VÄG 73 HANDEN-LÄNNA TRAFIKPLATS VEGA FÖRSTUDIE

Transkript

1 VÄG 73 HANDEN-LÄNNA TRAFIKPLATS VEGA FÖRSTUDIE

2 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Allmän beskrivning 10 4 Befintliga förhållanden och analys av transportsystemet 12 5 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser 36 6 Riskhantering 49 7 Samråd 50 8 Ställningstagande 51 9 Fortsatt arbete Medverkande Källor 53 Bilaga 1 54 Bilaga 2 63 Bilaga 3 70 Bilaga 4 71 Titel: väg 73 Handen-Länna trafikplats Vega Författare: Catarina Holdar, Malin Harders Tyréns AB Omslagsbild: Vägverket Objektnummer: VST Utgivning: december 24 Distributör: Vägverket Region Stockholm, Solna. Telefon , telefax , e-post: vagverket.sto@vv.se ISSN:

3 2

4 Sammanfattning 1 Sammanfattning Syftet med förstudien är att klargöra vilka konsekvenser för trafiksystemet planerade exploateringar i Vega/Kolartorp och Norrby får, och hur trafikförsörjningen kan lösas. Tankar på en trafikplats Vega vid Hallstens väg har funnits länge. Områdesbestämmelser för en trafikplats togs fram redan I utvecklingsprogram för Vega/Norrby från 1996 har en trafikplats varit en förutsättning. I landshövding Mats Hellströms bostadsuppdrag har överenskommelse slutits med kommunerna i Stockholms län. Haninge kommun har enligt överenskommelsen bl.a. förbundit sig att inleda planering för utbyggnad i Vega/Norrby. Utredningsområdet omfattar ett område kring väg 73 mellan Handen och Länna trafikplatser. Avgränsningen är gjord efter studier av vilka vägar i huvudnätet som får ökad trafik p.g.a. exploateringarna och vilka bostadsområden som är beroende av dessa vägar. Eventuella effekter på trafiken av fortsatt utbyggnad av handelsområdet i Länna har inte studerats. Väg 73 strax norr om Kvarntorps industriområde Idag finns framkomlighetsproblem både i trafikplatserna Handen och Länna. Båda trafikplatserna är olycksdrabbade. En dödsolycka har inträffat i trafikplats Länna. Av olyckorna i trafikplats Handen resulterade var tredje olycka i svårt skadade människor. I högtrafik blir det köer på ramperna, ibland ända ut på motorvägen. En utbyggnad av bostäder och handel/ verksamheter i Vega/Kolartorp och Norrby leder till ökat transportbehov. Fler personer har behov av att resa med bil, kollektivt och gå och cykla till och från bostaden. Handel och verksamheter genererar fler transporter. Redan idag finns en rad brister i vägnätet inom förstudieområdet. Även om inga exploateringar genomförs innebär den allmänna ökningen av trafiken att problemen kommer att öka. Förutom brister i den fysiska miljön kan ökad trafik innebära ökade störningar av olika slag om inte åtgärder vidtas. Utbyggnad av bostäder och handel/verksamheter i Vega/Kolartorp och Norrby förutsätter åtgärder i vägnätet för att den tillkommande trafiken ska kunna hanteras. Det är problem för trafik från anslutande vägar att komma ut på Nynäsvägen vid högtrafik. Kring båda trafikplatserna finns handelsområden som är viktiga målpunkter i området. För gång- och cykeltrafiken saknas en bra förbindelse mellan Haninge och Länna handelsområde. Kollektivtrafiken är väl utbyggd med flera busslinjer. Pendeltåg finns med station i Haninge centrum. I samband med planering av bostäder i Vega/Kolartorp har SL låtit utreda om en pendeltågsstation i Vega är lönsam. Utredningen visar att en sådan ger betydligt större samhällsekonomiskt nytta än motorvägsbussar. I förstudien har Vägverkets fyrstegsprincip använts för att utreda möjliga åtgärder. Fyrstegsprincipen bygger på att andra möjliga åtgärder ska undersökas innan man tar till stora om- eller nybyggnader av vägnätet. Förslag till åtgärder prövas i fyra steg som dock inte är detsamma som en etappindelning. Även om problemet bara kan lösas med nybyggnad kan åtgärder i tidigare steg bli aktuella för att få ett optimalt utfall av åtgärderna. 3

5 Sammanfattning n visar att de uppsatta projektmålen, där det övergripande målet är att se till att transportsystemet klarar planerade exploateringar i Vega/ Kolartorp och Norrby, endast kan klaras genom en omfattande ombyggnad eller nybyggnad av vägnätet. Studerade förslag är antingen att bygga om Nynäsvägen, som är huvudvägen genom tätorten, till fyrfältig väg kompletterad med ombyggnader i trafikplats Länna för att klara den tillkommande trafiken, eller att bygga en ny trafikplats Vega vid Hallstens väg. Att bygga om Nynäsvägen till fyrfältig väg innebär stora intrång i bebyggelseområdet. En sådan lösning får också konsekvenser för Länna trafikplats som belsastas med en stor del av trafiken på Nynäsvägen. Alternativet med en ny trafikplats innebär att ny mark tas i anspråk. Även ombyggnader av korsningar längs Nynäsvägen måste göras för att få systemet att fungera optimalt. Ombyggnaderna kan bestå i exempelvis cirkulationsplatser eller vänstersvängsfält. n visar att från trafikteknisk och trafikekonomisk synpunkt är det lönsamt att anlägga en trafikplats vid Hallstens väg. 4

6 Bakgrund 2 Bakgrund 2.1 SYFTE skedets huvudsyfte är att utgöra en plattform för fortsatt planerings- och projekteringsarbete. Det är i huvudsak ett inventeringsskede där man brett och förutsättningslöst ska samla in information, beskriva problemen och utifrån denna formulera vilka mål som ska uppnås. Åtgärdsförslag och dess konsekvenser beskrivs endast översiktligt. Syftet med förstudien är att klargöra om det är möjligt med en ny anslutning till väg 73 vid Hallstens väg p.g.a. planerade exploateringar i Vega/ Kolartorp och på Norrby gärde eller om det finns andra lösningar för att hantera den ökade trafiken från områdena. skedet ger också möjlighet till samråd, information och förankring. n är ett underlag för länsstyrelsens formella beslut om betydande miljöpåverkan. 2.2 AVGRÄNSNINGAR n beskriver brister, problem och möjliga lösningar kopplade till ökad trafik på grund av exploateringar i Vega/Kolartorp och Norrby gärde. Geografiskt studeras ett område kring väg 73 mellan Handen och Länna trafikplatser. De bostadsområden som ingår i studien är Vega, Hermanstorp, Kolartorp, Söderhagen, sydvästra delarna av Norrby, Söderby, Kvarntorp och norra delen av Handen. Även bostadsområdet Länna i Huddinge kommun kan påverkas p.g.a. områdets koppling till Länna trafikplats. Avgränsningen är gjord efter studier av vilka vägar som får ökad trafik p.g.a. exploateringarna och vilka bostadsområden som är beroende av dessa vägar. I förstudien förutsätts att de planerade exploateringarna kopplas till större vägar och inte kommer att primärt belasta små lokalvägar. Av de studerade vägarna tillhör väg 73, väg 260 Gudöbroleden och väg 605 Lissmavägen det statliga vägnätet. Nynäsvägen, Torfastleden, Söderbyleden och Norrbyvägen tillhör det kommunala vägnätet. 2.3 AKTUALITET I Haninge kommuns översiktsplan 24 (utställd 24) räknar man med att centrala Vega tillkommer efter 27. När utbyggnad av Norrby gärde kommer till stånd beror av konjunkturläget och ingen tidpunkt för detta finns angivet. Enligt Huddinge kommuns översiktsplan 20 (antagen av kommunfullmäktige ) ska handels- och verksamhetsområdet i Länna fortsätta att byggas ut. I ett längre perspektiv är inriktningen att bostadsområdet Länna ska förtätas och användas för permanentbebyggelse. I Länsplan för regional infrastruktur (fastställd 22 april 24) finns en ombyggnad av trafikplatserna i Handen och Länna alternativt en ny trafikplats på väg 73 med från år Medel har avsatts för utredning under TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT I Regional utvecklingsplan 21 för Stockholmsregionen (RUFS) utpekas Haninge centrum och Vega som en delregional kärna. Bland investeringar i transportsystemet pekas pendeltågsstation i Vega ut för utbyggnad i samband med exploatering. Kvarntorps industriområde är utbyggt enligt en stadsplan (Handen 15) från Detaljplan för Kvarntorp 2 Trädgårdsvägen- Åkervägen (området ligger längs Nynäsvägens västra sida från i höjd med Torfastleden till Västra Täckåkers väg) vann laga kraft Planen är till stor del genomförd. Detaljplan för Norrby gärde och Östra Täckåkers gård finns (Norrby 1, laga kraft ). Enligt 5

7 Bakgrund Berört vägnät Berört vägnät Regionalt cykelstråk Hallstens väg Karta 1 - Berört vägnät 6

8 Bakgrund planen ska området innehålla kontor. Planen är inte genomförd. Områdesbestämmelser för en trafikplats vid Hallstens väg vann laga kraft I Utvecklingsprogram för Vega och Norrby (december 1996) förutsätts en pendeltågsstation i centrala Vega och en ny trafikplats på väg 73 i höjd med Hallstens väg. Under 22/23 har illustrationer av bebyggelse i centrala Vega och Norrby gärde tagits fram. Kommunfullmäktige i Haninge antog i februari 24 program för Campus Haninge, som omfattar centrala delarna av Handen från Haninge centrum till Anna Marias väg). I detta program finns inga kopplingar till utbyggnad av Vega/Kolartorp och Norrby gärde. Campus Haninge är en del av utvecklandet av Haninge centrum till en delregional kärna. En utredning om pendeltågsstation i Vega togs fram av SL i maj 24. I utredningen förutsätts att en ny trafikplats vid väg 73 byggs. I landshövding Mats Hellströms bostadsuppdrag utpekas Vega som ett exempel på större bostadsexploatering som är direkt kopplad till nödvändig vägbyggnad. I den överenskommelse som slutits mellan landshövdingen och Haninge kommun Vägar förbinder sig kommunen att inleda planering av utbyggnad av Vega/Norrby med upp till 4.1 lägenheter. I Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län finns från 25 6 miljoner kronor reserverade för utredning av trafikplatser på väg 73 för att förbättra tillgängligheten till nya bostäder i Vega. 2.5 VÄGPLANERINGS- OCH VÄGPROJEKTERINGSPROCESSEN Vägprocessen består av fyra steg: Vägutredning Arbetsplan Bygghandling I de två första stegen, vägplaneringsfasen, ligger tonvikten på de allmänna intressena. Vägplaneringsfasen motsvarar den kommunala översiktsplanen. Stegen tre och fyra kallas väprojekteringsfasen. Här ligger tonvikten på enskilda intressen. Vägprojekteringsfasen motsvarar kommunernas detaljplan, bygglovhandling och bygghandling. Efter varje steg i vägprocessen fattas beslut hur man ska gå vidare. En vägutredning görs vanli- Övrig markanvändningsplanering Översiktsplan Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Detaljplan Områdesbestämmelser Bygglovhandling Redovisning och vägning av allmänna intressen Både enskilda och allmänna intressen beaktas Schematisk bild av vägprocessen och övrig markanvändningsplanering 7

9 Bakgrund gen, men det steget kan hoppas över om man i förstudien kommer fram till att det bara finns en möjlig lösning på problemet Fyrstegsprincipen Tänkbara åtgärder i vägprocessens olika skeden ska formuleras utifrån Fyrstegsprincipen. Det innebär att åtgärder ska analyseras i fyra steg. Målet är att hitta en lösning som hushåller med naturresurser och minskar vägtransportssystemets negativa effekter. Fyrstegsprincipens olika steg innebär inte en stegvis utbyggnad utan handlar enbart om att metodiskt pröva om problem kan lösas på enklare, mindre resurskrävande och billigare sätt än om- eller nybyggnad av vägnätet. I steg 1 prövas åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter och val av transportsätt. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan kan vara markanvändning, regelsystem inklusive skatter, och kapacitetspåverkan. Åtgärder som påverkar val av transportsätt kan t.ex. vara förbättringar för gång-, cykel- och kollektivtrafik respektive försvåringar för biltrafik. I steg 2 prövas möjligheterna att utnyttja det befintliga transportsystemet mer effektivt. Inom vägsystemet handlar det dels om att utnyttja vägytorna mer effektivt t.ex. genom att ta vägrenar i anspråk för kollektivtrafikkörfält, dels om att förbättra informations-, styr- och regleråtgärder t.ex. genom att använda informationsteknologi. I steg 3 prövas möjligheterna att göra förbättringar i det befintliga transportsystemet t.ex. genom trafiksäkerhetshöjande åtgärder eller bärighetsåtgärder. I steg 4 prövas åtgärder som omfattar om- och nybyggnad av väg som ofta tar ny mark i anspråk. 2.6 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet är uppdelat i sex delmål. Inom parentes de rubriker målen har i den fortsatta beskrivningen. Delmålen är följande: tillgängligt transportssystem (Tillgänglighet) hög transportkvalitet (Transportkvalitet) säker trafik (Trafiksäkerhet) god miljö (Miljö) positiv regional utveckling (Regional utveckling) ett jämställt transportsystem (Jämställdhet) Jämställdhet är ett nytt begrepp inom planering och projektering av vägsystemet. Forskning pågår där mäns och kvinnors resande och krav på transportsystemet studeras. Idag vet vi att kvinnor i högre grad än män reser med kommunala färdmedel, går och cyklar. Kvinnor reser också mer lokalt. Några särskilda åtgärder för att främja jämställdheten har inte kunnat föreslås i detta projekt. Delmålet kommer därför inte att behandlas vidare i förstudien. 2.7 PROJEKTMÅL Övergripande projektmål Målet är att förbättra transportsystemet så att en utbyggnad av bostäder och verksamheter/handel i Vega/Kolartorp och Norrby kan genomföras. Därmed främjas en regional utveckling Tillgänglighet Möjligheterna till kollektivt resande ska öka. En ny pendeltågsstation i ett utbyggt Vega/Kolartorp och förbättringar i vägnätet som ökar framkomligheten för bussar stödjer detta. Möjligheterna för oskyddade och funktionshindrade 8

10 Bakgrund trafikanter att använda transportsystemet ska öka. Detta för att främja minskat bilresande på korta sträckor Transportkvalitet På väg 73 finns plats för ytterligare trafik utan att framkomligheten minskar. Nynäsvägen är däremot hårt belastad. Biltrafik ska flyttas över från Nynäsvägen till väg 73 och till resor med kollektiva färdmedel. Framkomligheten i trafikplatserna Handen och Länna ska öka Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten ska öka samtidigt som antalet resor och transporter ökar. Förbättringar för oskyddade trafikanter, kollektivresenärer och övriga trafikanter ska eftersträvas. Trafiksäkerheten i trafikplatserna Handen och Länna ska öka Miljö Bullerstörningar i området ska minska. Så långt det är fysiskt möjligt ska bullernivåer över riktvärden åtgärdas. Transportsystemet ska utformas så att luftkvaliteten inte försämras. Gällande miljökvalitetsnormer ska klaras. Dagvatten ska omhändertas och renas för att minska belastningen på Drevviken Regional utveckling Förutsättningarna för att utveckla Haninge centrum till en delregional kärna ska stödjas Gestaltning Ut- och ombyggnad av infrastruktur ska anpassas till omgivningens förutsättningar. Projektet ska bidra till att den arkitektoniska kvaliteten höjs. Gestaltningsprogram ska upprättas. Överst: sommarhus i Norrby Nederst: motorvägsbron över Nynäsvägen 9

11 Allmän beskrivning 3 Allmän beskrivning Väg 73 kallas i Vägverket även väg 73 Nynäsvägen. För att undvika missförstånd kommer motorvägen i denna rapport att kallas enbart väg 73. Nynäsvägen heter i Huddinge kommun Gamla Nynäsvägen. I rapporten kallas vägen konsekvent Nynäsvägen även om det är den del av vägen inom utredningsområdet som går i Huddinge kommun. 3.1 ORIENTERING OM PROBLEMET Haninge kommun planerar att bygga ut bostäder, arbetsplatser och område för handel i Vega/Kolartorp och Norrby på var sida om väg 73. Utbyggnaderna kan komma att omfatta upp mot 5.0 bostäder och ett handelscentrum som alstrar ca 16.2 fordonsrörelser/dygn. I den kommunala planeringen i Haninge har en ny pendeltågsstation och en ny trafikplats på väg 73 varit viktiga utgångspunkter. Kring Länna trafikplats har under de senaste åren anlagts flera stora områden för handel och arbetsplatser. Detta har medfört att vägsystemet runt trafikplatsen trots ombyggnader tidvis är överbelastat. Det är problem för vänstersvängande trafik som måste korsa två körfält. För närvarande byggs korsningen med Lissmavägen om till cirkulationsplats. Kring Handens trafikplats har det etablerats handelsområden på var sida om väg 73. Här finns Karta 2 - Översiktskarta Källa: Gröna kartan 10

12 Allmän beskrivning behov för oskyddade trafikanter att på ett gent sätt kunna ta sig tvärs väg 73. I trafikplatsen finns idag kapacitetsproblem i rusningstrafik på eftermiddagen. Trafik norrifrån köar upp på rampen och ut på motorvägen. Orsaken är trafiksignalen i korsningen med Gudöbrovägen som tillkommit för att vänstersvängande trafik ska kunna ta sig ut på Gudöbroleden. Idag använder bilister och varutransporter den tvåfältiga Nynäsvägen för att ta sig mellan verksamhets- och handelsområdena i Länna och Kvarntorp. Det regionala cykelstråket Nynäshamnsstråket går genom förstudieområdet längs Nynäsvägen och Gamla Dalarövägen. 3.2 TRANSPORTSYSTEMETS FUNKTION Väg 73 har en betydande regional funktion och ingår i regionens huvudvägnät. Vägen trafikförsörjer delar av kommunerna Haninge och Nynäshamn och förbinder dessa med Stockholm. Närområdenas utveckling är beroende av trafikfrågorna kring väg 73. Nynäsvägen är en viktig lokal huvudväg. Norr om korsningen med Gudöbroleden är Nynäsvägen den enda parallella förbindelsen med väg 73. Trafik från kommundelarna Vendelsö, Brandbergen och Handen samt Tyresö som ska till handelsområdet i Länna använder i huvudsak Nynäsvägen. Gudöbroleden utgör förbindelse mellan Haninge och Tyresö kommuner. Gudöbroleden kopplas till väg 73 i trafikplats Handen och till Nynäsvägen. Trafikanter som ska norrut från Gudöbroleden till Nynäsvägen kan välja Torfastleden som är en genare förbindelse till Nynäsvägen utan trafiksignaler. Söderbyleden går parallellt med väg 73 från Brandbergen till Torfastleden. 11

13 Befintliga förhållanden och analys av transportsystemet 4 Befintliga förhållanden och analys av transportsystemet 4.1 MARKANVÄNDNING Befolkning I Haninge bor ca 71.0 människor. De flesta bor i kommundelarna Handen, Brandbergen, Jordbro och Västerhaninge. Haninges befolkning är relativt ung jämfört med snittet för Stockholms län. I Haninge är 27 % av befolkningen under 20 år medan motsvarande siffra för länet är 23 %. I Vega är 35 % av befolkningen under 20 år Bebyggelse Flera av de bostadsområden som ingår i det studerade området började byggas ut som fritidshusområden på och 40-talen. Fritidshusen har genom åren ersatts av permanenthus och många tomter har styckats. I Kvarntorp och Hallsten finns äldre villabebyggelse. Söderby består av tät, jämnårig småhusbebyggelse från 1970-talet Näringsliv och sysselsättning Det finns ca 21.5 arbetstillfällen i Haninge. Knappt 9.0 personer pendlar till Haninge för att arbeta, knappt 13.0 både arbetar och bor i Haninge medan ca 21.0 Haningebor pendlar till andra kommuner. Inom utredningsområdet finns verksamhets- och handelsområden i Länna, Kvarntorp och Handen. Ett mindre område finns vid Nynäsvägen mellan Vega och Söderhagen Viktiga målpunkter Inom utredningsområdet finns flera målpunkter. Vid trafikplats Länna finns stormarknader och ett arbetsplatsområde. Vid trafikplats Handen finns COOP Forum på väg 73:s västra sida och ICA Maxi och Biltema på den östra sidan. I Kvarntorps industriområde finns bl.a. Mio Möbler. I Vega ligger Måsöskolan och förskolan Alprosen. I Söderby ligger Båtsmansskolan och förskolorna Alen och Enen. I Haninge centrum finns, förutom butikerna i centrum, Handens sjukhus, Södertörns Högskola/KTH, Runstensskolan och förskolan Syrenen/Hasseln. Andra målpunkter strax utanför det studerade området är Brandbergens centrum och Klockarbergsskolan i Brandbergen. Sommartid är badet på Norrby holme och Länna-Drevviksbadet viktiga målpunkter Ledningar och kablar Större spill- och dagvattenledningar finns på båda sidor av väg 73. Ett större ledningsstråk med även el- och telekablar ligger i och på sidorna av Nynäsvägen längs hela sträckningen genom området. Från en pumpstation för spillvatten vid den söder infarten till Kvarntorps industriområde och ca 2 m norrut ligger en tryckledning i den östra delen av Nynäsvägen. Utanför Kvarntorps industriområde ligger också en större dagvattenledning (Ø 5). Öster om väg 73, på Norrby gärde, ligger en stor vattenledning (Ø 5) och en stor spillvattenledning (Ø 8). Båda ledningarna passerar under väg 73 och Nynäsvägen i en ca 1 m lång tunnel med ett påslag mellan vägarna i höjd med Gamla Norrbyvägen. Via påslaget ansluts vatten- och spillvattenledningar från den västra sidan av väg 73. Här finns även en nedstigningskammare till tunneln. I tunneln finns också en vattenledning (Ø 5) som inte är tagen i drift. Ledningen upphör ca 30 m öster om tunnelmynningen öster om väg 73. Efter passagen norrut genom tunneln under vägarna går ledningarna i mark under Hallstens väg. Norr om denna ansluter spillvattenledningen till en tunnel för vidare transport mot Henriksdals reningsverk i Nacka. Under Nynäsvägen och viadukten på väg 73 ligger en större dagvattenkulvert (Ø 15) för avledning av dagvatten till Drevviken. Öster om väg 73, ca 150 m upp på Gamla Norrbyvägen finns luftledningar för el, ej högspänning. 12

14 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Målpunkter Målpunkt Länna handelsområde Bad Bad Bauhaus m.m. Måsöskolan Förskolan Alprosen Mio möbler m.m. Båtsmans skola Förskolan Alen ICA Maxi Biltema Förskolan Enen COOP Handens sjukhus Runstensskolan Förskolan Syrenen/Hasseln Högskola m.m. Karta 3 - Målpunkter 13

15 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet eller etablera sig för att stimulera tillväxt och reducera potentiella investerares risker. Goda kommunikationer till och mellan regionala och delregionala kärnor är en förutsättning för att kärnorna ska växa till. Karta 4 - Viktiga ledningsstråk Fjärrvärme- och gasinstallationer saknas i området Kommunala planer, framtida markanvändning Haninge centrum är utpekat som en delregional kärna i Regional Utvecklingsplan 21 för Stockholmsregionen (RUFS). De delregionala kärnorna har god tillgänglighet i regionen och regiondelen. Landstinget, kommuner och berörda statliga organ kan stödja kärnbildningen bl.a. genom investeringar i trafiksystemet som ökar kärnornas tillgänglighet, samverkan mellan stat, landsting och kommun för utveckling av kärnor, identifiering av hinder och särskilda insatser, partnerskap med privata aktörer inom byggnadsbranschen och med företag som vill växa Den nya översiktsplanen i Haninge, Översiktsplan 24, har varit utställd fram till 12 november 24. Som underlag i denna förstudie har Översiktsplan 23, samråd 15 september 31 december 23, använts. I Vega/Kolartorp planeras ett helt nytt bostadsområde, Vegastaden. Vega och Kolartorp är också markerade som omvandlingsområden, dvs. gamla fritidshusområden omvandlas till permanentboende. Totalt beräknas ca 4.0 bostäder inrymas i Vega/Kolartorp. På Norrby gärde planeras ett handels- och verksamhetsområde. I Norrby pågår omvandling från fritidshusområde till permanentboende. Omvandlingen drivs inte via detaljplaner från kommunalt håll. Totalt beräknas ca 1.0 bostäder komma till i Norrby. Program för Campus Haninge i Haninge och Handens centrala delar har tagits fram och antagits av kommunfullmäktige i februari 24. Här räknar man med ett tillskott av totalt motsvarande 2.5 lägenheter. Gällande översiktsplan i Huddinge kommun, Översiktsplan 20, antogs av fullmäktige Enligt planen fortsätter utbyggnaden av handelsområdet i Länna. Bostadsområdet Länna är ett äldre fritidshusområde där kommunalt vatten- och avloppsnät saknas. En successiv utbyggnad pågår. I stora delar gäller nybyggnadsförbud p.g.a. bristen på gemensamma vatten- och avloppsanläggningar. I ett längre perspektiv är inriktningen att större delen av området ska förtätas och användas för helårsboende. På lång sikt kan drygt 8 bostäder tillkomma. 14

16 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Framtida exploateringar Framtida exploatering omvandling Koppling till huvudvägnätet Karta 5 - Framtida exploateringar 15

17 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet 4.2 TRAFIK OCH TRAFIKANTER RESOR OCH TRANSPORTER Biltrafik VÄG 73 Väg 73 går i nord-sydlig riktning från Stockholm till Nynäshamn. Sträckan mellan Länna trafikplats och Handens trafikplats trafikeras dagligen av drygt 42.0 fordon. Hastighets begränsningen är 110 km/timmen och antalet körfält är 6 fram till trafikplats Handen och därefter 4 vidare söderut. I trafikplats Handen ansluter Gudöbroleden till väg 73. Båda anslutningarna är signalreglerade med fria högersvängar. Det uppstår köer upp på väg 73 vid avfarten norrifrån eftersom uppdelningen i höger- respektive vänsterkörfält görs sent. I trafikplats Länna ansluter Lissmavägen och Nynäsvägen till väg 73. I trafikplatsen är det framkomlighetsproblem och trafiksäkerhetsproblem. Vid rampernas anslutning till Lissmavägen är denna fyrfältig. Det är problematiskt vid vänstersväng från ramperna att korsa två körfält. Det uppstår långa köer och otålighet gör att det blir många chanstagningar. I den västra anslutningen pågår, på initiativ av Huddinge kommun, arbete med att anlägga en cirkulationsplats i korsningen med Lissmavägen. Cirkulationsplatsen kommer att förbättra både framkomligheten och trafiksäkerheten i den korsningen. NYNÄSVÄGEN Nynäsvägen trafikeras dagligen av fordon. Det är en tvåfältig väg med hastighetsbegränsning 50 km/timmen, som används som genomfartsväg för boende i området och för de som vill färdas mellan handelsområdena i Handen och Länna. Vägen korsar under väg 73 vid Hallstens väg. Framkomligheten på Nynäsvägen är mindre god på sträckan Folkparken-Kolartorpsvägen och från Vegavägen och norrut till kommungränsen. Det finns många anslutande vägar utmed Nynäsvägen. Det är i stor utsträckning trevägskorsningar med stopplikt eller väjningsplikt för anslutande vägar. Kors ningen med Torfastleden är en trevägskorsning med väjningsplikt. Det är mycket trafik i korsningen, framförallt på helgerna. Det är besvärligt att komma ut från Torfastleden på grund av trafiken och dessutom är sikten dålig. Korsningen med Gudöbroleden är en cirkulationsplats, likaså korsningen med infarten till Länna handelsområde. Dessa fungerar bra, även om de framförallt på helgerna är hårt belastade. Haninge kommun har nyligen gjort bl.a. avsmalningar i form av breda refuger för att få ned hastigheten och därmed underlätta för trafik på anslutande vägar att komma ut på Nynäsvägen. VÄG 260 GUDÖBROLEDEN Gudöbroleden binder ihop Tyresö och Handen. Den trafikeras dagligen av ca 20.0 fordon. Hastighetsbegränsning är 70/50 km/timmen. Gudöbroleden korsar under väg 73 vid trafikplats Handen och ansluter till Nynäsvägen i en cirkulationsplats där även Dalarövägen ansluter. Gudöbroleden är fyrfältig mellan Söderbyleden och Nynäsvägen. I övrigt är den tvåfältig med mycket breda vägrenar. Framkomligheten är mindre god mellan korsningen med Söderbyleden och korsningen med Nynäsvägen. TORFASTLEDEN Torfastleden är en tvåfältig väg med hastighetsbegränsning 50 km/timmen. Torfastleden trafikeras dagligen av fordon. Den sträcker sig mellan Nynäsvägen i väster till Gudöbroleden vid Mårtensberg i öster. Däremellan finns ett fåtal anslutande vägar i form av trevägskorsningar. Det finns inga vänstersvängsfält vilket ökar risken för olyckor i samband med vänstersväng. Det finns dock inga rapporterade olyckor i de korsningarna. 16

18 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet SÖDERBYLEDEN Söderbyleden är en tvåfältig väg med hastighetsbegräsning 50 km/timmen. Vägen går parallellt med väg 73 från korsningen Dalarövägen-Klockarleden till Torfastleden. Söderbyleden trafikeras dagligen av upp till 9.5 fordon. Den länkar Torfastleden och Gudöbroleden med varandra och nyttjas dessutom i stor utsträckning av dem som handlar på ICA Maxi och intilliggande butiker. Handelsområdet drar till sig mycket trafik, framförallt på eftermiddagar/kvällar och helger Ett vänstersvängsfält har byggts vid infarten till ICA Maxi och Biltema för att inte svängande trafik ska blockera Söderbyleden. Framkomligheten på Söderbyleden är mindre god på sträckan Gudöbroleden-Söderby gård och vid korsningen med Torfastleden. NORRBYVÄGEN Norrbyvägen är en lokal väg som går genom ett sommarstuge- och villaområde. En busslinje Karta 6 - Dagens trafi k (fordon/årsdygn) trafikerar sträckan mellan Norrby (Flodvägen) och Brandbergens centrum. Det är en asfalterad väg med 6-7 meters köryta. Flera fastigheter har utfart direkt mot vägen och det finns många anslutande grusvägar. Norrbyvägen har mindre god framkomlighet vid korsningen med Torfastleden och mellan Bygdevägen och Krokulsvägen. LOKALVÄGNÄT Lokalvägnätet i de olika bostadsområdena består i huvudsak av villagator Kollektivtrafik Det finns goda möjligheter att åka buss i området, det trafikeras av flera busslinjer. På Nynäsvägen går busslinjerna 830, 835 och 837. Buss 830 och 835 går med 15-minuterstrafik dagtid på vardagar. Övrig tid med 30-minuters trafik. Buss 837 går i huvudsak med 30-minuterstrafik. På Torfastleden går busslinjerna 809 (15-minuterstrafik morgnar mot Gullmarsplan och kvällar mot Svartbäcken), 810 (endast vardagsmorgnar med 20-minuterstrafik) och 829 (30-minuterstrafik). Söderbyleden trafikeras av busslinjerna 806 (15- minuterstrafik vardagar) och 829. Gudöbroleden trafikeras av busslinje 840 dock utan uppehåll. Norrbyvägen trafikeras av busslinje 836 som går med 30-minuterstrafik. Det finns önskemål från boende i Norrby att linje 836 skulle fortsätta fram till Vedelsö (Sågen). Därifrån går bussar in till stan. För boende i Norrby är det närmare att ta sig dit än till Handenterminalen. Handenterminalen är en viktig knutpunkt för busstrafiken. Åtta busslinjer utgår härifrån. Invid Handenterminalen ligger pendeltågsstation Haninge centrum. Hållplatserna i området är av varierande standard. Några hållplatser har nyligen gjorts om för att bättre fungera för funktionshindrade och andra bussresenärer. Bussresenärernas möjlighet att korsa vägen på ett säkert sätt på väg till och från hållplatserna är avgörande för trafiksäkerheten. 17

19 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Kollektivtrafiknät Pendeltåg Buss Karta 7 - Kollektivtrafi knät 18

20 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Utryckningsnät Primärt utryckningsnät Sekundärt utryckningsnät Karta 8 - Utryckningsnät 19

21 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Separata gång- och cykelvägar Regionalt cykelstråk Separat gång- och cykelväg/bana Övergångsställe Planskild passage Söderhagsv. Vegav. Karta 9 - Separata gång- och cykelvägar 20

22 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Övergångsställen med väl tilltagna refuger för att dämpa bilarnas hastighet har nyligen anlagts i närheten av busshållplatser på Nynäsvägen. Det bidrar till att öka trafiksäkerheten för bussresenärer. Det motsatta förhållandet finns på andra platser i området där hållplatserna inte är anpassade för funktionshindrade och inga övergångsställen finns. Framkomligheten för busstrafiken är den samma som för biltrafiken. Inga busskörfält finns på Nynäsvägen, Torfastleden, Söderbyleden eller Gudöbroleden Utryckningstrafik Utryckningsnätet delas upp i ett primärt nät som omfattar väg 73 och Gudöbroleden, och ett sekundärt som omfattar bl.a. Nynäsvägen (även i Huddinge kommun), Torfastleden, Söderbyleden, Norrbyvägen, Kolartorpsvägen och Nordenskiölds väg. Det primära utryckningsnätet omfattar större vägar till och från brandstationer, sjukhus och insatspunkt. Det sekundära nätet omfattar vägar som kan användas som alternativ och komplement till det primära nätet t.ex. när framkomligheten på de primära vägarna är dålig. Framkomligheten på utryckningsnätet är god utom på ramperna i Handens trafikplats där kapaciteten i högtrafik är nedsatt Gc-nät och oskyddade trafikanter Utmed Nynäsvägen går det regionala cykelstråket Nynäshamnsstråket. Inom förstudieområet är stråket separerat från biltrafiken fram till korsningen med Söderhagsvägen. Därefter fortsätter stråket utmed Gamla Dalarövägen. Separata gång- och cykelbanor/-vägar finns också längs bl.a. Dalarövägen, Vedelsövägen och Söderbyleden. Längs Torfastleden saknas separat gång- och cykelväg/-bana. Det finns en kort sträcka gångbana på Nynäsvägens östra sida mellan Nordenskiölds väg och Vegavägen. Norr om Nordenskiölds väg finns varken gång- eller cykelbanor. Gående och cyklister till Länna handelsområde använder vägbanan. Planskilda passager finns längs Nynäsvägen vid Kolartorpsvägen, längs Gudöbroleden vid Mårdvägens förlängning, vid Söderbyleden, Evertsbergsvägen och Mårtensbergsvägen. Söderby parkväg korsar väg 73 på bro och vid Söderbyleden finns en planskild korsning vid Söderby gård. Vid Hallstens väg finns en gång- och cykelväg under motorvägsbron. Den ansluter till Gamla Norrbyvägen. Framkomligheten för oskyddade trafikanter är god där separerade gång- och cykelvägar finns. Trafiken på de stora vägarna gör dem till barriärer som är svåra att korsa för oskyddade trafikanter. Behov att korsa större vägar finns på Nynäsvägen vid korsningen med Torfastleden, på Söderbyleden och Norrbyvägen. Kvalitetsnivån på de gång- och cykelpassager som finns på de studerade vägarna beror av bilarnas hastighet. God kvalitet innebär att hastigheten är < 30 km/timme, mindre god kvalitet att hastigheten är km/timme och låg kvalitet att hastigheten är > 40 km/timme. BARN God tillgänglighet för barn kräver att föräldrar låter barnen röra på sig på egen hand. Den låga trafiksäkerheten utmed några av vägarna i området påverkar särskilt barn eftersom det kan medföra att de inte kan röra sig på egen hand. För att barn ska kunna uppleva samma tillgänglighet som vuxna ställs högre krav på trafikmiljön. Trafikmiljön beskrivs ovan under trafiksäkerhet. Det finns många skolor i området. Båtsmansskolan ligger i Söderby. Barn som bor i Norrby och går i Båtsmansskolan har svårt att ta sig till skolan på ett säkert sätt på grund av att Torfastleden inte går att korsa. Det finns inga övergångsställen och inga gångbanor. Oskyddade trafikanter och framförallt barn och gamla kan även hindras av att miljön upplevs som otrygg. Dålig belysning och dålig sikt kan 21

23 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Kvalitetsnivå för att korsa huvudnätet God kvalitet Mindre god kvalitet Låg kvalitet Karta 10 - Kvalitetsnivå för att korsa huvudnätet 22

24 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet påverka tryggheten och därmed tillgängligheten. Utmed det regionala cykelstråk som ligger längs Nynäsvägen finns ingen belysning som är anpassad till gående och cyklister. Vägbanan där bilarna kör är upplyst med vägbelysning på höga stolpar som inte alltid ger tillräckligt god belysning på och omkring gång- och cykelbanan. FUNKTIONSHINDRADE Funktionshindrade har liksom andra oskyddade trafikanter svårt att röra sig tryggt i området. På senare tid har åtgärder gjorts bl.a. på Nynäsvägen för att förbättra busshållplatser och övergångsställen så att även funktionshindrade ska ha goda möjligheter att ta sig fram Olyckor Området domineras av trafikleder och handelsområden. Det är mycket trafik och många korsande trafikrörelser. Flera av korsningarna i området upplevs som farliga och framkomligheten är låg. Det leder till chanstagningar som i sin tur leder till fler olyckor och incidenter. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter varierar beroende på utmed vilken väg man befinner sig. Trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter bedöms efter biltrafikens färdhastighet. FOTGÄNGAR- OCH CYKLISTOLYCKOR Från januari 20 till februari 23 inträffade i de norra kommundelarna i Haninge kommun 20 polisrapporterade fotgängarolyckor, 14 cykelolyckor och 16 mopedolyckor. Vid Länna trafikplats inträffade tre polisrapporterade olyckor med oskyddade trafikanter mellan 1999 och 23. De flesta olyckor har inträffat på huvudvägnätet. Det är där trafiken är som störst och hastigheterna som högst. Sambandet mellan inträffade cykelolyckor och dålig standard för korsande gång- och cykeltrafik är tydligt. Även för fotgängare finns olyckor vid markerade passager, men där är bilden mer splittrad och de flesta olyckorna med fotgängare har inte skett vid gångpassager. Något som blivit allt vanligare de senaste åren är så kallade EU-mopeder. Dessa får köras fortare än de gamla mopederna, och är mycket lätta att få att gå långt mycket fortare än vad som är tilllåtet. Hastigheten i kombination med den brist på trafikmognad som dess förare har, har givit dystra avtryck i olycksstatistiken. Det är fortfarande inte Risk att dödas 1 % fotgängare sidokrock frontalkrock km/timmen Figur 1 - Krockvåldskurva. Fordonets hastighet är avgörande för risken att dödas vid en trafi kolycka. För oskyddade trafi kanter ökar risken kraftigt vid hastigheter över 30 km/timmen. 23

25 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Olyckor med oskyddade trafikanter Olycka med fotgängare Olycka med cykel/moped Karta 11 - Olyckor med oskyddade trafikanter 24

26 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Fordonsolyckor Karta 12 - Polisrapporterader fordonsolyckor (Haninge kommun), (Huddinge kommun) 25

27 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet riktigt lika vanligt med en mopedolycka som en cykelolycka, men sammantaget är det fler som skadas svårt i mopedolyckor än i cykelolyckor. FORDONSOLYCKOR Inom tätbebyggt område leder kollisioner mellan fordon sällan till lika allvarliga olyckor som de mellan fordon och oskyddade trafikanter. I korsningar utmed de större vägarna, där hastigheten ofta är hög, förekommer dock allvarliga olyckor. Vid Handens trafikplats har det inträffat påtagligt många polisrapporterade olyckor (21 stycken). Under har det inte inträffat någon dödsolycka i anslutning till trafikplatsen, men var tredje rapporterad olycka har haft svåra skador till följd. Till viss del förklaras det höga olyckstalet med att det är en starkt trafikerad plats, vilket dagligen leder till tillbud. Även vid Länna trafikplats har det inträffat påtagligt många polisrapporterade olyckor (35 st) varav en dödsolycka. Fyra av olyckorna har svåra skador till följd. Den övervägande delen av olyckorna är olyckor med egendomsskador. En del av förklaringen till det höga olyckstalet är liksom i trafikplats Handen att det är en starkt trafikerad plats. På kartan anges plats och antal olyckor som inträffat på platsen. Underlaget baseras på polisrapporterade olyckor i Haninge från januari 1999 till och med februari 22 och i Huddinge ÖVRIG INFRASTRUKTUR Nynäsbanan går genom Vega-Söderhagen väster om väg 73. Vid Vega-Söderhagen korsar järnvägen under väg 73 och Nynäsvägen. Med anledning av de planerade exploateringarna i Vega/ Kolartorp har SL utrett ny pendeltågsstation i Vega. Utredningen Pendeltågsstation Vega, trafikanalyser och samhälls ekonomisk kalkyl är daterad maj 24 och är genomförd av ÅF Trafikkompetens AB på uppdrag av SL Strategisk Planering. I utredningen anges att en förutsättning för att det planerade bostadsbyggandet i Vega/Kolartorp ska komma till stånd är att en ny pendeltågsstation öppnas. I utredningen är tre alternativ analyserade: nollalternativet, pendeltågsstation i Vega/Kolartorp och motorvägsbuss till city. I analysen av samtliga alternativ har en förutsättning varit att en ny trafikplats byggs på väg 73 i höjd med de planerade nya bostäderna i Vega/Kolartorp. Utredningen konstaterar att en pendeltågsstation ger ett betydligt större samhällsekonomisk nytta än motorvägsbussar. 4.4 TRANSPORTER MED FARLIGT GODS Väg 73 är primär transportväg för farligt gods. Gudöbroleden är sekundär transportled för farligt gods. Transporter av farligt gods sker även på andra vägar, främst i form av bensin och olja till bensinstationer och bostäder. 4.5 MILJÖ Fysiska förutsättningar, områdets karaktär Landskapet kring väg 73 mellan trafikplatserna i Handen och Länna karaktäriseras av relativt stora höjdskillnader. Skogklädda bergknallar omges av mer eller mindre flacka lerområden. Landskapsrummen är ofta ganska små. Norrby gärde är ett större öppet landskapsrum. Kommer man norrifrån på väg 73 är Norrby gärde ett av de få ställen där man får en utblick över landskapet. Vidare söderut längs väg 73 erbjuds nästa utblick över landskapet först när man passerat Jordbro och kommer ned mot de öppna jordbruksmarkerna kring Österhaningevägen. Landskapet struktureras av väg 73. Även om man ser över vägen mellan Kvarntorp och Norrby gärde upplevs den som en gräns som delar landskapsrummet i två delar. Även den fyrfältiga Gu- 26

28 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Landskapsanalys Målpunkt Starkt attraktiv målpunkt Bostadsomåde Verksamhetsområde Naturområde Vegetationsfront Bevuxen brant Utblick Barriär Kraftig barriär DREVVIKEN grönt och glest med främst gamla sommarhus från 30-talet men även nya hus - tål förändring, dvs tillkommande bebyggelse LÄNNA TRAFIKPLATS trafik och verksamheter, storskaligt - tål stora förändringar gamla sommarhus och 40-talsvillor utspridda längs smala, krokiga, "lantliga" grusvägar - känslig miljö grön dalgång backigt och tätt, gamla sommarhus med nya inslag - känslig miljö SÖDERHAGEN VEGA NORRBY småskalig verksamhet tätt stående villor och radhus med tydlig förortskänsla, avstängda gator - tål väl planerad förändring, dvs tillkommande bebyggelse väl avgränsad "lantlig" miljö öppet rum, gärde - trafikpåverkat, tål stora förändringar villaområde från talet - väl avgränsat med tydlig karaktär handel/ verksamheter väl avgränsad "lantlig" miljö KVARNTORP ny, jämnårig och gles villabebyggelse i backig terräng kataloghus ochkedjehus från1970talet och framåt - väl avgränsat med tydlig karaktär villor och radhus från 70-talet i tät och trafikseparerad miljö - tål viss förändring handel HANDENS TRAFIKPLATS handel trafik och verksamheter - tål stora förändringar handel radhus äldre villor från 1930och 1940-talet samt enstaka sommarhus Karta 13 - Landskapsanalys 27

29 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet döbroleden har en strukturerande effekt, medan de mindre, men trafikerade vägarna, Nynäsvägen, Torfastleden och Söderbyleden inte delar upp landskapet på ett lika tydligt sätt. Gudöbroleden, Nynäsvägen, Torfastleden och Söderbyleden ansluter till gränser (skogskanter/ höjdryggar) i landskapet medan väg 73 skär tvärs igenom utan att behöva väja för hinder i landskapet. Bostadsområdena kring väg 73 har lite olika karaktär men de är ursprungligen äldre fritidshusområden som nu omvandlas till permanentboende. De en gång stora tomterna styckas och områdena förtätas. Vägarna är smala och krokiga. Ett bostadsområde med helt annan karaktär är Söderby som tillkom under 1970-talet. Söderby är planerat som ett trafikseparerat område där endast busstrafik är tillåten genom området. Mellan trafikplatserna Länna och Handen ligger i huvudsak storskalig handels- och verksamhetsbebyggelse närmast motorvägen Naturmiljö Området som berörs av förstudien är till stor del ianspråktagen av infrastruktur, bebyggelse eller jordbruk. Naturmark finns egentligen bara på de oexploaterade bergknallarna vid Hallstens väg och på västra sidan av Handens trafikplats. Skogen på bergknallarna består av blandskog med tall högst upp där det är som magrast och gran och björk längre ned. Inslag av ek finns i brynen mot jordbruksmark. Från Norrby gärde ned mot Drevviken finns en bäck som över gärdet är omvandlad till ett dike. På delen från Norrbyvägen ned till Drevviken är bäckravinen naturlig. Det finns inga uppgifter om klassade naturvärden, men naturliga bäckraviner har i sig själva ett värde, i synnerhet som det finns få kvar i tätortsnära områden. Enligt uppgift från Skogvårdsstyrelsens webbplats Skogens pärlor ( finns inga nyckelbiotoper i närheten av väg 73 eller Nynäsvägen mellan trafikplatserna i Handen och Länna. Enligt Haninge översiktsplan från 23 berörs inga områden med höga naturvärden av en eventuell trafikplats vid Hallstens väg Kulturmiljö Inga utpekade värdefulla kulturmiljöer finns inom förstudieområdet. I Norrby är vägsystemet delvis gammalt och intakt. I Haninge översiktsplan från 23 pekas vägmiljöerna i Norrbys sydvästra del ut som historiska vägmiljöer. På bergknallen väster om väg 73, vid Hallstens väg, finns en fornlämning som består av en stenröjd yta. Vid bergknallen på östra sidan finns två fornlämningar, en terrasserad yta och ett gravfält. I Huddinge kommun finns ett antal fornlämningar mellan Nynäsvägen och Lissmavägen. Dalgången söder om handelsområdet är enligt Huddinge översiktsplan från 20 en intressant kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Väster om studerat område ligger de inre delarna av Hanvedenkilen. I rapporten Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar (Regionplaneoch trafikkontoret 7:24) omfattas även området fram till Nynäsbanan i Hanvedenkilen. Öster om området ligger Tyrestakilen. Boende inom det studerade området har alltså inte så långt till stora strövområden men heller inte så nära att man kan gå direkt ut i områdena. Boende i Norrby har god tillgång till större närrekreationsområde i Norrbyskogen. Boende i Vega har idag tillgång till markerna söder om Vega, men de är delade och bullerstörda av järnvägen. Vid en exploatering försvinner detta område och tillgången till närrekreation försämras. Det är svårt att korsa väg 73, en gång- och cykelbro finns vid Söderby gård. Det är också möjligt att passera under väg 73 vid Hallstens väg och vidare på en gång- och cykelväg till Gamla Norrbyvägen om man vill utnyttja Norrbyskogen. 28

30 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Grönstruktur, natur- och kulturvärden Skogsområde >60 år Skogsområde >1 år Historisk miljö Koppling till större grönområde Vattendrag DREVVIKEN badplats LÄNNA TRAFIKPLATS L as änn e kog badplats n SÖDERHAGEN NORRBY Norrbyskogen VEGA möjligt köra under äldre skog över 60 år KVARNTORP jättegrytor i skog över 1 år - trolsk, orörd möjligt köra över - HANDENS TRAFIKPLATS Tyres ta H Ru an da ved no e n m ki rå l e de n t kilen Karta 14 - Grönstruktur, natur- och kulturvärden 29

31 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Rudanområdet ligger på samma sida av väg 73, men även dit är det en bit att ta sig. Drevvikens stränder är idag otillgängliga, till stor del p.g.a. strandtomter. I Haninge översiktsplan 23 uttrycks ett önskemål om att göra stränderna mer tillgängliga. Boende i Länna kan via gång- och cykelvägen i Lissmaåns dalgång söder om handelsområdet ta sig ut i Lännaskogen. Närrekreationsområden finns längs Drevviken Vatten AVRINNINGSOMRÅDEN området ligger i sin helhet inom Drevvikens avrinningsområde. Vatten från det studerade området rinner ut i den innersta, västra delen, av Lännaviken. Avrinningen från Dammträsk (och därmed övre och nedre Rudasjön) leds via Vega/Söderhagen i kulvertar och slutligen ett dike och våtmarksområde till Drevviken. För detta system finns vattendomar/dikesföretag. Avrinningen från de södra delarna av tillrinningsområdet sker via diken på Norrby gärde och en naturlig bäckravin till Drevviken. Avrinningen från Norrby gärde via den naturliga bäckravinen saknar vattendomar/dikesföretag. Detta gäller också uppströms liggande delar i detta dikessystem. DAGVATTEN, RENING/FÖRDRÖJNING I nuläget sker rening/fördröjning av vattnet i öppna diken, ravinen och våtmarken innan det når Drevviken. På Norrby gärde finns en damm bildad av i huvudsak högt stående grundvatten där viss rening och fördröjning sker. Även en reduktion av tillrinningen kan förväntas p.g.a. avdunstning, främst sommartid. Utöver olje-/bensinavskiljning på bensinstationer och liknande verksamheter förekommer inga reningsåtgärder inom avrinningsområdet. FÖRORENINGSBELASTNING Några beräkningar av mängden föroreningar som tillförs Drevviken via dagvatten från Haninge kommun finns inte tillgängliga. Med tanke på de stora bebyggda och hårdgjorda ytorna, flera stora och delvis hårt belastade vägar i området, samt att reningsåtgärder saknas för stora delar av tillrinningsområdet, transporteras sannolikt stora mängder näringsämnen, tungmetaller, olja m.m. till Drevviken via dagvattnet. Idag saknas rening av vägdagvattnet från väg 73. I Vägverkets rapport Rening av vägdagvatten (rap 1999:0383) redovisas beräknade föroreningshalter från väg 73. Stäckan inom förstudieområdet är prioriterad för åtgärder. RECIPIENTEN - DREVVIKEN Drevviken är den största sjön i Tyresåns vattensystem. Sjön består av en nordlig och sydlig bassäng, vilka förbinds av den ganska smala men djupa Trångsundet. Stockholms kommun omfattar den norra och västra delen av den norra bassängen. Den södra bassängen omfattas av Haninge, Huddinge och Tyresö kommuner. Hela den södra stranden hör till Haninge kommun. Sjön är mycket näringsrik och blågröna alger är vanliga under sommaren. Badvattenkvaliteten är ofta med tvekan tjänlig, troligen p.g.a. dag- och bräddvatten. Metallhalterna i bottnarna är, med vissa undantag, relativt låga. Fiskbeståndet är stort. Prover från badplatsen vid Norrby Holme i Lännaviken har vid ett tillfälle 24 varit tjänligt med anmärkning p.g.a. höga bakteriehalter. Generellt sett förkommer då och då anmärkningar på kvaliteten vid strandbaden runt Drevviken, bl.a. beroende på närliggande dagvattenutsläpp. VATTENTÄKTER I området Norrby Vega finns ingen större vattentäkt. Inga skyddsområden för vatten är inrättade. Området innehåller heller ingen värdefull vattenförande avlagring som i framtiden skulle kunna utnyttjas för vattenförsörjning. Enligt 30

32 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Avrinning Sjö eller damm Avrinningsriktning Damm Damm/ träsk Karta 15 - Avrinning 31

33 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet SGU:s brunnsdatabas finns enskilda brunnar i området. Databasen är inte heltäckande och en mer noggrann kartläggning måste göras i nästa skede av utredningsarbetet Skyddade och skyddsvärda områden Inom det studerade området är väg 73 och Nynäsbanan av riksintresse för kommunikation. Hanveden och Tyresta är stora opåverkade områden, Tyresta även nationalpark, men inget av dessa områden ligger inom det studerade området. Lännaskogen är naturreservat och delvis även Natura 20 område (ett mycket starkt skydd). Norrbyskogen är ett viktigt tätortsnära grönområde liksom området söder om Kolartorp och Rudans friluftsområde. Ett område norr om Kolartorp med gammal skog och jättegrytor är föreslaget som naturreservat i Länsstyrelsen rapport Aldrig långt till naturen (rapport 23:20). har 14 stycken ekvivalent nivå mellan 60 och 64 db(a) (källa: Vägverkets översiktliga bullerberäkningar). I samrådet med de boende i området framkom framförallt från boende i Norrby att man störs av buller från väg 73. Från Haninge kommun finns uppgifter om bullerstörda bostäder längs Nynäsvägen. Fastigheter med nivåer över 55 db(a) överensstämmer med de som redovisas i Vägverkets material. LUFT Trafiken ger upphov till två huvudkategorier av luftföroreningar: avgaser och partiklar. I Stockholmsregionen är trafiken den största källan till luftföroreningar. Vägtrafiken bidrar t.ex. med ca 40% av kvävedioxidutsläppen i länet trots övergång till bilar med katalysatorer. Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter. För vägtrafiken är miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, partiklar och bensen särskilt intressanta. Normvärdet ska spegla lägsta godtag Miljöbelastning BULLER Nationella riktlinjer för trafikbuller fastställdes av riksdagen Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå för dygn Utomhus Vid permanentbostäder, vårdlokaler 55 db(a) - och undervisningslokaler Vid uteplats - 70 db(a) Inomhus Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler 30 db(a) 45 db(a), nattetid (kl 22-06) Figur 2 - Av riksdagen antagna riktvärden för buller från vägtrafi k Trafiken på väg 73 orsakar ett bakgrundsbrus i hela det studerade området. Längs väg 73 i Vega- Kvarntorp, Söderhagen, Södra Kvarntorp och Handen (söder om Gudöbroleden) finns sammanlagt 173 bostadsfastigheter med ekvivalenta ljudnivåer vid fasad över 55 db(a). Av dessa Karta 16 - Luftkvalitet (beräkn. kvävedioxidnivå 26) 32

34 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet bara luftkvalitet till skydd för människors hälsa. Normerna kan förändras (skärpas) i framtiden. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund har gjort beräkningar för kvävedioxidnivåerna 26. Kvävedioxidnivåerna längs väg 73 i Haninge och Huddinge ligger under miljökvalitetsnormerna. Normerna för partiklar, PM 10, är generellt svårare att klara. Medelvärdet under det 36:e värsta dygnet får inte vara högre än 50 µg/m3. Beräkningar av PM 10 för Haninge och Huddinge kommuner visar att väg 73 på sträckan inom förstudieområdet ligger nära denna nivå på µg/m3 under det 36:e värsta dygnet. Normerna för bensen klaras med bred marginal. Förstärkning av växthuseffekten på jorden beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir högre. Koldioxid frigörs vid all förbränning av organiskt material. Förbränning av fossila bränslen, dvs. organiskt material som lagrats i berggrunden och inte har deltagit i det naturliga kretsloppet mellan atmosfär och växtlighet på mycket länge, medför att det blir en obalans mellan den mängd koldioxid som släpps ut och den mängd växterna kan binda. Atmosfärens koldioxidhalt är idag ungefär 30% högre än den var för 2 år sedan. Utsläppen från biltrafiken är den enskilt största källan till koldioxidutsläpp i Sverige. Sverige har skrivit under den internationella överenskommelsen om begränsning av utsläpp av växthusgaser, Kyotoprotokollet. För Sveriges del innebär det att de svenska utsläppen som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen Enligt Vägverkets miljöprogram ska verkets åtgärder under programperioden tillsammans bidra till ton lägre koldioxidutsläpp år 25, jämfört med om åtgärderna inte genomförts. Ingen beräkning av klimatgashalter på den studerade sträckan har gjorts inom ramen för denna förstudie. Överst: villa i Kvarntorp Nederst: motorvägsbron sedd från Hallstens väg 33

35 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Problem- och värdebeskrivning Riktningsangivelse Problematisk vägsträcka Barriär DREVVIKEN svårt att nå köpcentrum för g/c-trafikanter LÄNNA TRAFIKPLATS saknad gång- och cykelväg mycket trafik konflikt vid vänstersväng iär arr rb sto dålig gång- och cykelväg SÖDERHAGEN svårt att komma ut/svänga vänster VEGA buller NORRBY buller mycket trafik buller r riä ar rb sto buller smal och krokig väg som leder till bussvändplats - buss vidare till Vendelsö saknas buller svårt att komma ut/svänga vänster gång- och cykelbanor saknas buller mycket trafik KVARNTORP - r rriä r ba sto dålig sikt - man kommer inte ut på helgerna handel köbildning HANDENS TRAFIKPLATS konflikt vid vänstersväng Karta 18 - Problem- och värdebeskrivning 34

36 Bef. förhållanden och analys av transportsystemet Byggnadstekniska förutsättningar Området består av mer eller mindre flacka lerområden med uppstickande, branta bergknallar och moränmarker. Lerdjupet på Norrby gärde är stort, upp till 40 m till fast botten. Grundvattnet ligger högt och är artesisk inom gärdets lägsta områden och bildar där en sjö. Uppgifter om förorenad mark saknas. 4.6 SAMMANFATTANDE PROBLEM- OCH VÄRDEDEBESKRIVNING En utbyggnad av bostäder och handel/ verksamheter i Vega/Kolartorp och Norrby leder till ökat transportbehov. Flera personer har behov av resa med bil, kollektivt och gå och cykla till och från bostaden. Handel och verksamheter genererar fler transporter. Kollektivtrafiken är väl utbyggd i området. Redan idag finns en rad brister i vägnätet inom förstudieområdet. Även om inga exploateringar genomförs innebär den allmänna ökningen av trafiken att problemen kommer att öka. Förutom brister i den fysiska miljön kan ökad trafik innebära ökade störningar av olika slag om inte åtgärder vidtas. Utbyggnad av bostäder och handel i Vega/ Kolartorp och Norrby förutsätter åtgärder i vägnätet för att den tillkommande trafiken ska kunna hanteras. Karta 17 - Geologiska förutsättningar 35

37 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser 5 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser 5.1 TRAFIKFÖRUTSÄTTNINGAR DAGENS TRAFIK Redovisade trafikflöden är räknade någon gång mellan 1997 och 24. Flödena i korsningen Gudöbroleden - Nynäsvägen - Dalarövägen räknades i mitten av september 24. Flödet på Nynäsvägen vid anslutningen till Gamla Dalarövägen räknades också 24. Trafikflödet på väg 73 mellan Handen och Länna trafikplatser räknades senast 22 I övriga redovisade flöden finns en viss osäkerhet om exakt årtal när de är räknade. I fortsatta uppräkningar av trafiken antas att de räknades år 20. Se karta 19. TRAFIKFLÖDEN 2015 UTAN NY BEBYGGELSE OCH UTAN NY TRAFIKPLATS VEGA Samtliga trafikmängder är uppräknade med 1,5% per år från det år de räknades fram till år Siffran 1,5% baseras på en befolkningstillväxt enligt RUFS scenario Hög. Se karta 20. Exempel 1: Väg 73 hade 42.0 fordon per dygn 22. Uppräknat med 1,5% per år ger 1, x 42.0 = år Det är 13 år mellan 22 och 2015, därav upphöjt till 13. Exempel 2: Gudöbroleden har fordon per dygn 24. Uppräknat med 1,5% per år ger 1, x = år Det är 11 år mellan 24 och 2015, därav upphöjt till 11. TRAFIKFLÖDEN 2015 MED NY BEBYGGELSE MEN UTAN TRAFIKPLATS VEGA Utgångsläget har varit de trafikflöden som framräknats för 2015 utan ny bebyggelse. Den nya bebyggelsen har därefter adderats till den befintliga trafiken. Antagen procentuell fördelning mellan flödena från de nya bostäderna i Vega/Kolartorp respektive Norrby och det nya handelsområdet i Norrby är framtagen i samarbete med Haninge kommun. Se karta 21. Beräkningsförutsättningar: 4.0 bostäder i Vega/Kolartorp 1.0 bostäder i Norrby kvm handel i Norrby Bostäderna har antagits alstra 4 fordonsrörelser per bostad per dygn, ett mått baserat på erfarenheter från områden med liknande bebyggelsestruktur. Handelsområdet har i tidigare utredning gjord av J&W antagits alstra 16.2 fordon/dygn vilket baseras på 1.8 parkeringsplatser med en total omsättning på 4,5 gånger/dag. Detta alstringstal antas även här. Exploateringarna innebär kraftiga trafikökningar, fördubblingar eller mer, på Nynäsvägen, Torfastleden och Söderbyleden jämfört med trafik 2015 utan exploateringar. Även Gudöbroleden får en ökning, med ca 25% jämfört med utan exploateringar. TRAFIKFLÖDEN 2015 MED NY BEBYGGELSE OCH NY TRAFIKPLATS VEGA Samma förutsättningar gäller som för scenariot utan trafikplats, men med annan fördelning av trafiken. Dels fördelas den nya trafiken som alstras av nya bostäder och nytt handelsområde och dels fördelas befintlig trafik om med en ny trafikplats som ny förutsättning. Se karta 22. Trafikplatsen ger en ökning av trafiken på Torfastleden österut, på Söderbyleden och på Gudöbroleden jämfört med nivå 2015 utan exploateringar. Störst blir ökningen på norra delen av Söderbyleden (ca 60% jämfört med 2015 utan exploateringar) Norra delen av Nynäsvägen, från påfart i trafikplatsen och norrut, får mindre trafik än i beräkningarna för 2015 utan exploateringar, t.o.m. något mindre trafik än idag. TRAFIKFLÖDEN 2015 MED TRAFIKPLATS VEGA, MEN UTAN HANDELSOMRÅDE I NORRBY I scenariot har utbyggnad av handels-/ verksamhetsområde i Norrby tagits bort. Det innebär minskad trafik i trafikplatsen. De stora trafikströmmarna kommer från Nynäsvägen. Se karta 23. Om ingen exploatering sker på Norrby gärde minskar trafikbelastningen framförallt på Torfastleden, Söderbyledens norra del och Nynäsvägens södra del jämfört med om en exploatering sker. 36

38 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Dagens trafik Fordon/årsdygn Karta 19 - Dagens trafik 37

39 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Trafik 2015 utan ny bebyggelse och utan ny tpl Vega Fordon/årsdygn 51 0( 42 0) ( 10 ) ( 90 0) 30 (2 0) ) (5 89 (7 ) 50 0) ) (9 ( (2 0) (1 0) 17 5 ( ) (1 ) 20 9 Karta 19 - Trafik 2015 utan ny bebyggelse och utan ny tpl Vega. Siffror inom parentes anger dagens trafik 38

40 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Trafik 2015 med ny bebyggelse men utan ny tpl Vega Fordon/årsdygn ( ) ( 10 ) 10 ) 39 ( ( ) ) ( 4 ) ( ) ) (9 ( (2 0) 24 4 (1 ) ( ) (1 4 9) 26 1 Karta 21 - Trafik 2015 med ny bebyggelse men utan ny tpl Vega. Siffror inom parentes anger dagens trafik 39

41 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Trafik 2015 med ny bebyggelse och med tpl Vega Fordon/årsdygn ( 42 0) 10 0( ) 1 11 Tpl Vega ( 39 ) (2 0) ) (5 ) 10 0( ) ) (9 ( (2 0) 21 7 (1 ) ( ) (1 4 9) 23 1 Karta 22 - Trafik 2015 med ny bebyggelse och med tpl Vega. Siffror inom parentes anger dagens trafik 40

42 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Trafik 2015 med ny bebyggelse och tpl Vega men utan handelsområde i Norrby Fordon/årsdygn ( 42 0) 10 0( ) 1 11 Tpl Vega ( 39 ) ( ) ) (5 83 (7 5 ) ) ) (9 ( (2 0) 21 7 ( ) 0 40 ) (1 4 9) 2 0( 1 50 Karta 23 - Trafik 2015 m ny bebyggelse och tpl Vega men utan handelsomr i Norrby. Siffror inom parentes anger dagens trafik. 41

43 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Trafikberäkningarna och fördelningen av trafiken visar att dagens vägnät inte kommer att klara tillkommande trafik utan åtgärder. Även om de planerade exploateringarna inte sker behöver åtgärder vidtas framförallt i korsningar på Nynäsvägen och i trafikplatserna Handen och Länna för att klara nuvarande och framtida trafik. 5.2 TÄNKBARA ÅTGÄRDER Följande åtgärder är tänkbara enligt fyrstegsprincipen. Flera av åtgärderna berör andra aktörer än Vägverket. Störst effekt får åtgärderna om de utförs i ett samspel med varandra. Redovisningen i olika steg innebär inte att åtgärder i de föregående stegen måste genomföras innan man kan gå vidare. Redovisningen i steg visar att tänkbara enkla, resurssparande och billiga åtgärder prövats innan förslag till om- eller nybyggnad av vägnätet föreslås. STEG 1 ÅTGÄRDER SOM PÅVERKAR TRANSPORTEFTERFRÅGAN OCH VAL AV TRANSPORTSÄTT Steg 1 omfattar åtgärder för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare och miljövänligare färdmedel. Möjliga åtgärder i Vega/Kolartorp- Norrby: Bebyggelseplanering som stödjer användandet av kollektiva färdmedel. Underlätta för pendeltågsresenärer med infartsparkering och attraktiv cykelparkering. Direktbussar från Vega till Stockholm även på helgerna och icke rusningstid. Buss 836 genom Norrby förlängs till Sågen där bussar in till Stockholm finns. Attraktiva gång- och cykelvägar till olika målpunkter. Transportefterfrågan kommer trots åtgärder att öka med föreslagna exploateringar. STEG 2 ÅTGÄRDER SOM GER EFFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV BEFINTLIGT VÄGNÄT Steg 2 omfattar insatser mot olika nyttjare av transportnätet så att det utnyttjas mer effektivt, säkert och miljövänligt. Möjliga åtgärder i Vega/ Kolartorp-Norrby: Stödja bilpooler och samåkning. Se över skyltning på gång- och cykelnätet till pendeltågsstation och olika målpunkter. Förbättring av hållplatskvaliteten på de mest använda hållplatserna med väderskydd om sådant saknas och möjligheter att ställa ifrån sig cykeln på ett säkert sätt. Undersöka om det finns saknade länkar i gångoch cykelnätet. Steg 1 och 2 omfattar åtgärder som i huvudsak genomförs av andra aktörer än Vägverket. STEG 3 VÄGFÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Steg 3 omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader av befintligt vägnät, t.ex. trafiksäkerhetsåtgärder. Möjliga åtgärder i förstudieområdet: Separat gång- och cykelförbindelse längs Nynäsvägen till Länna handelsområde. Säker passage för oskyddade trafikanter över Torfastleden vid Norrbyvägen med vidare koppling till Söderby. Förbättra passager med låg kvalitet eller som saknas längs Nynäsvägen, Söderbyleden och Norrbyleden. Separat gång- och cykelbana längs Torfastleden. Förbättra gång- och cykelförbindelser mellan COOP och ICA Maxi. Förbättra framkomligheten i korsningar längs Nynäsvägen med cirkulationer eller vänstersvängsfält. Cirkulationer bidrar också till dämpad hastighet. Förbättring av kapaciteten i trafikplats Handen med t.ex. cirkulationsplatser. Förbättring av kapaciteten i trafikplats Länna med t.ex. cirkulationsplatser. 42

44 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Vägdagvatten från väg 73 renas. I en reningsdamm kan även utsläpp från en olycka med farligt gods tas omhand. Buller orsakat av trafiken åtgärdas för att uppfylla riktvärdena så långt det är möjligt. Steg 3 omfattar åtgärder som delvis genomförs av Vägverket, delvis av andra aktörer. STEG 4 NYINVESTERINGAR OCH STÖRRE OMBYGGNADSÅTGÄRDER Steg 4 omfattar ny- och ombyggnadsåtgärder som tar ny mark i anspråk. Möjliga åtgärder i förstudieområdet är: Ny trafikplats vid Hallstens väg med koppling från ny trafikplats till Torfastleden över Norrby gärde och koppling från ny trafikplats till Nynäsvägen. Alternativ till ny trafikplats är en utbyggnad av Nynäsvägen till fyrfältig väg, inklusive översyn och borttagande av korsningar. En fyrfältig väg innebär även ombyggnader i trafikplats Länna. En utfart från norra delarna av Vega till Lismavägen har översiktligt studerats. Lösningen innebär längre körsträckor för trafik till väg 73. Lösningen bedöms få lite trafik, de flesta kommer att välja att köra ut på Nynäsvägen som därmed blir hårt belastad. Vid genomförande av åtgärder enligt fyrstegsprincipen ska åtgärdernas möjlighet att samspela på ett optimalt sätt undersökas. Åtgärder som förstärker positiva effekter av varandra bör genomföras samtidigt. 5.3 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Beskrivningen av effekter och konsekvenser förutsätter att föreslagna exploateringar i Vega/ Kolartorp och Norrby genomförs och att en ny pendeltågsstation byggs i Vega. Enligt Haninge kommun är utbyggnaderna i Vega/Kolartorp och Norrby inte möjliga om inte en ny trafikplats byggs, alternativt ombyggnad av Nynäsvägen. Trots det förutsätts utbyggnaderna ske i redovisningen av samtliga steg nedan Steg 1 enligt fyrstegsprincipen TILLGÄNGLIGHET OCH TRANSPORTKVALI- TET Åtgärderna ökar tillgängligheten till kollektivtrafiken och förbättrar för gång- och cykeltrafikanter i nybyggda områden. Framkomligheten för biltrafik och kollektivtrafik i trafikplatserna Handen och Länna förbättras inte. Tvärtom bedöms framkomligheten försämras eftersom det ökade antalet transporter p.g.a. exploateringarna inte bedöms ske endast med kollektiva färdmedel eller till fots eller cykel. Tillgängligheten i det befintliga vägnätet ökar inte. Åtgärderna bedöms inte medföra några förbättringar av transportkvaliteten. TRAFIKSÄKERHET Åtgärderna innebär inga förbättringar av trafiksäkerheten för biltrafiken. Ökad trafik på Nynäsvägen kan innebära sådan trängsel att genomsnittshastigheten sänks. Men svårigheterna att komma ut från anslutande vägar kan också innebära trafikfarliga chansningar. Ett utbyggt gång- och cykelnät innebär förbättringar för oskyddade trafikanter. MILJÖ Trots åtgärderna bedöms trafiken i vägnätet öka. Ökad tillgänglighet till kollektivtrafik innebär att ökningen blir något mindre än om inga åtgärder vidtagits. Planering av nya bostäder kan göras så att de inte drabbas av bullerstörning. Bullersituationen bedöms inte förändras, trafikökningen är inte så stor att den innebär någon hörbar förändring. Ökad trafik kan ge en försämring av dagvattnets kvalitet. Natur- och kulturmiljöer, rekreation och friluftsliv påverkas inte negativ av de föreslagna vägoch trafikåtgärderna. 43

45 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser REGIONAL UTVECKLING De föreslagna åtgärderna stödjer regional utveckling. MÅLUPPFYLLELSE Förslagna åtgärder stödjer målet att möjligheterna till kollektivt resande ska öka och att möjligheterna för oskyddade trafikanter att använda transportsystemet ska öka. Viss del av tillkommande transporter från de utbyggda områdena flyttar över till kollektiva färdmedel, övriga transporter belastar det befintliga transportnätet. Åtgärderna uppfyller målet att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och för kollektivresenärer. Åtgärderna bidrar till en något minskad miljöbelastning i och med att de bidrar till att ökningen av transporter med bil blir något mindre än om inga förbättringar av möjligheten att välja alternativa färdmedel gjorts. Brister med framkomlighet och trafiksäkerhet i dagens trafiknät avhjälps inte. Kapaciteten i trafikplatserna är fortsatt dålig. Bristerna i korsningspunkter längs framförallt Nynäsvägen finns kvar Steg 2 enligt fyrstegsprincipen TILLGÄNGLIGHET OCH TRANSPORTKVALIET Åtgärderna bidrar till att fler människor får tillgång till bil utan att antalet bilresor behöver öka lika mycket som om alla skulle ha egen bil. Närmiljön görs mer tillgänglig för oskyddade trafikanter, ett förbättrat gång- och cykelnät ökar möjligheterna för barn att själva ta sig till skolan. Åtgärderna innebär inga förbättringar av tillgängligheten för biltrafiken i det befintliga nätet. Åtgärderna bedöms inte förbättra transportkvaliteten. Fortsatt dålig framkomlighet i trafikplatserna Handen och Länna vid högtrafik. Se bedömning under steg 1. TRAFIKSÄKERHET Förbättrat gång- och cykelnät ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. För biltrafik är bedömningen densamma som för steg 1. MILJÖ Åtgärderna stödjer ett hållbart resande genom att fler delar på samma bil och bilinnehavet därmed inte ökar så mycket som om alla äger bil. I övrigt samma bedömning som under steg 1. REGIONAL UTVECKLING Åtgärderna påverkar inte regional utveckling. MÅLUPPFYLLELSE Föreslagna åtgärder i steg 2 uppfyller projektmålen på samma sätt som steg 1. Miljöbelastningen kan till viss del minskas om bilpooler etableras i de nya områdena och bilinnehavet därmed kan minska. Brister med framkomlighet och trafiksäkerhet i dagens trafiknät avhjälps inte. Kapaciteten i trafikplatserna är fortsatt dålig. Bristerna i korsningspunkter längs framförallt Nynäsvägen finns kvar. Brister med framkomlighet och trafiksäkerhet i dagens trafiknät avhjälps inte. Kapaciteten i trafikplatserna är fortsatt dålig. Bristerna i korsningspunkter längs framförallt Nynäsvägen finns kvar Steg 3 enligt fyrstegsprincipen TILLGÄNGLIGHET OCH TRANSPORTKVALI- TET Åtgärderna förbättrar för gång- och cykeltrafikanter att röra sig mellan de olika handelsområdena. Förbättringar av korsningspunkter ökar framkomligheten. Förbättringar i Handens och Lännas trafikplatser förbättrar framkomligheten i trafikplatserna. På längre sikt kan större ombyggnader behöva göras. 44

46 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser TRAFIKSÄKERHET Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar med ett utbyggt gc-nät till attraktiva målpunkter. Förbättringar i korsningspunkter ökar trafiksäkerheten för alla trafikantslag. MILJÖ Utbyggnad av bullerskydd och rening av vägdagvatten förbättrar miljösituationen. Rening, inkluderande oljeavkiljning av vägdagvatten kan ske i en eller två dammar i anknytning till väg 73. Dammarna konstrueras så att ett skydd mot olyckor erhålls. Säkra gång- och cykelpassager minskar vägars barriäreffekter. Åtgärder i steg 3 innebär att mark tas i anspråk för utbyggnad av gång- och cykelnätet. REGIONAL UTVECKLING Åtgärderna bidrar till en attraktivare lokalmiljö för boende och besökare. MÅLUPPFYLLELSE Föreslagna åtgärder förbättrar framförallt för oskyddade trafikanter och ökar tillgängligheten till lokala målpunkter. Förbättringar i korsningar och trafikplatserna Handen och Länna bidrar till ökad framkomlighet för biltrafiken. Åtgärder i gång- och cykelnätet ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Miljöåtgärder förbättrar situationen för bullerstörda och för Drevviken i och med att trafikdagvattnet renas. Åtgärderna stödjer och bidrar till regional utveckling genom att lokalmiljön blir mer attraktiv för boende och besökare. Ökad trafik på Nynäsvägen, Torfastleden och Söderbyleden innebär att framkomligheten för biltrafik och kollektivtrafik försämras längs dessa vägar Steg 4 enligt fyrstegsprincipen I steg 4 har två olika alternativ diskuterats, dels en ny trafikplats vid Hallstens väg, dels en utbyggnad av Nynäsvägen till fyrfältsväg. Olika varianter av en lösning med ny trafikplats visas i bilaga 1. Väg 73 har möjlighet att ta hand om ökad trafik från utbyggnader i Vega/Kolartorp och Norrby gärde. Trafiken kan ledas dit via en ny trafikplats eller det befintliga nätet. Om inte en trafikplats byggs beräknas trafikmängderna på Nynäsvägen bli så stora, framför allt från Torfastleden och norrut, att vägen skulle behöva breddas till fyra körfält och helst korsningar tas bort för att klara belastningen. Nyckeltal baserade på erfarenhet innebär att korsningar bör utformas med fyra körfält vid 15.0 fordon/årsdygn och sträckor vid 20.0 fordon/årsdygn. Trafikrörelsen från anslutningen till Vegaområdet vid Kvarntorps allé är framförallt riktad norrut vilket innebär att det är trafikplatsen i Länna som belastas med en trafikökning (ca 17.0 fordon/ årsdygn jämfört med om en trafikplats byggs). Exploateringarna i Norrby belastar Trofastleden och Söderbyleden. Söderbyleden, särskilt södra delen från handelsområdet till korsningen med Gudöbroleden, får också så hög belastning att en breddning måste göras och eventuellt en fyrfältighet övervägas. Nynäsvägen går genom tättbebyggt område där bebyggelsen på delar av sträckan ligger nära vägen. En breddning skulle innebära stora intrång. En breddning får också konsekvenser för oskyddade trafikanter och deras möjligheter att röra sig längs och tvärs Nynäsvägen. Fler människor bor nära Nynäsvägen än väg 73, fler berörs alltså av störningar från trafiken. En ny trafikplats bidrar till att ta hand om de tillkommande transporterna från utbyggnaderna i Vega/Kolartorp och Norrby. Trafikplatsen innebär också att trycket på Nynäsvägen minskar. Problemen i Handens och Lännas trafikplatser bedöms dock inte helt lösas av en ny trafikplats. En ny trafikplats behöver kompletteras med åtgärder i dessa trafikplatser. I Länna trafikplats 45

47 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser pågår ombyggnad för att underlätta vänstersväng för trafikanter norrifrån. Inom ramen för förstudien har genomförbarheten av en trafikplats studerats. En trafikplats kan utföras på olika sätt med olika för- och nackdelar. Nedan beskrivs effekter och konsekvenser av en ny trafikplats för ett alternativ med bro över väg 73. Översiktliga kapacitetsberäkningar visar att dubbla körfält behövs i korsningsanslutningar och cirkulationer. Även en utbyggnad till fyrfältig väg på norra delen av Nynäsvägen kommenteras. I bilaga 1 beskrivs för- och nackdelar med olika varianter av en ny trafikplats. De byggnadstekniska förutsättningarna på lermarken är svåra och måste studeras vidare. Bedömningarna i förstudien bygger på känd kunskap från tidigare studier i området. Hänsyn till de geotekniska och byggnadstekniska förhållandena har tagits när de olika varianterna tagits fram. TILLGÄNGLIGHET OCH TRANSPORTKVALI- TET En ny trafikplats ökar tillgängligheten till det regionala nätet för boende i Vega/Kolartorp och Norrby. Minskad trafik på Nynäsvägen gör det lättare för oskyddade trafikanter att korsa vägen. Även Torfastleden och Söderbyleden får minskad trafik, även om minskningarna är något mindre här än på Nynäsvägen. För förbättrad tillgänglighet för oskyddade trafikanter krävs även åtgärder på gång- och cykelnätet. En fyrfältig väg ökar framkomligheten på Nynäsvägens norra del, men ger längre resvägar. Framkomligheten på vägnätet i över blir sämre än med en ny trafikplats. En ny trafikplats ökar transportkvaliteten för medborgarnas och näringslivets transporter. De regionala transporter som utbyggnaderna genererar får direkttillgång till väg 73. Minskad trafik på framförallt Nynäsvägen gör det lättare att komma ut från anslutande vägar och målpunkter längs Nynäsvägen. TRAFIKSÄKERHET Trafiksäkerheten med en ny trafikplats förbättras på befintligt vägnät i och med att trafik flyttas över till den mer trafiktåliga väg 73, som sannolikt även får stänkt hastighet till 90 km/timme söder om trafikplats Länna. En breddning av väg i tätbebyggt område ger inga trafiksäkerhetsvinster om man inte samtidigt tar bort korsningspunkter och ordnar planskildheter för oskyddade trafikanter. MILJÖ En ny trafikplats förändrar landskapsbilden. Trafikplatsen planeras i kanten av ett öppet landskapsrum och kommer att vara synlig på håll för dem som kommer söderifrån. Landskapsrummet tål förändringar och trafikplatsen får en bra placering i landskapet i och med att den kan förankras i två höjpunkter. Anslutningarna på båda sidor, framförallt anslutningen över Norrby gärde behöver dock byggas upp på det flacka gärdet vilket innebär negativ visuell konsekvens. Marken på Norrby gärde har dåliga byggnadstekniska förutsättningar vilket kan ställa till vissa problem vid utformningen av trafikplatsen. Förstärkningsåtgärder krävs för ramper på gärdet både på väg 73:s östra och västra sida. Hur stora bergskärningar det blir i de knallar trafikplatsen förankras i beror på utformningen och kan inte bedömas i detta skede. Naturmark tas i anspråk, men inga värdefulla naturvärden berörs. De områden som berörs används inte för rekreation och friluftsliv. En förbättring av kopplingen mellan Vega och Norrby ökar tillgängligheten till Norrbyskogen för boende i Vega. Det historiska vägnätet i Norrby berörs inte direkt av en ny trafikplats men följdexploateringar kan innebära att de på sikt försvinner. Fornlämningar på knallen öster om väg 73 berörs av en ny tafikplats. Även fornlämningen på den västra knallen kan komma att beröras. 46

48 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Området för ny trafikplats används inte som rekreationsområde. Det är bullerstört. Norr om den östra knallen ligger en gång- och cykelväg som kopplar till gamla Norrbyvägen. En trafikplats berör gång- och cykelvägens koppling till Norrbyvägen, vilket måste lösas så att förbindelsen kan finnas kvar. Vägdagvatten från en ny trafikplats tas omhand, renas och leds till Drevviken. Exploateringar i Vega/Kolartorp innebär problem med omhändertagande av dagvatten. Lämpligen samordnas åtgärderna för omhändertagande av vägdagvatten och dagvatten från Vega/Kolartorp och Norrby. Viktigt är att systemen delvis är separerade så att möjlighet finns att ta hand om t.ex. utsläpp från en tankbilsolycka. Ökad trafik på vägnätet p.g.a. exploateringarna ger ökat buller. Byggs inte en ny trafikplats blir trafikökningarna på det befintliga vägnätet mycket stora vilket medför ökade störningar för boende längs vägarna. Väg 73 kommer att även fortsättningsvis vara en stor bullerkälla i området. En ny väg över Norrby gärde blir en ny bullerkälla som kan störa boende i Norrby. Vägen måste utformas så att inga bullerstörningar uppstår. Bullerskyddsåtgärder ska vidtas så att gällande riktvärden klaras. Vägen över Norrby gärde ska utformas så den inte blir en barriär för oskyddade trafikanter som vill ta sig till det nya verksamhets- och handelsområdet. Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet ska klaras från det år de implementeras. Lokalt ökar luftföroreningarna längs de nya vägarna. Minskad trafik på andra vägar i området ger lokala minskningar av luftföroreningarna. Mark som tas i anspråk består av skog och jordbruksmark. Jordbruksmarken planeras omvandlas till handels- och verksamhetsområde och projektet medför därmed ingen fragmentering av jordbruksmark. Byggande av ny väg innebär att naturresurser i form av berg och grus tas i anspråk. Naturgrus är en bristvara och ska undvikas. Istället ska krossat berg användas. REGIONAL UTVECKLING En ny trafikplats alternativt ombyggnad av Nynäsvägen till fyrfältig väg bedöms kunna lösa problem med tillkommande trafik på grund av exploateringarna och är enligt Haninge kommun en förutsättning för exploateringarna. Utbyggnaderna av bostäder och verksamheter stödjer Haninge centrum som delregional kärna. I RUFS konstateras att den delregionala kärnan Haninge centrum har begränsad tillgänglighet när det gäller bil och kollektivtrafik. En ny trafikplats ökar tillgängligheten. Om en utbyggnad till fyrfältig väg bedöms kunna lösa problemen med ökad trafik p.g.a. exploateringarna, stöder även ett sådant alternativ regional utveckling. MÅLUPPFYLLELSE I steg 4 uppfylls det övergripande projektmålet att förbättra transportsystemet så att bostäder och verksamheter/handel kan byggas i Vega/ Kolartorp och Norrby. Åtgärden förbättrar tillgänglighet och transportkvalitet för framförallt fordonstrafik, inklusive bussar. En trafikplats bör utformas så att kopplingen mellan Vega och Norrby stärks även för oskyddade trafikanter. Utbyggnad av bostäder och verksamheter/handel i Vega/Kolartorp och Norrby stödjer Haninge centrums utveckling till delregionalkärna. 5.4 TRAFIKEKONOMISK ANALYS En trafikeknomisk analys har gjorts där de möjliga lösningarna Ombyggnad av Nynäsvägen till fyrfältig väg och Trafikplats Vega studerats. En alternativ dragning av en förbindelse från norra delarna av Vega mot Lissmavägen har diskuterats, men inte lagts in i den trafikeknomiska analysen eftersom den bedöms få lite trafik. 47

49 Tänkbara åtgärder, effekter och konsekvenser Nynäsvägen skulle i en sådan lösning vara fortsatt hårt belastad och ombyggnader skulle krävas även här för att få framförallt korsningarna att fungera. I jämförelsen mellan en utbyggnad av Nynäsvägen till fyrfältig väg och en ny trafikplats Vega visar den trafikekonomiska analysen på en rad fördelar för en ny trafikplats. Tillgängligheten och framkomligheten är högre framförallt för gångoch cykeltrafik och personbilstrafik. En stor vinst både för framkomlighet och avgasutsläpp, ligger i att vägen för att nå motorvägen är kortare med en trafikplats än om befintliga trafikplatser ska utnyttjas. Trafiksäkerheten är högre för en trafikplats än för en fyrfältig väg (i analysen förutsätts att de större korsningarna på Nynäsvägen finns kvar, ombyggda till cirkulationsplatser eller på annat sätt förbättrade, även i ett fyrfältigt alternativ vilket innebär försämrad trafiksäkerhet för gående och cyklister som får längre passager). För miljön är en ny trafikplats mer fördelaktig för luftkvalitet och bullersituationen. En kraftig minskning av transportarbetet ger en positiv effekt på utsläppen som dock dämpas något av den ökade snittahastigheten i systemet. En avlastning av trafik på Nynäsvägen innebär en förbättrad bullersituation för boende längs vägen. Många är dock fortsatt störda av buller från trafiken på väg 73, men det gäller för båda lösningarna. 5.5 KÄNSLIGHETSANALYS OCH ETAPPINDELNING Utbyggnader i Vega/Kolartorp och Norrby är enligt Haninge kommun inte möjliga om inte Nynäsvägen byggs om eller en ny trafikplats Vega byggs. Redan en uppräkning av trafiken utan exploateringar visar att åtgärder måste göras i korsningarna på Nynäsvägen. Att spekulera i hur många tillkommande bostäder dagens vägnätet kan klara är inte intressant eftersom exploateringarna i Vega/Kolartorp och Norrby inte är aktuella utan ombyggnad av vägnätet. Utbyggnaden i Vega/Kolartorp beräknas ske under ett antal år. Hur belastningen på Nynäsvägen ökar beror på i vilken takt bebyggelsen kommer till och när i tiden pendeltågsstationen byggs. Om inte pendeltågsstationen byggs förrän hela den planerade bebyggelsen i Vega/Kolartorp är klar ökar belastningen på Nynäsvägen eftersom möjligheterna att resa kollektivt blir mindre. Byggs pendeltågsstationen vid starten av exploateringen blir ökar trafikbelastningen på Nynäsvägen i långsammare takt. Hur samspelet mellan olika utbyggnader av bostäder och infrastruktur ser ut kan inte bedömas i detta skede och en etappindelning av olika utbyggnadssteg kan därför inte göras. 5.6 KOSTNADER Kostnader är beräknade i 24 års nivå. Föreslagna åtgärder i steg 1 och 2 behöver inte medföra merkostnader om de genomförs i samband med planering och utbyggnad av koppvega/kolartorp och Norrby. Åtgärderna genomförs av andra aktörer än Vägverket. Utbyggnader av gång- och cykelvägar i steg 3 bedöms kosta ca 3.0 kr/lpm. Förbättringar i trafikplatserna Handen och Länna kan vara att lösa vänstersvängsproblemen med cirkulationsplatser. En cirkulationsplats kostar ca 4-6 miljoner kr. Utbyggnad av ny trafikplats och nödvändiga miljöåtgärder enligt steg 4 beräknas till 90-1 miljoner kr inklusive projektering, administration och oförutsätt (30%). Om man lägger till kostnader för förbättringar i trafikplatserna Handen och Länna med cirkulationsplatser (två i trafikplats Handen och en i trafikplats Länna) ökar summan till miljoner. 48

50 Riskhantering 6 Riskhantering 5.7 SAMMANVÄGNING OCH PRIORITERING För att uppnå projektmålen måste olika åtgärder kombineras. Endast i steg 4 uppnås det övergripande projektmålet att förbättra transportsystemet så att en utbyggnad av bostäder och verksamheter i Vega/Kolartorp och Norrby kan genomföras. Trafikökningarna med de planerade exploateringarna beräknas bli så stora att en nybyggnad av vägnätet krävs. Åtgärder i steg 1 och 2 kan genomföras i samband med planering och projektering av utbyggnaderna. Åtgärder i steg 3 bör utföras i kombination med steg 4 för att förbättra tillgänglighet, transportkvalitet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter 6.1 SKYDDS- OCH RISKOBJEKT Riskobjekt inom förstudieområdet är transporter av farligt gods och bensinstationerna vid COOP Forum, korsningen Dalarövägen-Nynäsvägen- Gudöbroleden och Söderbyleden. Väg 73 är primär transportväg för farligt gods. Gudöbroleden är sekundär transportväg för farligt gods. Mängden av farligt gods på vägarna är inte känd. Skyddsobjekt inom utredningsområdet är skolor, bostäder och arbetsplatser. 6.2 KONFLIKTPUNKTER Enligt länsstyrelsens rapport Riskhänsyn vid ny bebyggelse, rapport 20:01, ska minimiavståndet mellan transportled för farligt gods och nya bostäder vara minst 75 m och till kontor och liknande 40 m. Verksamhetsområdet i Kvarntorp ligger ca m från väg 73 och därmed närmare än vad man rekommenderar för ny bebyggelse. Bostadbebyggelse i Vega ligger som närmast ca 30 m från väg 73, vilket är betydligt närmare än rekommenderat avstånd enligt länsstyrelsens rapport. Bostadsbebyggelsen i Söderby ligger bakom en bullerskyddsvall som utgör åtminsotne ett visst skydd. Det finns alltså äldre bostadsbebyggelse och verksamheter som ligger innanför rekommenderade skyddsavstånd. 49

51 Samråd 7 Samråd 7.1 KONTAKTER I förstudiearbetet har representanter för Haninge och Huddinge kommuner ingått i projektgruppen. Kontakter har även tagits med andra tjänstemän i Haninge kommun. Ledningsägande verk har kontaktats för att klarlägga förekomsten av ledningar. Tidigt samråd med länsstyrelsen hölls den 30 november 24 heter för oskyddade trafikanter att röra sig mellan handelsområdena kring trafikplats Handen och till handelsområdet i Länna, korsningspunkter längs Nynäsvägen och trafiken på Norrbyvägen. Under remisstiden kommer denna förstudie finnas tillgänglig hos Vägverket Region Stockholm och Haninge kommun. Samrådsredogörelserna ligger som bilaga SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN, MYNDIGHETER OCH ORGAN- ISATIONER Den 4 oktober 24 hölls samråd med inbjudna företrädare för myndigheter och organisationer. Den 6 oktober 24 hölls samråd med allmänheten. Två olika metoder för samråd användes vid de olika tillfällena. Vid samrådet den 4 oktober valdes en metod med arbete i mindre grupper efter en gemensam genomgång av projektet. Vid samrådet med allmänheten valdes en metod med panel som tog emot information och synpunkter och svarade på frågor. Syftet med samråden, vilket också framgick av inbjudan och annonser, var att få in information om problem och brister i trafiksystemet. Båda samråden inleddes med en presentation av projekten. Därefter vidtog grupparbete (4 oktober) respektive dialog mellan en panel och deltagare (6 oktober). Vid båda samråden var andelen kvinnor 25-30% och män 70-75%. Övervägande delen av dem som deltog var i åldern år. Inga barn deltog i samråden. Efter samråden har även skriftliga synpunkter kunnat lämnas. Även de har inarbetats i förstudiens bristanalys. De synpunkter som kom fram vid samråden rörde i hög grad trafiken på Nynäsvägen, svårig- 50

52 Ställningstagande Fortsatt arbete 8 Ställningstagande När länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan fattats och remissynpunkter kommit in till Vägverket kommer Vägverket att ta ställning till fortsatt arbete. I förstudien har plan och profil studerats för en trafikplats för att verifiera att det är en möjlig lösning. Studierna visar att det är möjligt med en trafikplats vid Hallstens väg. Vävsträckor mellan trafikplatserna är tillräckliga. Byggs en trafikplats Vega vid Hallstens väg sänks sannolikt hastigheten från 110 km/timme till 90 km/timme söder om Länna trafikplats. I den studerade lösningen tas ett av körfälten mellan Handen och Länna i anspråk för av- och påfart. Väg 73 blir därmed fyrfältig redan söder om Länna trafikplats istället för som idag söder om Handens trafikplats. n visar att ombyggnad eller nybyggnad av vägnätet behövs för att klara trafiken från de planerade exploateringarna i Vega/Kolartorp och Norrby. I en vägutredning bör närmare studeras vilken lösning som är den bästa. 9 Fortsatt arbete 9.1 NÄSTA STEG I PLANERINGS- PROCESSEN Vägutredning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning föreslås som nästa steg i processen. I Vägutrdningen studeras alternativen ny trafikplats eller ombyggnad av Nynäsvägen. 9.2 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Vägutredningen föreslås omfatta ett område längs väg 73, inklusive trafikplatserna i Handen och Länna, och nödvändiga anslutande vägar till en eventuell trafikplats. 9.3 FRÅGOR SOM KRÄVER SÄRSKILD UPPMÄRKSAMHET Tillgänglighet, transportkvalitet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter bör studeras vidare i nästa skede. Förbättrad koppling mellan Vega och Norrby för alla trafikantslag har framhållits som ett viktigt önskemål. För steg 3 och 4 bör ett antal frågor studeras vidare, bl.a. följande: utformning av kapacietetshöjande åtgärder i trafikplatserna Handen och Länna, utformning av korsningar längs Nynäsvägen, utformning av trafiksäkerhetshöjande åtgärder för oskyddade trafikanter, terränganpassning av ny trafikplats med anslutande vägar, buller, vibrationer och luftkvalitet p.g.a. nya väganslutningar och ökad trafik, de byggnadstekniska förutsättningarna på Norrby gärde är dåliga och vilka krav de ställer på utbyggnad av vägar måste utredas vidare, fornlämningssituationen måste studeras mer noga, 51

53 Medverkande åtgärder för rening och fördröjning av vägdagvatten. τidplanering, kapacitetsbrister bör åtgärdas innan exploateringarna påbörjas. 9.4 PRÖVNING ENLIGT ANNAN LAGSTIFTNING Vattendom kan komma att behövas om en ny trafikplats utformas på ett sådant sätt att Drevviken berörs. 9.5 FÖRANKRINGSFORM Förankringsprocessen sker enligt Väglagen och Plan- och bygglagen. Delar av förstudieområdet ligger inom detaljplanelagt område. Åtgärder måste stämma med detaljplanen. 10 Medverkande I huvudsak följande personer har arbetat med förstudien. VÄGVERKET REGION STOCKHOLM Ingemar Bjurel, projektledare Lars Jansson, vägteknik Staffan Bergström, trafik Lars Dahlbom, miljö Sven-Gunnar Sjöberg, geoteknik Astrid Rahlén, samhällsplanering Yvonne Jacobsson, beteendevetare - samråd Linda Eriksson, information m.fl. HANINGE KOMMUN Kent Lindgren, trafik Rikard Lundin, planer HUDDINGE KOMMUN Jarl Östlund, trafik Jesper Skiöld, trafik TYRÉNS AB Catarina Holdar, uppdragsansvarig, landskap och miljö Malin Harders, trafik Mattias Le Moine/Claes Runesson, vägteknik Lena Alsheden, ledningar Johan Ekvall, vatten Thord Sjödahl, geoteknik 52

54 Källor 11 Källor Haninge kommun. Översiktsplan 23 Haninge kommun. Samråd 15 september-31 december 23. Haninge kommun. Översiktsplan Antagen februari Haninge kommun. Vega-Norrby utvecklingsprogram. December Haninge kommun. Program för Campus Haninge. Antagen av kommunfullmäktige februari 24. Haninge kommuns hemsida: Huddinge kommun. Översiktsplan 20. Antagen av kommunfullmäktige Huddinge kommuns hemsida: J&W. PM trafi kförsörjning Norrby gärde Länsstyrelsen i Stockholms län. Aldrig långt till naturen. Rapport 23:20. Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Fastställd av Länsstyrelsen den 22 april 24. Naturvårdsverkets hemsida: Region- och trafikplanekontoret. Regionalt Utvecklingsprogram 21 för Stockholmsregionen, RUFS. Antagen 14 maj 22. Skogsorganisationen. Skogens pärlor. SL. Pendeltågsstation Vega. Trafi kanalyser och samhällsekonomisk kalkyl. Maj 24. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Stockholms stad. Vattenprogram för Stockholm 20 sjöar och vattendrag Tyresåsamarbetet (Länsstyrelsen och medverkande kommuner) VAI VA-projekt. Dammar, trösklar och andra vattenföretag inom Tyresåns avrinningsområde fysisk och juridisk inventering. Januari 22. SWECO VBB. Trafi knätsanalys i Haninge kommun norra delen Vägskäl för bostadsbristen. Redovisning av landshövding Mats Hellströms bostadsuppdrag. April 23. Vägverket. Bullerskyddsåtgärder - allmänna råd för Vägverket. Publikation 21:88. Vägverket. Fyrstegsprincipen. Publikation 22:72. Vägverket. Handbok. Publikation 22: 46. Vägverket. Rening av vägdagvatten. Rapport 1999:

55 Bilaga 1 Bilaga 1 FÖR- OCH NACKDELAR MED OLIKA VARIANTER AV TRAFIKPLATS n visar att en ny trafikplats på väg 73 är möjlig att anlägga vid Hallstens väg. Tillräckliga vävsträckor går att få till mellan trafikplatserna. Idag har väg 73 6 körfält fram till trafikplats Handen. Ett körfält i vardera riktningen är möjlig att använda för ramper/accelerationsfält. På så sätt kan man undvika att behöva bredda bron över dalgången vid Hallstens väg. Genom att låta två körfält norrifrån gå av i trafikplats Handen får högersvängande trafik ett eget körfält hela vägen från motorvägen. Körfält för vänstersvängande trafik kan på så sätt avlastas från trafik och risken för köer upp på motorvägen minskar. Plan och profil för en trafikplats med en utformning motsvarande variant C i redovisningen nedan har gjorts för att verifiera genomförbarheten. Figuren nedan visar trafikens riktningsfördelning i en ny trafikplats. Figuren visar inte själva trafikplatsen utan trafikutbytet. Som exempel representerar siffran (14.5) i den nordvästra kvadranten trafik som kommer från väg 73:s västra sida och reser till och från trafikplatsen norrut/norrifrån, sannolikt norrut på morgonen och söderut på eftermiddagen Kriterier som bör uppnås av en ny trafikplats: trafikplatsen ska vara fullständig, Nynäsvägens linje bör brytas, regionalt cykelstråk behålls, tre- eller fyrvägskors mellan ramper och lokalväg bör undvikas, kopplingen mellan Norrby och Vega bör förbättras för alla trafikantslag. (73 8) (24 0) (18 1) Schematisk fi gur över trafi kens riktningsfördelning i en ny trafi kplats (63 3) 54

56 Bilaga 1 ALTERNATIV BRO ÖVER VÄG 73 Variant A Variant A är en fullständig trafikplats, där påfarten norrut utförs som klöverblad. Anslutande väg går på bro över väg 73. Nynäsvägen leds upp på bron via cirkulationsplatser på brons östra och västra sida. Det regionala cykelstråket behåller sin sträckning under väg 73. Den befintliga gångoch cykelvägen under väg 73 mot Gamla Norrbyvägen behålls. Vägnät Gång- och cykelväg FÖRDELAR Fullständig trafikplats. Nynäsvägen blir inte genomgående. Korsningar mellan ramper och lokalväg utformas som cirkulationsplatser för att undvika konflikt mellan vänstersvängande trafik och trafik på lokalvägen. God orienterbarhet i trafikplatsen. Dalgången frigörs från Nynäsvägen. Regionalt cykelstråk kan ligga kvar i nuvarande läge. NACKDELAR Ny bro över dalgången ned mot Drevviken måste byggas. Befintlig bro över dalgången måste eventuellt breddas. Stora intrång i bergknallen öster om väg 73. Problem med anslutning av Hallstens väg. Konflikt mellan regionalt cykelstråk och ramper. Variant A 55

57 Bilaga 1 Variant B Variant B är en fullständig trafikplats där ramper och lokalväg möts i överliggande cirkulationsplats. Nynäsvägen kopplas i trevägskorsning till den västra rampen. Det regionala cykelstråket behåller sin sträckning längs Nynäsvägen. Den befintliga gång- och cykelvägen under väg 73 mot Gamla Norrbyvägen behålls. Vägnät Gång- och cykelväg FÖRDELAR Fullständig trafikplats. Nynäsvägen blir inte genomgående. Trafik från ramper möter trafik från lokalvägen i cirkulationsplats. Orienterbarheten i trafikplatsen är god. Regionalt cykelstråk kan ligga kvar i nuvarande läge. NACKDELAR Två broar över väg 73 och port för Nynäsvägen. Bron över dalgången måste eventuellt breddas. Nynäsvägen ansluter mot ny lokalväg i trevägskorsning, tidvis kan det vara svårt att svänga vänster från Nynäsvägen ut på rampen. Variant B 56

58 Bilaga 1 Variant C Variant C är en fullständig trafikplats där ramper och lokalväg möts i cirkulationsplatser. Anslutande väg går på bro över väg 73. Nynäsvägen och det regionala cykelstråket ligger kvar i befintligt läge. Den befintliga gång- och cykelvägen under väg 73 mot Gamla Norrbyvägen behålls. Vägnät Gång- och cykelväg FÖRDELAR Fullständig trafikplats Trafik från ramper möter lokalvägen i cirkulationsplatser. Bron över dalgången behöver inte breddas. Regionalt cykelstråk kan ligga kvar i nuvarande läge. NACKDELAR Nynäsvägen behåller sin sträckning. Cirkulationsplatser väster om väg 73 ligger nära varandra. Bron över väg 73 blir lång för att klara även Nynäsvägen. Orienterbarheten i trafikplatsen är mindre god. Konflikt mellan regionalt cykelstråk och ramper. Variant C 57

59 Bilaga 1 Variant D Variant D är en fullständig trafikplats där ramper söderifrån och norrut möter lokalvägen i två trevägskorsningar. Ramper norrifrån och söderut möter Nynäsvägen i cirkulationsplats. Nynäsvägen leds upp på brons norra sida. Det regionala cykelstråket behåller sin sträckning under väg 73. Den befintliga gång- och cykelvägen under väg 73 mot Gamla Norrbyvägen behålls. Vägnät Gång- och cykelväg FÖRDELAR Fullständig trafikplats. Nynäsvägen blir inte genomgående. Trafik från ramper väster om väg 73 möter Nynäsvägen i cirkulationsplats. Bron över dalgången behöver inte breddas. Regionalt cykelstråk kan ligga kvar i nuvarande läge. NACKDELAR Cirkulationsplatser väster om väg 73 ligger nära varandra. Bron över väg 73 blir lång för att klara även Nynäsvägen. Orienterbarheten i trafikplatsen är mindre god. Konflikt mellan regionalt cykelstråk och ramper. Möjlig konflikt vid anslutning av Hallstens väg. Variant D 58

60 Bilaga 1 Variant E Variant E är en ofullständig trafikplats där koppling söderut saknas. Utformningen överensstämmer med den som ligger till grund för områdesbestämmelser. Ramper och Nynäsvägen ansluter till ny lokalväg i trevägskorsningar. En ny bro byggs över dalgången för Nynäsvägen. Ramp norrut är utformad som klöverblad. Det regionala cykelstråket behåller sin sträckning under väg 73. Den befintliga gång- och cykelvägen under väg 73 mot Gamla Norrbyvägen behålls. Vägnät Gång- och cykelväg FÖRDELAR Nynäsvägen blir inte genomgående. Bron över dalgången behöver inte breddas. Dalgången frigörs från Nynäsvägen. Regionalt cykelstråk kan ligga kvar i nuvarande läge. NACKDELAR Ofullständig trafikplats. Ny bro över dalgången behövs för Nynäsvägen. Möten mellan ramper, Nynäsvägen och lokalvägen är utformade som trevägskorsningar vilket kan innebära problem för vänstersvängande trafik och risk för köbildning ut på motorvägen. Konflikt mellan regionalt cykelstråk och ramp. Problem med anslutning av Hallstens väg. Variant E 59

61 Bilaga 1 ALTERNATIV UNDER VÄG 73 Variant F Variant F är en fullständig trafikplats. Lokalvägen går i port under väg 73 och Nynäsvägen ansluter i trevägskorsning. Ramperna på västra sidan ansluter i trevägskorsningar, medan ramperna på östra sidan ansluter i cirkulationsplats. Det regionala cykelstråket behåller sin sträckning under väg 73. Den befintliga gång- och cykelvägen under väg 73 mot Gamla Norrbyvägen behålls. Vägnät Gång- och cykelväg FÖRDELAR Fullständig trafikplats. Ramper och ny lokalväg ligger lågt i landskapet. Nynäsvägen blir inte genomgående. Inga förändringar på bron över dalgången. Regionalt cykelstråk kan ligga kvar i nuvarande läge. NACKDELAR Underfarten kommer i konflikt med befintlig avloppstunnel. Cirkulationsplatser ligger nära varandra. Väg 73 ligger lågt och grundvattnet är högt vilket kräver vattentäta tråg och pumpning. Problem med profil på vägen under väg 73, det är svårt att komma upp på västra sidan. Konflikt mellan regionalt cykelstråk och lokalväg vid underfarten. Konflikt mellan regionalt cykelstråk och ramper. Variant F Variant G En variant med lokalvägen i tunnel under bergknallarna har studerats men visade sig svår att lösa. För att undvika konflikt med avloppstunneln måste vägen läggas så djupt att inga rimliga lutningar kan åstadkommas. Varianten redovisas därför inte i förstudien. 60

62 Bilaga 1 BERÄKNINGAR AV TRAFIKFLÖDEN Följande illustrationer visar beräknade trafikflöden i de tre cirkulationsplatser som ingår i trafikplats Vega. B A C Översikt trafi kplans Vega Cirkulationsplats A - förmiddag Cirkulationsplats A - eftermiddag 61