Fornlämning Ravlunda nr 171 Gravfält Fornlämning Vitaby nr 47 Hägnadsvall Sepparpsgården Lindgrens länga VITEMÖLLA Fornlämning punt Fornlämning linje Fornlämning yta Korridor Alternativ i befintlig väg/stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunter Tittutvägen 59

26 Kulturmiljö 5.2. Påveran, effeter, onsevenser och möjliga åtgärder Nollalternativet I nollalternativet ommer enbart befintliga vägar att användas av cylister och ingen ny mar ommer att tas i ansprå. Nollalternativet bedöms därför inte medföra några onsevenser på ulturmiljön. Korridor Väst Korridor Väst ommer troligtvis att beröra den gamla hägnadsvallen som går precis intill väg 9 på den östra sidan av vägen i höjd med och strax norr om Klammersbäc. Det an även bli atuellt med intrång i forlämningsområdet (syddsområde) för gravfältet öster om hägnadsvallen samt i gravhögen vid Havängsvägen Om intrång ser i dessa fornminnen måste tillstånd enligt lagen om Kulturminnen söas hos länsstyrelsen (se mer under apitel 15 - Dispenser och tillstånd). Trafiveret har genomfört samråd enligt ulturminneslagen med länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer det som möjligt att medge tillstånd till ingrepp i de berörda fornlämningarna; gravfältet, hägnadsvallen och gravhögen. Havängs sommarby Klammersbäc Figur 56. Alternativ A där den vier av från väg 9. 60

27 Kulturmiljö För att minimera onsevenserna behöver utformning och detaljloalisering studeras i ett senare sede i samråd med länsstyrelsen. Korridor Väst ligger inom risintresse för ulturmiljö. Kustlandsapet som syddas under risintresset berör den ulturhistorisa aratären av landsapet och cyelvägen bedöms inte medföra några onsevenser på denna aratär. Korridor Öst Korridor Öst ligger inom risintresse för ulturmiljö och syddas enligt ap 3 5 miljöbalen. Kustlandsapet som syddas under risintresset berör den ulturhistorisa aratären av landsapet och cyelstigen bedöms inte medföra några onsevenser på denna aratär av landsapet. Vid Haväng går orridoren genom ett fornlämningsområde men detta bedöms inte beröras eftersom grävarbete längre ned i marytan som sulle unna beröra fornlämningen inte ommer att behöva se. Figur 57. Lindgrens länga 61

28 Rereation och friluftsliv 6. REKREATION OCH FRILUFTSLIV 6.1. Förutsättningar Friluftsliv och rereation spelar en vitig roll inom utredningsområdet. Kusten från Åhus till Simrishamn med Stenshuvud och Vereån utgör risintresse för friluftsliv (L:F4). Risintresset regleras i Miljöbalen ap 3 6 och utpeas av Naturvårdsveret. Hela utredningsområdet utgör även i risintresse för ustzonen (Miljöbalen ap. 4 4). Österlenleden, den sydöstliga delen av Såneleden, löper genom området. Leden går via Haväng, genom naturreservatet Vitemölla strandbacar, till Vitemölla. Sepparp Ravlunda yra VLUNDA Ravlundavägen Vereån Ängdala vandrarhem Havängs sommarby Ravlunda sjutfält Sandvägen Klammersbäc Tecenförlaring Såneleden Risintresse friluftsliv Korridor Alternativ i befintlig väg Alternativ i befintlig stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunter Sepparpsgården Lindgrens länga Välbesöta områden med stora friluftsvärden är Brösarps bacar med dess uperade landsap och ria flora. Även Ravlunda sjutfält och Vitemölla Strandbacar är populära för friluftslivet och genomorsas av flera vandringsleder samt har ett utbrett stigsystem. Båda dessa områden har ett varierat landsap med ri flora och närhet till havet som locar många. Natursyddsföreningen m.fl. ordnar ocså regelbundet turer för naturintresserade inom områdena. Väg 1550 Torup Meter Tittutvägen Vitemölla Figur 58. Risintresse friluftsliv och såneleden Kivi 62

29 Den varierade naturen och det siftande landsapet gör att det finns många olia typer av målpunter. Besösmålen som redovisas ovan ompletteras med mindre och mer informella målpunter runt om i området. Utmed usten är dessa bland annat fisemöjligheter vid hav och åar, bad, utsit från värn i Per Albin-linjen, segelflyg från Ravlunda sjutfält, draflygning på sandstäppen samt lä och fia i talldungar är några. Detta gör att målpunterna är spridda över ett stort område. Det finns ett rit ulturutbud inom utredningsområdet. Utemuseet Lindgrens länga, gravfälten och Haväng är välbesöta. Vitemölla, precis som resten av Österlen, locar turister som är intresserade av onst och med intresse för de många äppelodlingarna. Inom utredningsområdet finns övernattningsmöjligheter på Sepparpsgården och Ängdala vandrarhem och camping. Inom Vitemölla strandbacar finns det redan idag möjlighet att cyla. Det är doc få cylister i området. Det finns inga anlagda stigar till vila cyeltrafien är hänvisad utan både cylister och fotgängare rör sig fritt i området på upptrampade stigar Påveran, effeter, onsevenser och möjliga åtgärder Nollalternativet I nollalternativet bibehålls nuvarande stigar, leder och vägar. Nollalternativet bedöms därför inte medföra onsevenser, positiva eller negativa, för rereation och friluftsliv. Korridor Väst Den nya cyelvägen utmed väg 9 gynnar cyelturismen genom att det övergripande cyelvägnätet an opplas ihop och tillgängligheten till målpunter och natur öar. Korridoren ligger inom risintresse för friluftsliv, vilet har som syfte att sydda ett område mot åtgärder som an sada friluftslivet. En cyelstig med syfte att främja friluftslivet medför därmed märbara positiva onsevenser för risintresset. Cyelvägen ger en gen förbindelse med acceptabel omfort för cylister som passerar området. För friluftslivet för fritidsboende i Havängs sommarby och boende och besöare i Vitemölla sapas en ny loal förbindelse. Målpunter utmed väg 9, så som Sepparpsgården, Ravlunda m.fl. längs den västra orridoren, blir mer Rereation och friluftsliv attrativa och välbesöta medan hav och ust blir seundära målpunter. Tillgängligheten till havet blir oförändrad jämfört med nollalternativet. De informella målpunterna längs havet blir därmed mindre attrativa medan nya an upptäcas längs cyelvägen. Sammantaget ger cyelvägen måttligt positiva onsevenser för rereation och friluftsliv. Det som är alternativsiljande redovisas nedan. Alternativ A Alternativ A påverar positivt genom att naturmiljön vid Klammersbäc och baclandsapet sydost om Havängs sommarby görs tillgängligt och sapar förutsättningar för öad rereation och friluftsliv. Konsevenserna bedöms därför som måttligt positiva för rereation och friluftsliv. Alternativ B Alternativ B fortsätter längs väg 9 och i en raftigt uperad miljö. Tillgängligheten till vandrarhem och camping vid Ängdala gård öar i jämförelse med nollalternativet vilet ger positiv påveran för rereation och friluftsliv. 63

30 Rereation och friluftsliv Konsevenserna bedöms därför som måttligt positiva för rereation och friluftsliv. Alternativ C Alternativet C följer väg 9 på en längre sträca men ger i jämförelse med nollalternativet större positiv påveran på rereation och friluftsliv. I jämförelse med alternativ A och B blir det mer av transportsträca och trafitempot är högre och därför mindre fördelatigt. Den branta bacen från väg 9 vidare mot Sepparp gör det svårcylat och innebär att man får leda cyeln upp för bacen. Konsevenserna bedöms därför som smått positiva för rereation och friluftsliv. Korridor Öst En cyelstig i orridor öst sapar hög tillgänglighet till de, för rereation och friluftsliv, mest attrativa delarna av projetområdet. Samtidigt nyts det övergripande cyelvägnätet ihop vilet ger positiv påveran på rereation och friluftsliv. Tillgängligheten till formella och informella målpunter längs havet öar vilet sapar förutsättningar för att fler an upptäca och vistas Figur 59. Stranden Vitemölla 64

31 Rereation och friluftsliv i området vilet är positivt. Orienterbarhet och tydlighet öar för cylister i relation till nollalternativet då stigen tydliggörs. Korridoren ligger inom risintresse för friluftsliv, vilet har som syfte att sydda ett område mot åtgärder som an sada friluftslivet. En cyelstig med syfte att främja friluftslivet medför därmed märbara positiva onsevenser för risintresset. Alternativ 2 Till sillnad från en cyelstig genom Vitemölla strandbacar är ett alternativ med endast puntvis åtgärder något mer svårcylat men tillgängligheten är doc bättre än i nollalternativet. Bitvis an sträcan vara sandig och cylister an behöva leda sina cylar. Konsevenserna bedöms därför som måttligt positiva. Det som är alternativsiljande redovisas nedan. Alternativ 1 Med en cyelstig längs strandbacarna blir området mer tillgängligt och attrativt för cylister vilet medför märbart positiva onsevenser för rereation och friluftsliv. Sträcan mellan Vitemölla och Haväng är flac vilet sapar bra förutsättningar för cylister. Konsevenserna bedöms därför som stora positiva för rereation och friluftsliv. 65