Titel: Förstudie. Beslutshandling, Väg 363, Vattenskydd Vindelälvsåsen Umeå kommun, Västerbottens län, AC Utgivningsdatum:

Transkript

1

2 Titel: Förtudie. Beluthandling, Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Umeå kommun, Väterbotten län, AC--6. Utgivningdatum: Utgivare: Vägverket Region Norr Kontaktperon: Leif Alfredon

3

4

5 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOPIA AV VÄGVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE, SAMMANFATTNING... ORGANISATION... 5 INLEDNING Bakgrund Tidigare utredningar Aktualitet Förtudien geografika omfattning Övergripande mål Projektmål Vägplanering- och vägprojekteringproceen... 6 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Tranportytemet och trafikanter Miljö Markanvändning.... Byggnadteknika förutättningar....5 Nationella och regionala miljömål, miljöbalken hänynregler och miljökvalitetnormer... 5 PROBLEMANALYS TÄNKBARA ÅTGÄRDER MED EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Planeringförutättningar Nollalternativet Åtgärdval enligt fyrtegprincipen Effekter och konekvener Måluppfyllele - trafikpolitika mål ÖVERSIKTLIG MÄNGDFÖRTECKNING OCH KOSTNADSBERÄKNING SAMRÅD... 9 LÄNSSTYRELSENS BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN... 0 VÄGVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE... FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... KÄLLOR... Bilagor:. Natur- kultur och markanvändningintreen. PM Skydd av Vindelälvåen inkl. typektion. Överiktkarta, förelagna åtgärder. PM Överikt kyddområde Vindelälvåen

6

7 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 SAMMANFATTNING Inledning och förutättningar Allmänt Förtudien omfattar ca 700 m av väg 6 mellan Hijön och Haddingen i Umeå kommun, Väterbotten län. Förtudien behandlar förlag till åtgärder för att kydda Vindelälvåen grundvattentillgångar med utgångpunkt från i förta hand olyckor med farligt god (främt petroleumprodukter) läng väg 6 på träckan Hijön- Haddingen. Trafik Trafikmängden mätte år 00 till 70 fordon per årmedeldygn (ÅDT) varav tung trafik ca 8%. olyckor med lindrigt kadade peroner har inträffat under perioden Natur, kultur, friluftliv och markanvändning Vägen tangerar ett område med rikintreen för rennäring. Inga andra rikintreeområden eller Natura 000 områden berör. Taveljön är en av Umeå kommun värdefullate jöar med intreant fågelfauna och mycket god vattenkvalitet. Den tuderade träckan utgör i huvudak av kogmark, barrkog med inlag av lövträd och i via fall tallhed. Bebyggele finn i Haddingen och Hijön. Jordbrukmark i mindre omfattning finn företrädevi i Haddingen. Vägen korar Vindelälvåen om enligt läntyrelen gruinventering har högta naturvärde. Vindelälvåen har av SGU klaat om en av Sverige 0-5 törta grundvattentillgångar. Nuvarande vattenförörjning till Umeå tad från Forlunda vattenverk baera på grundvatten från Vindelälvåen. Vägträckan ligger inom Ran Samebyn vinterland. En flyttled för renar korar vägen vid Taveljön ödra ände Även ett område av rikintree för rennäring paera ydot om Taveljö. Kommunala planer För området gäller Umeå kommun överiktplan antagen 998 amt områdebetämmeler för Hijön. Problemanaly Vindelälvåen är en mycket viktig grundvattenreur för Umeå med omnejd. På den aktuella träckan finn idag fattällda kyddområden för Hijön vattentäkt. Umeå kommun har i ett nytt förlag till kyddområden förelagit att hela Vindelälvåen grundvattentillgångar ka kydda. Syftet med kyddområdet är att ge grundvattenförekomten i Vindelälvåen ett tillräckligt kydd å att råvattnet för drickvattenförörjningen äkra i ett långiktigt perpektiv d v det är inte bara de befintliga vattentäkterna om ka kydda utan hela åen grundvattentillgångar ka äkra. På törre delen av den tuderade träckan paerar väg 6 inom det nya förelagna inre kyddområdet. Tranporter med farligt god är tillåtna. I dagläget finn inga kyddåtgärder vidtagna läng väg 6 för att minimera konekvenerna om en olycka med farligt god inträffar. Räddningtjänten i Umeå uppger att tor rik för förorening av grundvattentillgångarna föreligger om två tankbilar (petroleumprodukter) kolliderar och tora läckage upptår på fordonen tankar. Av avgörande betydele för föroreningpridning är den aktuella olyckplaten jordartförhållanden och infiltration-förmåga d v även olyckor av mindre omfattning men med läckande bränletankar från t ex en timmerbil kan innebära rik för förorening av grundvatten. Även årtidförhållanden påverkar t ex innebär tjälad mark lägre infiltrationförmåga. Olyckor med peronbilar inblandade och där bränle läcker ut bedöm i de allra fleta fall ha en begränad påverkan på grundvattentillgångarna. Räddningtjänten har begränad kapacitet att nabbt påbörja en anering. Okyddade trafikanter är idag hänviade till

8 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 körbanan för att ta ig mellan Hijön och Haddingen. I dag finn det gång- och cykelväg enbart i Hijön. I denna förtudie behandla inte briter och problem om berör fordontrafik, kollektivtrafik, godtrafik o v. Tänkbara åtgärder med effekter och konekvener Analy enligt Vägverket Fyrtegprincip teg - : Steg - Påverkan av tranportbehovet Varken på kort eller lång ikt bedöm åtgärder om yftar till att påverka tranportbehov och val av färdätt avhjälpa de briter i kyddet av grundvattentillgångar om finn på väg 6 Steg - Effektivt utnyttjande av befintliga vägar Effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet bedöm inte avhjälpa nuvarande briter på väg 6. För att ta ig mellan de orter om finn läng väg 6 och för pendling till Umeå finn för perontranporter inga andra möjligheter utan tora omvägar om konekven. Det bör dock i den fortatta planeringen av möjliga kydd på denna vägträcka överväga möjligheten att förbjuda eller begräna tranporter med farligt god. Halkbekämpning med alternativa metoder kan överväga för att undvika att belata grundvattnet med förhöjda kloridhalter. Steg - Åtgärder på befintlig väg Vattenkydd Åtgärder för att minimera riken för förorening av Vindelälvåen grundvattentillgångar förelå utföra i amma omfattning läng hela vägträckan oavett om det inre eller yttre kyddområdet berör. Täta diken bör bygga å att ett eventuellt avkörande fordon kvartannar i diket d v eventuella utläpp kan amla upp i diket. För att åtgärda briter ur grundvattenynpunkt läng väg 6 förelå följande åtgärder: Täta diken anlägg på hela träckan (e undantag nedan): - om tätkikt förelå i förta hand geomembran, HDPE eller likvärdigt, - alternativt kan tätkikt utföra med täta jordar, t ex lera med täthet på mint 0-9 m/ - innerlänt :, baklänt : På träckan förbi Gromyran där torvdjupet är mint en meter tjockt förelå ingen tätning av diken. Förlängt räcke med kanttöd anlägg på träckan förbi Tavelån Förberedele för utläggande av oljelänar förelå göra i anlutning till Tavelån Fördröjningmagain med oljeavkiljare anlägg, t Diken kan även utföra med flacka länter : eller :6. Även om flackare länter utför å är riken tor att tunga fordon med eller utan läp ändå välter om de hamnar utanför vägen. Trafikäkerhet För att förbättra trafikäkerheten för okyddade trafikanter kan följande åtgärder utföra: Gång- och cykelväg/bana bygg mellan Hijön och Haddingen på vägen ödra ida. -.5 m bred, belagd - Friliggande GC-väg och/eller kanttenbunden genom Haddingen Bäta förutättningarna för en ny GC-väg är om vägen före med flacka länter (e åtgärder vattenkydd) med bärighet för tunga tranporter. GC-vägen kan då lättare anpaa till länterna.

9 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Drift & underhåll För att minimera belatningen på grundvatten bör alternativa halkbekämpningmetoder utan vägalt överväga. Steg - Nyinveteringar och törre ombyggnadåtgärder En ny dragning av väg 6 kulle innebära att kyddområdet kan undvika. Kotnaderna för detta bedöm dock om mycket tora och kan inte motivera enbart ur grundvattenynpunkt. Inga törre ombyggnader bedöm därför vara aktuella i detta fall. Effekter och konekvener kydd av Vindelälvåen Poitiva effekter och konekvener Riken för förorening av Vindelälvåen grundvattentillgångar från väg 6 minkar. Långiktigt äkertällande av en mycket viktig grundvattenreur. Riken för förorening av Tavelån och andra vattendrag från väg 6 minkar i och med att oljelänar förbered (Tavelån) och fördröjningmagain med oljeavkiljare bygg. Markområden utanför vägområdet ta i anpråk i liten omfattning om länter :/: använd. Med flacka länter i kombination med högre bärighet på länter få en mer avkörningvänlig vägektion om kan minka riken för att tunga fordon välter. Flacka länter är dock inte en garanti för att tunga fordon inte välter. Förlängda vägräcken (med kanttöd) vid de brantare länterna i anlutning till Tavelån innebär att riken för avkörningolyckor med fordon minkar d v förbättrad trafikäkerhet. Förbud eller begränning av tranporter med farligt god minimerar riken för att en törre olycka med utläckande farligt god ka inträffa. Negativa effekter och konekvener Under byggtiden kan tillfälliga törningar i form av t ex begränad framkomlighet, byggbuller och damning upptå av byggtrafik och arbetmakiner. Flackare länter innebär ett törre markanpråk utanför vägområdet. Täta diken med geomembran innebär att föriktighet måte råda då t ex kyltar ka ätta upp eller då andra väganläggningar om kräver någon form av grundläggning inom diket ka bygga/anlägga. Tätning med täta jordar (lera) kan innebära ämre tätning om tätkiktet torkar. Det kan deutom vara vårt att hitta tillräckligt tät jord i närområdet. Måluppfyllele - trafikpolitika mål Nedan bekriv måluppfyllele för förelagna åtgärder enligt fyrtegprincipen teg. I detta projekt bedöm åtgärder inom teg och. Tillgänglighet Åtgärder enligt teg ger ämre tillgänglighet för den om idkar näringverkamhet om omfattar tranporter med farligt god. Åtgärder enligt teg (GC-väg) innebär att tillgängligheten till vägen för okyddade trafikanter förbättra. Tranportkvalitet Åtgärder enligt teg innebär att tranportkvaliteten läng vägen förbättra för okyddade trafikanter (GC-väg). Övriga åtgärder enligt teg och bedöm ha liten påverkan på tranportkvaliteten.

10 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Trafikäkerhet Åtgärder enligt teg om innebär förbud eller begränning av tranporter med farligt god gynnar trafikäkerheten efterom riken för olyckor med dea fordon inblandade minimera. Åtgärder enligt teg (GC-väg) bedöm ha tora poitiva effekter för trafikäkerheten främt för okyddade trafikanter. Övriga åtgärder har liten effekt på trafikäkerheten. Miljö Åtgärder enligt teg om innebär förbud eller begränning av tranporter med farligt god är poitivt efterom riken för olyckor med farligt god minimera. Åtgärder enligt teg om yftar till att minimera konekvener vid en eventuell olycka med farligt god inblandat är mycket poitivt för miljön i området och gynnar uppfyllelen av de Nationella miljömålen, främt målet om berör grundvatten amt jöar och vattendrag. Inga överkridanden av miljökvalitetnormer bedöm ke. Regional utveckling Åtgärder enligt teg och bedöm ha tora poitiva effekter för äkertällandet av grundvattentillgången i Vindelälvåen om i förlängningen gynnar en poitiv regional utveckling. Jämtällt tranportytem Inga killnader ur jämtälldhetynpunkt för män och kvinnor bedöm upptå av förelagna åtgärder enligt teg och. Samråd Tidigt amråd har genomfört med Läntyrelen i Väterbotten län, Umeå kommun amt genom annon i Väterbotten Kuriren och Väterbotten Folkblad. Läntyrelen pekar på behovet av landkapanpaning och äkerheten för okyddade trafikanter vid eventuell gång- och cykelväg. MKB ka redovia motiv för vald löning vid Gromyran och bekriva övriga kyddåtgärder. Umeå kommun förordar alternativet med tätning av diken med geomembran. Läntyrelen belut om betydande miljöpåverkan Läntyrelen har i belut daterat belutat att projektet inte kan anta medföra betydande miljöpåverkan. Ställningtagande och fortatt arbete Vägverket har i tällningtagande daterat belutat att förlag till arbetplan kall upprätta baerad på förtudie/beluthandling, e tällningtagande inledningvi i rapporten. För det fortatta arbetet om yftar till att kydda Vindelälvåen grundvattentillgångar kan två huvudinriktningar i detta kede ange: ) tranporter med farligt god förbjud eller begräna (förbud eller begränning av tranporter med farligt god inför normalt inte för vägar med den funktion om väg 6 har) ) täta diken och andra fyika kyddåtgärder vidta. För åtgärder om innebär att täta diken anlägg förelå projektet indela i 5 etapper för vattenkyddåtgärder amt en etapp för utbyggnad av gång- och cykelväg. Drift & underhåll Alternativa halkbekämpningmetoder utan vägalt bör överväga om ett led i att minimera påverkan på grundvatten.

11 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 ORGANISATION Projektanvarig är Leif Alfredon, Vägverket Region Norr. Förtudien har upprättat av Mikael Erikon, Leif Karlon och Carina Seppelin, WSP Samhällbyggnad i Luleå. INLEDNING. Bakgrund Förtudien omfattar förlag till åtgärder för att kydda Vindelälvåen grundvattentillgångar med utgångpunkt från i förta hand olyckor med farligt god läng väg 6 på träckan Hijön- Haddingen. Farligt god på denna del av väg 6 bedöm av Räddningtjänten i Umeå att utgöra främt av petroleumprodukter.. Tidigare utredningar VBB Viak har 997 utarbetat principförlag aveende kyddåtgärder för grundvatten i Vindelälvåen amt utfört en georadarunderökning. Denna förtudie utgår från dea principförlag.. Aktualitet Skyddåtgärder på väg 6 har dikuterat i Verkamhetplanen 00 för åtgärd år 005 eller enare. Projektet är inte namngivet i planen.. Förtudien geografika omfattning Förtudien omfattar ca 700 m av väg 6 mellan Hijön och Haddingen i Umeå kommun, Väterbotten län. Läget redovia i karta Karta. Förtudien avgränning. 5

12 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6.5 Övergripande mål För tranportpolitiken finn ett övergripande mål: Att äkertälla en amhällekonomikt effektiv och långiktigt hållbar tranportförörjning för medborgare och näringliv i hela landet. Det övergripande målet preciera i ex delmål för tranportytemet: Ett tillgängligt tranportytem Tranportytemet ka utforma å att medborgarna och näringlivet grundläggande tranportbehov kan tillgodoe. En hög tranportkvalitet Tranportytemet utformning och funktion ka medge en hög tranportkvalitet för medborgarna och näringlivet. En äker trafik Det långiktiga målet för trafikäkerheten är att ingen ka döda eller kada allvarligt till följd av trafikolyckor. Tranportytemet utformning och funktion ka anpaa till de krav om följer av detta. En god miljö Tranportytemet utformning ka anpaa till krav på en god och häloam livmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö kydda mot kador. En god huhållning med mark, vatten och andra naturreurer ka främja. En poitiv regional utveckling Tranportytemet ka främja en poitiv regional utveckling genom att del utjämna killnader i möjligheterna för olika delar av landet att utveckla, del motverka nackdelar av långa tranportavtånd. Ett jämtällt tranportytem Tranortytemet ka vara utformat å att det varar mot både män och kvinnor tranportbehov. Kvinnor och män ka ge amma möjlighet att påverka tranportytemet tillkomt, utformning och förvaltning och dera värderingar ka tillmäta amma vikt..6 Projektmål Projektet har om mål att i huvudak kydda grundvattentillgångarna i Vindelälvåen mot i förta hand olyckor med farligt god inblandat. Projektet ger deutom möjlighet att förelå åtgärder för att kydda grundvattentillgångarna mot förorening orakad av fordontrafik amt drift och underhåll..7 Vägplanering- och vägprojekteringproceen En förtudie utför alltid om förta teget i Förtudie vägplanering- och vägprojekteringproceen. Vägutredning Arbetplan Ingen åtgärd Det huvudakliga yftet är att ge underlag för belut om objektet ka driva vidare eller ej, amt klarlägga förutättningarna inför det fortatta arbetet. Arbetgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge ynpunkter och påverka kommande förlag. Bygghandling Bild. Vägplanering- och vägprojekteringproceen. 6

13 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN. Tranportytemet och trafikanter Vägen funktion Väg 6 är primär länväg och är av tor betydele om komplement till det nationella och regionala vägnätet. Väg 6 följer Vindelälven dalgång och träcker ig från Umeå till väg 5 trax öder om Blattnickele. Vägen ammanfaller med väg 5 på träckan Blattnickele Sorele för att därefter fortätta fram till turitorten Ammarnä. Vägen paerar förutom Vindeln och Sorele även fem mindre tätorter. Vägen har en viktig funktion för tranporter mellan fjäll-inland-kut och är en av länet törta tranportleder för virketranporter. Delen Umeå-Vindeln utgör ett viktigt tråk för arbetpendling och andra reor. Trafik- och vägförhållanden På den aktuella träckan är kyltad hatighet 70 och 50 km/h läng den nordligate delen av träckan, förbi Haddingen, amt längt öderut, förbi Hijön, i övrigt är den kyltade hatigheten 90 km/timme. Vägen bärighetkla är BK och befintlig vägbredd är 6,5 8 m. Trafikmängden mätte år 00 till 70 fordon per årmedeldygn (ÅDT). Andelen tung trafik är 0 (8%). Bild. Typikt vägavnitt av väg 6 på träckan Hijön-Haddingen. 7

14 :7 9 : : : :5 :0 : :57 : :57 :5 :0 : : :6 :6 : : :55 :56 :6 : :6 :5 :0 :7 :5 :60 7: :6 6: :7 7 : S : :7 5 :78 :8 :9 : :9 :7 :5 :7 : : :0 : :58 :5 :5 : :7 :9 :9 :7 : :6 :6 :8 : :6 :9 :6 :5 : :59 HADDINGEN : :8 :66 :7 : : :7 : :5 : :8 :7 : 8: :5 : : : : :5 :9 : : : :0 6:8 : :8 5: (5:5) :0 : : :6 :5 :0 5:0 5 HADDINGEN :9 :8 :0 :56 :8 : 7 :7 :9 5 : :6 :0 5 :50 0: :8 :5 : 9: 9: 6: 9: :5 : 9:7 : : : : :9 : : : :8 :7 : 5 :9 :7 :9 : : :5 : : :5 0 8 :9 :5 8: : 9:6 :5 : 9 : 0 :5 :5 :6 :6 5 :5 : :7 :6 : :8 : :6 : Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Farligt god Tranporter med farligt god är tillåtna på denna väg träcka. Äldre uppgifter från 988 viar på att ca.000 ton farligt god främt petroleumprodukter tranportera på träckan. Uppdaterade uppgifter akna för tillfället (Räddningtjänten i Umeå). De okyddade trafikanterna På den aktuella träckan finn inte eparerad gång- och cykelväg/bana utan okyddade trafikanter är hänviade till körbanan. I Hijön finn gång- och cykelbanor/vägar. Trafikäkerhet olyckor med lindrigt kadade peroner har inträffat under perioden Olyckorna läge och typ redovia i karta. Vägverket har inga uppgifter om farligt god olyckor läng träckan under de enate tio åren. :9 Vindkydd Moraberget :0 :6 :5 Jontorp Vorrtjärnberget Vorrtjärnen Lilljön Vorrmyran Kläppmyran HADDINGEN Morfarhägnen Moren :9 :7 Lilljöberget 0 : :6 Kravikberget :5 Haddingen Lilljöberg : :7 Tennibana : : : :5 : Lillhägnberget Högknöen :9 :5 Teckenförklaring V U A S M W Survalbäcken Offertenberget :5 Singelolycka :75 :8 :77 :8 :69 :7 :8 :70 :7 :7 :68 :85 Haddingavan Olycktyp : Odefinierad Upphinnande Avvängande Möteolycka Viltolycka, Rengårdmyran älg Rengårdmyran :8 :8 : Såg Axelmyran Ånäet :7 6 viken LILLSJÖBERG Axelmyrberget :7 :8 : : : : :5 Ånäet Sör-Ånäviken :7 6 : Kammen : :50 :5 :9 :6 : Offertenberget Axelmyran Haddingavan : : Survalbäcken :8 Axelmyrberget LILLSJÖBERG : :5 :7 Axelmyrberget Taveljön :8 :5 :0 : JONSTORP :9 Väterbottenleden : Manuelmyran 8: Väterberget : : 5:8 Tavelån Ökvattnet Survalen 8: :65 :79 :80 :76 :0 Vorrmyran :7 U V A A S M 6:9 9: Vorrmyrberget Bockkläppmyran Bockkläppen :8 Haddingen Campingplat Haddingkrogen 6:6 6:6 : 5: :0 6:0 Fångtgropytem Krogheden : :7 Kvarnfor Såg :0 6: : :0 Väterbottenleden 6: Fångtgropytem : 6:5 : 5: : 6 Slavik Gromyran Tjärdalbacken Krogberget 5:0 Tjärdal Björkebo Fröplantage 9: :9 Bjurdammberget Bjurdammet Krogheden : : 5: : :5 Karta. Trafikolyckor under perioden : 5 :6 7:8 : :9 5: :6 0: : :55 0: 0: :0 6:5 5 5: 5:5 5 9: : : HADDINGEN Haddingänget Dåvamyran Gromyran :6 0: 5 Dåvamyrbrånet Fräkenmyran Grutag HISSJÖN :7 Aftonmyrhålet Grutag : 5 : 6 Raningen :8 : :9 Kvarnkläppen M : :5 Hijön :0 :8 :9 :8 :5 9:5 :8 : : : 7: 8: : :5 Väterbottenleden Trindmyrbäcken 5:0 5:5 5: 0: Kvarndammet 5: 6: :8 Väter-Degerdalbäcken Tavelån Andermoren Lill-Fårberget : :7 : 07 mfrikyrka Innerbyn Öter-Degerdalbäcken 6: :0 Kollektivtrafik Läntrafiken buar trafikerar träckan dagligen. Sträckan trafikera på vardagar med turer. Hållplater med kur finn endat på ödra idan av vägen. Buar tannar förutom vid buhållplaterna på ödra idan även på den norra idan där avtigande önkar tiga av och på. Hållplaterna läge läng den aktuella vägträckan finn markerade i karta. A W M S W S : :7 9: : :9 :8 :5 : 9: 7: :6 :0 : :0 : Liden 6: :6 : Degerdalbäcken Lunden : 5: 5:5 8: Larberget :5 Få 8

15 9 0 : :7 : : : Tennibana viken : :0 :5 Fångtgropytem : :57 : : : :57 :5 :0 : 7:8 Ånäet :6 : :5 :6 :5 : :75 Vindkydd :5 : :55 :8 :56 :77 :8 :69 :7 :8 :6 : :70 :5 : :6 :7 :7 :68 5 :85 :0 :6 :7 :60 :5 7: 0: :6 : 6: :7 : 7 S : :7 :78 5 :8 :5 :9 : :9 :5 :7 :7 :0 : :7 : Fångtgropytem : : :8 :0 : Tjärdal :58 :0 : :5 : : :9 :7 :9 :5 : :7 : :6 :7 :8 :6 : :9 :6 :5 5: : :6 : : :59 HADDINGEN : :8 :66 :7 : : :7 :7 : :5 : 6: :9 :9 0: : :8 8: :7 : :5 :7 5: : :7 : 6 : 8: :5 : Campingplat :0 : :7 6:5 5 : :8 5 : :7 :0 6 : :0 5:0 5:5 5: : : 6:5 0: :5 :9 Haddingkrogen : 5:0 6:6 5 :6 : : 6:6 :0 : 5:5 6 6:8 Kvarnfor : Såg 5:0 :8 8: : :65 5: :79 :5 :80 5: : :76 (5:5) 8: 0: 5: 5:5 5 5:8 9: 9: :0 :0 Såg 6:9 : : 6:0 : :0 : : :6 5: : :9 : : : HADDINGEN : 7: : 5: :7 6: :0 :6 5: : :8 Björkebo : :5 : :5 Fröplantage 0: 5 6: 9: :5 7: 9: :9 Lunden :5 : : : :7 :7 :6 8: :0 : 8: 9: : 6 0: Grutag : :5 9:6 : :9 :5 : 9: :5 :8 9: 6: :0 :8 :9 :8 :5 9:5 : :8 6: 9: :6 9 :5 : : 9:7 0 : :5 : :9 :0 : :8 : :8 : : :5 :6 : :9 :6 : 5 : : : : :5 :7 :8 : :8 5 :7 :9 :9 :8 :9 :9 :5 : : : : :5 :8 0 :5 8 Axelmyrberget :0 :9 Grutag :8 :56 : : 7 :7 :6 :7 :5 : :8 :9 5 Frikyrka : :0 :6 : :6 5 :50 : Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Moraberget :0 :6 Vorrtjärnen Jontorp Vorrtjärnberget Lilljön Vorrmyran Kläppmyran HADDINGEN Morfarhägnen Moren Lilljöberget Kravikberget Haddingen Hållplat Lilljöberg Survalbäcken Offertenberget Rengårdmyran Lillhägnberget Högknöen Rengårdmyran :8 Haddingavan LILLSJÖBERG Axelmyran Axelmyrberget Ånäet Sör-Ånäviken Kammen Offertenberget Axelmyran Haddingavan : Karta. Buhållplater läng väg 6. Survalbäcken LILLSJÖBERG Axelmyrberget Taveljön : :50 :5 :6 :9 Övrig infratruktur I området finn ingen annan utbyggd infratruktur. JONSTORP Väterbottenleden Manuelmyran Väterberget Tavelån Survalen Ökvattnet Vorrmyran Vorrmyrberget Bockkläppmyran Bockkläppen Krogheden Haddingen 6: Väterbottenleden Slavik Gromyran Tjärdalbacken Krogberget Bjurdammberget Bjurdammet Krogheden : :5 :9 :55 HADDINGEN Haddingänget Dåvamyran Gromyran Dåvamyrbrånet Fräkenmyran HISSJÖN Aftonmyrhålet Raningen Kvarnkläppen : Väterbottenleden Kvarndammet Trindmyrbäcken : Hijön : :8 Väter-Degerdalbäcken Tavelån Lill-Fårberget Andermoren :7 : 07 m Innerbyn Öter-Degerdalbäcken Liden :6 : Degerdalbäcken Larberget :5 F Bild. Okyddade trafikanter läng väg 6. 9

16 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6. Miljö För redovining av miljöintreen på karta e bilaga. Rikintreen Vägen tangerar ett område med rikintreen för rennäring. Landkapbild Landkapet karaktäriera av ett flackt landkap. Den tuderade träckan utgör i huvudak av kogmark, barrkog med inlag av lövträd och i via fall tallhed. Jordbrukmark och bebyggele finn i Haddingen repektive Haddingen och Hijön. Kulturmiljö I området finn inga kända fornlämningar. Området berör inte heller av något kulturmiljöprogram. Naturmiljö Vägen korar Vindelälvåen om enligt läntyrelen gruinventering har högta naturvärde, kla I. Naturvärdet har klaat efter en tregradig kala, där kla I repreenterar det högta naturvärdet och kla III det lägta. Vindelälvåen är mångkiftande i området med flera former och avlagringar, bl a tort dynfält. Taveljön är en av Umeå kommun värdefullate jöar med intreant fågelfauna och mycket god vattenkvalitet. Tavelån paera två gånger (trummor repektive bro) i höjd med Kvarnfor. Bild. Bro över Tavelån. Skogvårdtyrelen har regitrerat ett umpkogområde inom våtmarkområdet Gromyran om berör direkt av vägen. Denna umpkog har påverkat tarkt lokalt (dikning eller avverkning). Inga våtmarker av högre värden ingående i Läntyrelen inventering berör av vägen. Inga nyckelbiotoper eller biotoper med kydd enligt miljöbalken finn i anlutning till väg 6 läng träckan. Inga rikintreen för naturvård eller Natura 000 områden berör. 0

17 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Bild 5. Tallkog och andig mark är vanligen förekommande på vägträckan. Rekreation och friluftliv Skoterleder löper parallellt med vägen läng befintlig kraftledninggata, både norr och öder om vägen. Skoterleden korar vägen på amma tälle om kraftledningen, ca 00 meter öder om ödra anlutning till Taveljö. Taveljön är en av Umeå kommun värdefullate jöar med intreant fågelfauna, mycket god vattenkvalitet och tora värden för friluftlivet Området betår i huvudak av kogmark och nyttja för bl a bärplockning och jakt. I kommunen överiktplan finn inga utpekade områden för rekreation och friluftliv i anlutning till aktuell vägträcka. Boendemiljö Läng den tuderade träckan finn bebyggele i form av villabebyggele framförallt i Haddingen men även delvi i Hijön. Bild 6. Villabebyggele i Haddingen.

18 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6. Markanvändning Befolkning, bebyggele och näringliv Bebyggelen läng vägträckan finn i byarna Hijön och Haddingen. I området mellan Taveljö och Haddingen bor det ca 50 peroner varav Haddingen ca 50 peroner. I området runt Hijön bor det ca 80 peroner. I Hijön finn kola, åk -6. I Hijön finn även förkolor, mindre företag, benintation och livmedelaffär. Barn i årkur 7-9 åker bu in till kolan i Umeå. Det finn inga törre arbetplater i det tuderade området. Arbetpendling ker främt in till Umeå. Rennäring Vägträckan ligger inom Ran amebyn vinterland. En renflyttled korar vägen vid Taveljön ödra ände Även ett område av rikintree för rennäring paera ydot om Taveljö. Detta område utgör av våra paager för rennäringen. Grundvattenreurer Vindelälvåen träcker ig inom Umeå kommun från Vindelälven i Rödåel i norr och öderut via Taveljön och Hijön ner mot E vid Backen. Inom detta åavnitt finn ju törre vattentäkter. Umeå tätort före med drickvatten från iälvavlagringar i åen. Vindelälvåen har en mäktig utbredning och har av SGU klaat om en av Sverige 0-5 törta grundvattentillgångar. En tor mängd grundvatten bilda genom en naturlig infiltration av vatten från Taveljö till Vindelälvåen vilket medför tort behov av trikt vattenvård i jön. Nuvarande vattenförörjning till Umeå tad från Forlunda vattenverk baera på grundvatten från Vindelälvåen. Vattenverket, beläget cirka ex km nordvät om Umeå centrum, är kommunen törta vattenverk. Från anläggningen ditribuera årligen ca nio miljoner m drickvatten till Umeå och intilliggande orter. Antalet anlutna peroner är ca På tuderad träcka finn även Hijön vattentäkt om förörjer ca 000 peroner med vatten. Umeå kommun har i enlighet med Miljöbalken upprättat nytt förlag till kyddområde för Vindelälvåen om ka erätta tidigare kyddområden för Forlunda, Hijön, Taveljö och Rödåel vattentäkter. Skyddområdet är dock ännu inte fattällt (mar 006) utan ligger för avgörande ho regeringen. Se även karta amt bilaga. Större delen av tuderad träcka av väg 6 paerar genom det förelagna inre kyddområdet. Hela den tuderade träckan paerar genom förelaget yttre kyddområde. För närmare bekrivningar av vattenbalan Vindelälvåen, vattenkyddområden, förelagna förekrifter, brunnar o..v. e PM Överikt kyddområden Vindelälvåen i bilaga. I bilaga finn även Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor. Övrigt I Kvarnfor finn ett minikraftverk i Tavelån.

19 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Yttre kyddområde Vindelälvåen Karta. Förelaget yttre kyddområde för Vindelälvåen. Jordbruk- och kogmark Jordbrukmark i mindre omfattning finn företrädevi i Haddingen. Skogmark finn läng hela den tuderade träckan. Ledningar Kraftledningar löper parallellt med vägen, både norr och öder om vägen. Ledningar korar vägen, ca 00 meter öder om ödra anlutning till Taveljö. Uppgifter beträffande VAledningar akna. Kommunala planer För området gäller Umeå kommun överiktplan antagen 998. Det finn även gällande områdebetämmeler för Hijön, men dea kommer inte att beröra av vägåtgärder. Inga andra detaljplaner finn i området. Bild 7. Jordbrukmark i Haddingen.

20 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6. Byggnadteknika förutättningar Vägen går i huvudak genom kogmark med undergrund av vallediment, i huvudak and och grovmo. Där vägen paerar våtmarkområdet Gromyran förekommer torv. Där Vindelälvåen träcker ig läng väg 6 förekommer iälvediment. På träckan mellan Hijö och Kvarnfor förekommer partier med ämre mark, Gromyran, om innebär att vägen (väglänter) har ämre bärighet. Bild 8. Paage över Gromyran..5 Nationella och regionala miljömål, miljöbalken hänynregler och miljökvalitetnormer Nationella och regionala miljömål Rikdagen har antagit 6 nationella miljömål. Målen bekriver de egenkaper om vår naturoch kulturmiljö måte ha för att amhällutvecklingen ka vara ekologikt hållbar. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till näta generation ka lämna över ett amhälle där de tora miljöproblemen är löta. Det innebär att påverkan på miljön ka ha reducerat till nivåer om är långiktigt hållbara. De nationella miljömålen har anpaat och formulerat till regionala miljömål i Väterbotten län. Miljömålen behandlar:. Frik luft 9. Ett rikt odlinglandkap. Grundvatten av god kvalitet 0. Storlagen fjällmiljö. Levande jöar och vattendrag. God bebyggd miljö. Myllrande våtmarker. Giftfri miljö 5. Hav i balan amt levande kut. Säker trålmiljö och kärgård. Skyddande ozonkikt 6. Ingen övergödning 5. Begränad klimatpåverkan 7. Bara naturlig förurning 6. Ett rikt växt- och djurliv 8. Levande kogar I detta projekt berör främt målen Grundvatten av god kvalitet amt Levande jöar och vattendrag.

21 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Miljöbalken I projektet tillämpa miljöbalken och därtill hörande eller amverkande lagtiftning. Miljöbalken ka tillämpa å att: männikor häla och miljön kydda mot kador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer kydda och vårda den biologika mångfalden bevara en långiktigt god huhållning med mark, vatten och fyik miljö i övrigt trygga återanvändning och återvinning amt huhållning främja å att kretlopp uppnå Allmänna hänynregler I miljöbalken kapitel redovia de allmänna hänynregler om är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tilltånd, godkännande och dipen: prövning, kunkapkravet, föriktighetprincipen, lokalieringprincipen, huhållningprincipen, produktvalprincipen, kälighetavvägning och avhjälpandekyldighet. Miljökvalitetnormer En miljökvalitetnorm (miljöbalken 5 kap.) är en förekrift om lägta acceptabla miljökvalitet ho exempelvi mark, vatten eller luft inom ett geografikt område. Rikdagen har antagit en förordning om miljökvalitetnormer för utomhuluft (SFS 00:). I dagläget finn miljökvalitetnormer för vaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, partiklar (PM 0), kolmonoxid amt benen. Dea normer är juridikt bindande. 5 PROBLEMANALYS Vindelälvåen är en mycket viktig grundvattenreur för Umeå med omnejd. På den aktuella träckan finn idag fattällda kyddområden för Hijön vattentäkt. Umeå kommun har i ett nytt förlag till kyddområden förelagit att hela Vindelälvåen grundvattentillgångar ka kydda. Syftet med kyddområdet är att ge grundvattenförekomten i Vindelälvåen ett tillräckligt kydd å att råvattnet för drickvattenförörjningen äkra i ett långiktigt perpektiv d v det är inte bara de befintliga vattentäkterna om ka kydda utan hela åen grundvattentillgångar ka äkra i ett långiktigt perpektiv. På törre delen av den tuderade träckan paerar väg 6 inom det nya förelagna inre kyddområdet. I dagläget finn inga kyddåtgärder vidtagna läng väg 6 för att minimera eller hindra konekvenerna om en olycka med farligt god inträffar (kolliion eller avkörning). Det finn inte heller kyddåtgärder vidtagna om minkar påverkan från utläpp från fordon eller i amband med drift och underhåll av vägen. I utredningen Väg 6-Skydd av Vindelälvåen vattentäkt kontatera att aktuellt område nå av Räddningtjänten inom 0 minuter och aneringen vid en eventuell olycka kan påbörja relativt nabbt (e även nedan). I denna utredning är även Forlunda vattentäkt och Hijön vattentäkt konekvenklaificerade. En dikeinventering gjorde i amband med en georadarunderökning år 997 (Georadarunderökning, väg 6, Umeå kommun). Där kontatera att tora delar av jorden är högpermeabel. I rapporten har även diken pekat ut där riken är ärkilt tor för att föroreningar tranportera ut till recipienten. Vid paagerna av 5

22 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Tavelån är lutningriktningen på vägen och diken ådan att eventuella föroreningar tranportera ut i Tavelån vid ett eventuellt läckage. Här är det lämpligt att förbereda för utplacering av oljelänar om petroleumprodukter kulle läcka ut i amband med en trafikolycka. Vid paagen av Tavelån bör även kyddräcken förlänga för att förhindra att fordon kör av vägen amt utplacering av kantten om kan leda en eventuell förorening i önkad riktning. På motvarande ätt är lutningen på väg och dike ådan att ett dike norr om Gromyran (Tavelån är recipient) amt bäcken ca km norr om Hijön (Hijön är recipient) är naturliga uppamlingplater vid ett eventuellt läckage. Här kan lämpligen fördröjningmagain med oljeavkiljare anlägga. Okyddade trafikanter är idag hänviade till körbanan för att ta ig mellan Hijön och Haddingen. I dag finn det gång- och cykelväg enbart i Hijön. Den relativt begränade trafikmängden och bebyggeletrukturen innebär att inga miljökvalitetnormer för luft överkrid. I denna förtudie behandla inte briter och problem om berör fordontrafik, kollektivtrafik, godtrafik o v. Räddningtjänten i Umeå uppger att tor rik för förorening av åen grundvattentillgångar föreligger om två tankbilar (petroleumprodukter) kolliderar och tora läckage upptår på bägge fordonen tankar. Fordonen behöver nödvändigtvi inte hamna i diket för att oraka kada på grundvattnet efterom det utläckande ämnet hamnar i diket å måningom. De aktuella förhållandena på plat är dock av avgörande betydele för utbredningen av en förorening t ex marken bekaffenhet, volymen på läckaget, väderförhållanden o v. Till exempel innebär tjälad mark lägre infiltrationförmåga. På tationen i Umeå finn länar om kan lägga ut i vattendrag. Vidare uppger Räddningtjänten att en törre anering kan påbörja inom ca timmar vid gynnamma förhållanden men att det vid ogynnamma fall kan dröja längre. Av avgörande betydele för föroreningpridning är den aktuella olyckplaten jordartförhållanden och infiltrationförmåga d v även olyckor av mindre omfattning men med läckande bränletankar från timmerbilar kan innebära rik för förorening av grundvatten om marken är permeabel. Olyckor med peronbilar inblandade och där läckage på bränletankar upptår bedöm i de allra fleta fall ha en begränad påverkan på grundvattentillgångarna. 6 TÄNKBARA ÅTGÄRDER MED EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 6. Planeringförutättningar För planering av vägytemet har Vägverket utarbetat en metod, den k Fyrtegprincipen om prövar alternativa löningförlag i olika nivåer: Steg Påverkan av tranportbehovet och valet av färdätt Steg Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg Förbättringar och mindre ombyggnader Steg Nyinveteringar och törre ombyggnader Metoden finn bekriven i Åtgärdförlag enligt fyrtegprincipen, Vägverket, Publ 00:. 6. Nollalternativet Ett nollalternativ innebär ingen förändring av befintliga förhållanden. Endat normal drift och underhåll av väg 6 ker. Fortatta briter i kydd av Vindelälvåen grundvattentillgångar 6

23 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 kvartår. Okyddade trafikanter är fortättningvi hänviade till vägen för att ta ig mellan Hijön och Haddingen. 6. Åtgärdval enligt fyrtegprincipen Steg - Påverkan av tranportbehovet Tranportbehovet kan allmänt påverka genom ekonomik tyrning och/eller amhällplanering. Varken på kort eller lång ikt bedöm åtgärder om yftar till att påverka tranportbehov och val av färdätt avhjälpa de briter i kyddet av grundvattentillgångar om finn på väg 6 Steg - Effektivt utnyttjande av befintliga vägar Effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet bedöm inte avhjälpa nuvarande briter på väg 6. För att ta ig mellan de orter om finn läng väg 6 och för pendling till Umeå finn för perontranporter inga andra möjligheter utan tora omvägar om konekven. Det bör dock i den fortatta planeringen av möjliga kydd på denna vägträcka överväga möjligheten att förbjuda eller begräna tranporter med farligt god. Halkbekämpning med alternativa metoder kan överväga för att undvika att belata grundvattnet med förhöjda kloridhalter. Steg - Åtgärder på befintlig väg Umeå kommun har förelagit att hela Vindelälvåen grundvattentillgångar ka kydda genom nya kyddområden. Syftet med kyddområdet är att ge grundvattenförekomten i Vindelälvåen ett tillräckligt kydd å att råvattnet för drickvattenförörjningen äkra i ett långiktigt perpektiv. Efterom väg 6 på törre delen av den tuderade träckan paerar inom det nya förelagna inre kyddområdet å är det viktigt att ett tillräckligt bra långiktigt kydd anlägg. Som utgångpunkt för förelagna åtgärder är de tidigare genomförda utredningarna Väg 6- Skydd av Vindelälvåen vattentäkt, Principförlag av kyddåtgärder mot olyckor med farligt god amt Georadarunderökning, Väg 6. I dea bägge utredningar förde reonemanget att flacka länter (i kombination med täta diken) utför för att minimera riken för att en avkörande tankbil kulle välta och oraka ett utläpp. I det fortatta arbete om har utfört i denna förtudie har argumenten varit att om t ex en tankbil kör av vägen är det viktigt att eventuella utläpp amla upp i det tätade diket. Om flacka länter utför är riken törre för att fordonet paerar över det tätade diket och att utläppet därmed rikerar att hamna utanför diket. Även om flackare länter utför å är riken tor att tunga fordon med eller utan läp ändå välter. Flackare länter i kombination med täta diken innebär ockå en törre anläggningkotnad. Vattenkydd Åtgärder för att minimera riken för förorening av Vindelälvåen grundvattentillgångar förelå utföra i amma omfattning läng hela vägträckan oavett om det inre eller yttre kyddområdet berör. Täta diken bör bygga å att ett eventuellt avkörande fordon kvartannar i diket d v eventuella utläpp kan amla upp i diket. 7

24 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 För att åtgärda briter ur grundvattenynpunkt läng väg 6 förelå följande åtgärder: Täta diken anlägg på hela träckan (e undantag nedan): - om tätkikt förelå i förta hand geomembran, HDPE eller likvärdigt, - alternativt kan tätkikt utföra med täta jordar, t ex lera med täthet på mint 0-9 m/ - innerlänt :, baklänt : På träckan förbi Gromyran där torvdjupet är mint en meter tjockt förelå ingen tätning av diken. Förlängt räcke med kanttöd anlägg på träckan förbi Tavelån Förberedele för utläggande av oljelänar förelå göra i anlutning till Tavelån Fördröjningmagain med oljeavkiljare anlägg, t I detta kede har inte tillgången till täta jordar bedömt. Diken kan även utföra med flacka länter : eller :6. I bilaga redovia förelagen utformning av täta diken. Se även överiktkarta i bilaga. Trafikäkerhet För att förbättra trafikäkerheten för okyddade trafikanter kan följande åtgärder utföra: Gång- och cykelväg/bana bygg mellan Hijön och Haddingen på vägen ödra ida. -.5 m bred, belagd - Friliggande GC-väg och/eller kanttenbunden genom Haddingen Bäta förutättningarna för en ny GC-väg är om vägen före med flacka länter med bärighet för tunga tranporter (e åtgärder vattenkydd). GC-vägen kan då lättare anpaa till länterna. GC-vägen anlut till befintlig GC-väg i Hijön och anpaa till förlag angivna i Förtudie Väg 6, GC-trafik genom Haddingen. Se även överiktkarta i bilaga. Drift & underhåll Alternativa halkbekämpningmetoder utan vägalt bör överväga. Steg - Nyinveteringar och törre ombyggnadåtgärder En ny dragning av väg 6 kulle innebära att kyddområdet kan undvika. Kotnaderna för detta bedöm dock om mycket tora och kan inte motivera enbart ur grundvattenynpunkt. Inga törre ombyggnader bedöm därför vara aktuella i detta fall. 6. Effekter och konekvener Effekter och konekvener jämför med ett nollalternativ d v ingen förändring av befintliga förhållanden. Åtgärder enligt Fyrtegprincipen teg och gör. Poitiva effekter och konekvener Riken för förorening av Vindelälvåen grundvattentillgångar från väg 6 minkar. Långiktigt äkertällande av en mycket viktig grundvattenreur. Riken för förorening av Tavelån och andra vattendrag från väg 6 minkar i och med att oljelänar förbered (Tavelån) och fördröjningmagain med oljeavkiljare bygg. Markområden utanför vägområdet ta i anpråk i liten omfattning om länter :/: använd. 8

25 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Med flacka länter i kombination med högre bärighet på länter få en mer avkörningvänlig vägektion om kan minka riken för att tunga fordon välter. Flacka länter är dock inte en garanti för att tunga fordon inte välter. Förlängda vägräcken (med kanttöd) vid de brantare länterna i anlutning till Tavelån innebär att riken för avkörningolyckor med fordon minkar d v förbättrad trafikäkerhet. Förbud eller begränning av tranporter med farligt god minimerar riken för att en törre olycka med utläckande farligt god ka inträffa. Negativa effekter och konekvener Under byggtiden kan tillfälliga törningar i form av t ex begränad framkomlighet, byggbuller och damning upptå av byggtrafik och arbetmakiner. Flackare länter innebär ett törre markanpråk utanför vägområdet amt törre mängd tätkikt (geomembran). Täta diken med geomembran innebär att föriktighet måte råda då t ex kyltar ka ätta upp eller då andra väganläggningar om kräver någon form av grundläggning inom diket ka bygga/anlägga. Tätning med täta jordar (lera) kan innebära ämre tätning om tätkiktet torkar. Det kan deutom vara vårt att hitta tillräckligt tät jord i närområdet. Sammanfattning för- och nackdelar med branta repektive flacka dikelänter Nedan ave: Flacka länter läntlutning : eller :6 och baklänt : Brantare länter läntlutning : och baklänt : Flacka länter, i kombination med förhöjd bärighet, är mer avkörningvänliga än brantare länter d v konekvenerna av olyckan kan minimera vid en eventuell avkörning. Om flackare länter utför å är riken ändå tor att en tankbil med eller utan läp välter om de hamnar utanför vägen d v rik för kador på tankar eller andra anordningar å att läckage upptår. Om flacka länter utför är riken törre för att ett avkörande fordon paerar över det tätade diket och att utläppet därmed rikerar att hamna utanför diket. Flacka länter innebär ett törre markanpråk utanför vägområdet. Flacka länter i kombination med täta diken innebär ockå en högre anläggningkotnad efterom ytan om måte täta blir törre. Bäta förutättningarna för att anlägga en GC-väg är om vägen före med flacka länter med bärighet för tunga tranporter. 6.5 Måluppfyllele - trafikpolitika mål Nedan bedöm hur förelagna åtgärder ovan enligt Fyrtegprincipen teg - bedöm bidra till att de trafikpolitika målen uppfyll. I detta projekt bedöm åtgärder inom teg och. Tillgänglighet Åtgärder enligt teg ger ämre tillgänglighet för den om idkar näringverkamhet om omfattar tranporter med farligt god. Åtgärder enligt teg innebär att tillgängligheten till 9

26 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 vägen för okyddade trafikanter förbättra. Åtgärder inom teg om yftar till att förbättra kyddet av grundvattnet har ingen påverkan på tillgängligheten. Tranportkvalitet Åtgärder enligt teg innebär att tranportkvaliteten läng vägen förbättra för okyddade trafikanter om en GC-väg bygg. Övriga åtgärder inom teg och bedöm ha liten påverkan på tranportkvaliteten. Trafikäkerhet Åtgärder enligt teg om innebär förbud eller begränning av tranporter med farligt god gynnar trafikäkerheten efterom riken för olyckor med dea fordon inblandade minimera. Åtgärder enligt teg (GC-väg) bedöm ha tora poitiva effekter för trafikäkerheten främt för okyddade trafikanter. Övriga åtgärder inom teg bedöm ha liten påverkan på trafikäkerheten. Miljö Åtgärder enligt teg om innebär förbud eller begränning av tranporter med farligt god är poitivt efterom riken för olyckor med farligt god minimera. Åtgärder inom teg om yftar till att minimera konekvener vid en eventuell olycka med farligt god inblandat är mycket poitivt för miljön i området och gynnar uppfyllelen av de Nationella miljömålen, främt målet om berör grundvatten amt jöar och vattendrag. Inga överkridanden av miljökvalitetnormer bedöm ke efter åtgärder inom teg. Åtgärder inom teg innebär att mark utanför vägområdet kan komma att behöva ta i anpråk, dock ingen mark om bedömt om extra värdefull beträffande natur-, kultur-, friluftliv eller annan markanvändning. Regional utveckling Åtgärder inom teg och bedöm ha tora poitiva effekter för äkertällandet av grundvattentillgången i Vindelälvåen. Säkertällandet av grundvattentillgången gynnar en poitiv regional utveckling. Jämtällt tranportytem Inga killnader ur jämtälldhetynpunkt för män och kvinnor bedöm upptå av förelagna åtgärder inom teg och. 7 ÖVERSIKTLIG MÄNGDFÖRTECKNING OCH KOSTNADSBERÄKNING I detta kede har följande kotnader bedömt. Vattenkydd Anläggningkotnaden är bedömd beträffande utförande med geomembran (HDPE) och länter :/:. Utför tätkiktet med tät jord (lera) blir kotnaden lägre men tranportavtånd och tillgång påverkar den totala kotnadbilden. Flackare länter medför högre kotnader för främt geomembran. Befintliga vägräcken och kantten förläng på träckan förbi Tavelån. På träckan förbi Gromyran där torvdjupet är mint en meter tjockt förelå ingen tätning av diken. 0

27 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 Åtgärd Längd eller antal (m eller t) Kotnad Täta diken - Geomembran, HDPE - innerlänt :, baklänt : Fördröjningmagain med oljeavkiljare inkl. ledningar Trafikäkerhet Anläggningkotnaden är bedömd beträffande utförande med beläggning av afalt och belyning. Detta bedöm åtadkomma en attraktiv GC-väg med hög utnyttjandegrad. Utförande med grulitlager och/eller utan belyning är billigare men nyttjandegraden bedöm bli lägre. Diken om utforma med flackare länter med högre bärighet medför mindre kotnader för byggandet av en GC-väg om denna kan förlägga på dea länter. 8 SAMRÅD Följande amråd har genomfört. ca 900 m (träckan förbi Gromyran, ca 600 m, kräver ingen tätning av diken. ca Mkr t ca.0 -. Mkr Vägräcken med kanttöd ca m ca Mkr Åtgärd Längd (m) Kotnad Gång- och cykelväg -.5 m bred - belyning - belagd med afalt ca 5000 m (inkl. anlutning till bef. GC-väg i Hijön) ca 0 - Mkr (gru utan belyning ca 8-9 Mkr) Förtudien amrådhandling har kickat till Läntyrelen i Väterbotten län ( ) och Umeå kommun ( ) för yttrande. Annon införd i Väterbotten Kuriren och i Väterbotten Folkblad med begäran om eventuella ynpunkter enat den juni 005. Av annonen framgår att amrådhandling finn tillgänglig ho Umeå kommun, ho ICA Handel i Hijö och ho Vägverket. Inkomna ynpunkter från amrådet kickade till Läntyrelen med begäran om belut enligt Miljöbalken 6 kap aveende betydande miljöpåverkan. I yttrande pekar Läntyrelen på behovet av landkapanpaning och äkerheten för okyddade trafikanter vid eventuell gång- och cykelväg. MKB ka redovia motiv för vald löning vid Gromyran och bekriva övriga kyddåtgärder. I yttrande förordar Umeå kommun alternativet med tätning av diken med geomembran. 9 LÄNSSTYRELSENS BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Läntyrelen har enligt miljöbalken 6 kap. belutat att projektet inte kan anta medföra betydande miljöpåverkan.

28 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 0 VÄGVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE I tällningtagande daterat har Vägverket belutat att förlag till arbetplan kall upprätta baerad på förtudie/beluthandling, e belut inledningvi i rapporten. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE För det fortatta arbetet kan två huvudinriktningar ange: ) tranporter med farligt god förbjud eller begräna amt ) täta diken och andra fyika kyddåtgärder vidta. ) Förbud eller begränning av tranporter med farligt god Förbud eller begränning av tranporter med farligt god inför normalt inte för vägar med den funktion om väg 6 har. ) Täta diken och andra fyika kyddåtgärder I detta kede förelå att objektet etappindela. Åtgärder för att äkra Vindelälvåen grundvattentillgångar prioritera. Arbetplan inkluive miljökonekvenbekrivning upprätta. Etapp, ca 600 m På träckan förbi Tavelån kan relativt enkla åtgärder vidta för att kydda vattendraget och i lutändan även Vindelälvåen mot föroreningar vid en eventuell olycka med farligt god inblandat. Befintliga vägräcken och kantten förläng på träckan förbi Tavelån (ca 50 m). Se även etapp. Anläggningkotnaden är beräknad till ca Mkr. Etapp, ca 00 m På träckan norr om Gromyran fram till Tavelån utför täta diken amt fördröjningmagain inkl. oljeavkiljare. Anläggningkotnaden är beräknad till ca.7 5. Mkr. Etapp, ca 600 m På träckan norr om Hijön utför täta diken. Anläggningkotnaden är beräknad till ca..5 Mkr. Etapp, ca 000 m (+etapp ca 50 m) På träckan norr om Tavelån utför täta diken. Sträckan förbi Tavelån (etapp, ca 50 m) komplettera med täta diken i erforderlig omfattning. Anläggningkotnaden är beräknad till ca Mkr. Etapp 5, ca 00 m På delen förbi Gromyran utför täta diken på en träcka av ca 800 m amt fördröjningmagain inkl. oljeavkiljare. Anläggningkotnaden är beräknad till ca.5.0 Mkr. Etapp 6, ca 5000 m Som en ita etapp då kydd av grundvattentillgångarna är lutförda förelå att GC-väg bygg ut mellan Hijön och Haddingen. Anläggningkotnaden är beräknad till ca 0- Mkr (afalt och belyning). Kotnaden för en gruad gång- och cykelväg utan belyning bedöm till ca 8-9 Mkr. Drift & underhåll Alternativa halkbekämpningmetoder utan vägalt bör överväga.

29 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 KÄLLOR Rapporter Läntyrelen i Väterbotten län et al. 00. Värdefulla vägmiljöer i Norrbotten och Väterbotten län. Meddelande -00. Läntyrelen i Väterbotten län. 99. Det värdefulla odlinglandkapet. Program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden. Meddelande -99. Vägverket Region Norr, Väg 6-Skydd av Vindelälvåen vattentäkt, Principförlag av kyddåtgärder mot olyckor med farligt god, VBB Viak, Umeå 997 Vägverket Region Norr, Förtudie Väg 6, GC-trafik genom Haddingen, Umeå kommun, AC Umeå kommun, Georadarunderökning, Väg 6, VBB Viak, Umeå 997 Läntranportplan för Väterbotten län 00 05, Läntyrelen i Väterbotten län. Umeå kommun. Överiktplan 998. Vattenkyddområde, Handbok med allmänna råd, Handbok 00:6, Naturvårdverket, 00 Yt- och grundvattenkydd, Publ 995:, Vägverket, 995 Muntligt Läntrafiken i Väterbotten AB (bulinjer). Skogvårdtyrelen Umeå kommun befolkningtatitik Digitalt underlagmaterial Läntyrelen i Väterbotten län. Digitalt underlagmaterial om miljö och markanvändning, Skogvårdtyrelen. Underlagmaterial om naturvärden och kog, Befolkningtatitik, Umeå kommun, Vägverket Region Norr, trafikmängder, olycktatitik Blå kartan, Lantmäteriet. Kvartärgeologik karta, K Robertfor/L Ånäet, Jordarter, SGU.

30

31 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 BILAGA Natur-, kultur- och markanvändningintreen i området

32

33

34

35 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie AC--6 BILAGA PM aveende väg 6 - Skydd av Vindelälvåen grundvattenreur inkl. typektion

36

37 PM aveende väg 6 Skydd av Vindelälvåen vattentäkt () WSP Samhällbyggnad har på uppdrag av Vägverket gått igenom Väg 6-Skydd av Vindelälvåen vattentäkt, Principförlag av kyddåtgärder mot olyckor med farligt god, Vägverket Region Norr Umeå , VBB VIAK AB. Genomgången har reulterat i följande ynpunkter.. Tvärektioner Det är viktigt att en förorening t ex efter en olycka bibehåll i diket där kyddet finn. Om läntlutningarna är må (:6) å finn riken att ett fordon kör över diket och att utläckaget ker utanför bottentätningen. Släntlutningar bör vara Väglänt : : (min) Baklänt : (max) Dikedjupet bör vara min,0 m (ref ). Tätning Tre huvudtyper finn: - Naturligt tät jord - Lergeomembran (bentonitmatta) - Syntetika membraner Naturligt tät jord Hit räkna jord med perpebealitet Det kan vara vårt att hitta ådan jordart i området och det är oäkert om tätheten bibehåll efter uttorkning. De praktika vårigheterna vid utläggning av denna flytbenägna jord måte ockå beakta. Lergeomembran (bentonitmatta) L:\5 50\VV\00998\_Dokument\8_Rapport\Förtudie\Bilagor\Bilaga Skydd av vatte ntäkt.doc M all: Allmän - Stående - 00.dot ver.0 Fördelen med lergeomembran (bentonitmatta) är att den är lätt att karva. Till nackdelarna hör att den är känlig vid utläggning då den ej får utätta för väta innan den belata med kyddfyllningen. Bentonit är inte helt betändig mot vägalt och kan påverka av kyla å att materialet aggregerar (klumpar ihop ig). WSP Samhällbyggnad Skeppbrogatan 9 97 Luleå Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelen äte: Stockholm

38 () Syntetika membraner De vanligate är: EPDM = Gummiduk med goda töjningegenkaper men är ej helt reitent mot petroleumprodukter. Skarvar måte vara förberedda på fabrik. LDPE = Platduk om innehåller mjukgörare och blir prött med tiden. Endat tillfälligt bruk rekommendera. HDPE = Platduk om är reitent mot petroleumprodukter. Lätt att kontrollera tätheten ho karvar. Lätt att lägga men ej under +5º. En vi rik för att duken kada (punktera) om tolpar etc ätt inom tätat område. Slutat: Vi förordar HDPE i detta fall. För närvarande är HDPE ca 0:- billigare per m än EPDM och ca 0 kr billigare per m än bentonitmatta.. Torv Torv är ett bra material genom in förmåga att uga upp och hålla kvar en petroleumförorening. Produkten Abol exempelvi om använd vid oljeanering är baerad på torv. Vid paage över torvområden utgör torven ofta tillräckligt kydd.. Ytvatten L:\5 50\VV\00998\_Dokument\8_Rapport\Förtudie\Bilagor\Bilaga Skydd av vatte ntäkt.doc M all: Allmän - Stående - 00.dot ver.0 Ytvatten utgör ockå ett kydd mot petroleumprodukter om flyter på vattenytan och blir lättare att anera genom utläggande av oljelänar. Vid paage på bro över vattendrag kan det även vara lämpligt att förlänga kyddräcken amt lägga kantten om förhindrar att fordon kör av vägen amt att en eventuell förorening kan leda till önkad punkt för uppamling. 5. Höga länter Vid höga länter är det vårt att förhindra att ett fordon kör ut över och förbi ett anlagt dike med tätning. Här är det lämpligare med räcke och kantten.

39 () 6. Övrigt Skyddet av åen avbryt enligt utredningen (ref ) vid jön Taveljö. Åen och kyddområdena fortätter längre och det finn motiv att utöka kyddet förbi Taveljö amhälle. Läntyrelen anger i belut (ref ) att hela åen är en mycket värdefull grundvattenreur. SGU har klaat åen om en av Sverige törta grundvattenreurer. Åen utgör idag Umeå kommun i ärkla viktigate grundvattenreur. 7. Referener () Vägverket Region Norr Väg 6 Skydd av Vindelälvåen vattentäkt, Principförlag av kyddåtgärder mot olyckor med farligt god, Umeå , VBB Viak AB () Vägverket Yt- och grundvattenkydd, Publ 995: () Läntyrelen Väterbotten län Belut , diarienr , Bilaga: Typektion, Skydd av diken L:\5 50\VV\00998\_Dokument\8_Rapport\Förtudie\Bilagor\Bilaga Skydd av vatte ntäkt.doc M all: Allmän - Stående - 00.dot ver.0 WSP Samhällbyggnad Leif Karlon

40

41 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 BILAGA Överiktkarta, förelagna åtgärder inkl. förelagen etappindelning

42

43 Bilaga. Överiktkarta med förelagna åtgärder beträffande grundvattenkydd etappindelade. Tjärframtällningplat Fångtgropytem Rengårdmyran Axelmyrberget Grutäkt Grutäkt Frikyrk Innerbyn Rengårdmyran Axelmyran Lilljöberg Survalbäcken Bockkläppmyran Vorrmyran Axelmyrberget Vorrmyrberget Bockkläppen Aftonmyrhålet Fröplantage Grutäkt Björkebo Hijön Haddingänget Gromyran Manuelmyran Såg Kvarnfor Offertenberget Väterberget Survalen Gromyran Slavik Raningen Kvarnkläppen Kvarndammet Krogheden Aftonmyrhålet Grutäkt Lunden Hijön Larber Gromyran Liden Raningen Andermoren Kvarnkläppen Kvarndammet Tavelån Degerdalbäcken Lillhägnberget Högknöen Manuelmyran Såg Haddingen Haddingkrogen Kvarnfor Krogheden Survalen Ökvattnet Krogberget Bjurdammberget Bjurdammet Kvarnkläppen Kvarndammet Krogheden Kammen Sör-Ånäviken Haddingavan Fräkenmyran Tjärdalbacken Kvarnkläppen Kvarndammet Väter-Degerdalbäcken Öter-Degerdalbäcken Degerdalbäcken Fräkenmyran Trindmyrbä :5 :8 :8 LILLSJÖBERG 6: : :9 : :9 :6 : :8 :56 :9 :55 :56 :57 : 5 :9 : :9 : 7 : : : :0 :9 : : :5 :7 :8 : :5 :5 :7 :8 : :9 : : :6 : :5 :6 :7 : : :9 :6 : : :8 :8 :0 :8 :9 :56 :9 :5 : :7 :7 : :55 :56 :57 : :8 :5 : : : :9 : : : :8 :5 :8 : LILLSJÖBERG 6: :9 : : :8 : :8 HADDINGEN HADDINGEN :55 : :5 : :5 :9 :0 :8 :5 : : 8: :6 :7 : : 7: 9: 0: 9: :5 : 6 5 (5:5) : : : 6:0 6:9 :0 9: 5:8 5: :5 :76 5: :65 : 6:8 8: : :79 :80 HISSJÖN HADDINGEN 5: 6: 5: 5: : :6 :0 : 5: 0: 5:5 5:0 : 5 6 :9 : : :8 : :8 :6 : : 0 : : :8 : : :8 : : :9 9:7 6: :5 :6 9: :8 9:5 : 9: 9: 9:6 :5 : :5 9: 8: 0: :0 : 8: :6 :7 :7 : :9 7: 0: 6: :5 : :5 :5 :5 : : HISSJÖN HADDINGEN 6: :0 7: : 5: : :0 9: 8 5: : : 5 : : : : : :6 : :6 :6 :8 :7 :7 6 : : : :6 :7 :5 :58 : :7 :7 :9 :5 : :7 :70 :68 :69 :7 :6 :7 :77 :75 :8 :8 :8 :8 :85 : (5:5) 6 :7 : : : JONSTORP HADDINGEN HADDINGEN 6:9 :0 9: 5:8 5: :5 :76 5: :65 : 6:8 8: 6:6 : :9 :5 : :0 :7 :8 : : :5 8: : :7 :8 8: : :5 :9 :7 :7 :8 :7 : :66 : :59 :9 :6 :50 :5 : :5 :9 : : : :8 :79 :80 : :0 HISSJÖN 6:5 5:0 : 6:5 : : 0: 5: 5: 5: 0: 5:5 5:0 : : :0 5: :6 : :7 S :5 :7 : :9 :7 :5 :9 : :0 : :0 : : : :9 :8 :78 : : :0 :7 6: :6 7: :60 :5 :7 :0 :5 : :56 :55 :7 5 7 : 0: :6 : 5 HISSJÖN :0 9: 8 5: 0: 5:0 5:5 : 5: :5 6: 5: 5 RÖNNHOLM : m Teckenförklaring Utjämningmagain med oljeavkiljare Räcke och kanttöd Täta diken GC-väg Etappindelning av åtgärder grundvattenkydd, 5 GC-väg kan utföra om en avlutande etapp

44

45 Väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen Förtudie/Beluthandling AC--6 BILAGA PM Överikt kyddområden Vindelälvåen

46

47 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen PM Överikt kyddområde Vindelälvåen Innehållförteckning. Inledning.... Vattenbalan Vindelälvåen.... Befintliga och förelagna kyddområden.... Spridning av petroleumprodukter i jord Förelagna kyddförekrifter och belutläge Vattentäkter i området Möjlighet till reervvattentäkt Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor... 5 Bilagor:. Vattenbalan Vindelälvåen. Vattenkyddområden Vindelälvåen. Förlag till kyddförekrifter för Vindelälvåen vattenkyddområde. Vattentäkter i Vindelälvåen 5. Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor. Inledning I föreliggande PM om ingår i förtudie väg 6, Vattenkydd Vindelälvåen, AC-- 6 ammanfatta en del grundläggande uppgifter och förutättningar för Vindelälvåen med aveende på grundvattentillgångar och kydd av åen.. Vattenbalan Vindelälvåen I bilaga illutrera vattenbalanen i Vindelälvåen. Sverige Geologika Underökning (SGU) har klaat Vindelälvåen om en av Sverige törta grundvattenreurer. Betydande mängder grundvatten bilda genom en naturlig infiltration av jövatten till Vindelälvåen varav Taveljön utgör en betydande källa. Umeå kommun har uppkattat vattenbalanen inom avrinningområden om utgör av Taveljön, Hijön, Piparbölejön och Forlunda. Grundvattentrömningen ker i riktning från Taveljön öderut mot Forlunda. Uppkattad grundvattenbildning i de olika avrinningområdena är: Taveljön ca 5 l/ Hijön ca 65 l/ Piparbölejön ca 8 l/ Forlunda ca 60 l/ Vid kommunen vattenverk på Forlunda ta årligen ut ca 9 miljoner m vatten (ca 80 l/). Den törta delen av detta vatten bilda genom naturlig och artificiell (vatten från Umeälven) grundvattenbildning i närheten av Forlunda men underökningar har även viat att vi del av vattnet härtammar från Taveljön. (5)

