Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Transkript

1 Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling av alla verksamhetsdelar. Under hösten behövde vi organisera om i våra lokaler för att på bästa sätt kunna få plats med alla våra barn och elever. Samtidigt har vi organiserat om hela ledningsfunktionen på Johannes Petri genom att bl a utse samordnare. Samordnarfunktionen innebär att vissa pedagoger har fått ett mandat att i samverkan med övriga medarbetare i arbetslaget fatta beslut. Det innebär att befogenheter och ansvarstagande ska ske på lägsta möjliga nivå och att beslutsfattandet sker så långt ut som möjligt i organisationen. Nya förhållningssätt och spelregler är fortfarande under inarbetande på enheten. Det är ett arbete över tid som kräver lojalitet och samsyn bland medarbetarna. Upplevelsen är, trots att stabilitet ännu saknas, att den nya organisationen börjar sätta sig och en god grund för det fortsatta arbetet finns. Kund Det är glädjande att fler elever än förra året är positiva till ledningens arbete. Under året har JP kommit överens om gemensamma spelregler och förhållningssätt, vilket har ökat tydligheten. Utmaningen för Johannes Petri har varit att organisera för den stora tillväxt som skett. Under läsåret som gått har vi tagit emot ca 100 nya elever. Detta har medfört att vi fått genomföra flera omändringar i lokalerna, vilket skapat en viss oro. Den planerade byggnationen av den nya förskolan har också blivit försenad och det har inneburit en del nya lokallösningar mot vad som var planerat. Det är ändå skönt att konstatera att vi till årsskiftet kan förlägga verksamheten i de lokaler som är planerat sedan tidigare eftersom det nya bygget nu påbörjats. Vi är fundersamma över varför fler elever är nöjda med verksamheten jämfört med förra året men ändå är det färre elever som rekommenderar skolan till kamrater. Kanske kan det bero på att ett antal elever bytt från andra skolor och lämnat något de inte vill komma tillbaka till. Vi har med besvikelse konstaterat att det är väldigt lågt deltagande i våra enkätundersökningar, 42% på NMI och 44% på NKI. Detta gör det svårt att analysera resultatet på ett trovärdigt sätt och är något vi måste arbeta med att förbättra till nästa år. Lärande Under läsåret har vi haft fokus på Unikum som ett hjälpmedel till likvärdig och tydlig bedömning genom att dokumentera barn och elevers lärande. Vi vill kontinuerligt synliggöra lärandet för föräldrar, pedagoger och elever/barn. Förra året var resultatet 4,9 i NKI på frågan om man använder Unikum för att dokumentera barnets/elevens lärande och detta år har siffran stigit till 6,3. Detta resultat är vi nöjda med utifrån det arbete som gjorts. Under lärarmöten som vi har 1 tim/vecka där fokus har varit på bedömning, har vi sett ett ökat intresse och en ökad kunskap hos medarbetarna kring bedömning och Unikum. Vi har utifrån förutsättningar och behov i de olika verksamheterna sett att likvärdigheten har ökat samt att kvalitén på bedömningarna blivit bättre. Det är färre

2 kommentarer kring flit och fler kommentarer om formativt lärande. Det är dock fortfarande för många summativa kommentarer. Vi har ökat användandet av Unikum och idag är det alla, från förskola till skolår 9, som använder sig av verktyget. Vi hade en föreläsning med Ann-Marie Körling kring lärande och bedömning för skolan och fritids och detta har givit ett positivt resultat och väckt intresse. Ann- Maries sätt att lyfta elevernas kunnande hellre än att värdera vad de inte kan har smittat av sig. Detta ser vi i kommentarer på Unikum och i diskussioner inom kollegiet. Det har också blivit vanligare att lärare tillsammans med elever reflekterar kring, utvärderar och summerar det egna lärandet utifrån lektionsinnehåll. Även elevernas resultat har ökat när det kommer till utveckling och lärande. Det är glädjande att fler elever tycker att lärarna talar om när de lyckas bra. Vi kan glatt konstatera att föreläsningen och arbetet med bedömning under lärarmötena har varit bra och stärkt lärarna både vad gäller kompetens, självförtroende och motivation. Fler elever använder Unikum för att dokumentera sitt lärande. Vi ser dock att vi behöver förbättra dokumentationen ytterligare, både kvantitativt och kvalitativt. Eleverna behöver bli ännu mer medvetna om sitt eget lärande och vad som krävs av dem utifrån de olika kunskapskraven. En del lärare har börjat arbeta med kamratbedömning och detta vill vi ska spridas och utvecklas. Genom att eleverna bedömer andra förstår de lättare vad de själva ska kunna. Detta kommer i sin tur öka de formella resultaten. Arbetet med bedömning och LPP har gjort att medarbetarna bättre känner till och använder sig av LGR 11. Fokus på kunskapskrav, centralt innehåll och kap 1 och 2 gör att våra styrdokument blir synliggjorda för både elever, föräldrar och lärare. Det vi har sett behov av är att minska innehållet i Lpp:erna, främst i de äldre åldrarna. Det blir för mycket och för svårhanterligt för eleverna att förstå innehållet och ökar deras frågor kring vad som förväntas av dem. Vi behöver också en mer likvärdig matris. Detta läsår har alla fått prova sig fram för att känna vad som fungerar bäst. Även det har gjort det svårare för eleverna att få en tydlig konkret bild av vad de ska kunna. Främst föräldrar tycker att Unikum är svårhanterligt och vi kommer att arbeta för att göra Unikum mer lättanvänt och tydligt för elever, föräldrar och lärare. Vi ser att JP generellt har något lägre resultat i NMI när det gäller elevers lärande än Pysslingen centralt. Behovet av att utveckla elevhälsoteamet har varit uppenbart på en så starkt växande enhet som JP. Flera kompetenser har saknats i elevhälsoteamet, vilket vi nu åtgärdar inför nästa läsår. JP har tidigare använt sig av pedagogiska rådgivare centralt men inte under detta läsår. Nästa läsår tar vi upp det arbetet igen och kommer att använda pedagogiska rådgivare i skolan både i det pedagogiska utvecklingsarbetet och i arbetet med att förbättra organisationen och skapa tydligare kommunikationsvägar. Resultatet har ökat när det kommer till frågan om lärarna motverkar att eleverna far illa och på frågan om eleverna känner att de vuxna bryr sig. Ändå känner 18 % att de vuxna inte bryr sig och 21% känner att de vuxna inte motverkar att elever far illa. När vi gjorde en annan undersökning med Friends visade den att eleverna är väldigt trygga. Kanske var frågorna annorlunda formulerade i Friendsundersökningen? 45% av eleverna tycker inte att det är arbetsro på lektionerna och endast 7% är

3 nöjda med arbetsron. Detta är siffror som vi kommer att arbeta hårt med för att förbättra. I de yngre åldrarna är det också flera som upplever att det saknas arbetsro och att de vill ha fler pedagoger närvarande för att de ska känna sig trygga. Pedagogerna behöver vara mer aktiva på skolgården, framför allt bakom boden. Vi ser ett stort behov i alla ämnen när det kommer till att öka läsförståelsen. Många elever saknar läslust och vi tror att alltför många föräldrar sällan läser för sina barn. God läsförståelse är mycket viktig i alla ämnen. För att öka de formella resultaten behöver vi också samverka mer mellan lärare, i synnerhet bland de som arbetar med elever i de äldre åldrarna. Eleverna där känner sig ibland stressade av att flera prov/läxförhör kommer samtidigt. Det är också för låga resultat hos eleverna gällande deras upplever av hur samverkan mellan olika lärare fungerar. Många lärare har under året fokuserat på att lära sig Unikum. Detta har tagit tid och har säkert gjort att möjligheten till tid för samarbete har minskat. Detta är definitivt ett område vi behöver utveckla mer så att eleverna känner att lärarna samverkar mellan ämnena. Ett gott samarbete mellan kollegor stärker vår vision kring ett 1-16-årsperspektiv. Vi behöver även se över hur vi fördelar resurserna över dagen och säkerställa att det alltid finns vuxna i varje rum. Kapprummen är ett ställe där pedagoger behöver vara mer aktiva och där vi måste se till att barnen inte är under verksamhetstiden. Vi ser att vi måste vara mycket bättre på att följa upp de formella resultaten och analysera dem. Ämneslärarna ska få större möjlighet att träffas i ett årsperspektiv med jämna mellanrum för att kunna analysera, sätta upp gemensamma mål, följa upp samt utvärdera dem. Detta ökar möjligheten att sätta in tidigare insatser och samverka och fortbilda varandra inom kollegiet. Vi ska också ha ett tätare samarbete med EHT och fånga upp elever med svårigheter i ett tidigare skede och samverka kring åtgärder. Vi tror att det kan vara en god idé att stötta föräldrarna genom olika föreläsningar och diskussioner. Vi har många engagerade föräldrar på JP. Genom att skolan kan erbjuda föreläsningar om t.ex. läsförståelse, motivation, matematik m.m. ökar föräldrarnas förståelse och motivation att hjälpa eleverna. Medarbetare De flesta är nöjda med att arbeta på JP och tycker själva att de har den kunskap som behövs, de tar ett personligt ansvar och gör gärna en extra insats. Det som tydligt framgår är dock att organisationen behöver utvecklas än mer, och med ett extra fokus på ledarskapet. En helt ny organisation med samordnare har sjösatts under läsåret. Syftet med denna nya organisation är att skapa en mer delegerad organisation där alla medarbetares olika kompetens kan tillvaratas. Tre rektorsbyten under kort tid har säkert även det påverkat den osäkerhet som finns runt ledarskapet på skolan och ett behov av ett förtydligande runt beslutsfrågor och hur kommunikationen skall hanteras på bästa sätt. Behovet finns även att förtydliga JP:s mål, vilket nu görs genom framtagandet av en gemensam vision för hela verksamheten 1-16 år. Eftersom skolan har vuxit mycket under kort tid upplever man att avståndet mellan rektor och medarbetare ha ökat. Genom en samordnare kommer beslut närmare

4 medarbetaren och det ökar möjligheten att påverka och ta ansvar. Vi anser att vi har kommit en bra bit på väg för att öka medarbetarens möjlighet att påverka och ta ansvar men ser också att finns ett stort behov av att förankra Johannes Petris vision och att skapa tydligare kommunikationsvägar. Vi hade räknat med att det skulle ta tid för samordningsgruppen att formas och arbeta ihop sig och vi känner att vi nu har kommit långt i detta arbete. Pysslingens verksamhetsdokumentation som sker i styrkorten behöver göras väl kända för alla medarbetare. I styrkorten behöver tydligare mål tas fram, som är på flera nivåer. Flera medarbetare har valt att sluta på Johannes Petri och detta kan lätt skapa oro. Några känner sig oroliga över sin egen anställning och över hur kollegiet kommer att se ut framöver. Andra har känt sig missnöjda med sina arbetsförhållanden. Vissa motsättningar har också skapats mellan en del medarbetare, bl a beroende på att några är negativa till att det börjat många pedagoger från rektorns förra skola. Det har också varit mycket debatt kring lärarnas höga administrativa belastning och låga löner i media, något som vi tror ökar medarbetarnas reflektion kring detta. Eftersom vi har medarbetare som gärna gör en extra insats är det viktigt att vi bygger vidare på det och ser till så att medarbetarna i större utsträckning känner sig sedda och bekräftade i sitt dagliga arbete och väl förtrogna med JP:s vision och mål. Medbestämmande och delaktighet skapar en känsla av sammanhang och är det som vi tror minskar stressen. Det tar tid att skapa ett öppet klimat där alla känner sig delaktiga men där alla också har ett ansvar. Vi behöver arbeta med att få medarbetarna att vara mer stolta över JP som arbetsplats så att de tar mer ansvar över sin egen roll i organisationen. Detta kommer att bli ett fokusområde under nästa läsår. Flera nya medarbetare med högt engagemang och nya idéer har rekryterats. Vi har också många erfarna och duktiga medarbetare som trivs på JP och som drivs av att ständigt förbättra och utveckla verksamheten. Vi har sett att samkväm bland medarbetarna och återkommande lärarmöten och personalkonferenser har bidragit till att medarbetarna trivs bättre och i större utsträckning lär känna sina kollegor bättre. Vi har påbörjat arbetet i ett 1-16 års perspektiv. Lärarmöten i den form vi har haft idag har skapat mer delaktighet, inflytande och öppenhet hos medarbetarna. Man delar i större utsträckning med sig av egna erfarenheter. Vi ser ett behov av att öka tiden för lärarmötena för att hinna påbörja, bearbeta och avsluta en process. Vi ser också att det är viktigt att alla medarbetare är med på dessa möten. Positivt är att föräldrarna tycker att övergångarna mellan förskola, förskoleklass, skola och fritids fungerar bra. Vi ser att det medvetna och förberedande arbetet bland pedagoger i dessa verksamheter när det kommer till övergångar har gett resultat. Eftersom resultaten visar att medarbetaren inte känner så stort förtroende för rektorn som ledare ser vi ett behov av att rektor är mer tillgänglig under lärarmöten och engagerar sig i pedagogiska diskussioner. Rektors styrkor enligt NMI är att han är mottaglig för idéer och förslag, han är öppen för konstruktiv kritik samt är bra på att delegera. I en stor organisation som vår kan det vara svårt för rektorn att hinna med

5 och besöka arbetslagen så ofta som medarbetarna önskar. Lärarmöten, förskolemöten och fritidsmöten är bra forum för att hinna bekräfta, lära känna och inspirera medarbetarna samt för att utveckla sitt ledarskap. Fasta inbokade besök i verksamheterna är också något som bör planeras in, gärna en förmiddag eller eftermiddag per termin i varje arbetslag. Många lärare tycker att det är bra att vi är två mentorer/klass. Det har gett mer tid för reflektion och mer möjlighet att stötta eleverna samt ge dem trygghet. Det blev en arbetslättnad genom att vi fick en dag för utvecklingssamtal. Lärarna i yngre åldrar har inte varit två mentorer, något de gärna skulle önska att de vore. De har hjälp av fritids i den dagliga kommunikationen men har mentorsansvaret själva. Ekonomi När det kommer till mål och mening ekonomi önskar medarbetarna mer information. Vi behöver dock säkerställa vilken typ av informations som efterfrågas runt ekonomin och vad de saknar. Medarbetarna vet att JP har växt med ca 100 nya elever, något som vi är väldigt nöjda med då konkurrensen om eleverna är stor i Nacka. Arbetslagen har fått ett större inflytande över ekonomin genom att arbetslagen fått en egen budget. Vi har under vt-12 gjort en satsning på ipads i skolår 4 samt i förskoleklass och på fritids. Alla fritidspedagoger har fått en egen ipad som också används i verksamheten på dagarna. Vi är nöjda med den satsning som har gjorts på skolan och fritids och att de pedagogiska diskussionerna förs vidare vad gäller 1-1. Satsningen på flera olika digitala verktyg gör att lärandet ökar genom bättre variation och tillgänglighet. Dokumentationen i Unikum underlättas också, vilket ger resultat i elevernas lärande och föräldrarnas engagemang. Den ökade satsningen genererar nöjdare kunder och medarbetare. Vi ser ett stort behov av att även utrusta förskolan med fler digitala verktyg. Genom god kvalité på undervisningen och engagerade lärare har nya elever lockats över till JP av andra elever. Detta är något som genererar bättre ekonomi och ett gott rykte. Vi tror däremot att 1-1 satsningen i sig inte genererar fler kunder utan att det främst är hur vi använder de digitala verktygen och hur denna användning ökar elevernas lärande och de formella resultat som är en utvecklingsfråga framöver. Fokusområden nästa läsår utifrån vårt analysarbete är: Skapa tydliga kommunikationsvägar både internt och externt. Digitalt lärande. Ökad läsförståelse i alla åldrar. Ökad samverkan på Johannes Petri mellan alla medarbetare. Ökad medvetenhet hos eleverna om det egna lärandet. Stefan Eriksson Rektor Johannes Petri