MÖLNLYCKE RESECENTRUM

Transkript

1 MÖLNLYCKE RESECENTRUM UTFORMNINGSSKISSER MED GÖTALANDSBANAN UTBYGGD PUBLIKATION 2011:03 UNITED BY OUR DIFFERENCE

2 för HÄRRYDA KOMMUN Lennart Dahlberg Björn Sundén av WSP Björn Salomonson Magnus Lundgren Sophia Älfvåg Ida Lennartsson mars 2011

3 SAMMANFATTNING WSP har fått i uppdrag att ta fram idéskisser på ett nytt resecentrum i Mölnlycke med Götalandsbanan utbyggd där förutsättningen är att spåren går i nuvarande sträckning. Spårens geometri, effekterna av att få undan lokaltåg från snabbspår samt utrymmesbehov med hänsyn till spårpaketets bredd, plattformar mm i centrala Mölnlycke har studerats översiktligt. En volym- och programstudie för Mölnlycke resecentrum har tagits fram. Platsen är en bytespunkt för tåg och bussar med goda cykel- och pendelparkeringar, samt plats för taxi och avlämning. Kopplingen till centrum och omgivande verksamhets- samt bostadsområden ska vara enkel och tydlig. Föreslagna byggnader och platser kan även innehålla andra funktioner, vilka förstärker karaktären av mötesplats. Förändringar i antal resenärer gällande tågtrafiken förväntas stiga från dagens 1000 till 3500/4000 personer per dygn. Idéskissen presenterar en kortfattad analys av centrala Mölnlyckes strukturella uppbyggnad, beskrivning av platsen idag och referenser från andra resecentra i Sverige. Utifrån detta har ett koncept med 3 principer för volym och programorganisation tagits fram. Principerna visar olika organisation av programmets delar. Parallellt har spårens placering och geometri studerats. En av principerna har vidareutvecklats och presenteras som två alternativ, redovisade i plan, sektion och perspektiv. 3

4 MÖLNLYCKE OCH PLATSEN IDAG RUTNÄT / TRÄDGÅRDSSTAD / GRÖNSTRÅK Äldre brukssamhälle blir trädgårdsstad med småskalig bostadsbebyggelse i slänterna och en central kärna med handel, kultur, järnvägsförbindelse. Mölndalsån som parkstråk mellan sjöarna Massetjärn och Rådasjön slingrar sig genom Mölnlycke. Den mentala och faktiska kopplingen till Göteborg är god. STRUKTUR Centrala Mölnlycke uppbyggt som rutnät utifrån järnvägen Trädgårdsstad med bostäder i slänterna Mölndalsån och äldre vägar skär igenom rutnät Platsen för resecentrum (mörkgrå cirkel) STRUKTUR FUNKTION Centrala Mölnlycke (gul/ ljusgul) Verksamheter/ transformationsområden längs spåren (blå) Villabebyggelse (ljusgrön) Parkstråk (mörkgrön) Utbildning (blålila) Platsen för resecentrum (mörkgrå cirkel) PLATSEN IDAG Dagens tåg- och busstation består av stora öppna ytor för buss och bil samt en byggnad på tvären. Det är en fragmenterad plats med stora och små ytor samt bussar som korsar viktiga stråk. Byggnaden skymmer ändamålet. (Se foton föregående uppslag) 4 FUNKTION

5 1 2 REFERENSER 1. Norrköping_höghastighetsbana på pelare genom staden 2. Ulricehamn_liknande princip i liten stad. Kompakt resecentrum med goda enkla förbindelser 3. Jönköping_enkel station buss/ tåg/ Vättern 4. Malmö_enkla former på smalt utrymme 3 4 5

6 6 RESECENTRUM FRÅN TORGET

7 1 2 3 VOLYM OCH PROGRAMSTUDIE Mölnlycke resecentrum ska vara tillgängligt, karismatiskt och ha tydliga kopplingar till ortens olika delar. Arkitekturen berättar om Mölnlycke. Organisationen av byggnader och rörelser följer Mölnlyckes rutnät. En stationstorg/park utgör den centrala platsen i projektet. Den stora skalan möter trädgårdsstadens småskalighet och läget vid Mölndalsån markeras. (Vänster sida + ill 6.) Ledord för denna bytespunkt är; tät, samlande, samutnyttjande, befolkad, trygg, belyst, trafiksäker, tydlig, enkel, interaktiv, hållbar, robust, karismatisk, omsorgsfull (tankar utifrån K2020, den ideala bytespunkten) 4 INSPIRATION 1. Stora strukturer dekoreras!_kina 2. Ljus som tak_teatro Regio, Turin, Italien 3. Solid interiör_mimers hus, Kungälv 4. Träfasader/uppdelade volymer_holland 5. Park/stationsplats /rädgårdsstruktur_granada, Spanien 7 5 6

8 STUDERADE PRINCIPER I inledningsskedet studerades ett antal principer vilka visade olika möjligheter för organisering av resecentrats funktioner och rörelsemönster. Genomgående i alla principer var ett stationstorg / park som samlande funktion. Princip 1 valdes sedan att arbetas vidare med. 8 PRINCIP 1 Stationstorg och bred passage under spåren. Byggnad längs spåren. Ankomst från norr för buss, bil, gående och cyklister. Byggnad/ park/paviljong ramar in Säterivägen/ Mölndalsån och döljer buss

9 PRINCIP 2 Byggnad och sammanbindande tak placerat vinkelrätt över spåren. Funktionsuppdelat; buss ankommer på södra sidan på samma nivå som tåg. Bil ankommer från nordost samt gående och cyklister huvudsakligen från stationstorget i nordväst. Bred passage under spåren. PRINCIP 3 Bussar angör under spåren, så även bilar. Järnvägen är förhöjd. Byggnad placeras vinkelrätt under spåren och fångar in gående. Park med paviljonger och cykelparkering på norra sidan. 9

10 950 m 400 m 950 m TEKNISK UTFORMNING UTFORMNING För att minimera störningar mellan den regionala tågtrafi ken och den snabbgående fjärrtrafi ken måste stationen utformas med särskilda spår vid plattformarna. Vi har här föreslagit att dessa spår (blå) läggs utanför snabbtågspåren (röda), i princip enligt fi guren till höger. Det har också varit en förutsättning att befi ntligt spår (grönt) ska fi nnas kvar, dels för att det kan behövas av kapacitetsskäl, dels för eventuell fortsatt godstrafi k på banan. LÄGE I GEOGRAFIN Spårens läge i geografi n har studerats mycket översiktligt och illustrationen ovan ska ses som ett exempel. Sidospåren behöver vara närmare en kilometer långa för att klara tågens inbromsning som ska ske när de lämnat huvudspåret. Det visade läget är oberoende av vilken sträckning för Götalandsbanan som väljs väster om Mölnlycke. I höjdled är grundtanken att spåren ska ligga på samma nivå som nuvarande bana ( m). Det innebär bland annat att en ny vägförbindelse över järnvägen kan byggas tämligen oberoende av när Götalandsbanan byggs ut. Syftet med en ny förbindelse väster om stationen är att mildra den barriär mellan centrum och resecentrum som genomfartstrafi ken på Säterivägen utgör. SPÅRENS LÄGE + NY VÄGDRAGNING I GEOGRAFIN YTTERLIGARE ALTERNATIV Utöver alternativet med den nya banan i samma sträckning som den nuvarande har även ett par andra tänkbara alternativ diskuterats men inte studerats i detta sammanhang. Ett sådant alternativ är att dra snabbspåren längre från stationen, till exempel i tunnel. Det skulle dock innebära att man antingen får korsningar i plan med lokalspåren enligt fi gur till höger, vilket skulle sänka kapaciteten på snabbspåren betydligt, eller komplicerade planskilda korsningar, sannolikt i tunnel, mellan dessa spår, detaljfi gur till höger. Ett annat alternativ som studerats översiktligt är att lägga spåren på en högre nivå med syftet att skapa utrymme under spårområdet för en del av bussterminalen. Detta alternativ har lagts åt sidan då det inte går att kombinera med rimliga lösningar för den planerade nya vägförbindelsen väster om stationen. Ytterligare ett alternativ som berörts är att lägga det nuvarande spåret i ny, från de övriga spåren planskild sträckning. Vi har bedömt att kostnaden för en sådan lösning står i orimlig proportion till nyttan och har därför inte studerat det närmare. 10

11 SPÅRENS UTFORMNING YTTERLIGARE ALTERNATIV, KONSEKVENSER Konfliktpunkter Planskildhet 11

12 FÖRSLAG Ett stationstorg med park utgör basen i Mölnlyckes resecentrum. Platsen binder ihop resecentrets olika funktioner med Mölnlyckes delar. Platsen lutar ner för att skapa en generös passage under spåren. Ankomst buss/ bil sker från norr. Bussar angör i fl ygplansdockning mot byggnaden. Järnvägens plattformar nås via två tre uppgångar. Säterivägen har rätats upp och markerar Mölndalsåns parkstråk med byggnad/ park/ paviljong. Två varianter presenteras, vilka framhäver på olika sätt relationer mellan byggnad och järnvägskonstruktion. BUSS entré tåg MÖLNDALSÅN ALTERNATIV. BYGGNAD LÄNGS NORRA SIDAN En byggnad placeras längs spårens norra sida. Byggnaden viker under spåren med huvudentré mot stationstorget och centrum. Från centrum är byggnaden i blickfång och skymmer delvis järnvägskonstruktionen. Mot Säterivägen löper en kompakt park, för att skapa ett rum mot Mölndalsån. Bussarnas rörelse bakom antyds. Formmässigt kan byggnaden delas upp i mindre segment eller veckas. Trä, färger, växter och glas, mindre volymer inom det stora spelar mot trädgårdsstaden Mölnlycke! 12

13 Affärer Butiker Kontor Café galleri MÖLNDALSÅN ALTERNATIV. FLERA VOLYMER I OLIKA HÖJDER Stationsbyggnadens funktioner delas upp i ett antal volymer. Byggnadsvolymerna kan växa på höjden. Byggnader blandas med genomarbetad vegetation, kopplat till idén om Mölnlycke som trädgårdsstad. Järnvägens konstruktion framhävs, snarare än en solitär byggnad. En bullerskärm längs spåren, uppdelad i olika sektioner och i varierande material och strukturer blandar in den lilla skalan i den stora. Trä, färger, växter och glas återkommer även här. 13

14 Benarebyvägeneb 0 10 meter 50 meter 100 meter Åvägen torg Mölndalsån Säterivägen äg buss vänthall tåg 14 ALTERNATIV. BYGGNAD LÄNGS NORRA SIDAN PLAN

15 ALTERNATIV. BYGGNAD LÄNGS NORRA SIDAN VY 15

16 Benarebyvägen 0 10 meter 50 meter 100 meter Åvägen torg Mölndalsån Säterivägen äg buss vänth thall tåg 16 ALTERNATIV. FLERA VOLYMER I OLIKA HÖJDER PLAN

17 ALTERNATIV. FLERA VOLYMER I OLIKA HÖJDER VY 17

18 39 m meter 50 meter PRINCIPSEKTIONER 18 FRÅN OVAN; FLERA VOLYMER I OLIKA HÖJDER, BYGGNAD LÄNGS NORRA SIDAN SAMT UNDERGÅNGEN