48 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen. Befintliga och förelagna kyddområden På kartor i bilaga bekriv de nuvarande kyddområdena för befintliga vattentäkter kring Taveljö, Hijö och Forlunda amt de nya förelagna kyddområdena för Vindelälvåen. I de nya förelagna kyddområdena om ännu inte är fattällda omfatta hela Vindelälvåen av ett yttre (ekundärt) och inre (primärt) kyddområde. Det inre kyddområdet ka avgräna å att akut förorening genom olyckhändeler minimera. En akut förorening ka hinna upptäcka i tid och åtgärder vidta innan föroreningen hinner nå vattentäktzonen med uttagbrunnarna. Gränen mellan det inre och yttre kyddområdet ka ätta å att uppehålltiden i grundvattenzonen till vattentäkzonen grän beräkna vara mint 00 dygn för grundvatten om bildat i det yttre kyddområdet. Det yttre vattenkyddområdet ka omfatta å tor del av vattenkyddområdet att uppehålltiden för grundvatten från kyddzonen yttre grän till vattentäktzonen har en beräknad uppehålltid av mint ett år.. Spridning av petroleumprodukter i jord Oljepill och läckage av olja är de vanligate orakerna till allvarliga föroreningkador på grundvattentäkter. De fleta oljor har låg lölighet i vatten men ofta tillräckligt för att kunna påverka vattnet mak och lukt. När olja kommer ut i marken vid ett pill rör ig oljan om en enkild fa i marken om påverka av tyngdkraften och kapillärkraften. Om jorden är grov t.ex. gru är tranporten praktik taget vertikal utan någon törre utbredning i idled. Om jorden däremot är finkornig och homogen kommer pridning att ke åt idorna i betydligt törre utträckning på grund av kapillärkraften inverkan. Utbredningen får då ett päronliknande uteende, e bild nedan. I heterogen jord blir utbredningen mer oregelbunden beroende på varierande genomläpplighet i de olika jordlagren. Bild. Spridning av olja i homogen (a) och heterogen (b) jord (källa: Åtgärdteknik för oljeförorenad mark, Naturvårdverket, rapport 5). Oljan trömninghatighet i marken beror på det pådrivande trycket och på genomläppligheten, permeabiliteten i jorden. Ytliga pill utätt t.ex. för ett lägre pådrivande tryck än olja om läcker ut i botten av en hög oljefylld citern. En del av oljan fatar i porerna och håll kvar. Finn det täta horiontella lager mellan utläpppunkten och grundvattenytan kan oljan avlänka utan att nå grundvattnet. När oljan når grundvattenytan breder oljan ut ig om en pannkaka. Tranporthatigheten för den fria oljefaen i horiontalled är betydligt lägre än hatigheten i vertikalled ner till grundvattenytan. Oljepill fördelar ig i marken på följande ätt: Fri olja om flyter på grundvattenytan Olja i porerna ovan och under grundvattenytan Lättflyktiga kolväten i porga Vattenlöliga komponenter i mark- och grundvatten (5)

49 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen Generellt är andelen i den fria oljefaen och i jorden betydligt törre än andelen om löt i grundvattnet eller om förekommer i porgaen. Olja om träng ned i marken bryt ned genom oxidation och mikrobiologik aktivitet. Nedbrytninghatigheten är beroende av yretillgång och bakteriefloran ammanättning. Vid liten yretillgång är nedbrytninghatigheten mycket låg. Väg 6 paerar Vindelälvåen i områden om till tor del bedöm om mycket högpermeabla vilket innebär att olja nabbt kan tranportera ner till grundvatten. Källor: Vattenkyddområde, Handbok med allmänna råd, Naturvårdverket, Handbok 00:6 Åtgärdteknik för oljeförorenad mark, Naturvårdverket, rapport 5 Umeå kommun, Georadarunderökning, Väg 6, VBB Viak, Umeå Förelagna kyddförekrifter och belutläge I bilaga redovia förelagna kyddförekrifter för Vindelälvåen. I förekrifterna bekriv hur markanvändning får ke inom det yttre och inre kyddområdet amt inom brunnområden. I förekrifterna ange ärkilt hantering av oljeprodukter m.m, jordbruk, kogbruk, avledning av huhållpillvatten, dagvatten, hantering av avfall, indutriell verkamhet, väghållning, täktverkamhet m.m, energianläggningar, tranport av farligt god, enkilda grundvattentäkter, terrängtrafik med motordrivet fordon. I vägammanhang kan ärkilt nämna: Hantering av petroleumprodukter m.m Väghållning Tranport av farligt god Terrängtrafik med motordrivet fordon Inre kyddzon Hantering av petroleumprodukter m.m får inte förekomma annat än för befintliga verkamheter och byggnader oljeförörjning. Etablering av upplag eller tillverkning av afalt, oljegru eller vägalt får inte förekomma. Vägalt för annat ändamål än dammbindning får inte använda utan tilltånd och efterföljande av eventuella förekrifter från miljönämnd. Tranport av farligt god är förbjuden, utom på de vägar om av läntyrelen rekommendera för tranport av farligt god amt järnvägar. Dagvattenavledning kall vara utformad å att avrinningen från vägen inte kan förorena vattenområdena i kyddzonen. Körning i terräng med motordrivet fordon är tillåten endat på ärkild markerad led. Körning till och från ärkild markerad led amt körning med anknytning till näringverkamhet i kyddzonen är tillåten. Yttre kyddzon Ny verkamhet vid vilken hantera petroleumprodukter m.m får inte etablera utan tilltånd från miljönämnd. Upplag eller tillverkning av afalt, oljegru eller vägalt får inte ke utan tilltånd från miljönämnd. Tranport av farligt god är förbjuden, utom på de vägar om av läntyrelen rekommendera för tranport av farligt god amt järnvägar. Se inre kyddzon. För närvarande (mar 006) är de förelagna kyddområdena och kyddförekrifterna inte fattällda. Läntyrelen har i belut oktober 00 upphävt kommunfullmäktige i Umeå kommun belut i oktober 00 att fattälla vattenkyddområde med tillhörande kyddförekrifter. För närvarande ligger ärendet ho regeringen för avgörande. (5)

50 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen 6. Vattentäkter i området På karta nedan amt i kartor i bilaga redovia befintliga vattentäkter i området. Enkilda vattentäkter finn företrädevi i området kring Taveljö, Haddingen och Hijö. Bild. Enkilda vattentäkter på träckan Forlunda Taveljö. Olika färger aver noggrannheten på markerat läge (källa: SGU, brunnarkivet). Kommunala vattentäkter inom Vindelälvåen förelagna vattenkyddområde, finn i Taveljö, Hijö och Forlunda/Kulla. Bild. Kommunala vattentäkter i Umeå kommun (källa: Överiktplan 98, Umeå kommun). (5) (5)

51 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen 7. Möjlighet till reervvattentäkt Umeå kommun har påbörjat utredningar för att e över möjligheterna att ta fram lämpliga lokalieringar av reervvattentäkter. Även i detta ammanhang är Vindelälvåen intreant. Som alternativ till vattentäkt i Hijö kulle det vara möjligt att anluta det området till vattenverket i Forlunda. Umeälv kulle kunna nyttja om reervvattentäkt för Umeå tad med vattenverket verket lokalierat i Forlunda. 8. Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor Vägverket har i in nya miljöpolicy, , pekat ut vatten om ett av fem prioriterade områden där Vägverket ka leda en utveckling för att minka vägtranportytemet negativa miljöpåverkan. Detta dokument - Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor yftar till att motivera och bekriva Vägverket inater för att kydda yt- och grundvatten från negativ påverkan av vägtranportytemet. Strategin omfattar yt- och grundvatten både om naturreur för drickvattenförörjning och om förutättning för organimer i naturen. Med utgångpunkt från hur Vägverket verkamhet påverkar yt- och grundvatten, nationella och internationella miljömål och Vägverket tidigare erfarenheter utpeka inriktningar för det fortatta arbetet med kydd av yt- och grundvatten inom Vägverket anvarområde. Fyra huvudinriktningar peka ut. De är Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Fyika hinder i vattendragen Planering, uppföljning och dokumentation. Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor finn i bilaga 5. 5(5)

52 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen Bilaga.

53 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen Bilaga.

54 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen Bilaga.

55 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen Bilaga.

56 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen Bilaga.

57 PM aveende väg 6 Överikt kyddområde Vindelälvåen Bilaga.

58

59 Bilaga 5. (6) Upphovman Dokumentnummer Beteckning Anna Ward VV LED 00:70 AL0A 00:77 Dokumentanvarig Giltig fr o m Giltig t o m Verion Senat ändrat chkn, Per Wenner Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor Vattnet kretlopp (Ur Vattenkydd vid vägar i Skåne, VBB/VIAK, 999).

60 Förord Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor är en konkretiering av målet Vägverket ka bidra till att de nationella miljömålen nå genom att vägarna påverkan på natur- och kulturmiljön minkar enligt Vägverket trategika plan Handlingplanen i trategin är vägledande för verkamhetplaneringen. I de årliga direktiven till verkamhetplaneringen framgår det vilka åtgärder enligt handlingplanen om ka genomföra. Borlänge 8 januari 005 Per Wenner Näringlivet tranporter

61 Innehållförteckning Sammanfattning... A Bakgrund och förutättningar... 6 Bakgrund, yfte och avgränningar... 6 Vägverket anvar för yt- och grundvatten... 6 Vattenpåverkan från vägar... 6 Vägverket verkamhet i förhållande till påverkan på vatten... 7 Sektoranvaret delproce Erbjuda remöjligheter... 7 Myndighetuppgiften delproce Erbjudaremöjligheter... 8 Strategik planering delproce Fånga kundbehov och tödproce Ledning och tyrning 8 Objektplanering delproce Förbättra vägtranportytemet... 8 Byggande delproce Förbättra vägtranportytemet... 9 Drift- och underhåll delproce Stöd under rean... 9 Avveckling av vägar delproce Förbättra vägtranportytemet... 9 Betydande vattenmiljöapekter... 0 Vad har Vägverket gjort för att kydda yt- och grundvatten hittill... 0 Vattentäkter... 0 Vinterväghållning... Enkilda vattentäkter... Dagvattenrening... Livmiljöer vid vatten (bl a vandringhinder för fik och barriärer för utter och groddjur) Projektering och byggande... Forkning, utveckling och demontration... Förutättningar för framtida inriktning... Omvärldperpektivet yttre krav... Väghållaren perpektiv... 6 B Strategi... 7 Inriktning... 7 Grundvatten... 7 Ytvatten... 7 Fyika hinder i vattendragen... 7 Planering, uppföljning och dokumentation... 8 Verkamhetmål... 8 Handlingplan... Effekter... Litteratur... 5

62 Sammanfattning Vägverket har i in nya miljöpolicy, , pekat ut vatten om ett av fem prioriterade områden där Vägverket ka leda en utveckling för att minka vägtranportytemet negativa miljöpåverkan. Detta dokument - Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor yftar till att motivera och bekriva Vägverket inater för att kydda yt- och grundvatten från negativ påverkan av vägtranportytemet. Strategin tidhoriont är anpaad till den långiktiga väghållningplanen och aver perioden De långiktiga planerna, om hittill reviderat ungefär vart fjärde år, ligger till grund för Vägverket åtgärd- och verkamhetplanering. Därför bör trategin för hantering av vattenfrågor följa upp och vid behov revidera när de långiktiga planerna revidera. Strategin omfattar yt- och grundvatten både om naturreur för drickvattenförörjning och om förutättning för organimer i naturen. Med utgångpunkt från hur Vägverket verkamhet påverkar yt- och grundvatten, nationella och internationella miljömål och Vägverket tidigare erfarenheter utpeka inriktningar för det fortatta arbetet med kydd av yt- och grundvatten inom Vägverket anvarområde. Fyra huvudinriktningar peka ut. De är Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Fyika hinder i vattendragen Planering, uppföljning och dokumentation. Sex mål för Vägverket verkamhet bekriv bland annat aveende tidpunkt för uppfyllele och koppling till nationella miljökvalitetmål:. Vägtranportytemet påverkan på och riker för att allvarligt förorena de fyra tora jöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren och andra mycket värdefulla och årbara ytvatten ka kartlägga.. Påtaglig negativ påverkan av vägalt på tora vattentäkter, om förörjer mer än 50 peroner, ka minka och på ikt upphöra.. Yt- och grundvatten ka inte kada påtagligt av vägdagvatten från ny väg och väg om genomgått törre ombyggnad i tätort med ÅDT > Säkerheten vid tranporter med farligt god ka öka. Antalet olyckor om leder till läckage av farligt god ka på lång ikt nedbringa till 0. Målättningen är < 0 år Mint 5 % av de värdefulla och potentiellt kyddvärda vattendragen ka vara åtgärdade med aveende på vandringhinder i form av vägtrummor. 6. Nationellt viktiga grundvattentäkter och grundvattenförekomter ka ha god tatu enligt EG vattendirektiv med aveende på diffua föroreningar från vägtrafiken och olyckor med farligt god.

63 5 En tidatt handlingplan redovia med utpekat anvar för 5 åtgärder om behöver genomföra för att uppnå verkamhetmålen. Slutligen gör en övergripande bedömning av trategin effekter. Åtgärderna i handlingplanen är överiktligt bekrivna. För att trategin ka fungera behöver de anvariga preciera åtgärderna i verkamhetplaneringen. En del åtgärder är utvecklingprojekt. Andra är riktade fyika miljöåtgärder eller vattenmiljöhänyn vid byggande, drift och underhåll av vägar.

64 6 A Bakgrund och förutättningar Bakgrund, yfte och avgränningar Vägverket verkamhet påverkar yt- och grundvatten på många ätt. Nya omvärldkrav och förutättningar har kapat ett behov av att e över Vägverket pågående och planerade inater för att kydda yt- och grundvatten. I detta dokument Vägverket trategi för hantering av vattenfrågor bekriv vägtranportytemet påverkan på och Vägverket anvar för yt- och grundvatten. Erfarenheter från Vägverket tidigare och pågående aktiviteter med kydd av yt- och grundvatten gå igenom. Därefter redovia inriktning, mål och en handlingplan om yftar till en effektiv prioritering av Vägverket inater för att leva upp till omvärldkraven. Viktiga utgångpunkter är de nationella miljökvalitetmålen, EG vattendirektiv och pågående goda inater för kydd av yt- och grundvatten inom Vägverket verkamhet. Vattentrategin är inte avedd att förmedla teknik kunkap om vattenfrågor utan ka e om ett töd för adminitration och planering av inater om behöv för ett tillfredtällande kydd av yt- och grundvatten inom Vägverket verkamhet. Vattentrategin är ett övergripande dokument var genomförande kan koppla till Vägverket ledningytem genom referener och precieringar av dokumentationen på den operativa nivån. Målgrupp för vattentrategin är främt peroner om på olika ätt medverkar i Vägverket verkamhetplanering och miljökyddarbete. Den ka ockå kunna använda om töd för att kommunicera Vägverket trategi för vattenfrågor med expert-, mål- och tillynmyndigheter, till exempel Sverige Geologika Underökning (SGU), Naturvårdverket, läntyreler och de nya vattenmyndigheterna. Vägverket anvar för yt- och grundvatten Vägverket har om väghållare det direkta anvaret för det tatliga vägnätet miljöpåverkan inkluive påverkan på yt- och grundvatten. Det gäller både väganläggningen och vägtrafiken påverkan. Vägverket har om ektormyndighet därtill det övergripande anvaret för hela vägtranportektorn påverkan på yt- och grundvatten. Sektoranvaret innebär att Vägverket genom att påverka andra aktörer ka tille att vägtranportektorn utveckla i önkvärd riktning med hänyn till amhället mål inkluive de mål om finn för yt- och grundvattenkvalitet. Vattenpåverkan från vägar Nederbörd påverka i kontakt med vägbanan av föroreningar och litage från trafiken. Mängden föroreningar i vägdagvattnet påverka av faktorer om trafikvolym, trafiktyp, driftoch underhållåtgärder, nederbördförhållanden, utformning av vägdränering och Europaparlamentet och rådet direktiv 000/60/EG om upprättande av en ram för gemenkapen åtgärder på vattenpolitiken område

65 7 vägbeläggning. I nö ackumulera föroreningar. Avmältning av nöupplag kan lokalt oraka tor belatning på yt- och grundvatten. Föroreningar kommer från väglitage (ten och bitumen), alt för halkbekämpning (vanligtvi natriumklorid), alt för dammbindning och däcklitage (gummipolymerer, ot, mjukgörare). Väg- och däcklitage, korroion och avgaer tillför vägdagvattnet tungmetaller. Dagvatten kan ockå föra med ig organika ämnen från mörjmedel och bränlen. Dagvattnet innehåll av föroreningar varierar över tiden under ett regn och merparten av föroreningarna rinner av i början av regnet. Salt för halkbekämpning och dammbindning prid till omgivningen via ytavrinning, prut och aerooler och påverkar både yt- och grundvatten och vegetation. Varje år inträffar i torlekordningen 0 olyckor med farligt god varav ett 0 tal får till följd att utläckande ämnen prid till omgivningen och kan påverka kvalitén på både yt- och grundvatten. Även läckage av drivmedel i amband med olyckor innebär rik för yt- och grundvattenpåverkan. Det är inte bara vattnet kvalitet om drickvattenreur om kan kada. Spill av farligt god och drivmedel kan ockå kada livet i jöar och vattendrag. Den nederbörd om påverka av Vägverket verkamhet vid vägar brukande, byggande, drift och underhåll ingår i vattnet kretlopp och påverkar yt- och grundvatten både kemikt och biologikt. Yt- och grundvatten kan påverka även kvantitativt (nivåer och flöden) av vägbyggnadåtgärder till exempel genom avänkning av grundvattennivåer vid vägportar eller genom vattenbyggnadåtgärder i amband med vägprojekt (trummor, broar, vägbankar). För ytvatten innebär det en rik för ekologik påverkan och på förutättningarna för ytvatten om naturreur för mänkligt bruk med tänkbara konekvener för naturvård, rekreation och vattenförörjning. För grundvatten innebär det en rik för att drickvattenreurer får förämrad kvalitet. Det finn en omfattande teknik och naturvetenkaplig litteratur om behandlar olika apekter av vägarna och trafiken påverkan på yt- och grundvatten varav en del redovia i litteraturförteckningen it i dokumentet [-9]. Vägverket verkamhet i förhållande till påverkan på vatten Sektoranvaret delproce Erbjuda remöjligheter Vägverket har det amlade anvaret för att vägtranportytemet utveckla i riktning mot amhället mål. Anvaret omfattar amtliga aktörer åväl ytembyggare (väghållare, fordonindutri, myndigheter) om användare (näringliv, medborgare). Åtgärder för att påverka tranportbehov och val av tranportlag kan bidra till att begräna negativ påverkan på yt- och grundvatten. Åtgärder för att påverka ytembyggarna kan ave val av material i vägar och fordon, vägutformning och trafikreglering om indirekt bidrar till vägtranportytemet vattenpåverkan. Frågor om kan vara av betydele att uppmärkamma ärkilt i ektorarbetet med aveende på yt- och grundvattenpåverkan kan vara: Säkerhet vid tranporter med farligt god

66 8 Kommunala väghållare arbete med vattenpåverkan från gatuhållningen Fordonindutrin inater för att minimera utläpp av föroreningar. Däckindutrin utvecklingarbete för miljövänligare däck Att mobiliera väghållare och andra aktörer kring undanröjande av vandringhinder utmed vattendrag Efterom Vägverket är den ledande väghållaren är kommunala och andra väghållare beroende av Vägverket kunkap- och metodutveckling på området. Vägverket åtgärder tjänar om exempel på hur andra väghållare kan arbeta med kydd av yt- och grundvatten. Det är därför viktigt att Vägverket arbetar föredömligt om väghållare med kydd av yt- och grundvatten. Myndighetuppgiften delproce Erbjuda remöjligheter Vägverket fattar belut i in myndighetutövning på bai av amhället rättregler, enligt bland annat väglagen och trafiklagtiftningen. Det förtnämnda innebär att Vägverket anvarar för att belut om fatällele av arbetplan bygger på fullgoda belutunderlag aveende påverkan på yt- och grundvatten. Vägplaneringproceen har rutiner för att äkertälla detta (läntyrelen godkännande av en miljökonekvenbekrivning, MKB). Vägverket är högta intan när det gäller myndighetbelut enligt trafikförordningen. Belut om hatighet, rekommendationer om färdvägar för farligt god och andra trafikregleringar är tyrmedel för att minka påverkan på yt- och grundvatten. Strategik planering delproce Fånga kundbehov och tödproce Ledning och tyrning Vägverket tar fram underlag och ger förlag till långiktiga planer för det nationella vägnätet. Deutom arbetar Vägverkregionerna med underlag för de långiktiga planerna för regionala infratrukturinveteringar, länplanerna, om beluta av läntyreler eller regionala jälvtyreleorgan. Planerna ka genomgå en trategik miljöbedömning enligt EG direktiv om bör omfatta även vattenfrågor. Vidare tar Vägverket fram underlag för de tatliga anlagen till drift och underhåll av vägar. Det är viktigt att avatta medel för objekten i planerna omfattar kotnader för vattenkyddåtgärder om yftar till en rimlig riknivå för yt- och grundvattenpåverkan och hänynåtgärder till viktiga vattenbiotoper. I planerna avätt ockå medel för riktade åtgärder för kydd av yt- och grundvatten i befintlig miljö. I planerna finn ockå medel för att avhjälpa konflikter mellan vägar och vägtrafik och livmiljöer i och vid vatten. Ytterligare inventeringar och underlag behöv för åtgärdplaneringen. Objektplanering delproce Förbättra vägtranportytemet Vägverket har det direkta anvaret för vidareutveckling av det tatliga vägnätet. Planeringen för denna följer en reglerad gång om omfattar förtudie, vägutredning och arbetplan. Objektplaneringen bedriv av Vägverket regioner och utmynnar i arbetplaner och andra underlag för nödvändiga belut och tilltånd för att en väg ka kunna bygga eller förbättra. Europaparlamentet och rådet direktiv 00//EG om bedömning av via planer och program miljöpåverkan

67 9 I planeringproceen finn rutiner för miljöfrågorna hantering. En av läntyrelen godkänd MKB (Miljökonekvenbekrivning) ka tälla ut tillamman med vägutredningar och arbetplaner å att ynpunkter på projekten miljökonekvener kan ingå i belutunderlaget. Frågor om kydd av yt- och grundvatten om naturreur och livmiljö ka behandla i MKB. I objektplaneringen behöv ökad kunkap och höjt medvetande om ekologik och kemik påverkan på vatten. Det gäller både i tidiga keden (förtudien övergripande miljöanaly) och i MKB om belutunderlag för lokaliering, detaljutformning och kadeförebyggande åtgärder. Byggande delproce Förbättra vägtranportytemet Vid vägbyggen förekommer många riker för påverkan av yt- och grundvatten, till exempel kemikaliehantering, kred och ra, hantering och upplag av jordmaor, chaktning och läckage vid upptällning och ervice av makiner. Vegetationtäcket utgör ett vit naturligt kydd för yt- och grundvatten genom att det förhindrar eroion, fördröjer vattenavrinningen och filtrerar föroreningar. Det naturliga kyddet mot eroion och vattenföroreningar minkar när jord blottlägg i amband med vägbyggen. Det finn tandardkrav för hur miljöriker ka hantera vid upphandling av entreprenader [7, 8]. En del krav berör påverkan på yt- och grundvatten till exempel hantering av kemikalier, upptällning av fordon och tilltånd enligt miljöbalken för vattenverkamhet. Drift- och underhåll delproce Stöd under rean Riker för yt- och grundvattenpåverkan under driftfaen omfattar del drift- och underhållverkamheten riker och del trafiken miljöpåverkan inkluive riken för olyckor med farligt god []. Riken för vattenpåverkan vid dikning, nöröjning och halkbekämpning med vägalt är unikt för drift- och underhållverkamheten. Efterom driften omfattar reparationarbeten kan ockå liknande riker om vid byggande förekomma. Förverkligandet av hänyn till yt- och grundvattenfrågor enligt [7, 8] både vid byggande och drift är beroende av miljötyrning, miljökompeten och miljömedvetande ho Vägverket peronal och ho entreprenören. Avveckling av vägar delproce Förbättra vägtranportytemet Det förekommer att vägar var funktion upphört, avveckla genom rivning. Vattenmiljöhänyn ka då beakta på amma ätt om vid nybyggnad och förbättringåtgärder med ärkild tonvikt på hantering av afaltmaor, dikemaor och i förekommande fall, lagger och andra alternativa vägbyggnadmaterial. Vägar var funktion ändra övergår ofta till annan väghållare. Då bör Vägverket tille att kommande väghållare får kännedom om och övertar anvaret för eventuella vattenkyddåtgärder och andra vattenhänyn om tagit för den aktuella träckan under tiden i tatlig väghållning.

68 0 Betydande vattenmiljöapekter Nedantående punktlita bedöm omfatta de viktigate vattenmiljöapekterna i Vägverket verkamhet. De fyra förta är de met generellt förekommande: Förhöjda kloridhalter i grundvattnet på grund av pridning av vägalt (P, D ) Rik för förorening vid olyckor med farligt god (P, B, D) Påverkan på ytvatten av väg- och däcklitage (P, D) Fragmentering av vattendrag (vattenlevande och landlevande organimer vandringmönter påverka av vägtrummor och broar utformning och läge), (P, D) Övriga vattenmiljöapekter om kan vara betydande i via fall är: Påverkan på grundvattennivåer och flöden (P, B) Skador på vegetation av vägaltning (P, D) Grumling i amband med chaktning (P, B) Läckage av prängämnen kväveinnehåll i amband med bergarbeten (P, B) Dratik förurning till följd av oxidation av ulfidhaltiga mineral vid berg- och markarbeten(p, B) Ekologika effekter av vägbankar i vatten (P) Broar och trummor om utgör hinder för utter (P, D) Avvattning av våtmarker i amband med utgrävning, dikning (P, B, D) Negativ påverkan på må vattenbiotoper i landkapet (P, D) Påverkan på yt- och grundvatten vid upplag av nö (D) Grumling och uttranport av föroreningar i amband med dikning och dikerenningar (D) Vad har Vägverket gjort för att kydda yt- och grundvatten hittill Vattentäkter Tidigare inater Vägverket har edan början av 990-talet arbetat med vattenkyddåtgärder, främt för att minka riker för kador på vattentäkter vid olyckor med läckage av farligt god men ockå för att minka diffu påverkan från dagvattenföroreningar. Arbetet har bedrivit av Vägverket regioner med medel för riktade åtgärder avatta i de regionala planerna och i amband med nybyggnad- och förbättringåtgärder om berör årbara och värdefulla vattenreurer. Regionala underlag för kydd av vattentäkter i befintlig miljö har tagit fram under åren 99 till 999. Tabell viar att 5 vattentäkter har kyddat till en kotnad av ca 60 Mkr. Vägverket har alltå under en 0-årperiod kommit långt med att kydda viktiga vattentäkter. De åtgärder om genomfört är till övervägande delen tätkikt, kantten, räcken och edimentation- och Boktäverna indikerar i vilken fa av Vägverket verkamhet tyngdpunkten ligger för repektive miljöapekt enligt följande: P=planering och projektering, B=byggande, D=drift- och underhåll.

69 fördröjningdammar. Några regioner har ockå arbetat med kyltning, hatighetänkning och andra adminitrativa åtgärder. Tabell. Regionala och nationella kotnader för Vägverket vattenkyddåtgärder t o m 00. Tabellen omfattar åtgärder i befintlig miljö om och åtgärder i amband med andra inveteringar i vägprojekt. Siffrorna är oäkra. Region Summa (Mkr) Medelkotnad (Mkr) Antal VM 8,7 VMN 6, 8 VN,5 7 VSK 5,0 7 VST 8 9, 9 VSÖ 70, VVÄ 6, 9 Vägverket 6,8 5 Antalet kyddade täkter kiljer ig mellan regionerna likom medelkotnaden för åtgärderna. Spridningen kan bero på hydrogeologika och vägtrafikmäiga killnader mellan regionerna men ockå på olikheter i ambitionnivå och prioriteringprinciper. Slutater av betydele för framtida inriktning Det akna uppföljning av effekter och nytta av åtgärder. Det töd om finn för klaning av kyddvärda vattentäkter [9] utgår från vattentäkterna årbarhet och värde. Utgångpunkten är att om en värdefull vattentäkt är årbar ka den kydda. Rikhanteringmetodiken [6] möjliggör amhällekonomik lönamhetberäkning. Metoden är komplicerad och vår att tillämpa i praktik vägplanering och utformning. I brit på enkla metoder för bedömning av miljönytta och prioritering har ambitionnivån i regionerna fått en oönkat tor pännvidd. Vinterväghållning Tidigare inater Vägverket har under flera år arbetat med att minka mängden alt om prid för halkbekämpning. Andelen vägar om alta har minkat och metoder för effektivare altpridning har tagit fram. Slutater av betydele för framtida inriktning Arbetet med att minka altbelatningen är fortatt viktigt. Vägverket har belutat om en ny trategi för minkad altanvändning i vinterväghållningen []. I trategin finn ett konkret mål för altförbrukning och vattenkvalitet, Påtaglig negativ påverkan av vägalt på tora vattentäkter ka minka och på ikt upphöra.

70 Enkilda vattentäkter Tidigare inater Frekvenen av altkadade enkilda vattentäkter kiljer ig mycket mellan regionerna. Klagomål på altkadade brunnar hantera av Vägverket juriter centralt om i amråd med berörd regional peronal varar för kriftväxling med den klagande. Slutater av betydele för framtida inriktning Vägverket förhållningätt är att rimliga åtgärder bekota när det finn fog för den enkilde klagomål om att altkador har orakat av vinterväghållningen. Erättninganpråk bedöm från fall till fall vilket har reulterat i en oönkad variation i erättningnivå. Därför finn det behov av gemenamma riktlinjer och kriterier för erättning av altkadade enkilda brunnar. De regioner om har ett tort antal altkadade enkilda vattentäkter varje år kan ha anledning att initiera ett förebyggande arbete med inventering och åtgärdprogram åtmintone i drabbade områden. Dagvattenrening Tidigare inater Under 990-talet byggde Vägverket i amband med nya vägprojekt ett tort antal dammar (fördröjningmagain) för att utjämna flödet av dagvatten och för att bidra till en bättre miljö bland annat aveende vattenkvalitet [, 5, 7 6]. Dammarna bidrar till att minka pridningen av metallhaltiga partiklar och övergödande ämnen. De bidrar ockå till den biologika mångfalden och kan utgöra ett trevligt inlag i landkapet. Slutater av betydele för framtida inriktning Ofta anlade dammar utan att yfte och funktion närmare utredde eller dokumenterade. Det finn behov av en amyn på när, hur och varför fördröjningmagain ka bygga. Det finn ockå behov av ökad kunkap om det långiktiga kötelbehovet och konekvenerna av föroreningbelatning på dammarna bottenediment []. Livmiljöer vid vatten (bl a vandringhinder för fik och barriärer för utter och groddjur) Tidigare inater Anläggningar med anknytning till vägnätet om vägtrummor, vägbankar och broar påverkar vattendragen utformning och vattenföring vilket i in tur påverkar förutättningarna för livet i vattnet och i angränande livmiljöer på land. Vattenlevande organimer möjligheter till vandring, lek och födoök kan hindra eller töra av broar och vägtrummor utformning och läge. Vattendragen utgör ockå viktiga ledlinjer för många landlevande djur rörelemönter i naturen. Kurer har hållit för att öka kompeten och medvetande om hur trummor och broar bör utforma med hänyn till vattenlevande organimer. I regelverket för vägar och gator utformning, VGU [] och i Allmän teknik bekrivning för vägkontruktion, ATB Väg [9] finn anviningar om hur trummor ka lägga för att inte utgöra vandringhinder.

71 Vägverket har ockå arbetat med riktade åtgärder för eliminering av vandringhinder. Utterpaager och grodtunnlar är exempel på riktade åtgärder om genomfört för att minka konflikten mellan vägar och djur om är ärkilt beroende av tillgången till vattenmiljöer. Sådana åtgärder har kommit till tånd där det varit ärkilt angeläget. Slutater av betydele för framtida inriktning Det akna ytematika underlag på nationell nivå för att bedöma och prioritera behovet av riktade fyika åtgärder för att förbättra vattenbiotoper med hänyn till konflikter mellan vägar och känliga landlevande djurarter rörelemönter. Det finn dock behov av åtgärder för att gynna till exempel utter och groddjur på via plater. I anlutning till vattendirektivet krav på att avhjälpa fragmentering av viktiga vattendrag initiera ho de nya vattenmyndigheterna (eller berörda läntyreler) en åtgärdplanering för att undanröja vandringhinder i potentiellt värdefulla vattendrag. Vägverket medverkar till att ta fram underlag, planera och agera för att undanröja vandringhinder förorakade av vägtrummor på tatliga vägar. För detta arbete kan inventeringar behöva och åtgärdplaner ta fram i amverkan med läntyrelerna. I Vägverket uppgift ingår ockå att om ektormyndighet få andra väghållare att medverka till att undanröja vandringhinder i av läntyrelen utpekade vattenträckor. För enkilda vägar med tatbidrag har Vägverket en ärkild möjlighet att påverka genom att ge råd vid bidraggivning. Projektering och byggande Tidigare inater Effekter och konekvener på vattnet, fyikt, kemikt och ekologikt beakta ofta inte tillräckligt i MKB. Det geoteknika underlaget och kunkapen inom detta område kulle kunna ta tillvara bättre för att identifiera konflikter mellan vägprojekt och yt- och grundvatten under planering och projektering. Slutater av betydele för framtida inriktning Det finn behov av kompetenutveckling och töd för MKB aveende påverkan på yt- och grundvatten och vattenbiotoper. Behovet gäller främt MKB-författare och projektledare. Även peronal ho läntyrele om deltar i godkännandet av MKB kan behöva töd och utbildning för att bättre kunna bedöma vattenfrågor i vägprojekten MKB er. Det finn rutiner [7, 8] om yftar till att minimera miljöriker inkluive riker för vattenpåverkan i byggkedet. Det är viktigt att dea rutiner följ upp från MKB till bygghandling och entreprenadkontrakt. Det finn ockå behov av uppföljning och utveckling av miljötyrningen i byggentreprenader med aveende på riken för påverkan på yt- och grundvatten. Forkning, utveckling och demontration Tidigare och pågående inater Vägverket har på olika ätt bidragit till omfattande forkning och utveckling med inriktning på yt- och grundvattenpåverkan från vägar och trafik genom finaniering av forkning- och

72 utvecklingprojekt om vägdagvattnet miljöpåverkan, genom utveckling av handböcker och vägledande dokument och genom bidrag till forkning inom centrum för drift och underhåll (CDU) vid Kungliga Teknika högkolan (KTH) [, 5,, 5,, 6, 7, 9, 0, 5]. Olika apekter av vägdagvattenproblematiken har varit föremål för forkning och utveckling både genom Vägverket förorg och genom andra finaniärer [,, 5, 5, 7, 0,,, 8]. En intreant utvecklinginriktning med planerad fortättning är multifunktionella diken [5]. Projektet utgår ifrån att diken utöver avledning och infiltration av vägdagvatten ockå har andra viktiga funktioner och effekter. Det gäller bland annat trafikäkerhet, biologik mångfald, kulturvärden, etetik och fatläggning av föroreningar. Eventuella målkonflikter hantera bät genom avvägningar utifrån en helhetyn på diket många funktioner. Bland pågående projekt om yftar till att ta fram och prida ny kunkap av betydele för ytoch grundvattenkydd finn ockå en Vägverkpublikation med råd och rekommendationer om dagvattenhantering. Vägverket utvecklar ockå kunkap om ) utformningen inverkan på funktionen och om ) etablering och kötel av vegetation i edimentering- och vägdagvattendammar. Arbete pågår ockå med en geografik informationmodell (GIS-modell) om kan imulera pridning av föroreningar via vatten. En revidering av en publikation [7] om hantering av vägdikemaor är ockå planerad. Av intree för arbete med yt- och grundvattenkydd är att Vägverket har ett amarbetavtal med Naturvårdverket när det gäller hantering av yt- och grundvatten och vattendirektivet. Slutater av betydele för framtida inriktning Det akna tillräcklig kunkap om kotnad- och nyttoeffekter av genomförda vattenkyddåtgärder. Sytematik kunkapinventering, uppföljning och utvärdering av effekter av incidenter med farligt god är önkvärd. Kunkapen behöv för att rätt kunna bedöma och värdera kotnad och miljönytta vid planering av nya vattenkyddåtgärder i befintlig miljö och vid nya vägar. En annan viktig utvecklinginriktning är att angripa föroreningarna vid källan. Däck, vägbana och material i vägmiljön behöver utveckla med målet att minka utläppen av miljökadliga ämnen till vägdagvatten. Förutättningar för framtida inriktning Omvärldperpektivet yttre krav EG ramdirektiv för vatten (Vattendirektivet) Sverige har infört EG ramdirektiv för allt vatten. Direktivet yftar till att uppnå god tatu för yt- och grundvatten enat 05. För ytvatten ave med god tatu ekologik och kemik kvalitet. För grundvattenreurer ave med god tatu kvantitet och kemik kvalitet. Arbetet med att uppnå god tatu ka bedriva och följa upp i avrinningområden. För ändamålet håller vattenmyndigheter på att intifta och fem avrinningområdeditrikt är under

73 5 uppbyggnad. Arbetet i vattenditrikten ka prägla av amråd och amarbete med användarna av vattenreurerna. En viktig princip i vattendirektivet är att vattnet tatu inte får förämra. Siktet är intällt på att kvaliteten ka förbättra genom att rimliga åtgärder vidta för nå god tatu för yt- och grundvatten. Direktivet aver inte bara vattnet om naturreur för mänkligt bruk utan vattenmiljön i in helhet inkluive vattenberoende ekoytem. För att nå målen tillämpa både utläppregleringar och mål och normer för miljökvalitet. Miljökvalitetnormer (MKN) för vattenkvalitet enligt Miljöbalken 5 kap har infört för via fike- och muelvatten. Förhöjda kloridhalter till följd av halkbekämpning kommer att bli en viktig indikator i arbetet med vattendirektivet mål att uppnå god tatu för grundvatten. SGU är målanvarig myndighet. De nationella miljökvalitetmålen Miljökvalitetmålen bekriver den miljöituation om rikdagen belutat att landet ka uppnå. Miljökvalitetmålen är vägledande för miljöbalken tillämpning och berör därför alla verkamhetutövare. Merparten av målen ka uppnå inom en generation vilket har precierat till år 00. Sju av de 5 målen berör vattenkvaliteter: Grundvatten av god kvalitet Levande jöar och vattendrag Myllrande våtmarker Giftfri miljö Ingen övergödning God bebyggd miljö (Bara naturlig förurning) Målen Grundvatten av god kvalitet och Levande jöar och vattendrag är huvudmål för vattentrategin efterom de är direkt kopplade till yt- och grundvattnet kvantitet och kvalitet. Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet ka ge en äker och hållbar drickvattenförörjning amt bidra till en god livmiljö för växter och djur i jöar och vattendrag. Levande jöar och vattendrag innebär att jöar och vattendrag ka vara ekologikt hållbara och att dera variationrika livmiljöer ka bevara. Naturlig produktionförmåga, biologik mångfald, kulturmiljövärden amt landkapet ekologika och vattenhuhållande funktion ka bevara amtidigt om förutättningar för friluftliv värna. Målen Myllrande våtmarker, Giftfri miljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö berör Vägverket verkamhet men omfatta inte direkt av vattentrategin. De kommer in i verkamheten ändå genom miljökonekvenbekrivningar (MKB) i planeringproceen och genom miljötyrning av byggande, drift- och underhåll. Målet Bara naturlig förurning behandla inte i vattentrategin därför att delmålet för vägtranportektorn, att minka utläppen av förurande kväveoxider till ton, uppnå genom redan belutade trategier i andra ammanhang. Det bidrar ockå till att minka förurningbelatningen på yt- och grundvatten.

74 6 Skyddområden för vattentäkter och reglering av tranporter med farligt god Kommuner och läntyreler belutar om kyddområden för vattentäkter enligt Miljöbalken 7 kap, och Naturvårdverket allmänna råd []. Statliga vägar finn ibland inom förelagna kyddområden. Skyddförekrifter innehåller ofta regler om berör väghållning och tranporter med farligt god. Det är vikigt att Vägverket yttrar ig över förelagna kyddförekrifter och följer upp belutade förekrifter om påverkar verkamheten, t ex retriktioner för lagring av alt, upplag av maor med mera. Regler och rekommendationer för tranporter av farligt god på allmänna vägar förekommer både i vattenkyddförekrifter enligt miljöbalken och i läntyrelen ammantällning enligt kap trafikförordningen (Vägkungörelen). Dea regler och rekommendationer bör amordna. Väghållaren perpektiv Vägverket miljöpolicy Vägverket har i in miljöpolicy lyft fram vatten om ett område där vägtranportytemet påverkar met. Enligt miljöpolicyn ka Vägverket leda en utveckling om reulterar i att vägtranportytemet negativa påverkan minkar amtidigt om förutättningarna för reor och tranporter förbättra. Policyn pekar på ett effektivare vägtranportytem, miljöanpaade färdätt, fordon och bränlen, miljöanpaad planering, utformning, byggande och drift, materialval och förbättring av befintliga miljöer om trategier för att uppnå policyn ambitioner. Strategierna täller i in tur krav på Vägverket förmåga att ta fram och prida kunkap, att föra en dialog å att omvärlden värde-ringar fånga upp och påverkar verkamheten, att utveckla nya metoder för miljöriktig väghållning, att amverka med näringliv och organiationer och att tödja trafikanter i miljöanpaat reande. Nationell plan för vägtranportytemet I den av rikdagen antagna nationella planen för vägtranportytemet för perioden är kydd av vattentäkter och natur och kultur prioriterade områden vid väginveteringar. Enligt den nationella planen ka användningen av alt minka och huhållningen med naturgru förbättra. Medel för riktade fyika miljöåtgärder har ockå avatt i planen. Strategik plan för Vägverket Vägverket trategi är att genomföra riktade åtgärder för att förbättra befintligt vägnät med aveende på de påverkan på yt- och grundvatten. Vägverket nationella miljöprogram I Vägverket Nationella Miljöprogram är vattenfrågorna viktiga. Programmet omfattar mål och åtgärder. Åtgärderna varar i tort ett mot den verkamhet om bekrivit i avnitten om vad Vägverket gjort hittill. En avtämning har gjort å att intentionerna aveende vatten i miljöprogrammet lever vidare i vattentrategin.

75 7 B Strategi Inriktning Arbetet med vattenkyddåtgärder inrikta på fyra områden. De har valt för att orientera Vägverket arbete med kydd- och föriktighetåtgärder mot nya omvärldkrav och för att uppfylla den ambitionnivå om följer av miljöpolicy, miljöprogram och nationell plan. Pågående goda inater för vattenkydd inom Vägverket verkamhet har beaktat. Grundvatten Grundvatten tår för ca 50 % av den allmänna drickvattenförörjningen i landet inräknat de ca 5 % om tillgodoe genom kontgjord infiltrering av ytvatten. Föroreningar från vägtranportytemet kan påverka uppfyllelen av målet god tatu för grundvatten [6]. Det gäller främt påverkan från alt och riken för förorening i amband med olyckor med farligt god. Vägverket anvarar för att grundvattenreurer bibehåller god tatu med aveende på påverkan från vägtranportytemet. Uppföljning har viat på tor regional pridning i åtgärdkotnader hittill. Den tidigare regionala inriktningen för kyddåtgärder i befintlig miljö växla över till en nationell inriktning. Genom detta amordna Vägverket prioritering av kyddåtgärder för grundvattentäkter med det nationella miljömålarbetet och med SGU inventering och prioritering av värdefulla grundvattenreurer. SGU är anvarig myndighet för grundvattenmålet. Vattenkyddåtgärder bör planera, prioritera och genomföra å att en likartad riknivå uppnå i proportion till vattenreuren värde oavett var den finn i landet. Enkilda täkter med förhöjda kloridhalter på grund av vägalt är ett problem om växt under åren. I förta hand bör Vägverket föräkra ig om att inkomna krav på erättning hantera på ett likvärdigt ätt i hela landet. Ytvatten De törta jöarna, Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren har mycket tora värden ekologikt, för fike och friluftliv och om drickvattenreur för en tor andel av Sverige befolkning. Det gäller ockå många mindre jöar och vattendrag. Det finn rik för att värdefulla ytvatten kada allvarligt av läckande farligt god. Flera törre vägar går i anlutning till dea jöar eller korar dera tillflöden. Vägtranportytemet påverkan på dea ytvattenreurer behöver med anledning av vattendirektivet utreda och tälla i relation till annan påverkan. Därefter kan behovet av åtgärder i vägtranportytemet bedöma och prioritera. Fyika hinder i vattendragen Fyika hinder i allmänhet påverkar förutättningarna för biologik mångfald i vattendragen. Vägtrummor om utgör vandringhinder är en väentlig del av denna påverkan. För att nå god

76 8 ekologik tatu i vattendragen enligt EG vattendirektiv måte problemen med mänklig påverkan i form av fragmentering rätta till. Viktigat är att all ny- och omläggning av vägtrummor gör rätt från början. Kunkap och utbildning behöv både inom Vägverket och för enkilda väghållare. För att nå god tatu behöv ockå ärkilda inater på det befintliga vägnätet i form av riktade fyika åtgärder. Arbetet med att ta bort vandringhinder bör amordna för att bli meningfullt å att längre vattenträckor frilägg i ett ammanhang. Planering, uppföljning och dokumentation Efterom vattenfrågorna inte alltid behandla tillräckligt utförligt i planeringproceen behöv en utveckling av vägledande dokument för vattenkyddfrågor i MKB. Målet är att uppnå optimala löningar med aveende på vattenkydd och miljönytta vid alla vägbyggnadåtgärder både för vatten om naturreur och om inlag i naturmiljön. Kunkapen om funktion och effekt av genomförda åtgärder är idag begränad. Det finn behov av forkning och utveckling för att vinna kunkaper om amhällekonomika effekter. Det finn ockå behov av rutiner för kontroll och uppföljning av genomförda kyddåtgärder inkluive rutiner för amverkan med berörda kommuner räddningtjänter om drift och beredkap. Utförda vattenkyddåtgärder om dammar, tätkikt, kantten och räcken behöver dokumentera med geografik koppling till exempel genom att det inför om obligatorik företeele i vägdatabanken (VDB) eller kommande nationell vägdatabank (NVDB). Verkamhetmål I tabell redovia mål om yftar till att inrikta Vägverket arbete med kydd av yt- och grundvatten med det nationella miljömålarbetet och andra omvärldkrav. I tabellen redovia målen för vad Vägverket ka göra, kopplingen till nationella miljömål, målår och vilka åtgärder i handlingplanen (tabell ) om huvudakligen anknyter till målet. I den efter följande texten bekriv målen mer utförligt. Tabell. Mål för Vägverket arbete med kydd av yt- och grundvatten och vattenmiljöer. De viktigate anknytningarna till handlingplanen åtgärder har pekat ut. Nr Mål för Vägverket verkamhet Vägtranportytemet påverkan på och riker för att allvarligt förorena de fyra tora jöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren och andra mycket värdefulla och årbara ytvatten ka kartlägga Påtaglig negativ påverkan av vägalt på tora vattentäkter, om Levande jöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljökvalitetmål Nationellt delmål Målår Anknytning till åtgärd Delmål Delmål 007 5, 6

77 9 förörjer mer än 50 peroner, ka minka och på ikt upphöra Yt- och grundvatten ka inte kada påtagligt av vägdagvatten från ny väg och väg om genomgått törre ombyggnad i tätort med ÅDT > Säkerheten vid tranporter med farligt god ka öka. Antalet olyckor om leder till läckage av farligt god ka på lång ikt nedbringa till 0. Målättning 00 är < 0 5 Mint 5 % av de värdefulla och potentiellt kyddvärda vattendragen ka vara åtgärdade med aveende på vandringhinder i form av vägtrummor. 6 Nationellt viktiga grundvattentäkter och grundvattenförekomter ka ha god tatu enligt EG vattendirektiv med aveende på diffua föroreningar från vägtrafiken och olyckor med farligt god Grundvatten av god kvalitetlevande jöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitetlevande jöar och vattendrag Levande jöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet 007 8, 0, 00,7 Delmål 00 0,, 8,0,. Vägtranportytemet påverkan på och riker för att allvarligt förorena de fyra tora jöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren och andra mycket värdefulla och årbara ytvatten ka kartlägga Målet har bakgrund del i EG ramdirektiv och del i det nationella miljökvalitetmålet om Levande jöar och vattendrag. För att uppnå målet måte vägtranportytemet påverkan på jöarna utreda. Den påverkan om ka utreda är del riken för att pill från olyckor med farligt god når jöarna direkt eller via tillflöden och del diffu påverkan från dagvattenföroreningar från vägar om har jöarna om lutrecipient. Effekter och konekvener av påverkan från vägtranportytemet ka överiktligt bedöma och tälla i relation till annan påverkan.. Påtaglig negativ påverkan av vägalt på tora vattentäkter, om förörjer mer än 50 peroner, ka minka och på ikt upphöra Målet har bakgrund i EG ramdirektiv, det nationella miljökvalitetmålet om Grundvatten av god kvalitet och Livmedelverket och Socialtyrelen riktvärden för alt i drickvattentäkter. Målet har anammat av Vägverket i alttrategin. Strategin omfattar bland annat ett kontinuerligt amarbete med SGU (Staten Geologika Underökning) aveende utvecklingen av tatuindikator 9, ett mått för uppföljning av målet. Livmedelverket och Socialtyrelen har ett teknikt riktvärde för klorid i drickvatten (Cl) på 00 mg/l. Överkridande av detta riktvärde förekommer framförallt i enkilda brunnar men även i törre vattentäkter förekommer höga halter. I täkter där rik finn att kloridhalten övertiger 00 mg/l och om förörjer fler än 50 peroner måte vägaltproblematiken löa. Inventeringar behöv för att kartlägga omfattningen av detta problem. Mått: Statuindikator 9, påverkan på kommunala vattentäkter aveende kloridjoner från vägalt.

78 0 För att uppnå målet behöver Vägverket fullfölja amarbetet med SGU angående måttet (tatuindikator 9) och inventering av tilltåndet i vattentäkter om förörjer > 50 peroner. För vattentäkter om har för hög althalt behöv en uppföljning av att alttrategin åtgärder är verkningfulla eller om det behöv ytterligare åtgärder.. Vägdagvattenproblematiken beakta å att yt- och grundvatten inte kada påtagligt vid ny- och törre ombyggnad av väg i tätort med ÅDT > Målet har bakgrund i de nationella miljökvalitetmålen om Grundvatten av god kvalitet och Levande jöar och vattendrag. De met trafikerade vägarna i tätorter bedöm bidra met till dagvattenförorening och till riker med föroreningar från farligt godtranporter. Vid planering och projektering av tarkt trafikerade vägar i tätorter ka därför vägen avvattning belya å att behovet av åtgärder kan bedöma. För att uppnå det behöv höjt medvetande och tydligare vägledning för vattenfrågor i MKB.. Säkerheten vid tranporter med farligt god ka öka. Antalet olyckor om leder till läckage av farligt god ka på lång ikt nedbringa till 0. Etappmålet 00 är < 0 Det ker varje år i torlekordningen 0 olyckor om leder till läckage av farligt god. Riken för pill av farligt god påverka av den allmänna olyckriken i vägtranportytemet för vilken ett ytematikt trafikäkerhetarbete bedriv med ambitiö målättning enligt nollviionen om fokuerar ytemutformarna anvar. Ett liknande ytematikt angreppätt bör introducera när det gäller pecifika faktorer för farligt godtranporter om till exempel krav på och uppföljning av fordon hållfathet, krav på förare utbildning, krav på vägarna utformning i känliga områden med hänyn till hur tankbilar kan kada vid avkörning, etc. Det långiktiga målet är att olyckor vid tranporter med farligt god i förta hand ka förebygga och i andra hand inte leda till läckage av farligt god. 5. Mint 5 % av de värdefulla och potentiellt kyddvärda vattendragen ka vara åtgärdade med aveende på vandringhinder i form av vägtrummor. Målet har bakgrund i del i det nationella miljökvalitetmålet Levande jöar och vattendrag och del i vattendirektivet krav på ekologik kvalitet. Det är vanligt att vägtrummor har utformat och lagt å att de utgör vandringhinder för fik och andra organimer. Det leder till en utarmning av den biologika mångfalden. För att återkapa den potential om gått förlorad genom fragmentering av vattendrag behöver bland annat fellagda trummor på vägnätet rätta till. Arbetet planera med utgångpunkt från de inventeringar och prioriteringar av potentiellt kyddvärda vattendrag om läntyrelerna ka göra. Som väghållare har Vägverket anvar för att nya trummor på det tatliga vägnätetinte utgör vandringhinder. Som ektoranvarig myndighet har man anvar för att påverka andra väghållare genom kunkaputveckling och föredömlig väghållning när det gäller livmiljöer i vatten. På via plater kan det finna behov av ärkilda åtgärder för att avhjälpa konflikter mellan vägar och djur om är ärkilt beroende av vatten, till exempel utter och groddjur. Eventuella åtgärder bör planera i amråd med kommunekologer och läntyrelerna naturvårdexperter.

79 6. Nationellt viktiga grundvattentäkter och grundvattenförekomter ka ha god tatu enligt EG vattendirektiv med aveende på diffua föroreningar från vägtrafiken och olyckor med farligt god Mot bakgrund av det nationella miljökvalitetmålet om Grundvatten av god kvalitet och vattendirektivet krav på kvantitet och kemik kvalitet måte vägtranportytemet påverkan äkra på en nivå om inte kadar mycket värdefulla grundvattenformationer. SGU har pekat ut de landet viktigate grundvattenreurer. I 0 av dea finn en konflikt med väg om alta. SGU kommer under 00 att bekriva dea grundvattenreurer amt bedöma påverkan från mänkliga aktiviteter, bland annat vägar. Målet bör preciera i amarbete med SGU. Handlingplan I tabellen redovia en handlingplan för Vägverket arbete med kydd av yt- och grundvatten under planperioden 00-0 (tabell ). Av tabellen framgår tid för genomförande, kopplingen till målen och den delproce om anvarar för genomförandet. I den efterföljande texten bekriv varje åtgärd något mer utförligt. Vägverket ka i amverkan med andra aktörer åtgärda felaktiga vägtrummor och andra vägrelaterade vandringhinder i vattendrag I amarbete med Räddningverket ta fram nya åtgärder för äkrare tranporter med farligt god Inventering och prioritering av de viktigate grundvattenreurerna enligt SGU klaning genomför i amarbete med SGU Genomförda vattentäktkydd inför om en obligatorik företeele i VDB 5 Reultatet av inventering enligt () lägg till grund för prioritering av miljöanpaad vinterväghållning och eventuellt andra åtgärder där kloridhalterna övertiger tatuindikator 9 (Salttrategin) 6 Gemenamma riktlinjer för erättning vid påverkan av vägalt i enkild vattentäkt. 7 Effekter av genomförda vattenkyddåtgärder (kotnad/nytta) utred genom Tabell. Övergripande handlingplan för Vägverket arbete med kydd av yt- och grundvatten under perioden De viktigate anknytningarna till verkamhetmålen har pekat ut. Delproceerna fulltändiga namn är DP) Fånga kundbehov, DP) Förbättra vägtranportytemet, DP) Erbjuda remöjligheter, DP) Stödja under rean. Nr Åtgärd Genom- Delproce Anknyt- förandeår ning till mål DP & DP DP 005 DP DP DP 005 DP DP

80 analy av incidenter med farligt god m m 8 En Vägverk publikation ta fram med innehåll motvarande VV Publ 995: & 98:06. Den nya publikationen ka ge effektivare vägledning till avvägning mellan miljönytta och kotnad och via hur fyrtegprincipen kan tillämpa på vattenkyddåtgärder 9 Kartläggning av vägtranportytemet påverkan på och riker för förorening av Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren och andra mycket värdefulla och årbara ytvatten. 0 Rutiner ta fram för att äkra drift- och underhåll av genomförda vattentäktkydd. Driftplan och beredkapplan upprätta i amverkan med kommunen Nationellt viktiga grundvattentäkter och grundvattenreurer kydda MKB-handboken och/eller temablad komplettera aveende konekvener och åtgärder för yt- och grundvatten och biologik mångfald i vattendrag; kontrollprogram, etc DP, DP 006 DP, DP DP. Vägverket ka i amverkan med andra aktörer åtgärda felaktiga vägtrummor och andra vandringhinder i avvattningområden Läntyrelerna kommer att peka ut värdefulla och potentiellt kyddvärda vattendrag. Vägverket ka om väghållare planera och genomföra åtgärder för att undanröja vandringhinder på det egna vägnätet. Det finn en färdigutvecklad metod om kan använda helt eller delvi. För att arbetet ka bli meningfullt behöver andra väghållare engagera (till exempel kogbolag) eller andra ägare till anordningar om utgör vandringhinder i ett vit vattendrag å att väentliga träckor i ett vattendrag kan frigöra i ett ammanhang. Läntyrelen, kommunerna, kogvårdtyrelen och kogbolag är exempel på tänkbara amarbetpartner likom även företrädare för portfike- och naturvårdintreen.. I amarbete med Räddningverket ta fram nya åtgärder för äkrare tranporter med farligt god Räddningverket är en tatlig myndighet om bland annat genom förebyggande åtgärder arbetar för att minka antalet olyckor och kapa ett äkrare amhälle. Räddningverket arbete bygger i tor utträckning på amverkan med andra. Åtgärden innebär att Vägverket initierar ett projektbaerat amarbete med Räddningverket med yfte att e över vad om kan göra och vilka tyrmedel om tår till bud för att ytterligare förebygga riken för olyckor om leder till läckage av farligt god.

81 . Inventering och prioritering av de viktigate grundvattenreurerna enligt SGU klaning genomför i amarbete med SGU Åtgärden yftar till att ta fram ett belutunderlag om viar vilka grundvattenreurer om ka prioritera för kyddåtgärder. Prioriteringen ka ke på nationellt nivå. Ny eller utvecklad metodik för prioritering behöver ta fram. Se åtgärd 9.. Genomförda vattentäktkydd inför om en obligatorik företeele i NVDB För att i framtiden behålla kunkapen om läge och omfattning på genomförda kyddåtgärder behöver dea rutinmäigt dokumentera tillamman med andra vägdata. 5. Reultatet av inventering enligt (åtgärd ) lägg till grund för prioritering av miljöanpaad vinterväghållning och eventuellt andra åtgärder där kloridhalterna övertiger tatuindikator 9 Åtgärden aver uppföljning av att alttrategin reulterar i mindre altpåverkan på vattentäkter. För att uppnå detta behöver ett ytem utveckla i amarbete med SGU för övervakning av vägaltpåverkan på vattentäkter om förörjer mer än 50 peroner. 6. Gemenamma riktlinjer ta fram för erättning vid påverkan av vägalt i enkild vattentäkt Ärenden om erättning till enkilda brunnägare om har drabbat av att vägaltkador hantera olika i olika delar av landet. Ärendehanteringen behöver analyera och centrala riktlinjer ta fram om töd för en mer enhetlig handläggning. 7. Effekter (kotnad/nytta) utred genom konekvenanaly av inträffade incidenter med farligt god där kyddåtgärder genomfört Ett FUD-projekt initiera med yfte att kartlägga den faktika nytta om hittill genomförda kyddåtgärder har reulterat i. Ett förta teg är en förtudie om yftar till att klargöra metodik och kartlägga tatitikt underlag med mera. Åtgärden bör genomföra i amverkan med Räddningverket. 8. En Vägverk publikation ta fram med innehåll motvarande VV Publ 995: & 98:06. Den nya publikationen ka ge effektivare vägledning till avvägning mellan miljönytta och kotnad och via hur fyrtegprincipen kan tillämpa på vattenkyddåtgärder Vägverket publikation 995: Yt- och grundvattenkydd bekriver kriterier för konekvenklaning av vattentäkter med aveende påverkan från vägar och teknik för att kydda vattentäkter. Vägverket publikation 98:06 Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka bekriver metodik för hantering av riker ur ett amhällekonomikt perpektiv. Den förtnämnda publikationen ger begränad vägledning för avvägning mellan kotnad och miljönytta. Den enare yftar jut till att vara behjälplig vid ådana avvägningar men är komplicerad och vår att tillämpa i praktik åtgärdplanering då den kräver indata om ofta inte finn tillgängliga. Det finn behov av en vägledande publikation om tar ett amlat grepp på de båda frågetällningarna, om tillhandahåller ett praktikt användbart töd för avvägning mellan kotnad och miljönytta och om beaktar de enate ca 0 åren erfarenheter av vattenkyddåtgärder om utfört i Vägverket regi.

82 9. Kartläggning av vägtranportytemet påverkan och riker för förorening i värdefulla ytvatten, till exempel Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Vägverket behöver för att följa upp vägtranportytemet påverkan i förhållande till mål (tabell ) fattälla metodik för, planera och genomföra de inventeringar och utredningar om behöv för kartläggningen. Kartläggningen yftar till att klargöra vägtranportytemet påverkan i relation till andra riker om underlag för en effektiv åtgärdplanering. I ett förta teg erfordra en projektplanering om gör nödvändiga avgränningar och precierar mål, tider, metodik och reurer för kartläggningen. Kartläggningen är en förutättning för det fortatta arbetet enligt vattendirektivet med åtgärdprogram för att nå god tatu. 0. Rutiner ta fram för att äkra drift- och underhåll av genomförda vattentäktkydd. Driftplan och beredkapplan upprätta i amband med kommunen Drift- och underhåll av genomförda vattentäktkydd har inte blivit föremål för någon amlad uppföljning och kvalitetäkring. En rutin behöver införa om äkertäller att åtgärderna tille och att räddningtjänt och eventuellt andra berörda aktörer har den information om behöv i händele av att en olycka med farligt god inträffar på en plat där en kyddåtgärd har intallerat. Det kan handla om ervice och intruktioner för avtängninganordningar i fördröjningmagain, inpektion och utbyte av oljeavkiljare eller förvaring av utrutning, etc. För att kyddåtgärder ka vara meningfulla kräv ockå att anvaret för drift- och underhåll är tydligt och klart precierat.. Nationellt viktiga grundvattentäkter och grundvattenreurer kydda Åtgärden aver genomförande av de åtgärder om följer av åtgärd. Åtgärdplaneringen ka bygga på de erfarenheter om hittill gjort av vattenkyddåtgärder inom Vägverket. Prioriteringen av åtgärder ka göra på nationell ba varför det är viktigt att med en tydlig central amordning av planeringproceen för grundvattenkyddåtgärder.. MKB-handboken och/eller temablad komplettera aveende konekvener och åtgärder för yt- och grundvatten och biologik mångfald i vattendrag; kontrollprogram, etc I dagen MKB er behandla vattenfrågor ofta inte tillräckligt utförligt. Åtgärderna 9 och 0 förvänta leda till att ny kunkap kommer fram om töd för tällningtagande till kyddåtgärder i vägprojekt. Därmed finn behov av och underlag för att utveckla vägledande dokument för vattenfrågor i MKB-proceen. I åtgärden ingår ockå de utbildning- och informationinater om kan behöva för att prida kunkap till målgruppen. Effekter Den förelagna trategin beräkna kota Vägverket ca 665 MKr under 0 år varav 650 Mkr är kotnader för genomförande av fyika åtgärder och övriga ca 5 Mkr är kotnader för olika typer av verkamhetutvecklingprojekt. Kotnadkattningen är mycket ungefärlig och bygger på bedömningar av kotnader för de åtgärder om redovia i handlingplanen. Skattningen omfattar inte Vägverket lönekotnader för egen peronal. Nyttan betår i vägtranportektorn bidrag till att uppfylla amhället miljömål för yt- och grundvatten. Det finn idag ingen allmänt vedertagen monetär värdering av de värden om kydda. Naturreuren vatten betingar givetvi enorma värden om drickvattenreur och om natur- och rekreationmiljö. Det är vårt att bedöma värdeförluten om Vägverket inte genomför en vattentrategin. Effekten kan inte enkelt beräkna.

83 5 Inriktningen fokuerar problem om behöver prioritera för att uppnå de nationella miljömålen. De förlagna åtgärderna kommer att använda om delmått på uppfyllelen av dea mål vid utvärdering ho Naturvårdverket och SGU. Detta kommer att underlätta Vägverket rapportering till de miljömålanvariga myndigheterna. Vägverket blir genom inriktningen väl förberett för att delta i det gemenamma arbetet med uppfyllandet av EG vattendirektiv. Kunkap om vattenmiljöpåverkan, metoder och kyddåtgärder ger Vägverket en bättre möjlighet att balanera omvärlden krav å att utförda åtgärder känneteckna av balan mellan kotnad och miljönytta. Åtgärder för bättre utnyttjande av befintlig väg i linje med fyrtegprincipen bidrar till att undvika ny påverkan på yt- och grundvatten. Trafikäkerhethöjande åtgärder på befintliga vägar minkar ockå riken för olyckor med läckage av drivmedel och farligt god. Det finn även andra ynergieffekter. Minkad altanvändning bidrar förutom till bättre vattenkydd ockå till minkad korroion. Vägverket förbud enligt interna förekrifter mot att använda kemik ogräbekämpning bidrar ockå till att undvika onödig vattenpåverkan. Litteratur. Vägverket 00. Miljöanpaad framkomlig vinterväg. Strategi för minkad altanvändning i vinterväghållningen.. Thunqvit, Eva-Lotta. 00. Etimating Chloride concentration in urface water and groundwater due to deicing alt application (avhandling vid avdelningen för mark och vattenreurlära, (CDU) KTH.. Vätternvårdförbundet Årkrift 00. Teoretik bedömning av emiioner från utombordmotorer i Vättern.. Rapport 77 Vätternvårdförbundet 00. Vägtrafikrelaterade föroreningar pridning till Vättern och de tillflöden. 5. Vägverket publikation 00:0. Vägdikena funktion och utformning, en bekrivning av multifunktionella diken. 6. SGU, rapporter och meddelande. Fördjupad utvärdering 00, grundvatten av god kvalitet. 7. Naturvårdverket 00. Uppföljning av miljökvalitetmålen. 8. Naturvårdverket De facto 00. Miljömålen når vi delmålen? 9. Naturvårdverket, handbok 00:6. Vattenkyddområde, handbok med allmänna råd. 0. Vägverket miljöprogram Ander Salomonon 00. Förenklad modell av funktionkontroll av reninganläggningar för vägdagvatten. Stockholm univeritet, examenarbete 0 poäng.. Rapport 65 Vätternvårdförbundet 00. Trafiken miljöbelatning på Vättern.. Lönngren, G., 00. Stad & Land nr 65. Vatten i dagen exempel på ekologik dagvattenhantering. Vägverket publikation 00:6. Mindre alt vid vattentäkter. 5. Vägverket publikation 00:. Dagvattenbelatning på jöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningkällor. 6. Livmedelverket förekrifter för drickvatten, SLVFA 00:0 7. Vägverket publikation 00:5. Miljökrav under byggtiden 8. Vägverket publikation 00:05. Vägverket Miljökrav vid upphandling av projekteringuppdrag och entreprenader

84 9. Lena Ojala, 000. Skydd av vattentäkter, grankning och ammantällning av Vägverket arbete. Uppala univeritet. 0. Europaparlamentet och rådet direktiv 000/60/EG om upprättande av en ram för gemenkapen åtgärder för vattenpolitik.. Vägverket publikation 000:85. Inriktningprogram för mark- och vattenfrågor i Vägverket.. Stefan Löfgren, Vägverket publikation 000:5. Vägaltet effekter på mark- och vattenkemi i må kogområden i ydötra Sverige.. Indutriell miljöteknik, Linköping Univeritet, rapport 999:. Flöden och förråd av miljökadliga ämnen i vägmiljön en ytemanalytik tudie. Vägverket publikation 999:68. Sjön Apen - Påverkan från en högtrafikerad motorväg 5. Centrum för Ekologik Dagvattenhantering Ekologik dagvattenhantering kunkapöverikt och program för kunkaputveckling 6. Vägverket publikation 98:06. Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka, hantering av riker med petroleumutläpp. 7. Vägverket publikation 98:009. Rening av Vägdagvatten preliminära råd vid dimenionering av enklare reninganläggningar 8. Staten Räddningverk Farligt God Rikbedömning vid tranport 9. Vägverket publikation 995:. Yt- och grundvattenkydd 0. SGI, Vägledning Rening av Vägdagvatten. VAV VA Fork Rpt nr Dagvattnet ammanättning.. VTI rapport nr 9, 99. Lennart Folkeon. Miljöeffekter av vägdagvatten. Naturvårdverket. 00. Naturvårdverket allmänna råd om vattenkyddområden (till 7 kap., och 5 miljöbalken); NFS 00:6. Vägverket publikation 00:80. Vägar och gator utformning. 5. Blomqvit, G., 00. De-icing alt and the roadide environment: Air-borne expoure, damage to Norway pruce and ytem monitoring, Doktoravhandling, Avdelningen för mark- och vattenreurer, Intitutionen för Anläggning och Miljö, (CDU) KTH. 6. Vägverket publikation 00:88. Vägdagvattendammar en underökning av funktion och reningeffekt 7. Vägverket publikation 98:008. Vägdikemaor. Provatagning, analy och omhändertagande. 8. Vägverket. Region Stockholm. RAP 00:07. Uppföljning av reningeffekten i Vägverket dagvattenanläggningar i Linnéaholm och vid Igelbäcken 9. Vägverket. 00. Allmän teknik bekrivning för vägkontruktion, ATB Väg ( 78.apx) 6

85

86 Vägverket Region Norr Box 809, 97 5 Luleå. vagverket.lul@vv.e. Telefon: Texttelefon: Fax: