MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla. Simrishamns kommun, Skåne län. Samrådshandling Objekt:

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Simrishamns kommun, Skåne län Samrådshandling Objekt:

2 Titel: Miljökonsekvensbeskrivning - Vägutredning cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kerstin Åklundh Uppdragsansvarig: Kerstin Åklundh Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 543, Kristianstad, telefon:

3 FÖRORD På uppdrag av Trafikverket Investering Syd har denna Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande Vägutredning för cykelled Brösarp/ Haväng -Vitemölla upprättats av Atkins Sverige AB. Landskap och naturmiljö inom utredningsområdet är komplexa frågeställningar beroende på bland annat stora höjdskillnader och många nationellt värdefulla naturområden. Naturtypen sandstäpp, som är Natura 2000, utgör här Sveriges främst sammanhängande sandstäppsareal och dess bevarandestatus är hotad. MKB:n redogör för två olika alternativ, ett östligt och ett västligt. Båda kommer att ta mark i anspråk vilken i flera fall innehåller värden som är skyddade. För att minimera effekterna har det lagts en stor arbetsinsats på att studera olika lokaliseringar och att ta fram olika standardnivåer på cykelleden allt från enkla stigar till traditionella cykelvägar. Arbetet startades upp under 2010 och en MKB lämnades till länsstyrelsen för godkännande under våren Länsstyrelsens yttrande i juni 2011 innebar att ett kustnära, östligt läge, oavsett standard inte var möjligt att meddela tillstånd till med hänvisning till 7 kapitlet i miljöbalken. Ett västligt läge på cykelleden berör också Natura 2000 och tre kända fornlämningar öster om väg 19 och söder om Klammersbäck. I Länsstyrelsens yttrande framgår att det är möjligt att medge tillstånd till ingrepp i samtliga tre fornlämningar. Trafikverket har sedan tagit fram en MKB som är reviderad och kompletterad utifrån inkomna synpunkter och genomförda samråd. Trafikverkets organisation för uppdraget: Projektledare; Kerstin Åklundh Specialist landskap; Helena Niordson Specialist naturmiljö; Martin Houmann Specialist kulturmiljö; Hans Åström Atkins organisation för uppdraget: Uppdragsledare; Marcus Horning ( ) och Linda Wisenborn 2013 Ansvarig MKB och bitr. uppdragsledare; Linda Wisenborn Handläggare MKB; Sandra Mols (2010) och Linda Wisenborn Trafik; Simon Randahl och Marcus Horning Gestaltning; Fredrik Karlsson och Stina Bodelius Kartor och illustrationer; Ola Gustavsson, Fredrik Karlsson, Mimmi Holegård och Elin Miörner 3

4 4

5 FÖRORD...3 SAMMANFATTNING BAKGRUND Allmänt Projektets syfte och mål Övriga intressenter i området Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Avgränsningar TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT Utredningar Beslut BESKRIVNING AV KORRIDORER Inledning Trafikteknisk standard Nollalternativet Korridor väst Korridor öst LANDSKAPSBILD Förutsättningar Förutsättningar Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder KULTURMILJÖ Förutsättningar Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder REKREATION OCH FRILUFTSLIV Förutsättningar Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder MARKANVÄNDNING INKLUSIVE NATURRESURSER Förutsättningar Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder TRAFIK Förutsättningar Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder KOMMUNALA PLANER Förutsättningar Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder BYGGSKEDE DRIFTSKEDE AVSTÄMNING MOT BERÖRDA MÅL Projektmål Transportpolitiska mål Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer Allmänna hänsynsregler DISPENSER OCH TILLSTÅND SAMLAD BEDÖMNING SAMRÅD FORTSATT ARBETE REFERENSER SKRIFTLIGA REFERENSER ELEKTRONISKA REFERENSER MUNTLIGA REFERENSER BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

6 Sammanfattning SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del av vägutredningen för utbyggnad av en cykelled mellan Brösarp, Haväng och Vitemölla. Vägutredningen redovisar ett antal korridorer inom vilka cykelleden kan anläggas. Syftet med denna MKB är att belysa de effekter och konsekvenser som en cykelled kan medföra inom varje korridor samt att ge förslag på olika åtgärder för att begränsa och minimera eventuella negativa konsekvenser av utbyggnaden. Konsekvenser som behöver utredas närmare i vägplaneskedet när den exakta dragningen av cykelleden är känd ska också belysas. Arbetet med att ta fram denna MKB har gjorts parallellt med vägutredningen för att beakta miljöaspekterna i ett tidigt skede och därmed påverka val och utformning av korridorerna. Inom projektet har man även jobbat med gestaltningsintentioner som arbetats in i vägutredningen och MKB:n. BAKGRUND En cykelled mellan Brösarp och Vitemölla har på både lokal och regional nivå pekats ut som viktig för att knyta ihop cykelnätet i regionen. Österlen är populärt bland turister och det är idag många som väljer att utforska området på cykel eller till fots. Idag är de oskyddade trafikanterna främst hänvisade till smala vägrenar längs väg 9 för att ta sig mellan Brösarp och Vitemölla, vilket innebär trafiksäkerhetsproblem. I flera strategiska dokument framtagna av bl.a. Trafikverket och Region Skåne utpekas behovet av en ny cykelled på sträckningen som stort, vilket även understryks i översiktsplanen för Simrishamns kommun. NOLLALTERNATIVET Nollalternativet i denna MKB innebär att den planerade utbyggnaden av cykelleden inte genomförs och att kompletterande skyltning istället sätts upp för att leda cyklister i blandtrafik längs vägar med låg trafikmängd. Det negativa med detta är att dessa vägar inte är gena och havsnära. Sträckan är idag delvis skyltad, nollalternativet innebär kompletterande skyltning på sträckan. Skyltningen påbörjas i anslutning till befintlig cykelväg vid Brösarps järnvägsstation och leder österut till Skepparp. Härifrån leds cyklisterna vidare söderut och korsar väg 9 i höjd med Ravlunda kyrka. Skyltningen kommer att leda cyklisterna förbi Ravlunda och strax efter Vitaby styrs de mot kusten och ut på väg 9 mellan Kivik och Vitemölla. Nollalternativet är cirka 3,5-11 km km längre än de föreslagna utbyggnadsalternativen. Se figur 1. PÅVERKAN, EFFEKTER OCH KONSEKVEN- SER FÖR NOLLALTERNATIVET Den förväntade trafikökningen på väg 9 gör att de trafiksäkerhetsproblem som idag finns på sträckan kvarstår och förvärras med tiden. UTBYGGNADSALTERNATIVEN Två korridorer av olika karaktär studeras i denna MKB (korridor Väst och korridor Öst). Båda korridorerna ansluter till Tittutvägen i Vitemölla i söder samt en befintlig cykelväg vid Brösarps station och nätet av vägar vid Ravlunda skjutfält i norr. Den västra korridoren innebär att en cykelväg anläggs parallellt med väg 9 med anslutningar på huvudsakligen befintligt vägnät österut mot Skepparpsgården. Den östra korridoren innebär att en cykelstig anläggs genom Vitemölla strandbackar. Inom korridorerna finns alternativa dragningar och standardnivåer. PÅVERKAN, EFFEKTER OCH KONSEKVEN- SER FÖR UTBYGGNADSALTERNATIVEN Båda utbyggnadsalternativen innebär positiva effekter i form av ökad tillgänglighet och höjt rekreativt värde för cykelturism. Området blir mer tillgängligt för rekreation och friluftsliv och det förväntas att antalet besökare som tar sig på cykel eller gåendes till naturområden och kulturevenemang ökar. 6

7 Sammanfattning Teckenförklaring Korridor Koppling på befintliga vägar Nollalternativ Alternativ i befintlig väg Alternativ i befintlig stig Alternativ i ny dragning Start- och målpunkter Väst-östliga förbindelsen C B A Korridor Öst Korridor Väst Tittutvägen 0-alternativ Meter Figur 1. Karta som visar nollalternativet och utbyggnadsalternativen 7

8 Landskapet och naturmiljön är komplext inom utredningsområdet, med stora höjdskillnader och många skyddade naturområden. Den största negativa konsekvensen är påverkan på naturmiljön. En cykelled kommer att ta mark i anspråk vilken i flera fall är skyddad. Lokalt kommer detta att påverka växtplatser för skyddade arter negativt. De negativa effekterna på naturmiljön bedöms som större i korridor Öst då denna innebär längre sträckor genom skyddade områden och påverkan på större ytor med sällsynt flora. Naturtypen sandstäpp utgör här Sveriges främst sammanhängande sandstäppsareal och dess bevarandestatus är hotad i korridor öst. Det är dock i denna korridor som de största positiva konsekvenserna bedöms uppstå för turism och rekreation. Vid en samlad bedömning måste de positiva effekterna av cykelleden för turism och friluftsliv vägas mot de negativa effekterna för naturmiljön och då i första hand sandstäppen. Eftersom naturmiljövärdena är unika och hotade så bedöms de negativa effekterna för naturtypen sandstäpp överväga varför ett västligt alternativ är att föredra. SAMLAD BEDÖMNING Nollalternativet visar en försämrad situation för de oskyddade trafikanterna på sträckan Brösarp-Haväng-Vitemölla år 2030 jämfört med idag vad gäller tillgänglighet, trafiksäkerhet samt värde knutna till rekreation och friluftsliv. Detta ger en indikation på att åtgärder bör vidtas för att förbättra situationen för cykelturismen inom utredningsområdet. 8

9 Bakgrund 1. BAKGRUND 1.1. Allmänt Det saknas idag en cykelled mellan Brösarp och Vitemölla. Cykelturister och andra som nyttjar området för rekreation använder främst väg 9, där trafiksäkerheten är låg, vägrenen smal och där det tidvis är högt trafikflöde. Även det lågtrafikerade vägnätet, som huvudsakligen inte är havsnära, används idag av cyklister. Området nyttjas flitigt för rekreation och av turister och därför är det extra angeläget att den cykelled som saknas i området byggs ut. Önskemål om detta har framförts på såväl lokal som regional nivå av Simrishamns kommun, Trafikverket och Region Skåne. Trafikverket har under de senaste åren satsat hårt på att få en sammanhängande cykelled längs Skånes kust. I dagsläget är det enbart den aktuella sträckan Brösarp/Haväng - Vitemölla som saknar en cykelled för att den östra sidan ska bli komplett. Brösarp Brösarp station Vitaby Havängs sommarby Ravlunda skjutfält KOPPLINGAR SAKNAS Kopplingspunkt mot befintligt cykelstråk Skepparpsgården Vitemölla Kivik Figur 2. Länken som saknas i cykelnätet längs med skånes östra kust. 9

10 Bakgrund 1.2. Projektets syfte och mål Anslutning till befintligt cykelnät norrut via Brösarps station Syftet med vägutredningen är att klarlägga förutsättningarna och ge underlag för val av vägkorridor och trafikteknisk standard för en cykelled mellan Brösarp och Vitemölla. Anslutning till befintligt cykelnät norrut via Ravlundafältet Under arbetet med att ta fram en vägutredning har specifika mål för projektet diskuterats, vilket har resulterat i följande övergripande projektmål: Att skapa en säker, lättillgänglig och attraktiv cykelled för turism och rekreation mellan Brösarp, Haväng och Vitemölla, på egen bana eller i blandtrafik. Utredningsområde Att projektmålen är inriktade på turism och rekreation är på grund av att det är denna typ av cyklister som nyttjar området. I området är arbets- och/eller skolpendling med cykel näst intill obefintlig. Anslutning till befintligt cykelnät söderut via Vitemölla Figur 3. Väg 9 vid Ravlunda 10 Figur 4. Karta över utredningsområdet.

11 Bakgrund 1.3. Övriga intressenter i området Förutom Trafikverket finns andra intressenter i området med liknande mål. Turistnäringen i Skåne, Småland och Blekinge har intentionen att skapa en sammanhängande cykelturistled genom Kronoberg, Blekinge och Österlen, den så kallade Sydostleden. Läs mer under kapitel 2.1 Stiftelsen för fritidsområden i Skåne äger Haväng och Vitemölla naturreservat. Reservatet förvaltas av Stiftelsen Skånska Landskap. Stiftelsen ser positivt på en cykelled på den aktuella sträckan. De har dock en ansats om att hålla naturreservatet så orört som möjligt och att utveckla de unika naturvärden som finns i området, därför anser de att ett strandnära alternativ med en cykelled inte är önskvärt Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har som syfte att klarlägga rådande förutsättningar och att beskriva effekter och konsekvenser av vägutredningens olika utbyggnadsalternativ för människors hälsa och miljön. MKB:n utgör ett underlag för val av utbyggnadsalternativ. MKB-processen är ett systematiskt arbetssätt som syftar till att öka miljöhänsynen i planeringsprocessen och redan i tidigt skede upptäcka kunskapsluckor och identifiera viktiga miljöaspekter. I MKB-arbetet ingår även att ge förslag på åtgärder för att begränsa de eventuellt negativa konsekvenser som kan uppstå på grund av utbyggnaden. Samråd ingår som en del i arbetet Avgränsningar Den geografiska avgränsningen för projektet är Brösarp-Vitaby i väst och havet i öst. I norr går gränsen vid Brösarps station och Ravlunda skjutfält och i söder strax norr om Kiviks samhälle. Även starkt kuperade delar inom området som Brösarps backar och ravinen vid Klammersbäck utgör avgränsningar då alternativa sträckningar här inte kan anses rimliga. Vid Klammersbäck är höjdskillnaden som mest cirka 25 meter. Kostnaderna för att anlägga en cykelled över dessa områdena skulle bli orimligt stora. Dessutom skulle man behöva göra stora ingrepp i framförallt Brösarps backar för att kunna anlägga en cykelled där och detta är inte försvarbart ur ett natur-, kultur- eller landskapsbildsmässigt perspektiv. Området är drygt 10 km långt och 7 km brett. Se figur 4 och 6 för den geografiska avgränsningen. Projektet bedöms ej ge påverkan utanför det geografiska området, därför redovisas inget influensområde för projektet. I förstudien har ett mindre utredningsområde använts, där endast alternativ för en cykelstig i korridor öst studerades. I Länsstyrelsen i Skåne läns yttrande från framkom att andra alternativa dragningar av cykelleden bör utredas. Detta har anammats av Trafikverket som har beslutat att ta fram en vägutredning för cykelleden. Då påverkan på buller, vibrationer och luftkvalitet bedöms vara försumbara vid utbyggnaden av cykelleden har beslut tagits att inte utreda dessa sakområden närmare. 11

12 Bakgrund Figur 5. Bäckravinen vid Klammersbäck. 12

13 Bakgrund Gc-väg m Kristianstad Järnvägsstation Ravlunda skjutfält Väg 19 BRÖSARP Bosarp Skepparp Skepparpsgården Lindgrens länga Brösarps backar Verkeån Sandvägen Ravlunda kyrka Havängs sommarby RAVLUNDA Ravlundavägen Ängdala vandrarhem Torup Klammersbäck Väg 9 Tittutvägen Väg 1550 VITEMÖLLA Väg 1594 VITABY KIVIK N Figur 6. Geografisk avgränsning. Tonade områden utgår då topografin innebär stora begränsningar 13

14 Tidigare utredningar och beslut 2. TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT 2.1. Utredningar Trafikverket har tagit fram en förstudie för en eventuell utbyggnad av en cykelled på sträckan Brösarp/Haväng Vitemölla, Förstudie Cykelled Brösarp/Haväng Vitemölla, Simrishamns kommun, utgiven Förstudien analyserar behovet av och redovisar övergripande förutsättningar för att anlägga en cykelled inom utredningsområdet. PUBLIKATION 2006:137 Cykelledsplan för Skåne Figur 8. Cykelledsplan för Skåne Turistnäringen i Skåne, Blekinge och södra Småland har tagit fram rapporten Sydostleden en cykelturistled genom Kronoberg, Blekinge och Österlen, En omfattande inventering har gjorts av befintliga cykelturistleder från Alvesta och Växjö via Ryd, Karlshamn, Sölvesborg, Bromölla och Kristianstad till Simrishamn. Rapporten tar fram förslag på åtgärder och vilka sträckor som det behövs åtgärder på. Sträckan Brösarps station Haväng - Vitemölla står med som föreslagen delsträcka i Sydostleden. Se bilaga 2 för karta över denna sträcka. FÖRSTUDIE Gång- och cykelled Brösarp/Haväng-Vitemölla Simrishamns kommun Objekt Trafikverket har utarbetat Cykelledsplan för Skåne , Cykelledsplanen beskriver det befintliga cykelnätet i Skåne och hur detta bäst kan utvecklas, samt en tidsplan för åtgärder. Sträckan Vitemölla Haväng finns med i denna plan med en planerad utbyggnad Figur 7. Förstudie Gång och cykelled, Brösarp/Haväng- Vitemölla Figur 9. Sydostleden -regional utveckling och lokal tillväxt 14

15 Tidigare utredningar och beslut 2.2. Beslut tog Länsstyrelsen i Skåne län ett beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se Bilaga 1. Inför uppstarten av vägutredningen skickade Trafikverket in förstudien till länsstyrelsen för att informera om att man planerade att starta vägutredning för projektet. Detta tolkades som att Trafikverket ville ha ett yttrande över förstudien och därför kom Länsstyrelsen i Skåne län med ett yttrande över förstudien för cykelleden, se Bilaga 2. I detta yttrande påpekade länsstyrelsen ett antal mycket viktiga aspekter att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet med cykelleden. Dessa är kopplade till områdets många miljöintressen. Synpunkterna, som länsstyrelsen lyfte fram i sitt beslut om betydande miljöpåverkan och i sitt yttrande över förstudien, har gåtts igenom och inarbetats. Trafikverket beslutade under våren 2010 att gå vidare med en vägutredning för cykelleden mellan Brösarp/Haväng Vitemölla. Figur 10. Kusten mellan Vitemölla och Haväng 15

16 Tidigare utredningar och beslut Figur 11. Vy över Vitemölla 16