Analys av Johannes Petri skola 2012/2013
|
|
- Bernt Nils Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Analys av Johannes Petri skola 2012/2013 Johannes Petri är en växande enhet där eleverna, pedagogerna och föräldrarna känner sig trygga och där de flesta upplever att man bemöts med respekt. Skolan har under läsåret valt att återuppta arbetet med Friends men använder sig inte av kamratstödjare utan har en trygghetsgrupp med vuxna representanter. Skolan har under läsåret utökat kuratorstjänsten på skolan, något som varit ett bra stöd till lärarna. Lärarna hjälper eleverna i skolarbetet för att det ska gå så bra som möjligt. Under läsåret genomfördes en observation från Våga visa, ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet, där observatörer (ofta skolledare) från andra kommuner, besökte skolan. Då svarade flera elever att det bästa med skolan är dess lärare. Även pedagogerna upplever att de är trygga med sina elever. Vi har under de två senaste åren arbetat mycket med Unikum och fokus på formativ bedömning. Under läsåret har bl.a. förskolan flyttat till nya lokaler, bollplanen har fått konstgräs och arbetet med fokusmål har genomsyrat verksamheten. Skolan är en 1-1 skola vilket innebär att alla elever från årskurs 6 har varsin dator. Tillgången på ipad är stor i årskurs F-5. På kund och medarbetarundersökningen har vi haft en låg svarsfrekvens något vi inte är nöjda med. 60% av föräldrarna har svarat och 81% av eleverna. Vi funderar över om låg svarsfrekvens ger ett sämre generellt resultat. Missnöjda föräldrar har, åtminstone i vardagsarbetet, en större tendens att höra av sig och uttrycka sitt missnöje. Eleverna skulle svara på undersökningen under mentorstid och därför ställer vi oss frågande till varför det endast är 81% som har svarat. Det innebär att ca 60 st elever var frånvarande, d.v.s. 4 st per klass, något som låter orimligt. Läsåret har delvis upplevts som stressigt hos många lärare. En del i det är att vi har haft för många fokusmål samtidigt som Lgr 11 ska implementeras och nationella proven har också upptagit större delen av många lärares vardagsarbete under vårterminen. Till nästa läsår behöver vi ha färre fokusmål samt se till så att de förändringar som genomförts fortsätter att hålla mycket god kvalité. Kund Elever och föräldrar trivs på Johannes Petri. De är trygga och tycker att skolan arbetar för att alla ska bli behandlade med respekt. Det som föräldrar och elever upplever minst nöjdhet med är arbetsron. Lärarna upplever att arbetsron är bra på skolan. Däremot kan det ibland vara så
2 att enstaka elever får för mycket fokus när de upplevs störa arbetsron. Lärarna uppmuntrar eleverna att samarbeta och samverkan mellan elever gör att det ofta är lärande samtal igång. På Våga Visa, fick vi bra resultat när det kom till arbetsro. Fokusmål: Skapa tydliga kommunikationsvägar både internt och externt. För extern kommunikation har vi mestadels använt oss av Unikum, men även föräldramöte och IUP samtal. Stefan deltog på alla föräldramöten under höstterminen och redogjorde för skolans vision. Vi har under lärarmöten samtalat mycket om hur vi vill att kommunikationen ska bli mer likvärdig, bl.a. genom att skriva vecko/månadsbrev på bloggen samt ge minst en lärar- och en elevkommentar till varje planering. Genom ökad likvärdighet och färre informationskanaler blir det lättare för både elever och föräldrar att ta del av information kring lärande samt annan viktig information kring verksamheten. Vi har erbjudit utbildning i Unikum till alla föräldrar vid varje terminsstart. Ca 20 föräldrar/tillfälle har deltagit och uppskattat utbildningen. Vi har även informerat föräldrarna om att de kan få ett mail varje gång något händer på Unikum som rör deras barn. Vi har under året byggt upp en hemsida, startat upp en facebooksida, skapat ett internt och externt kalendarium. Rektorsbreven i början av terminen beskrev exempel från vår verksamhet på förskolan och skolan samt vårt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Under vårterminen har dem inte kommit ut så frekvent. I NKI får vi fortfarande lågt på frågor som handlar om kommunikation trots att vi själva tycker att vi ger kontinuerlig och bra information på Unikum. Vi märker också att föräldrarna tar del av informationen eftersom eleverna har med sig matsäck, föräldrarna kommer när det är evenemang och de är välinformerade. Förutom information kring aktiviteter och verksamheten får de kontinuerlig återkoppling på Unikum kring sitt barns kunskapsutveckling. En del föräldrar har uttryckt att Unikum är svårhanterligt men ändå är det få som kommit på utbildningen som erbjudits. Vi märker att många föräldrar till äldre elever saknar en till en kontakt och vi måste bli bättre på att förmedla att vi vill att eleverna ska bli självständiga. Föräldrarna behöver inte veta allt. Vi anser att de flesta av våra elever klarar av att ta eget ansvar. Däremot behöver vi bli tydligare med vad föräldrarna kan förvänta sig av kommunikationen, vi måste kommunicera lika och samordnarna måste ansvara för att det följs. Det måste finnas en röd tråd från förskolan till årskurs 9. Vi känner behov av att ta upp detta på första föräldramötet ht Vi måste då tydliggöra skolans fokusmål samt återkoppla innehållet i våra aktiviteter på nästkommande föräldramöte och systematiskt genom veckobrev, månadsbrev eller rektorsbrev.
3 Många upplever att vi fortfarande måste arbeta mycket med den interna kommunikationen. Alla medlemmar från ledningsgruppen är inte överens om att det är bra att varje tisdag maila ut viktig info. De vill återge informationen muntligt under samordningsmötet, gärna i slutet av arbetslagsmötet, så att det inte upptar för mycket av arbetslagsmötets tid. Förväntningarna på kommunikationen mellan Stefan och medarbetarna måste bli tydligare. Enheten är väldigt stor vilket försvårar för rektor att ha en återkommande kontakt med varje medarbetare. Strukturen måste bli att allt lyfts i ledningsgruppen och sen kommer ut från ledningsgruppen. Beslut ska inte fattas i korridorerna som ibland skett. Fokusmålen har gjort att vi haft gemensamt fokus vilket har varit bra. Likvärdigheten kring hur varje samordnare arbetar med dem i sina arbetslag måste öka. Det har skett en del förändringar inom ledningsgruppen vilket gjort att viss information fallit mellan stolarna. Fokus tenderade under slutet av vårterminen att avta och nya frågor började drivas, t.ex. så påbörjades ett värdegrundsarbete istället för att ro årets fokusmål iland först. Ansvarig för kvalité gick på föräldraledighet i mars, något som säkert bidragit till sämre fokus. Under vårterminen är det också mycket stort fokus på nationella prov, betyg, omdömen, utflykter, organisation m.m. Intresset för analys har därför inte varit så stort. Den som är ansvarig för kvalité behöver fortsättningsvis vara en del av ledningsgruppen. Analysarbetet och delgivningen av resultatet från NKI, NMI, Pilen, Våga Visa m.m. måste göras tidigare under vårterminen, gärna i februari. Medarbetare Väldigt låg svarsfrekvens på NMI, 35%. Detta stämmer inte med tanke på att många har svarat under arbetslagsmöten och fler medarbetare än 24 st har bekräftat att de svarat. Därför skickades en ny NMI ut i början av juni. Flera medarbetare menar att de inte orkat svara på en andra NMI eftersom arbetsbördan i slutet av terminen varit väldigt tung. Skolan har inte fått återkoppling av resultat från den nya NMI vid terminens slut. På Johannes Petri har vi mycket hög behörighet bland lärarna på grundskolan. Den kompetens som vi har saknat är i NO och därför har vi anställt fler med den kompetensen. I musik och hemkunskap har vi till nästa år anställt behöriga lärare. Personalomsättningen har minskat. Stor andel personal har gått på föräldraledighet under vårterminen vilket till viss del har försvårat kontinuiteten och planeringen av verksamheten. Alla tjänster för föräldralediga är tillsatta. Under medarbetarsamtalen har personalen uttryck att man trivs, främst inom laget. Känslan av
4 samhörighet med hela Johannes Petris verksamhet är inte lika stark som den till arbetslaget. Personalen uttrycker önskemål om tydligare beslutsgångar och en tydligare organisation. Medarbetarna på Johannes Petri är väldigt engagerade. Lärarmöten har gjort att medarbetarna fått möjlighet till fortbildning och engagemang. Engagemanget kring betyg och bedömning har varit väldigt stort och många har engagerat sig i ämnesspecifika frågor genom att det satsats mycket på samplanering och sambedömning. Viljan att utveckla sitt ämne är stort. Fokusmål: Ökad samverkan mellan alla medarbetare på JP. Samverkan mellan medarbetarna på JP har blivit bättre. Det är främst inom lagen som samverkan har ökat, mycket tack vare samplanering och sambedömning, gemensamma teman, gemensamt firande av högtidsdagar, våra fokusmål, gemensamt fika varje onsdag, samvaro i bokcafét m.m. Ökad samplanering och sambedömning har gett ökad samverkan. Alla har uppskattat sambedömningen, vilket skapat fortbildning, kollegialt lärande och samverkan. Under lärarmöten har gemensamt fokus gjort att vi öppnat oss mer för varandra och delat med oss av det som händer i andra arbetslag. Under delmålsanalysen av våra fokusmål på personalkonferensen i januari delade alla arbetslag med sig av sitt arbete vilket bidrog till ökad förståelse för varandras verksamheter. Samverkan upplevs som bra inom inom F, 4-6 samt 7-9. I 1-3 laget har samverkan ökat men den behöver bli bättre eftersom årskurserna är relativt isolerade. 1-3 kommer börja jobba i ämnesspår till nästa läsår. Vårt mål är att samverkan främst ska fungera inom laget, t.ex. med gemensamma teman, samplanering och sambedömning. Värdegrundsarbetet däremot behöver vara gemensamt för alla. Vi måste ha en gemensam pedagogisk vision. Lärande Eleverna upplever att lärarna hjälper dem för ökad måluppfyllelse samt att lärarna gör så att eleverna får lust att lära sig mer. Vi måste bli bättre på att tydliggöra för eleverna vad det är de ska kunna. Ny läroplan har gjort att tolkningen av nya styrdokument varit svår för lärare, elever och föräldrar. Eleverna vill öka sin delaktighet när det kommer till att planera undervisningen. Att få vara med och bestämma mer kring t.ex. redovisningsformer och innehåll kan vara ett sätt att göra dem delaktiga. Många lärare har under läsåret upplevt att de styrt mer av undervisningen p.g.a. osäkerhet kring nya läroplanen och alla kunskapskrav. Vi tror att lärarna vågar ta in eleverna mer när de blivit
5 ännu säkrare på styrdokumenten. Viktigt att som lärare våga släppa på kontroll och våga släppa in sina elever. Elevrådet är redan igång med bättre struktur och fokus, bl.a. med hjälp av SVEA, något som upplevs som positivt. Fokusmål: Ökad läsförståelse i alla åldrar Vi upplever att läsförståelsen har ökat hos de flesta eleverna, mycket på grund av ökad medvetenhet hos lärarna om att lära ut strategier vid läsning. Även test som genomförts visar att läsförståelsen ökat sedan tidigare läsår. Detta fokusmål vill vi ändå fortsätta med eftersom vi inte har kommit så långt som vi ville. EHT var ansvariga för att driva detta fokusmål. Boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund, köptes in med tillhörande studiehandledning. Under lärarmöten delades alla lärare i SO och Svenska in i olika grupper. Tyvärr var det många lärare som kom till läsgrupperna utan att ha läst boken. Det saknades enligt många en samtalsledare inom varje läsgrupp. 1-3 och 4-6 har påbörjat ett arbete utifrån lässtrategin RT men 7-9 har inte arbetat med detta. 1-6 har även haft fokus på tyst läsning, högläsning och läsgrupper. So- och No-texter har i alla årskurser gåtts igenom i helklass med eleverna för att undvika att eleverna sitter med svåra texter själva. Till nästa läsår kommer speciallärare Maria Wide driva arbetet tillsammans med en representant från varje arbetslag under några lärarmöten. Vi ser behov av att även förskolan genomför detta men i egen regi eftersom de inte kan vara med på lärarmöten. Fokusmål: Ökad medvetenhet hos eleverna om det egna lärandet. Den tydligare och snabba återkopplingen på Unikum tycker vi har ökat elevernas medvetenhet om det egna lärandet, främst i år 4-9. Återkopplingen har blivit mer likvärdig och bygger ofta på vad eleven kan och hur eleven kan utvecklas ytterligare, hellre än fokus på vad eleverna inte kan. Dessutom får eleverna ofta möjlighet att komplettera sina arbeten eftersom återkopplingen ofta kommer i mitten av arbetsområdet och inte sist, något som ökar medvetenheten om det egna lärandet. Eftersom många lärare återkopplar på ett likartat sätt blir det lättare för eleverna att förstå. Många lärare har slutat med summativ bedömning vid prov, t.ex. att återkoppla resultat med poäng och skriver nu hur eleven kan utvecklas ytterligare utifrån resultat av olika bedömningsuppgifter. Eleverna är ofta väldigt drivande när det kommer till att få kommentarer på Unikum, uppmanar läraren att bedöma just deras arbete snabbt, vilket vi ser som positivt. Många lärare vill utveckla möjligheten att ge eleverna mer muntlig återkoppling parallellt med den vi ger på Unikum. Detta för att hinna med att bekräfta eleven, få en direktkontakt och bygga vidare på relationen med eleven.
6 Fokusmål: Digitalt lärande Vi har fått en ökad förståelse för hur vi kan använda de digitala verktygen i den pedagogiska verksamheten för ökat lärande. Vi har haft andra skolor på besök på en IKT-dag då vi fick möjlighet att berätta om vårt arbete i ett brett perspektiv, F-9. Alla pedagoger har varsin ipad eller dator och ibland både och. I förskoleklass till årskurs 5 är ipad det mest använda verktyget och i årskurs 6-9 har alla elever varsin dator. En representant från varje arbetslag besökte SETT för att kunna inspirera vidare. Vi har mycket höga resultat vad gäller användandet av modern teknik. Många lärare har medvetet arbetat med hur vi ska få in olika digitala verktyg i undervisningen. Vi tycker inte vi behöver ha det som ett fokusmål nästa år men vi bör fortsätta fokuseras på fortbildning och inspiration. Vi upplever att lärarna i större utsträckning integrerar IKT i sin undervisning och i lärandet. Många har arbetat med bloggar, hemsidor, egna tv-program som JPTV, filmer, appar, delade dokument, flipped classroom m.m. vilket ökat elevernas lust och bidragit till varierade redovisningsformer. NP - se egen analys. Ekonomi Vi har satsat mycket på IKT och det upplevs att det gett ett resultat som motiverar satsningen. Vi använder de digitala verktygen som ett naturligt redskap i vardagen för ökad måluppfyllelse. Vi hade ett stort bortfall av elever i augusti vilket resulterade i intäcktsbortfall men avslutar läsåret med beläggningsgrad enligt budget. Omstruktureringar av förskolan har gjorts vilket möjliggjorde ytterligare intag på förskolan. Lokal och personalkostnader har blivit dyrare p.g.a. hög andel föräldraledighet, till följd av att det krävts dubbelbemanning under vissa perioder. Det har varit en hel del oförutsedda lokalkostnader i form av underhåll, bl.a. takarbete. I samband med nya förskolebyggnaden framkom det en del kringkostnader. Förslag på fokusmål 2013/2014 utifrån analys: Intern kommunikation - ökad tydlighet kring kring fattade beslut. -Alla beslut ska gå genom ledningsgruppen
7 Utveckla elevdemokratin - ge elever mer möjlighet att involveras i beslutsfattande, undervisning och övergripande frågor. -Utveckla elevråd och klassråd genom att... -göra eleverna mer delaktiga i undervisningen genom att -alltid göra eleverna delaktiga i planering innan pp publiceras på Unikum. Tydliggöra vårt systematiska kvalitetsarbete för föräldrar och elever och genom det höja svarsfrekvensen på NMI och NKI. -Välja ut frågor från NKI som vi lyfter på föräldramöten (t.ex. varför är rekommendationsgraden låg när elever och föräldrar är nöjda?, Vad kan föräldrar förvänta sig av återkoppling kring elevernas lärande?) -Systematiskt delge föräldrarna hur vi arbetar för att utveckla Johannes Petri skolas verksamhet genom veckobrev, månadsbrev rektorsbrev... -Bjuda in föräldrar och elever till föreläsningar eller diskussioner som utvecklar våra fokusmål. -Se över hur föräldrarna får möjlighet att enklare svara på NKI, t.ex. kanske möjlighet ska ges på föräldramöte. Påminnelse bör skickas ut flera gånger. Utveckla undervisningen för ökad läsförståelse -Fortbildning för alla lärare med hjälp av boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund. -Arbeta med lässtrategierna RT - reciprok undervisning, i F-9. -Gå igenom och bearbeta alla svåra texter i t.ex. So och No utifrån RT för ökad förståelse.
Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande
Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling
Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN
AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14
Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All
Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012
Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,
Skolområde Korsavad 2013/2014
Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg
VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011
2011-06-28 Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ängbyskolan är omgiven av fina grönområden och har ca 350 elever samt ca 50 personal. Skolan är byggd 1983 och är mycket välbehållen men är i behov
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan
VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan Läsåret 2017-2018 Kungsskolan är skolan mitt i byn. Skolan där positiva förväntningar på eleverna och stort engagemang av personalen ger eleverna en stabil grund och stå på
Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014
Kvalitetsanalys för Pysslingen Skolor Vendelsö Hage 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Skolområde Korsavad 2012/2013
Skolområde Korsavad 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan
2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig
Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013
Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Alfaskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska
Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun
Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun Lokal arbetsplan 2018. Pia Jönsson, rektor Vollsjöskola och fritidshems Lokala Arbetsplan Till grund för den lokala arbetsplanen ligger Läroplan för grundskola
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13
Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013
Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska
Lokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Åsenskolan Rektor Jan Setterberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Futuraskolan Rådan. Sollentuna kommun
Futuraskolan Rådan Sollentuna kommun Observationen genomfördes av: Pia Claesson, Upplands Väsby kommun Ansa Messner, Nacka kommun Veckorna 11 och 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om skolan Observatörernas
Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Dnr 2019/000076/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Djursdala och Södra Vi
Dnr 2019/000076/600 Id 25567 Barn- och utbildningsförvaltningen Djursdala och Södra Vi Dnr 2019/000076/600 Id 25567 Kommunal styrning och nämndplan Med kommunens värdeord ANSVAR, MOD och FANTASI i tankar
STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat
STRATEGI Strategi för förbättrade kunskapsresultat Vision Barn- och utbildningsförvaltningen ska skapa förskolor och skolor där alla barn och elever når sin fulla potential. Trygghet, trivsel och lärande
Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter
Lokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016
Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...
Parkskolan åk 1-6, Läsåret
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Verksamhetsplan förskola 18/19
Verksamhetsplan förskola 18/19 IGELBÄCKEN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Nämndmål... 3 Strategi för ökad kvalitet i förskolan... 4 i syfte att uppnå
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet Kvalitetsredovisning 2016/2017 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan
Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings
Observationsrapport. Stavsborgsskolan. Nacka kommun
Observationsrapport Stavsborgsskolan Nacka kommun Observationen genomfördes av: Mikael Aceli, Sollentuna kommun Sara Kicklighter, Sollentuna kommun Marie Johansson, Sollentuna kommun Vecka 10-11 2018 Innehållsförteckning
Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst
Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Sandvikens Montessoriskolas Arbetsplan läsåret 2014-2015
Sandvikens Montessoriskolas Arbetsplan läsåret 2014-2015 1 Inledning Syftet med arbetsplanen är att redovisa skolans plan för läsåret 2014/2015, vilken baseras på det systematiska kvalitetsarbetet som
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Brukets skola Betyg och bedömning, skola ÅR 1 Eleverna i år 1 har detta läsår nått ungefär samma måluppfyllelse som tidigare. ÅR 3 Vi tror att
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
LOKAL ARBETSPLAN
LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva
Rapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun
Rapport HT-2017 Jarlabergs skola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Emma Åkerberg, Danderyds kommun Marie Lindström, Sollentuna kommun Sara Kicklighter, Sollentuna kommun Vecka 46, 2017 Innehållsförteckning
Österfärnebo skolas arbetsplan
Österfärnebo skolas arbetsplan 2017-2018 MEDBORGARE Normer och värden Alla elever och vuxna ska känna sig respekterade och väl behandlade på Österfärnebo skola. et är nått när resultatet på kommunens enkät
Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola
Kvalitetsrapport Ramshyttans skola Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg...
Kvalitetsrapport. Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg...
Kvalitetsarbetet 2014/2015
2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2017 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken
4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))
4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter
Kvalitetsanalys läsåret 2014/15
Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne
Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen
Fiskarhöjdens förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Helena Aldén Upplands Väsby kommun Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Danderyds kommun Vi observerar Fisksätra förskolor under
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Kronan 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019
Arbetsplan Åtorpsskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
HT Vendestigens skola och förskola AB. Danderyd
HT-2018 Vendestigens skola och förskola AB Danderyd Observationen genomfördes av: Sara Kicklighter, Sollentuna kommun Ann-Sofie Nöteberg, Nacka Anna Natéus, Upplands Väsby Vecka 45, 2018 Innehållsförteckning
Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16
Arbetsplan för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b Läsåret 15/16 Vision och verksamhetens inriktning Trollhättans stads vision Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Verksamhetens
Arbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Kvalitetsredovisning vårterminen 2011
Barn och utbildning Kvalitetsredovisning vårterminen 2011 Brattfors skola Grundskola, Förskoleklass Fritidshem Barbro Jansson Rektor 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar 3 2 Resultat och
Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola
Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola 2016-2017 Börje skolas vision Vi vill skapa en miljö där alla elever ska känna sig trygga och nöjda och med vilja och lust att lära. Vi vill skapa en
Lokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem
Lokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem Inledning Sammilsdalskolan är uppdelad i två enheter, F-6/fritidshem och åk 7-9. Sammilsdalskolan ligger vackert belägen i centrala Leksand. Närheten
VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 4 Sammanfattning av läsåret 2017/18 4 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Kungsgårdens skola/alsjöskolan kvalitetsredovisning
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2017-04-12 Kungsgårdens skola/alsjöskolan kvalitetsredovisning 2016-2017 För stöd i arbetet med kvalitetsredovisningen använd dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete,
Arbetsplan Norrsätraskolan /18
Arbetsplan Norrsätraskolan 7-9 2017/18 Stärkt ledarskap i pedagogisk verksamhet Vad vi anser är kännetecken på starkt pedagogiskt ledarskap: Strukturerad undervisning, (Likvärdighet, pedagogiska planeringar,
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013
Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande
Arbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem
Augusti 2016 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsidé sid. 2 2. Förutsättningar sid. 2 3. Enhetens årshjul sid. 3 4. Utvecklingsarbete sid. 4 1. Läroplansmål
Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Systematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora
Kvalitetsanalys. Länghemskolan
Kvalitetsanalys Länghemskolan Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 8 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom
Arbetsplan läsåret 2013/2014
Arbetsplan läsåret 2013/2014 Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de lämnar grundskolan i Filipstads kommun, ha det högsta genomsnittliga
, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6
Arbetsplan åk F-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden, finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret
Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bäckalunds skola 1 Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan 2015-2018. Alla barn ska bli sitt bästa jag
Prioriterade mål: 1. Synliggöra och öka lärandet hos våra elever 2. Elevinflytande genomsyrar det dagliga arbetet 3. Öka upplevelsen av trygghet och gott arbetsklimat 4. Öka elevernas digitala kunskaper
Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5
Leif Hansson, rektor Lokal arbetsplan 2019-2020 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet