2.4 FRAMTIDA TRAFIK Kollektivtrafi k HALMSTAD RESECENTRUM FÖRUTSÄTTNINGAR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2.4 FRAMTIDA TRAFIK. 2.4.1 Kollektivtrafi k HALMSTAD RESECENTRUM FÖRUTSÄTTNINGAR"

Transkript

1 HALMSTAD RESECENTRUM FÖRUTSÄTTNINGAR 2.4 FRAMTIDA TRAFIK Kollektivtrafi k Utveckling av tågtrafiken Ett antagande om de framtida resandeströmmarna är viktigt att göra om än vanskligt. Ändrade beteendemönster p g a nya möjligheter till resande är svåra att förutsäga. Den förväntade utvecklingen av tågtrafiken är dock en intressant katalysator i framtiden. Före 2020 kommer flera förbättringar av tågtrafiken i regionen att vara klara, den i särklass största är Hallandsåstunneln. Dessa förbättringar kommer att medföra ett attraktivare järnvägssystem och bidra till en kraftig ökning av tågresenärer. I kollektivtrafikstrategin för Halland 1) är Västkustbanan och stråket utmed kusten utpekad som huvudstråket för länets kollektivtrafik. Som en del i kollektivtrafikstrategin anges att tågtrafiken på Västkustbanan byggs ut till ½- timmestrafik på hela sträckan Göteborg-Malmö och med insatståg i högtrafik på sträckan Halmstad-Göteborg. Denna inriktning stöds också av Skånetrafikens tågstrategi presenterad under En anpassning av den lokala trafiken måste också göras så att den angör järnvägen i attraktiva resecentra. Ett attraktivt resecentra i Halmstad är en viktig del i denna utveckling. Dessa lokala lösningar är betydelsefulla för utvecklingen av Västkustbanan. Bangård, plattformar Som utgångspunkt har denna utredning valt följande förutsättningar: 2 st plattformslägen med längden 320 m (om möjligt 400 m). Dessa plattformar är avsedda för fjärrtåg/höghastighetståg med europastandard. 3 st plattformslägen med längden m. Dessa plattformar är avsedda för regionaltåg Förutom kravet på plattformslägen krävs ett förbigångsspår för uppställning av godståg. Detta kan dock placeras på annan plats utanför utredningsområdet. Regionbusstrafik, regionbussterminal Dimensioneringen av regionbussterminalen bygger på det förslag till nytt linjenät som tagits fram i Linjenätsutredningen 2008 av Trivector 1). Den framtida regionbussterminalen dimensioneras för 13 antal plattformslägen för boggiebussar. Angörande regionbusslinjer beräknas till 11 st. Antalet angörande fjärrbusslinjer beräknas till 2 st. Inledningsvis behöver inte varje linje ha ett eget hållplatsläge, bedömningen är att 8 platser för regionbussar skall räcka till att börja med. Det stora antalet plattformslägen och kravet på en för resenären väl samordnad busslösning leder i första hand till lösningar av dockningstyp. 1) Halland kollektivtrafi kstrategi, förslag maj 2008 och antagen hösten 2008 Lokalbusstrafik Även för lokalbussarna bygger dimensioneringen av hållplatserna på linjenätsutredningen. I teorin skulle det aldrig behöva vara mer än en stadsbuss åt gången i lokalbussterminalen. Detta kan emellertid inte garanteras. Med två minuter mellan bussarna är det ganska troligt att de kommer att köra ihop då och då, varför det bör finnas plats för åtminstone två stadsbusslinjer samtidigt. Till detta kommer att det morgnar och eftermiddagar går industriturer. Om dessa ska vara kvar kräver det ytterligare platser, liksom för de regionbussar som också föreslås gå genomgående Halmstad. Hur dimensionerande trafiksituation kan se ut, med fyra platser per riktning, visas i figuren nedan. Dimensionerande trafi ksituation i hållplatsläge Resecentrum (i Viktoriagatan under viadukten). Morgonrusningen dimensionerar den västliga riktningen och eftermiddagrusningen den östliga, bild från Rapport-Halmstad Resecentrum-linjenätsutredning sid 12

2 Gullbrandstorp Karl XI:s väg Skedala HALMSTADS RESECENTRUM Dessutom krävs det ett hållplatsläge för lokalbussar i nord-sydlig riktning på stationsgatan. Dessa bör ha en tillräcklig längd för att klara två bussar samtidigt. FÖRUTSÄTTNINGAR Tylösand Halmstad Resecentrum Resandeströmmar och resenärsbyten i framtiden Den framtida linjestrukturen för busstrafiken i centrum kan förenklat beskrivas så att två stora bytespunkter kommer att finnas på ömse sidor om centrum (Resecentrum i öster och Karl den XI:s väg i väster). Byte mellan lokalbussar kan också ske vid Österskans och på Stora torg. Framtida linjenätskarta över regionbussar i Halmstad Gullbrandstorp Villshärad Karl XI:s väg Trönninge Dimensionering av resecentrum (maximala belastningar) Tåget står med största sannolikhet för den största momentana belastningen. Maximal belastning skulle då kunna vara ett tåg på varje plattform, d v s 5 tågset (2 st fjärrtåg/expresståg och 3 st regionaltåg). Varje tåg kan rymma i storleksordningen personer av vilka kanske st byter eller går av eller på i Halmstad. Den maximala momentana personbelastningen från tågen i framtiden skulle då kunna bli kanske som mest personer. Halmstad Tylösand Resecentrum Framtida linjenätskarta över lokalbussar i Halmstad sid 13

3 HALMSTAD RESECENTRUM FÖRUTSÄTTNINGAR Biltrafi k Trafikmängden på Laholmsvägen bedöms enligt gjorda prognoser av Halmstad kommun att öka till fordon per dygn år Stängs Fredsgatans korsning med järnvägen tillkommer ytterligare ca fordon/dygn. Det är främst under lågtrafiktimmarna som flödena kan öka, i högtrafik är i princip kapacitetstaket redan nått. Den förslagna trafikeringen med bussar enligt linjenätsutredningen medför ökade flöden av bussar, främst kommer detta att märkas i högtrafik. För att avlasta den östra delen av Laholmsvägen från framförallt tung trafik planeras en ny infart, den sk. Södra infarten. Södra infarten innebär en ny trafikplats på E6 precis norr om Västkustabanan. Södra infarten kopplas i öster till väg 117 och i väster till Stålverksgatan. Den kommer främst att mata de stora verksamhetsområdena och hamnen. Södra infarten kommer inte att medföra någon avlastning på Laholmsvägen på sträckan förbi resecentrum. Däremot kan den bli intressant för trafik från E6 syd och öster om staden som vill pendelparkera och smidigt nå parkeringarna utan att fastna i trafiken på Laholmsvägen. De kan då välja Södra infarten och sedan Stationsgatan där parkeringarna föreslås. På längre sikt finns tankar om att kunna förlänga Södra infarten väster ut över/under Nissan och koppla ihop med Tylösandsvägen, den sk. Hamnleden. Detta skulle ge stora avlastningar av trafik genom centrala Halmstad. Trafikmängden på Laholmsvägen vid resecentrum skulle då kunna minska med ca fordon per dygn. Ett nytt resecentrum med förbättrad busstrafik och tågtrafik kommer också att kräva bra och smidig angöring. Det skall finnas plats att bara släppa av någon på väg till bussen eller tåget och det skall finnas plats för korttidsparkering för den som behöver lämna bilen en stund för att följa någon till/från tåget eller göra ett kort ärende i Resecentrum som att köpa en biljett. Det skall även finnas uppställningsytor för taxibilar. Behovet av pendelparkeringar bedöms öka kraftigt framöver med ökat tågresande. Förbättrade möjligheter att arbetspendla till både Göteborgsregionen och Öresundsregionen kommer att skapa ett behov av pendelparkeringar. Ett nytt resecentrum skall kunna tillgodose framtida behov av pendelparkeringsplatser Cykeltrafi k Halmstads kommun arbetar för att cyklandet skall öka inom tätorten. De som skall ta en buss eller ett tåg från Halmstad resecentrum skall enkelt kunna ta cykeln dit och finna många möjligheter till bra cykelparkering. En del av cykelparkeringarna bör även vara väderskyddade. Det bör finnas möjligheter att få cykeln servad medan man är bortrest. Cykelparkeringarna bör ligga nära de olika målpunkterna och de olika tillfartsvägarna. Om Fredsgatans korsning med järnvägen stängs försvinner också ett viktigt gång- och cykelstråk av. Detta bör då ersättas med en planskild förbindelse under spåren. sid 14

4 HALMSTADS RESECENTRUM STADEN OCH RESE- CENTRUM Det goda resecentret bygger på en korsbefruktning mellan staden och resandet där resecentret är en naturlig och väl integrerad nod i stadens struktur. Stråk, service, kommersiella verksamheter och resanärer bildar i de bästa av världar en trivsam, trygg och lättorienterad resandemiljö. Resecentrum blir t o m en plats som man kan uppsöka utan att resa. turligen förstår vart man skall gå genom att läsa situationen med sina sinnen. Konflikter mellan olika transportslag och gående har undvikits. Väntmiljöerna är placerade och utformade så att social kontroll uppstår på ett naturligt sätt. När väntan uppstår kan den genomföras på ett meningsfullt sätt, t ex genom att man kan utföra ärenden, få sig något till livs eller vänta med en tidning, bok e d i en trivsam miljö. Samtidigt är resecentrum en tung infrastrukturell knutpunkt med utrymmeskrävande, geometriskt begränsade, dyra och ofta störande strukturer i stadskärnans direkta närhet. Schematisk bild över den effektiva bytespunkten Att skapa en god helhet av dessa två motsättningar är något av utmaningen i skapandet av ett bra resecentrum. 3.2 DEN EFFEKTIVA BYTES- PUNKTEN Resecentrets primära funktion är givetvis att vara en god bytespunkt / målpunkt för olika transportslag. För att detta skall uppnås krävs att resenärens behov prioriteras i den grundläggande layouten och att bytena upplevs som naturliga och säkra. I den optimala bytespunkten har skyltar sekundär betydelse eftersom man na- sid sid 15

5 HALMSTAD RESECENTRUM 3.3 HALMSTADS MÖJLIG- HETER OCH BEGRÄNSNINGAR Giftermålet mellan staden och resecentrum är som antytts inte problemfritt. Städers historiska strukturer styr på ett ibland brutalt sätt möjligheterna till den optimala lösningen. I Halmstad är detta påtagligt. Det historiska Halmstad var en befäst stad på Nissans västra strand. När järnvägen så småningom kom placerades järnvägsstationer på båda sidorna av Nissan. Stationer fanns bl a där nuvarande järnvägsstation och nuvarande regionbussterminal, Norra station, ligger. Västkustbanan drogs då i en båge genom staden. Söderifrån kom banan in längs nuvarande sträckning, men korsade sedan Nissan vid Landfästet. Den gamla järnvägsbron är idag cykelväg. Öster om Nissan fortsatte Västkustbanan sin sträckning i det som idag är bilgata. Järnvägsleden fortsatte vidare ut ur staden åt väster. Den äldre sträckningen kopplade sedan mot nuvarande västkustbanan längre norrut. Halmstad Nässjö järnväg sträckte sig under samma tid genom staden öster om Nissan. I mitten av 1980-talet rätades järnvägen ut och även västkustbanan följde sträckningen för Halmstad Nässjö järnväg genom staden. Vid detta tillfälle byggdes också västkustbanan om till dubbelspår. Halmstad, den befästa staden Fram till 1966 sträckte sig även den smalspåriga Bolmenbanan genom staden öster om Nissan. Dess sträckning gick i dagens järnvägsgata för att fortsätta ut ur staden utmed Växjövägen. De fysiska förutsättningarna, med Järnvägsstationen på östra sidan om Nissan och centrum placerad på den västra med i huvudsak två broförbindelser som förbinder stationen och centrum, begränsar möjligheterna att skapa en optimal lösning av resecentrum. Möjligheterna begränsas ytterligare av ett i dagsläget mycket koncentrerat och hårt belastat stråk för bil- och busstrafik i öst-västlig riktning på Laholmsvägen. En realistisk målbild är därför viktig. Samtidigt är situationen idag så dålig att förbättringarna kommer att upplevas som dramatiska när en mer samlad bytespunkt skapas. I arbetet har vi stångats med de begränsningar förutsättningarna ger och det känns därför viktigt att beskriva dem något ytterligare: Bangården och befi ntlig bebyggelse Bangården skär genom den befintliga bebyggelsen. Det geometriska utrymmet för raka plattformslängder och antal raka parallella spår begränsas i båda ändar av bansträckningens kurvatur och möjligheten att innanför dessa föra samman spårpaketet vid resecentrum med erforderliga växlar i ändarna. sid 16

6 HALMSTADS RESECENTRUM Stråk och barriärer Stråk En stad definieras bl a av sina stråk. Stråken/ gatorna för oss genom bebyggelsemassan till olika målpunkter eller noder. Ofta har stråken olika dignitet genom sin längd, bredd eller genom vikten av de målpunkter de förbinder. Städer med tydliga hierarkier mellan stråken, som t ex Paris med sina boulevarder och avenyer, blir lättorienterade medan den gyttriga medeltidsstaden kräver detaljkännedom för att man inte skall gå vilse. Ett stråks betydelse i en stadsstruktur kan enligt den s k syntaxanalysens principer matematiskt definieras genom dess grad av integration. Graden av integration bestäms bl a av hur många andra stråk i strukturen den förbinder sig med och hur kontinuerligt stråket är. Ett stråk med hög grad av integration förbinder många andra stråk och upplevs som kontinuerligt. Hög grad av integration sammanfaller ofta med stråk med relativt mycket trafik, människor och rikt kommersiellt utbud. Primära och sekundära stråk mellan centrum och järnvägsstation I Halmstad blir därför stråken Viktoriagatan- Laholmsvägen samt Brogatan-Fredsgatan högt integrerade vilket innebär att de har en hög potential för t ex orientering, trafik, handel och centrumutveckling. Ett resecentrum får genom att ansluta / ligga vid dessa stråk en hög dignitet sid 17

7 HALMSTAD RESECENTRUM i staden, blir lätt att finna och kan dra nytta av/ hjälpa till att förstärka stadens liv och bidra till centrumutvecklingen. Barriärer De största barriärerna i Halmstad, som dessutom är parallella, är Nissan och järnvägen. Även trafiken på Laholmsvägen är en barriär i stadsrummet för gående och cyklister. Järnvägen Om järnvägen är en barriär i staden är den samtidigt ett element som förbinder Halmstad med omvärlden och dess kvalitet är att den angör i staden. Den är den självklara utgångspunkten för lokaliseringen av ett resecentrum. Laholmsvägen Laholmsvägen är i sig inte en barriär men den täta trafiken på den är det definitivt. Tillkomsten av en eventuell Hamnled som avleder trafiken skulle därför i hög grad kunna leda till en positiv stadsutveckling och ett annat samspel mellan den nordöstra och sydöstra delen av staden. Laholmsvägen är likt järnvägen en artär för kollektivtrafiken då busstrafiken kopplar samman olika delar av Halmstad. Järnvägens barriäreffekt kommer med största sannolikhet att öka om plankorsningen i Fredsgatan i framtiden skulle tas bort av säkerhetsskäl. Nissan Nissan är visserligen en barriär i den meningen att den delar staden och man hänvisas till broarna men den är till skillnad från järnvägen en positiv barriär som samtidigt ger staden ett innehåll och en positiv upplevelse. Järnväg Nissan Laholmsvägen / Viktoriagatan Omgivande stadsdelar sid 18

8 HALMSTADS RESECENTRUM Järnvägsstationens perifi era läge i Halmstad Järnvägsstationen i Halmstad Befi ntlig station och resandenavets lokalisering Barriärerna har effekten att de delar staden i olika delar med begränsad kommunikation sinsemellan. Exempel på en sådan stadsdel är t ex kvarteren söder om Viktoriagatan mellan järnvägen och Nissan. I denna stadsdel ligger idag järnvägsstationen i ett förhållandevis perifert läge. Även med ytterligare broförbindelser för gångtrafik över Nissan skulle troligen detta läge vara vid sidan om huvudstråken eftersom centrum ligger längre norrut på Nissans västra sida. Historiskt sätt var stationens placering säkert inte något större problem. Stationen var en livaktig plats med hög servicenivå och många anställda. Tågresandet var en, jämfört med idag, högtidlig handling som utfördes med gott om tid. Dagens pendlarbeteende och just in time var knappast uppfunnet. Dagens resandenav bör ligga i den mest frekventerade punkten där de mest frekventerade stråken skär varandra. Skälet för detta är förutom resenärernas bekvämlighet och trygghet inte minst kravet på kundunderlag och kommersiell bärkraft för de serviceverksamheter som är förutsättningen för ett bra resecentrum. Nyckelordet i sammanhanget är koncentration; -Koncentration av människor, service och resandemöjligheter Laholmsvägen och vägporten Laholmsvägen som är en av de stora infarterna till Halmstad har idag en utformning som trafikled. Den är rak (ca 3 km raksträcka) och bred och har två genomgående körfält i vardera riktningen. Korsningarna består av stora signalreglerade korsningar med många körfält. Den har bred mittremsa med trädrad. På båda sidor om gatan löper gång- och cykelbanor och trädrader parallellt med gatan. Porten under järnvägen är också porten in till Halmstad centrum, väster om denna blir staden tätare och gatusektionen smalare. Nuvarande vägport under järnvägen har begränsad frihöjd, 3,5 m. Biltrafiken går i två separata fack under bro. Varje fack är totalt 7,0 m brett. Med tanke på att vägen går i kurva upplevs den trång och sikten är begränsad. De många pelarna under bron ihop med stödmurar och räcken bidrar till den trånga upplevelsen. Backen upp från porten på den östra sidan lutar idag ca 4 %. Det finns gång- och cykelbanor på båda sidor. De har en bredd på 5,5 m vardera. Då frihöjden är lägre för cykeltrafiken (ca 3 m) är nivåskillnaden för cyklarna inte lika stor som för bilarna. sid 19

9 HALMSTAD RESECENTRUM Studerade lokaliseringar När placeringen av Regionbussterminalen är given blir placeringen av lokalbussterminalen den avgörande frågan för strukturen i resecentrat. Flera tänkbara alternativ har prövats: A: Alternativ A innebär att lokalbussarna placeras under järnvägsbron med vertikalförbindelser i form av hissar och trappor till tågplattformarna. Detta ger korta byten mellan olika trafikslag. Hållplatslägena för lokalbussarna är också väderskyddade under bron samtidigt som den dåligt dagljustbelysta och bullriga miljön kan var en nackdel för resenären. Resenärerna behöver inte korsa Laholmsvägen vid byte mellan lokalbuss och tåg/regionbuss. Nivåskillnaderna mellan lokalbussar och regionbussar gör det svåröverblickbart för resenären och innebär vertikalförbindelser vid byte mellan lokalbuss och regionbuss. B1: Alternativ B1 innebär att lokalbussarna placeras öster om bangården längs Laholmsvägen. För att få plats med hållplatslägena behöver troligen delar av kvarteret Kaninen rivas. Förslaget ger resenären en dagljusbelyst miljö som är lätt överblickbar. Bussresenärer behöver korsa Laholmsvägen via en gångbro vid byte till regionbuss och tåg. Lokalbussterminalens studerade lägen sid 20

10 HALMSTADS RESECENTRUM B2: Alternativ B2 innebär att genomgående biltrafik på Laholmsvägen förläggs i en tunnel och lokalbussarna placeras på mark. Trafiklösningen blir säkrare för de resenärer som behöver korsa Lahomsvägen då endast trafik med lokala mål blir kvar ovan mark. Förslaget innebär också att delar av Kv. Kaninen troligen inte behöver rivas. B3: Alternativ B3 innebär att lokalbussarna placeras öster om bangården längs med Laholmsvägen. Förslaget innefattar även en ny gångbro över Laholmsvägen väster om spåret. I alternativ B3 får man korta bytesvägar mellan trafikslagen och en bra trafiklogistik. Det är också en mer trafiksäker lösning eftersom inga resenärer behöver korsa Laholmsvägen. Hållplatslägena placeras i lutning (3%) och man behöver sänka korsningen vid Enslövsvägen. B4: Alternativ B4 innebär att lokalbussarna placeras öster om spåret och söder om Laholmsvägen. Delar av kvarteret Kilot behöver rivas för att ge plats för lokalbussarna. Här får bussarna korsa Laholmsvägen vid angöring till och från hållplatslägena. Detta blir en mer säker och överblickbar lösning för resenärerna eftersom alla bussar placeras söder om Laholmsvägen. Förslaget har förkastats pga att bussarna kommer i konflikt med trafikmängden på Laholmsvägen vid in och utfart till/från hållplatsläget. B5: Alternativ B5 innebär att lokalbussarna placeras längs Viktoriagatan på västra sidan av järnvägen. Läget är nära centrum men det blir långa avstånd för resenären vid byte mellan olika trafikslag. Det är också en för trång gatusektion för att bibehålla framkomligheten för biltrafiken. Gående behöver korsa Viktoriagatan vid byte mellan lokalbuss och övriga trafikslag. Lösningen har förkastats. B6: Alternativ B6 innebär att lokalbussarna placeras väster om järnvägsstationen för Västkustbanan. Lutningen på Viktoriagatan gör det omöjligt att klara tillgängligheten vid hållplatslägena. Lösningen har förkastats. B7: Alternativ B7 innebär att lokalbussarna placeras väster om spåret och norr om Viktoriagatan. Placeringen ger oacceptabla gångavstånd till regionbussarna och även till tågplattformarna som huvudsakligen finns längre söderut. Denna lösning blir också tidskrävande för busstrafiken och det blir hög belastning av busstrafik på bostadsgatorna både norr och söder om Viktoriagatan. Lösningen har förkastats. B8: Alternativ B8 innebär att lokalbussarna placeras väster om bangården och söder om Viktoriagatan. Placeringen stämmer inte alls med linjedragningarna och skulle om den gick att genomföra bli mycket tidskrävande för busstrafiken med hög belastning av busstrafik på bostadsgatorna både norr och söder om Viktoriagatan. Lösningen har förkastats. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att endast alternativen A, B1, B2 och B3 bedömts vara intressanta att gå vidare med. sid 21

4.8 ETAPPUTBYGGNAD. 4.8.1 Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning

4.8 ETAPPUTBYGGNAD. 4.8.1 Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning TÄNKBARA LAYOTER HALMSTAD RESECENTRUM 4.6 PENDELPARKERINGAR Pendelparkeringarna lokaliseras söder om resecentrum och till största del väster om spårområdet. I första hand utförs dessa som markparkeringar

Läs mer

HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT 2009.03.24

HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT 2009.03.24 HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT 2009.03.24 Uppdraget har beställts av Halmstad kommun, Stadskontoret ARBETSGRUPP: Sabina Andersson Stadskontoret Evert Winnberg Stadskontoret Mattias Bjellvi Stadskontoret

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: 4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18 Beställd av Structor BROPORTEN Version 2 Stockholm 2014-03-31 BROPORTEN Datum 2014-03-31 Uppdragsnummer Utgåva/Status

Läs mer

Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD

Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Astrid Nyström 2013-02-18 Diarienummer BUN-2013-0105.60 Ärende färdigställs efter diskussion på AU pga två alternativa förslag

Läs mer

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

Längs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen:

Längs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen: Vid handelsområdet i Väla lokaliseras den norra ändhållplatsen av spårvägen mellan Väla centrum och IKEA, spårvägen lokaliseras söderut under Djurhagshusvägen och Ängelholmsleden (E4) till norra änden

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PLACERING Dagens resandenav bör ligga i den mest frekventerande punkten där de mest frekventerade stråken skär varandra. Skälet för detta är förutom resenärens bekvämlighet och

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Centrala Nacka trafikutredning

Centrala Nacka trafikutredning Nacka Kommun Stockholm 2014-10-22 Datum 2014-10-22 Uppdragsnummer 1320004296 Utgåva/Status Carl Chytraeus Magnus Kusoffsky Jevgenij Petoukhov Uppdragsledare Kollektivtrafik Trafikmängder, kapacitet Ramböll

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1.

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1. repo001.docx 2012-03-2914 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER 7000175000 STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING BILAGA 7b 1 (5) DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING Nuläge Endast motionsslingorna och några bostadssmåhus vid Solviksvägen alstrar i dag trafik i planeringsområdet. Enligt vägregistret är trafikvolymen

Läs mer

Halmstads Resecentrum

Halmstads Resecentrum Planprogram Halmstads Resecentrum Del av Halmstad 2:16 m fl LO KA LB US SH ÅL LP LA TS LO KA LB US LL PL A REGIO NBUS SHÅL LPLA TS PEN DELP ARK ERIN G RESE TS CEN Å TRUM SH Samråd pågår till den 9 april

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår TRAFIKFRÅGOR Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår Malmö stadsbyggnadskontor Översiktsplaneavdelningen November 2005 Innehåll Bakgrund 2 Syfte 2 Gatunät 3 Framtida planerade förändr.

