Innehållsförteckning. Varför göra en naturdatabas? s 1. Mål. s 1. Tillvägagångssätt. s 1. Resultat av vårt arbete. s 5. Sammanfattning.

Transkript

1

2 Innehållsförteckning. Varför göra en naturdatabas? s 1 Mål. s 1 Tillvägagångssätt. s 1 Resultat av vårt arbete. s 5 Sammanfattning. s 6 Trädstruktur. bilaga 1

3 Rapport från 1 5 c, Degebergaskolan. 1 Varför göra en naturdatabas? Degebergaskolan ligger inbäddad i en underbar natur på Linderödsåsens sluttning. Året runt, månad efter månad följer vi årstidernas växlingar i naturen. Vi har tillgång till barr- och lövskog, en damm, Forsakarsbäcken, en vacker äng, Sockertoppen samt den fantastiska Forsakarsravinen. Vi är ofta ute och arbetar med olika områden eller bara upplever naturen som den är för dagen. Barnen är vana vid naturen och det var självklart för oss att välja just detta område när det blev aktuellt att arbeta med ITiS. Det var ett gyllene tillfälle att verkligen ta tag i saker som vi har funderat över tidigare. T.ex. att på ett enkelt och överskådligt sätt kunna registrera våra iakttagelser och delge varandra de kunskaper arbetet ger. Vårt spår består av ca 50 barn, 2 lärare, en förskolelärare och en fritidspedagog. Barnen är delade i två klasser, en 1-2:a och en 3-5:a. I spåret har vi tillgång till 6 datorer. Mål. Det övergripande målet att barnen skall tycka att det är roligt, intressant och lärorikt att arbeta i naturen tycker vi att vi har uppnått. Det har framgått av barnens utvärderingar under arbetets gång. Målet att tillsammans med barnen lägga upp en naturdatabas har vi också uppnått. Det finns nu en grundstruktur på naturhemsidan som vi kan vidareutveckla. (Sidan är inte utlagd än.) Vårt tredje mål var att ge barnen möjlighet att arbeta i ålderblandade grupper och det har vi gjort varje vecka. Tillvägagångssätt. Vi hade inga problem med att komma igång med vårt ITiS arbete eftersom vi är vana vid att samarbeta i arbetslaget. Vi började med att spåna lite tillsammans

4 2 om vad vi tyckte kunde vara intressant att arbeta med under våren. Vi kom fram till olika arbetsområden i närheten av skolan bl.a. Sockertoppen och dammen. Vi förklarade för barnen att vi skulle arbeta med naturen som tema tillsammans i åk 1-5 under våren. Vi bad barnen fundera över och komma med förslag på vad de skulle vilja arbeta med. Eftersom det skulle vara barnens arbete lät vi dem bestämma med undantag av det första deltemat som vi valde för att kunna komma igång. Detta tema var trädens knoppar/knoppisar (förklaring på vad knoppisar är hittar ni längre ner). Tillsammans med barnens förslag blev det en lista som kom att se ut så här: Knoppar/Knoppisar Fåglar Sockertoppen/Ängen Bäcken Småkryp Barnen har varit indelade i 8 grupper med barn från åk 1 till 5 med en gruppledare som har varit ett av de äldre barnen. Gruppledaren har haft ansvar för att alla saker de behövde till olika uppgifter fanns på plats, att uppgifterna blev klara och inlämnade, försöka fördela arbetet i gruppen mm. Vi inledde varje pass med en storsamling där vi diskuterade vad som skulle hända under dagen. Barnen har varit mycket aktiva i arbetet. Arbetssätten har varierat. De har lyssnat, läst, skrivit för hand och på datorn, arbetat praktiskt inne och ute och redovisat för varandra. Vi hade som mål att integrera flera ämnen och genom vårt arbetssätt har vi lyckats med detta. T.ex. svenska genom att skriva och diskutera, matte genom att mäta olika värden, bild genom att rita, måla, skapa och fotografera, lek och rörelse genom att vi har varit ute mycket i naturen. Vi hade även en tanke på att göra en natursång men barnen nappade inte på det. Barnen har under arbetets gång dokumenterat vad de har gjort och vad de har lärt sig genom att diskutera med varandra, skriva och fotografera. Detta har vi sedan lagt in på vår natursida på datorn. När vi kom tillbaka till skolan efter jul var vi väldigt ivriga att sätta igång med vårt ITiS projekt. Tyvärr var inte våren lika ivrig på att tränga undan vintern så

5 3 vi hann inte med allt vi hade planerat för vårterminen. Vi ville väldigt mycket i början men för barnens och vår egen skull var vi tvungna att slå ner på takten. Vårt mål var inte att hinna så mycket som möjligt utan att det vi gjorde blev bra och att barnen kände att de var delaktiga. Vi började i januari med knoppar/knoppisar *. Vid första tillfället gick vi en trädrunda där barnen skulle pricka in 8 träd som vi hade valt. Varje grupp fick var sitt träd som de sedan skulle följa under vårterminen. De hade lite uppgifter de skulle göra kring sitt träd bl.a. att ta kort med digitalkameran. När vi återsamlades på eftermiddagen kom några grupper med förslag om att de ville ta reda på mer om sitt träd. Så det fick bli nästa uppgift. Vi pratade kring trädet och funderade på vad som skulle vara intressant att ta reda på. Vi tyckte det var viktigt att alla grupperna hade samma frågeställningar att utgå ifrån så att det skulle gå att jämföra de olika träden. Nu följde en tid med intensivt arbete kring knoppisarna. De letade reda på fakta, skrev ner det de ville ha med, skrev in på datorn, valde bild från sin knopp som de vill ha med på datorn, ritade och målade ett knoppis halsband, valde en knoppis som de ville skulle representera gruppen och läggas in på datorn, ritade serier och skrev sagor om knoppisarna som de också läste för varandra och valde ut vad de ville lägga ut på sidan, tillverkade knoppisar av toarullar mm. Vi avslutade knoppisarbetet en kall februari dag. I 10 gradig kyla gick vi vår knoppis runda igen och nu kunde de flesta barnen namnen på alla knoppisarna och därmed också på träden. Utvärdering visade att de flesta barn tyckte att knoppisarbete var roligt och lärorikt. Det vi vuxna upplevde som det största problemet i början var att se till att alla var sysselsatta, att det fanns varierande uppgifter som alla kunde klara av både praktiska och teoretiska. *Knoppisar är ritade figurer där knoppens kännetecken framgår tydligt. Den har fått ett namn som är förknippat med knoppen t.ex. Violetta Al och Tvillingarna Lönn. Tvillingarna Lönn.

6 4 Nästa deltema i vårt projekt var Sockertoppen. Det är en stor kulle belägen bredvid skolan där barnen vistas ofta. Namnet Sockertoppen kommer från formen på kullen som liknas vid en sockertopp. Vi började med lite fritt tänkande kring Sockertoppen. De fick berätta hur de skulle beskriva Sockertoppen för någon som inte visste vad det var och som aldrig hade varit där. De berättade bl.a. om den karaktäristiska tallen på toppen, om alla stenarna som är lämningar sedan istiden och om djuren, både de små skalbaggarna och de lite större korna. Vi gick sedan upp på Sockertoppen och i barnens tankar fanns frågan de själva ställt; Hur har Sockertoppen kommit till? De fick också fundera över om de lade märke till något nytt som de inte tänkt på tidigare. Tillbaka i klassrummet skrev och ritade de ner sina funderingar. De hade förslag som det var en storm som bildade Sockertoppen, det har varit en vulkan, människorna har byggt den, havet har format den. Vi diskuterade tillsammans vad som egentligen hade bildat Sockertoppen och kom därmed in på Istiden. Barnen vill jobba mer med djuren och växterna på Sockertoppen men detta fick vi vänta med p.g.a. vädret. I stället inledde vi nästa tema som var fåglar. Vi valde ut fem fåglar som vi visste fanns omkring skolan, talgoxe, koltrast, rödhake, blåmes och stare. Vi inledde med att göra våra åtta grupper till fyra under de första passen. I varje grupp fanns en vuxen som hade ansvaret. Grupp 1 arbetade med fågelns anatomi. Grupp 2 jobbade med kikarövningar. I grupp 3 handlade det om att lära sig känna igen fåglarnas läte och i sista gruppen gick vi ut med inspelade fågelläten och försökte locka till oss fåglarna för att kunna se hur de betedde sig. Alla barnen fick delta i alla grupperna. Efter detta ansåg vi att alla hade lite förkunskaper för att kunna forska vidare. Barnen valde den fågeln de blivit mest intresserad av och tillsammans gjorde vi upp frågor som de skulle utgå ifrån för att kunna jämföra de olika fåglarna. Barnen sökte fakta både i böcker och på Internet och skrev sedan in detta på vår natursida. Vi valde att lägga in de mindre barnens texter för att vid senare tillfälle kunna utgå ifrån dessa och utveckla dem. Den praktiska uppgiften i fågeltemat var att tillverka en av dessa fåglar. Med hjälp av aluminiumfolie, gipsbindor och färg fick de själva skapa en fågel.

7 5 Efter några pass inomhus tyckte vi att det skulle vara skönt att komma ut i naturen igen. Vi var nu i slutet på mars men fortfarande lät våren vänta på sig. Vi tillbringade en dag i skogen där barnen fick små uppgifter bl.a. skulle de bygga en fågel av naturmaterial.vi gjorde se dan en liten paus från vårt ITiS arbete och firade påsk istället! Vecka 16 är vi tillbaka i skolan igen och ÄNTLIGEN ÄR VÅREN HÄR!!! Nu kunde vi börja undersöka Sockertoppen som vi fått vänta så länge med på grund av vädret. I samband med detta kunde vi också starta upp ett arbete kring ängen. Varje grupp markerade ut en kvadratmeter på Sockertoppen respektive ängen där de undersökte vilka och hur många växter och djur det fanns inom deras område. Detta utmynnade sedan i en diskussion kring vad som fanns på de olika ställena och varför växtligheten och djurlivet skilde sig åt. Vårterminens sista tema var bäcken. Fyra av grupperna undersökte djurlivet i bäcken. De håvade och artbestämde djuren. De hittade bl.a. neonöga vilket är ett tecken på att vattnet är friskt och rent! Det förekom också mängder av sötvattens märlor. Under tiden undersökte resterande fyra grupper vattnets ph värde, temperatur, strömningshastighet och djup en bit därifrån. De undersökte även hur miljön såg ut runt omkring bäcken. Barnen sparade sina mätvärden för att kunna jämföra med kommande år. Vårt sista deltema småkryp hann vi inte med p.g.a. tidsbrist. Resultat av vårt arbete. Vi valde att behålla de 8 grupperna konstanta under hela arbetet för de fungerade bra och vi ansåg därfö r inte att det fanns någon anledning att bryta grupperna. Vi har varit noga med att utvärdera efter varje pass så att barnen har kunnat känna sig nöjda. De har utvärderat i sin grupp vad som gick bra/dåligt och varför det gick som det gick. De flesta barnen har tyckt att det var roligt och de har arbetet flitigt under terminen. De upplever att de har lärt sig mycket och kommit varandra närmre. Barnen har varit med i processen hela tiden och sett hur arbetet växt fram efterhand som vi har lagt in deras arbete på vår natursida. Det var ohållbart att alla skulle vara med och bestämma utformningen av sidan men den har legat på datorerna så barnen har kunnat komma med förslag på förändringar.

8 6 Vi har valt att lägga upp vår natursida enligt följande; Eftersom ett av målen för vårt arbete vara att sammanställa elevernas arbeten till en databas började vi med att undersöka vilket program vi skulle använda. Vi fastnade slutligen för Frontpage eftersom det programmet redan fanns på vår skola. Ingen av oss hade någon erfarenhet av programmet. Vi köpte även in boken Frontpage i praktiken, Bonniers förlag. Nu följde en period där vi individuellt provade - undersökte programmet. Emellanåt kändes de t jobbigt för tiden vi hade på oss att komma in i programmet var kort. Att lagra elevernas arbeten blev nästa sak att ta itu med.mängden foton, texter och bilder ökade snabbt. Vi valde av säkerhetsskäl att lagra informationen på disketter samt i mappar på nätverket.under denna period diskuterade vi även hur strukturen på vår bas skulle se ut. Vi valde enenkel grundstruktur som skulle vara lätthanterlig och utbyggbar (bil 1 ). Det blev en stressig period för oss när vi började lägga in barnens arbete i basen. De producerade arbeten i en rasande takt. Inte sällan upplevde vi fenomen som inte fanns beskrivna i vår handbok. Frustrerande men lärorikt. Vi hade många diskussioner om textstilar, färger, bildplaceringar osv. Svårigheter vi har haft: Att hitta gemensam tid för att fortbilda sig i hur Frontpage fungerar. Vi trodde att vi skulle hinna mer, blev stressade. Hur skulle vi under arbetets gång kunna säkerställa en arbetskopia som alltid var aktuell och fräsch? Möjligheter vi ser: Barnen är fortfarande mycket positiva till att arbeta i naturen och fascinerade över att deras arbete finns i basen. En del elever har redan gett förslag på hur arbetet skall fortsätta. I det fortsatta arbetet kan barnen arbeta direkt i basen och utvidga, förändra och komplettera innehållet. Låta andra klassers/gruppers arbeten hitta sin plats i basen. Intressanta diskussioner om arbetsetik. Hur får man använda texter och bilder som redan finns på Internet? Den enskilde elevens önskan kontra gruppens om hur en sida ska utformas mm. Barnen kommer att få varsin CD skiva med resultatet. De har dessutom gjort ett eget häfte med sina alster. Natursidan finns även i pappersformat.

9 Sammanfattning. 7 Vi har under våren arbetat med naturen som vi brukar göra. Skilln aden har varit att vi har samlat det barnen har gjort på ett nytt sätt genom att barnen dokumenterar det även på datorn. Allt material i basen är producerat av eleverna. Vi valde att använda Frontpage som vi tycker har fungerat bra. Det tekniska, skapandet av basen har vi i arbetslaget ansvarat för. Vi ser detta arbete som en start på en växande och innehållsrik natursida som både vi själva och andra kan bidra till och ha nytta av i sitt arbete. När vi ser tillbaka på den gångna terminen är det dels vår fr ustration över våren som aldrig ville komma, dels barnens entusiasm och arbetsglädje framför allt när det gäller arbetet ute i naturen som vi minns. Den stora utmaningen för oss vuxna var att hitta en arbetsform som skulle fungera lika bra för 7 åringen so m för 11 åringen. Detta vållade också vissa problem, framför allt i början, innan alla kommit in i sin grupp och var trygga där. Vi insåg också vikten av att ha ett brett spektra med uppgifter att välja på så ingen var sysslolös. Gott om tid har man alltid ont om och det fick vi erfara. Så många tankar och idéer så lite tid. Det är framför allt tid för efterarbete för oss vuxna som vi hade behövt mycket mer av. Det är mycket man vill diskutera samt att dataarbetet är mycket tidskrävande. Med glädje kan vi konstatera att alla i arbetslaget upplevt lyckan att förstå ganska svåra, tekniska moment.vi ser med glädje fram mot vårt fortsatta arbete till hösten. Vi vet vi kan vi vill. 1-5 C Degebergaskolan Jan, Camilla, Ketty och Petra

10

11