PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM

Transkript

1 PROGRAMFÖRSLAG RESEENTRUM PLAERING Dagens resandenav bör ligga i den mest frekventerande punkten där de mest frekventerade stråken skär varandra. Skälet för detta är förutom resenärens bekvämlighet och trygghet inte minst kravet på kundunderlag och kommersiell bärkraft för de serviceverksamheter som är förutsättningen för ett bra resande. För Halmstads del innebär detta en lokalisering av ett framtida resecentrum i den punkt där den spårbundna trafiken möter stadens huvudstråk. ENTRUM LAHOLMSVÄGEN MÖTER SPÅRET Idag är Laholmsvägen en av de stora infarterna till Halmstad. Här har den lokala kollektivtrafiken sitt huvudstråk och det är också ett viktigt stråk för bil, cykel och gående. Där Laholmsvägen möter järnvägen har man en naturlig lokalisering för ett nytt samlat resecentrum i Halmstad. Den befintliga järnvägsstationens läge är därför svårutnyttjat som bytesnod när det gäller att tillgodose resenärens krav på korta avstånd och effektiva byten. PERIFIERT LÄGE FÖR STATIONEN HÖGSKOLA TRANSPORTSLAG lokalbuss regionbuss bil tåg cykel

2 INNEHÅLL & FUNKTIONER LO KA LB US SH ÅL LP LA TS LO KA LB US LL PL A REGIO NBUS SHÅL LPLA TS PEN DELP ARK ERIN G RESE TS EN Å TRUM SH TRANSPORTSLAG lokalbuss regionbuss bil/taxi tåg cykel Resecentrats primära funktion är att vara en god bytespunkt och målpunkt för olika transportslag. För att detta skall uppnås krävs att resenärens behov prioriteras i den grundläggande layouten och att byten upplevs som naturliga och säkra. I den optimala bytespunkten har skyltar sekundär betydelse eftersom man naturligt förstår vart man skall gå genom att läsa situationen med sina sinnen. Väntmiljöerna är placerade och utformade så att social kontroll uppstår på ett naturligt sätt och att väntan kan genomföras på ett meningsfullt sätt t. ex genom att man utför ärenden, få sig något till livs eller kan läsa en tidning eller bok i en trivsam miljö. Basfunktionerna för ett resecentrum är vänthall, toaletter och kiosk/servering/ biljettförsäljning. Även andra bussrelaterade funktioner som bussgods och personalutrymmen för busschaufförer kan finnas. Beroende på det kommersiella underlaget (resenärer och övriga) kan funktionerna byggas på med annan kommersiell service som fungerar i resandekonceptet, exempelvis snabbmat, frisör, blomsteraffär och servicebutik.

3 TRAFIK Halmstads resecentrum skall kunna erbjuda ett komplett trafiksystem av olika trafikslag: tåg, regionbuss, lokalbuss, taxi, bil och cykel. Stommen är järnvägen som fyller en funktion för både regionalt och nationellt resande och även internationellt resande. Som komplement i det regionala resandet finns regionbussarna, men det stora flödet av resenärer står lokalbussarna för. Det största bytet kommer därför att vara mellan lokalbuss och tåg och bör prioriteras. För lokalbussresenärerna är inte resecentrum främst en målpunkt utan en bytespunkt för vidare resa med annat trafikslag. Som underlag för busstrafiken finns ett förslag till nytt linjenät. (Läs mer om det nya linjenätet på sid 13 i utredningen) Det totala antalet tågresenärer från Halmstad beräknas öka från dagens knappa 2000 pers/dygn till ca 6500 pers/dygn år yklar Det skall finnas goda möjligheter att cykla till stationen och det är viktigt med cykelparkeringar på flera olika platser runt resecentrum. Andelen cykelresenärer är idag ca 10 % av det totala resandet. En dubblering av detta antal, dvs 1300, ger att väl tilltaget antal platser. Bussar Regionbussterminalen skall ha plats för totalt 13 bussar, vilket ger plats även för långfärdsbussar. Dessutom behöver det finnas utrymme för reglering och uppställning. Bussarna skall angöra terminalen i en dockningslösning för bästa resenärskomfort. Lokalbussterminalen skall ha två hållplatslägen i vardera riktning och de skall ha plats för två bussar i vardera läget. Bilar Resecentrum skall kunna angöras med bil. Möjlighet för angöring och handikapparkering skall finnas max 25 m från entrén enligt BBR. Detta bör finnas på båda sidor av spåren. Det skall också finnas möjlighet att korttidsparkera samt plats för taxi. Resecentrum måste också kunna angöras av varudistrubition och annan service. Bolmensgatans anslutning till Laholmsvägen måste prioriteras för trafik till och från resecentrum. Behovet av pendelparkering är en policyfråga. Helst skall så många som möjligt åka kollektivt till resecentrum och därmed minska andelen som tar bilen. Samtidigt skall det erbjudas plats för de som måste ta 19 bilen men som vill kunna åka en större del av resan vidare med tåg eller buss. Antalet parkeringsplatser bedöms därmed till ca 300 st. BYGGNADEN Själva resecentrumbyggnaden ligger på östra sidan av spåren, men förgrenar sig med broar ut över Laholmsvägen i norr och över spåren i väster, vilka också skapar entréer mot centrum. Öster om resecentrumbygganden finns en plats som förutom att vara en torgyta också hanterar platsens olika marknivåer. Torget ska också inrymma cykelparkering, angöring och handikappparkering. Byggnadens föreslagna konkava fasad mot öster hjälper till att definiera det yttre stadsrummet. Nivåer I det valda förslaget för Halmstads resecentrum behöver resecentrumbyggnaden förbinda tre olika kollektivtrafikslag: tåg med ny gångbro som förbinder plattformarna med regionbuss och lokalbuss. Dessa kopplas till byggnaden på fyra olika höjder i tre olika våningsplan:

4 MARKPLAN I SÖDER + 3,6 regionbussterminal ÖVER SPÅR + 10,8 parkeringshus cykelparkering cykelparkering cykelparkering cykelparkering MARKPLAN I NORR + 1,9 lokalbussterminal lokalbussterminal ÖVER LAHOLMSVÄGEN + 6,8 Järnvägsbron cykelparkering TRANSPORTSLAG lokalbuss regionbuss angöring taxi/bil cykel

5 Markplanet i söder (+3,6 möh) knyter till regionbussarna och tågplattformarnas höjd Markplanet i norr (+1,9 möh) knyter till lokalbusshållplatsen på södra sidan av Laholmsvägen Plan 1 - en trappa upp (+6,8) knyter till gångbron över Laholmsvägen som förbinder båda sidorna av Laholmsvägen och lokalbusshållplatsen på norra sidan av Laholmsvägen Plan 2 - två trappor upp (+10,8) knyter till gångbron över spåren och ett framtida p-hus väster om bangården. Markplanet i norr och markplanet i söder binds samman genom ett lutande markplan. Markplanet utformas med ramper och vilplan som tillgodoser tillgängligheten. De övriga nivåerna sammanbinds av trappor, rulltrappor och hissar. Resecentrumbyggnaden föreslås forma sig kring dessa olika stråk och vertikalförbindelser som förbinder transportslagen och målpunkterna. Här har resenären god visuell kontakt mellan de olika trafikslagen, god orienterbarhet och social kontroll. I byggnadens ändar, mot norr lokalbussarna på Laholmsvägen och mot söder regionbussterminalen, är vänthallarna placerade. Här har man direktkontakt med respektive trafikslag och det blir en självklar plats för resenären att vänta här. Genom att samla all kommunikation och väntyta kring det nord-sydliga kommunikationsstråket blir det ett naturligt nav i byggnaden. Här kommer i princip alla resenärer att passera och det ger goda underlag för att komplettera byggnaden med kommersiell service. Antal våningar Utöver basfunktionerna i resecentrum kan ytterligare våningsplan bli aktuellt även för annan etablering. Men frågan om hur många våningar resecentrum slutligen bör ha styrs förutom av stadsbildsfrågan också av marknaden för lokaler, bristen på angörings- och parkeringsmöjligheterna med bil samt eventuella restriktioner som farligt gods på järnvägen kan ge. SAMBAND MELLAN STADEN OH RESEENTRUM Med det nya läget för resecentrum får Halmstad en stark målpunkt i öster. Strömmen av gående och cyklister som utnyttjar kol- lektivtrafiken kommer att öka längs de stråk som förbinder centrum med resecentrum. Rörelsen utmed dessa stråk kommer troligen att öka både från centrum, men också från andra målpunkter som t ex högskolan i öster. På sikt kan den ökade strömmen av människor som rör sig till och från resecentrum ge ett tillskott till underlaget för handel utmed stråken. FRAMTIDA GÅNGVÄGAR TILL NYTT RESEENTRUM 21

6 - PARKERING PARKERING JVNSTATIONEN PLANKORSN PARKERING - PARKERING NULÄGE ETAPP 1 PARKERING PLANKORSN JVNSTATIONEN PARKERING REGIONBUSSTERMINAL PARKERING ANGÖRING, TAXI, KORTTIDSPARKERING ETAPP 1 ETAPPER & genomförande Ett färdigt resecentrum innehåller flera olika komponenter som tillsammans bildar helheten. Detta gör det möjligt att genomföra i etapper, vilket också är en förutsättning för att kunna fördela investeringar och aktiviteter över tiden. ETAPP 1 I en första etapp, planerad under 2010, flyttas regionbussterminalen till läget mellan Bolmensgatan och bangården. Till regionbussterminalen kopplas bilangöring, korttidsparkering, taxi och cykelparkering. En ny gångbro byggs över spåren till järnvägsstationen. De befintliga plattformarna är dock för smala för att kunna rymma trappor och hissar från bron så befintlig övergång i plan till plattformarna från stationen får fortsatt fungera som förbindelse till dessa. Etapp 1 kan genomföras inom ramen för befintlig detaljplan. I etapp 1 saknas fortfarande en välfungerande koppling mellan lokalbusstrafiken och tågtrafiken. Kopplingen mellan regionbussar och lokalbussar sker framförallt vid Karl XI-väg.

7 PARKERING JVNSTATIONEN - PARKERING ANGÖRING, PARKERING REGIONBUSSTERMINAL ANGÖRING, TAXI, KORTTIDSPARKERING RESEENTRUM PLANKORSN LOKALBUSS LOKALBUSS ETAPP 2 I etapp 2 får lokalbussarna en hållplats på Laholmsvägen. Nu skapas en samordnad bytespunkt mellan lokalbuss, regionbuss och tåg och en koncentration av resandeströmmar och byten. Detta ger i sin tur underlag för och behov av en resecentrumbyggnad mellan lokalbussarna och regionbussar/ tåg. Ytterligare parkering för pendlare och övriga resenärer kan byggas söder om regionbussterminalen. Alternativ: Etapp 2a En ny gångbro över bangården kopplar samman den nya resecentrumbyggnaden med tågplattformarna och den västra sidan med markparkering. Trappor och hissar förbinder bron med plattformarna. En effektiv koppling mellan lokalbussar, regionbussar och tåg har skapats. Förutsättningen är att måtten i norra änden på de befintliga plattformarna i kombination med Banverkets utrymmesregler och krav på plattformslängder medger detta. Befintlig järnvägsstationen övergår nu i annan funktion eftersom all resandeservice kan knytas till den nya byggnaden på östra sidan. ETAPP 2B LOKALBUSS LOKALBUSS ANGÖRING, ANGÖRING, TAXI, KORTTIDSPARKERING REGIONBUSSTERMINAL RESEENTRUM PARKERING - PARKERING ETAPP 2A

8 RESEENTRUM PARKERING PARKERING REGIONBUSSTERMINAL REGIONBUSSTERMINAL ANGÖRING, TAXI, PARKERINGSHUS GÅNG- & - TUNNEL PARKERING OMBYGGD BANGÅRD - PARKE- RING ANGÖRING, LOKALBUSS LOKALBUSS KORTTIDSPARKERING Alternativ: Etapp 2b Om måtten på de befintliga plattformarna i norr inte medger vertikalförbindelser från plattformarna till en ny bro får den direkta förbindelsen över spåren vänta till etapp 3. Eftersom övergången i plan vid befintlig järnvägsstation i såfall finns kvar kommer järnvägsstationen fortsatt fungera som servicepunkt för tågresenärerna parallellt med den nya resecentrumbyggnaden mellan lokal- och regionbussar. ETAPP 3 Bangården byggs om med bredare och längre plattformar. Trappor och hissar anpassas i läge till de nya plattformarna i norr. Den första gångbron från etapp 1 rivs då denna är för kort för det bredare plattformspaketet och ändå saknar vertikalförbindelser till plattformarna. En ny plattformsförbindelse byggs i söder. Om den görs som en generös gångtunnel med rejäl bredd, mycket dagsljus och vidgande uppgångar kan den bli en välfungerande länk med hög tillgänglighet för gående och cyklande mellan stadens östra och västra sida samtidigt som den fungerar som uppgång till plattformarna. Den nya förbindelsen kompletteras med generösa cykelparkeringar på ömse sida. Utifrån behovet av pendelparkering i anslutning till resecentrum kan ett parkeringshus ersätta markparkeringen mellan Stationsgatan och spåren. Detta p-hus skulle fungera som ett skydd mellan bostadskvarteren utmed Stationsgatan och tågtrafiken men också bekvämt länka sig direkt till plattformarna och resecentrumbyggnaden via gångbron över spåren. En byggnad på västra sidan kan också skapa en tydligare koppling till centrum. FRAMTID Närheten till goda kommunikationer kommer att göra området kring resecentrum attraktivt för framtida etableringar. Företag med framtidsinriktning söker idag ofta lägen för t ex kontor i närheten av noder för kollektivtrafiken. Detta bl a av miljöskäl men också för att vara attraktiva som arbetsplatser. Boende nära kollektivtrafiken förenklar ETAPP 3 24

9 också vardagen för det stora flertalet av oss och kan vara avgörande i valet av bostad. Inom planområdet finns flera möjliga framtida områden som kan utredas vidare för förädling/exploatering. Även Kv Kilot, som ligger utanför planområdet, kan bli del av denna utvecklingspotential. En del områden som inledningsvis fungerar som markparkering kan komma att användas för förädling/exploatering. Det är då viktigt att de kan tillgodose parkeringsbehovet inom fastigheten och att behovet av parkering för resecentrum fortfarande kan tillgodoses. Likaså kan markytan som idag är park med dagvattendammar komma att få annan användning. Funktionen med fördröjning av dagvatten får isåfall koncentreras till en större damm, eller till underjordiska magasin. Viktiga förutsättningar för en exploatering är med största sannolikhet att de övergripande trafikfrågorna i staden hanterats så att t ex Laholmsvägen kapacitetsmässigt kan försörja en sådan utveckling. Riskfrågor för byggande nära järnvägen behöver utredas vidare och kan sätta begränsningar avseende typ av verksamheter etc. TIDPLAN Parallellt med planarbetet löper projektering och genomförande av Etapp 1. För övriga Etapper krävs en ny detaljplan. Preliminär tidplan för planering och genomförande är: 2010 Kvartal 1 och 2 Samråd om planprogrammet Projektering av Etapp Kvartal 3 och 4 Detaljplanearbete Anläggning av ny regionbussterminal 2011 Kvartal 1 Samråd om detaljplan 2011 Kvartal 4 Utställning av detaljplan 2012/2013 Kommunfullmäktige antar detaljplan för resecentrum. Ett eventuellt överklagande medför att planen vinner laga kraft i slutet av perioden. Därefter kan projektering och genomförande av Etapp 2 inledas. Framtid Bangården byggs om och Etapp 3 kan genomföras liksom fortsatt utveckling av planområdet. 25 FRAMTIDA FRAMTID RESEENTRUM PARKERINGSHUS GÅNG- & - TUNNEL PARKERING UTVEKLINGSOMRÅDE FRAMTIDA PARKERING PARKERING FRAMTIDA REGIONBUSSTERMINAL REGIONBUSSTERMINAL UTVEKLINGS- OMRÅDE ANGÖRING, TAXI, KORTTIDSPARKERING OMBYGGD BANGÅRD UTVEKLINGSOMRÅDE - PARKE- RING ANGÖRING, LOKALBUSS LOKALBUSS FRAMTIDA UTVEKLINGSOMRÅDE

10 Pendelparkering Kv. Jäntan Kv. Kruset Resecentrum Kv. Kilot UTVEKLING AV KVARTEREN RUNT RESEENTRUM KONSEKVENSER 26 STADSUTVEKLING - möjligheter Resecentrum samverkar med staden och påverkar stadsutvecklingen. Genom att utveckla näraliggande kvarter såväl inom som utom planområdet kan kopplingen mellan centrum och resecentrum stärkas. Öster: Kvarteret Kilot Kvarteret Kilot kan utvecklas och förädlas oberoende av ett resecentrum även om ett resecentrum ökar fastighetens attraktivitet. Ett ökat parkeringsbehov bör lösas inom den egna fastigheten och verksamheter som alstrar mycket trafik bör undvikas. Norr: Kvarteren Kruset och Jäntan Intill järnvägen, mellan Fredsgatan, Stationsgatan och Snöstorpsvägen ligger på ena sidan kvarteret Jäntan och på den andra kvarteret Kruset. Idag är kvarteren förhållandevis outnyttjade och bidrar till ett otydligt stadsrum. Läget är dock strategiskt och utvecklingen av dessa båda kvarter bör ha som målsättning att förstärka Fredsgatan som stråk och samtidigt underlätta och göra promenaden mellan resecentrum och Fredsgatan mer attraktiv. För att man som gående ska uppleva kontinuitet och trygghet i stadsrummet behöver kvarteren förtätas och skapa ett tydligare gaturum med funktioner som stödjer den gående. Närheten till järnvägen kräver en fördjupad riskanalys som kan ligga till grund för placering, utformning och användning av en ny byggnad. Väster: pendelparkering Idag används området för markparkering. Även i framtiden kommer marken behövas för pendelparkering. I detta bangårdsnära läget kan andra verksamheter vara olämpliga med tanke på buller- och riskfrågor. På sikt kan platsen bebyggas med ett parkeringshus som kan fungera som skydd mellan bostadsbebyggelsen och tågtrafiken. Parkeringshuset kan ansluta till den norra gångbron över spåret och bilda en entré till resecentrum från väster. ykelparkeringar i detta läge och med nära anslutning till Laholmsvägen kan bidra till att stärka en västlig entré. Här är också en lämplig placering för ett nytt hållplatsläge för lokalbussar. Söder: Exploateringsmöjligheter När resecentrum är fullt utbyggt och när trafikmängderna på Laholmsvägen har minskat finns goda möjligheter att utveckla

11 området söder om resecentrum. En tunnel i detta läge bidrar också till att öka genomströmningen av människor. Vilken typ av verksamhet som kan bli aktuellt för en eventuell exploatering avgörs dock av riskfrågan och avståndet till järnvägen. STADSUTVEKLING - svårigheter Planeringen av stadsrummet kring Laholmsvägen, i resecentrums omedelbara närhet, bjuder på en del svårigheter. Det är mycket trafik Placeringen av resecentrum i skärningen mellan järnvägen och den hårt trafikerade Laholmsvägen är en utmaning när det samtidigt gäller att skapa ett stadsrum som kanske är det första en ny besökare ser av Halmstad, eller som en pendlare passerar 260 dagar om året. För att detta ska bli en riktigt bra lösning krävs att man också hittar en sätt att minska trafiken längs med Laholmsvägen. Det är trångt Placeringen av hållplatser för lokalbussarna, inklusive busskörfält, längs Laholmsvägen kräver ett noggrannt pusslande för att få tillräckliga ytor för bilar, bussar, väntande KÖRBANAN SÄNKS A 1 METER STÖDMUR A 1,40-2,40 METER HÖG KORSNINGEN SÄNKS A 70 M SÄNKNINGEN MÖTER MARKNIVÅ

12 resenärer och förbipasserande cyklar. Risken är ändå att det uppstår konflikt, framförallt söder om Laholmsvägen, mellan bussresenärer på väg mellan buss och resecentrum och cyklister. Det lutar För att det ska fungera med hållplatser längs den lutande Laholmsvägen krävs att hela körbanan sänks från järnvägsbron och förbi korsningen med Enslövsvägen, så att den nya vägnivån maximalt lutar 3%. Isåfall sänks korsningen med ca 70 cm, och körbanan som mest med ca 1 meter. För att detta ska vara tekniskt möjligt behövs en stödmur mellan markplanet på Kapsågen 1 och cykelbanan, där det idag finns en slänt. Stödmurens höjd varierar mellan 1,40 och 2,40 meter. Dessutom tas några kvadratmeter av fastigheten Kapsågen 1 i anspråk. Att hitta en alternativ lösning för att hantera höjderna i detta läge bör vara en del av den fortsatta planeringen. KOLLEKTIVTRAFIKRESENÄREN Med ett välfungerande resecentrum med hög tillgänglighetsstandard och väl genomtänkt ur ett trygghetsperspektiv finns det goda förutsättningar att förbättra resmöjligheterna för alla - barn, rörelsehindrade, äldre mfl. Planens genomförande kan även främja turismen och friluftslivet. Trygghet Känslan av otrygghet som kan uppkomma på de obefolkade ytor som programområdet innehåller idag kan till viss del försvinna i och med att området befolkas av resenärer. Samtidigt tillkommer en del ytor och anläggningar som kan bidra till känslan av otrygghet om de inte utformas på rätt sätt. Exempel är gång- och cykelbroar över såväl järnvägen som Laholmsvägen, pendlarparkeringar i utkanten av området, en lokalbussterminal med stora nivåskillnader och i nära anslutning till järnvägsbron (en plats som idag upplevs som otrygg) och nya gång- och cykelvägar i ramper. Därför är det viktigt att det fortsatta planeringsarbetet har ett tydligt fokus på trygghetsfrågan. Tillgänglighet På samma sätt finns det stora möjligheter att förbättra dagens förhållande ur tillgänglighetssynpunkt. De många nivåskillnaderna kräver ett tydligt tillgänglighetsperspektiv genom hela processen. 28 Etapp 1 Då regionbussarna flyttas hit från Norra station blir kopplingen till lokalbussarna något sämre än idag. Regionbussarna får dock en bättre koppling till tågtrafiken och till pendelparkering. Regionbussarna får en bättre terminal än dagens med högre kapacitet och större möjligheter för tidsreglering. Etapp 2 I etapp två när lokalbussarna får en hållplats vid resecentrum och själva resecentrumbyggnaden står klar kommer de stora vinsterna för kollektivtrafikresenärerna. Då uppstår bra koppling mellan alla tre färdslagen lokalbuss, regionbuss och tåg. TRAFIK Laholmsvägen Trafiken på Laholmsvägen är redan idag omfattande och i högtrafik uppnås ofta kapacitetstaket. En avlastning av trafik från Laholmsvägen är önskvärd. Det kan ske genom tex en ny förbindelse över Nissan. Då skulle det ena körfältet i vardera riktningen kunna bli exklusivt busskörfält. Detta skulle ge en mycket god framkomlighet för busstrafiken och därmed säkerställa en pålitlig kollektivtrafik.

13 Korsningen Enslövsvägen-Bolmensg. Utbyggnaden av resecentrum kommer att medföra ökad belastning i korsningen, genom ökat flöde av bussar och angöringstrafik via Bolmensgatan. Effekten kommer dock att vara marginell jämfört med den övriga trafikökningen som prognostiseras för den närmaste tioårsperioden. För att säkerställa busstrafikens framkomlighet i korsningen finns möjligheter att prioritera den genom signalstyrning. Detta blir då på bekostnad av den övriga trafikens framkomlighet. Risk finns att det till slut byggs upp varaktiga köer som även hindrar busstrafikens framfart. I etapp ett när bara regionbussarna flyttas blir påverkan på korsningen och övrig trafik ringa. I etapp två börjar dock busstrafiken bli så omfattande att den tydligt kommer i konflikt med annan trafik och konkurrerar om kapaciteten i gatunätet kring resecentrum. Bussar i riktning ut från centrum kommer inte att ha möjlighet att svänga mot Enslövsvägen på grund av hållplatsens lokalisering nära själva korsningen, busstrafiken får därmed gå en annan väg än idag. Med busskörfält genom korsningen och öster om Enslövsvägen minskar störningar från busstrafiken på övrig trafik i korsningen. Korsningen tål inte heller någon större ökning av trafik till Bolmensgatan, utöver den som resecentrum genererar. Detta begränsar möjligheten till ytterligare exploatering som alstrar trafik. Exploatering av själva resecentrumbyggnaden med ytterligare verksamheter begränsas av tillgänglighet till byggnaden och utrymme för nära parkering. Bolmensgatan Om Bolmensgatan, som idag är återvändsgata, kan användas av de regionbussar som ska fortsätta söderut till bussdepån medför detta en avlastning av korsningen Laholmsvägen/Enslövsvägen/Bolmensgatan. 29 BULLER Riktvärden Konsekvensbedömningen av den ökade bullernivån utgår från det aktuella planeringsfallet i befintlig miljö. Planeringsmål för tågtrafikbuller i befintlig miljö är: 55 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 70 db(a) ekvivalentnivå utomhus (fasad) Utgångspunkten är att riktvärdena ska klaras. Där det inte är ekonomiskt rimligt eller tekniskt möjligt ska i första hand inomhusmiljön klaras. Riktvärdena för buller gäller under förutsättning att vibrationerna i området understiger 0,5 mm/s eftersom högre vibrationsnivåer förstärker upplevelsen av bullerstörningen. Tågtrafiken En utbyggnad av resecentrum är en del i en större satsning på tågtrafiken som medför att tågtrafiken ökar. Detta innebär att omgivande bebyggelse utmed järnvägen inom planområdet får förhöjda bullervärden i form av fler störningstillfällen. Översiktliga beräkningarna visar är att inga bostäder inom planområdet får bullernivåer som överskrider de ekvivalenta riktvärdena. Bostadshusen väster om spårområdet är de som är mest utsatta för buller, främst höga maximala värden. Antalet störningstillfällen nattetid kommer också att öka. Befintligt stationshus är idag utsatt för buller. Vid förändrad verksamhet bör denna bullerpåverkan utredas ytterligare. Busstrafiken Regionbusstrafiken kommer att medföra frekvent busstrafik på norra delen av Bolmensgatan vilket kommer att ställa krav

14 på eventuella nya verksamheter i kvarteret Kilot. Nuvarande verksamhet bedöms klara det ökade bullret. Resecentrum För resecentrum är det framförallt riktvärdena och rekommendationerna för buller inomhus som är viktiga. Det gäller även för de övriga verksamheter som kan komma att inrymmas i resecentrumet och en eventuell bullerreduktionen bör genomföras i fasad. VIBRATIONER Buller från tågtrafik uppfattas ofta som mindre störande än buller från vägtrafik vid samma ljudnivå. Om tågbuller och vibrationer uppstår samtidigt ökar störningsupplevelsen kraftigt jämfört med om inga vibrationer uppstår. Banverket har i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram Riktlinjer för buller och vibrationer från spårburen linjetrafi k. Där anges att om vibrationsnivåerna i befintlig miljö överskrider 1,0 mm/sek ska åtgärder alltid övervägas. Risken för vibrationer är beroende av markförhållanden, byggnadstyp samt tågens massa och hastighet. Några tydliga samband mellan dessa parametrar finns inte. Entydiga skyddsavstånd är därför svåra att uppge. Vad gäller markförhållanden och geoteknik är finkorniga jordarter, som lera, mer vibrationskänsliga än grovkorniga, som sand och grus. Erfarenhetsmässigt kan dock sägas att på avstånd mindre än 50 m ska man alltid se upp för problem med såväl kännbara vibrationer som stomljud. Med låga tåghastigheter, lätta tåg, goda ban- och markförhållanden kan detta skyddsavstånd ibland förkortas. Men med lerjord och tunga godståg bör man öka skyddsavståndet med hänsyn till risk för kännbara vibrationer i lätta byggnader. I enskilda fall har redovisats kännbara problem på m avstånd från tung godstågtrafik och lerjord. Vibrationer kan vara komfortstörande och försämra människors boendemiljö. Vibrationer kan även störa människors sömn. Slutsats Tillgängliga uppgifter om markförhållandena visar att det är siltig sand, vilket är relativt gynnsamt. Mera markundersökningar krävs för att kunna ge en bättre bild av eventuella konsekvenser av vibrationer. Med tanke på resecentrums närhet till järnvägsspår, växlar 30 och rådande markförhållanden så finns risk för kännbara vibrationer och stomljud. RISK En riskinventering för Halmstads resecentrum visar att de risker som går att kartlägga i dagsläget är kopplade till transport av farligt gods på järnväg. Utformning och användning av byggnader inom programområdet - resecentrum, parkeringshus, bro med trapphus - kan behöva anpassas till läget nära järnvägen. I övrigt medför inte genomförande av programförslaget någon ökad risk för olycka inom järnvägsområdet. Risk för olycka vid busshållplats minskar genom föreslagen utformning med gångpassage i bro över Laholmsvägen. KULTUR- & NATURMILJÖ En utbyggnad enligt planen har ingen negativ påverkan på några naturvärdena. En utbyggnad enligt planen innebär att ett antal äldre byggnader med koppling till järnvägen kommer att rivas. Ingen av byggnaderna har något stort kulturhistoriskt värde.

15 BYGGNADSKONTORET Benny Hunemark Lina Lindegren Stadsarkitekt Planarkitekt

16 Byggnadsnämnden Box Halmstad