Läs mer

Tillämpning av Trast. Val av alternativ med hjälp av värderos. Stenungsunds centrum

Tillämpning av Trast. Val av alternativ med hjälp av värderos. Stenungsunds centrum Tillämpning av Trast Val av alternativ med hjälp av värderos Stenungsunds centrum Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1 Inledning...2 2 Sammanvägning med värderos...2 Analysresultat av de tre

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun

Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun 1 Trafik PM 2014 01 28 Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun Grundförutsättningar Området kring Almön och entrén till Tjörn från fastlandet utgörs av en hög bergsrygg, som sträcker sig från sydost

Läs mer

Samrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

Samrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit. ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖRR FASTIGHETEN HJÄRNARP 3:233 MFL ÄNGELHOLMS KOMMUN UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE SAMRÅDET Samrådet om planförslaget redovisas i en samrådsredogörelse daterad 2010-11-16. HUR UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Trafikutredning Kyrkerud- Strand ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig. Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM 2011-06-20 RAMBÖLL TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERING Helsingborg Uppdrag: Komplettering av trafikplanen Beställare: Kommunledningskontoret, Ängelholms kommun Konsult:

Läs mer

är öppen för på- och avstigning.

är öppen för på- och avstigning. Detaljplaneprogram Linbanans stationer Programförslaget innehåller fyra linbanestationer mellan Häggvik station och Väsjön. Möjlighet finns att förlänga sträckan med ytterligare en station i Södersätra.

Läs mer

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

Trafikutredning Lilljansberget

Trafikutredning Lilljansberget Rapport: 2015:79 / Version:0.9 Trafikutredning Lilljansberget Umeå Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Lilljansberget, Umeå Serie nr: 2015:79 Projektnr: 15151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station Klartecken för Varbergstunneln Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår har pågått i många år. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Hede Station Utveckling 2025

Hede Station Utveckling 2025 Hede Station Utveckling 2025 Masterplan för stationsområdet med närmaste omgivningar Uppdraget Förutsättningar Analys / Alternativ Förslag - Masterplan Etapper Januari 2016 Uppdraget Uppdraget: Uppdraget

Läs mer

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark.

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark. Ny bro för dubbelriktad biltrafik ersätter den gamla bilbron i Skälbyvägens förlängning. Den nya bron ansluts i en första etapp till Enköpingsvägen och byggs bara i halva sin bredd. Barkarby station flyttas

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg

Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg PM 2011-02-25, Revision 2, Bilaga 552220-B17 sid 1(5) Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg Frågeställning I planarbetet för kv Plåten sammanställdes underlag inför en samrådsprocess. En trafikutredning

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

3 Vägprojektet en översikt

3 Vägprojektet en översikt 3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

Underlags-PM Stadsutvecklingsplaner

Underlags-PM Stadsutvecklingsplaner Fördjupad utredning om trängselskattesystemets utformning på Östra Hisingen Underlags- Stadsutvecklingsplaner Göteborg 1 (28) S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telephone

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare

Läs mer

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag

Läs mer

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för

Läs mer

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron.

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron. Trafiksituationen T rafiken med kommunikationsleder i Halmstad har stor betydelse för Tullkammarkajen. Det finns därför anledning att belysa detta mera ingående. Generellt sett är det biltrafikens tillväxt

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet

Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet Samråd 22 november 2012 Patrik Fridh, projektledare Dagordning Presentation Bakgrund Ny bro över Göta älv; förslag och konsekvenser Prövningsprocesser

Läs mer

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen Sida 1 av 6 2013-02-25 (3) Förslag på ENGELHOLMSRINGLED runt Ängelholms innerstad Vägstandard som nuvarande Kungssgårdsleden d.v.s. för trafik med 90 km/tim. Hög hastighet motiveras med att trafikanterna

Läs mer

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha. Granskningshandling Dnr: BN 2014/12 215 Ändring 2 av del av detaljplan S 35 för Stranden 19:7 i Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING januari 2015 Handlingar Planbeskrivning (denna handling), januari

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten

Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten 1 Östers Socialdemokratiska förening 2008-10-09 Halmstad kommun Byggnadskontoret Box 153 301 05 HALMSTAD Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten s yttrande, som följer

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer