Ansökan. Ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor (DNR )

Transkript

1 DNR MIUN 2014/476 Ansökan Universitets- och högskolerådet Box Stockholm Ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor (DNR )

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förutsättningar... 5 Mittuniversitetets regionala kontext... 5 Mittuniversitetets examensrätter... 6 Utbildningsupplägg och organisation... 6 Mål med försöksverksamheten... 6 Organisation och ledning av försöksverksamheten... 8 Mittuniversitetets modell för försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor... 8 Upplägg av försöksverksamheten med övningsskolor... 9 Hur skall övningsskolor och övningsförskolor väljas ut? Krav att uppfylla för övningsskolor och övningsförskolor Yrkesskickliga lärare i kurser i lärarutbildningen Säkerställande av att universitetets lärare följer och bidrar till studenternas utveckling under verksamhetsförlagd utbildning Forskningsanknytning av försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Uppföljning och dokumentation

3 Sammanfattning Mittuniversitetets ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor utgår från de angivna villkor för försöksverksamheten som uttrycks i förordningen om övningsskole- och övningsförskoleverksamhet samt de anvisningar för ansökan som uppställts av Universitets- och högskolerådet. I ansökan redovisas också de specifika förutsättningar som Mittuniversitetets lära-r och förskollärarutbildningar arbetar under, samt hur detta påverkar den modell övningskole- och övningsförskoleverksamhet som universitetet avser att bedriva. På längre sikt ser Mittuniversitetet det som självklart ur kvalitetssynpunkt, att alla verksamhetsförlagd utbildning i lärar- och förskollärarprogrammen skall göras vid en övningsskola. Det är också Mittuniversitetets bedömning att försöksverksamheten skall syfta till att efter den femåriga försöksperioden övergå i permanent verksamhet. Målen med försöksverksamheten kan sammanfattas i fyra punkter: 1. En kvalitetsutvecklings av lärar- och förskollärarutbildningarna i sin helhet liksom specifikt av den verksamhetsförlagda utbildningen 2. Utveckla och stärka den skolbaserade forskningen vilket stärker lärarutbildningens forskningsanknytning och skapar dynamisk miljö för mötet mellan forskning och dess överförande i praktik 3. Generera skolutveckling och kompetenshöjning i ett regionalt perspektiv utifrån övningsskolornas och övningsförskolornas roller som motorer i skolhuvudmännens kvalitetsutvecklingsarbete i samtliga skolor. 4. Bidra till kompetensförsörjning i skolor och förskolor i inlandskommunernas glesbygdsområden Mittuniversitetet avser att bedriva försöksverksamheten som projekt i samverkan med de skolhuvudmännen för övningsskolorna och övningsförskolorna och dessa skolors och förskolors ledningar. En styrgrupp bestående av ansvariga chefer för lärarutbildningen vid universitetet samt en partssammansatt projektledningsgrupp utgör ledning för projektverksamheten med ansvar också för uppföljning av projektet. Försöksverksamheten ses som en process där målet är att under femårsperioden försöka utforma en modell för övningsskole- och övningsförskolemodell anpassad till lärarutbildningar i liknande regionala kontext som Mittuniversitetet. Den modell universitetet ansöker för att bygga upp ser som särskilt viktigt att övningsskolorna och övningsförskolorna kan spridas inom den region i vilken 75% av våra studenter rekryteras. Ett sådant upplägg bidrar till skolutveckling i hela regionen och underlättar kompetensförsörjningen till skolor och förskolor också i glesbefolkade kommuner i de mindre inlandskommunerna. För att klara detta öppnar universitetet upp för en möjlighet att såväl ha övningsskolor och övningsförskolor i de mer tätbebyggda områdena i regionen, med en verksamhetsomfattning där varje skol- eller förskoleenhet för sig kan ta emot de volymer av studerande som följer av de krav universitetet ställer på verksamheten, som att flera skolor eller förskolor samverkar inom ramen för vad vi kallar övningsskole- eller övningsförskoleområde. Samma krav som gäller för skolor eller förskolor som ensamma utgör övningsskola eller övningsförskola ställs också på varje skolenhet som ingår i ett övningsskole eller övningsförskoleområde. 2

4 Mittuniversitetet avser att under femårsperioden nå en volym på försöksverksamheten som motsvarar 85% av grundlärarna respektive 80% av förskollärarna. Det innebär att fullt utbyggd deltar 885 studenter, 421 grundlärarstuderande och 464 förskollärarestuderande, i övningsskole- eller övningsförskoleverksamheten. Verksamheten kommer att byggas ut successivt med 3-5 övningsskolor eller övningsskoleområden och lika många övningsförskolor eller övningsförskoleområden per år. Efter 4-4,5 år skall verksamheten vara fullt utbyggd. Mittuniversitetet och skolhuvudmännen kommer gemensamt att upprätta kriterier som en skola eller förskola skall uppfylla, eller där satsningar skall göras för att uppfylla, för komma ifråga för deltagande i försöksverksamheten. Här ingår krav på skolornas och förskolornas ledning och organisation. Dessa är inte i detalj formulerade men kommer att inbegripa krav på skolledarnas kompetenser och aktiva medverkan i projektet, deltagande i skolledar och förskolechefsnätverk för erfarenhetsutbyte, organisatorisk flexibilitet och beredvillighet att anpassa verksamheten och lärarnas villkor så att de kan arbeta i enlighet modellerna för handledningsarbete seminarieverksamheter, systematiska kvalitetsarbete och andra aktiviteter som de förutsätts medverka i. Kriterier kommer också att utarbetas för att säkerställa undervisningens kvalitet vid dessa skolor och förskolor. Dessa kommer dels att utgå från resultat som enheterna uppvisar och andra indikatorer, men också fokusera på annat material som till exempel självvärderingar och kvalitets- och utvecklingsarbeten. Ett särskilt fokus kommer också att riktas mot just kvalitets- och utvecklingsarbetet. Med utgångspunkt i redan framtagna metoder för skolutveckling och utvecklandet av peer review - baserade system skall övningsskolor och övningsförskolor länkas samman för att utveckla varandra genom systematiska verksamhetsanalyser och dialog. För att säkerställa handledar täthet och handledarkompetens kommer krav att ställas på att all lärar och förskollärar personal vid övningsskolor eller övningsförskolor skall ha handledarutbildning och ingå i handledarteam. Detta stärker kvaliteten och ger kontinuitet för den studerande i handledningssituationen också om huvudhandledaren av någon anledning inte kan fullgöra sitt uppdrag. Varje student skall ha en huvudhandledare. Kraven kan sammanfattas som följer. Samtliga lärare och förskollärare i övningsskola eller övningsförskola skall uppvisa följade kompetens: Lärarlegitimation som svarar mot aktuell åldersgupp man undervisar, förskollärarexamen, fritidspedagogexamen eller grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem kortare introduktionsutbildning om verksamhetsförlagd utbildning Grundkurs om 7,5 hp i handledning För huvudhandledare ställs ytterligare krav i form av Minst 4 års yrkeserfarenhet av undervisning svarande mot aktuell åldersgrupp man undervisar Dessutom finns ambitionen att huvudhandledare skall genomgå en påbyggnadskurs 7,5 hp i handledning och vfu-bedömning 3

5 Inom ramen för försöksverksamheten kommer också att byggas ett system för tjänsteväxling mellan i första hand medverkande skolor och förskolor och universitetet. Genom denna skall skickliga yrkesverksamma lärare användas i undervisning inte bara i kurser inom verksamhetsförlagd utbildning utan också i teoretiska kurser i programmen. De skall utgöra bryggan mellan teoretiska ämnes- och ämnesdidaktiska studier och det praktiska överförandet och nyttogörandet av dessa kunskaper. Modellen skall också ge större möjligheter för universitetets lärare att bidra i handledningsseminarier och andra seminarieverksamheter för handledare. Mittuniversitetet avser också att vidareutveckla de idag upparbetade möjligheterna för universitetets lärare att följa studenterna genom såväl sin verksamhetsförlagda utbildning som utbildningen i sin helhet. Här kommer inte minst erfarenheter av pågående projekt med mentorskap och befintliga nätverksorganiserade verksamheter att tas till vara och byggas in i övningsskole- och övningsförskoleverksamheten. Mittuniversitetet har också ambitionen att till försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor knyta forskningsprojekt. Befintliga projekt kommer att styras mot övnigsskolorna och övningsförskolorna som miljöer för forskningen och med involverande av lärarna vid dessa skolor och förskolor i projekten. Beforskning av försöksverksamheten i sig ses också som ett viktigt område och som en del av uppföljningsarbetet av projektet. Utöver centrala avstämningar och uppföljningar avser Mittuniversitetet att avkräva projektet kontinuerlig avrapportering med en första delrapport efter 1,5 år, en andra delrapport efter 3 år samt en slutrapport. 4

6 Förutsättningar Mittuniversitetets ansökan om deltagande i försöksverksamhet med Övningsskolor och Övningsförskolor utgår ifrån de i förordningstexten såväl som i vägledningen för ansökan angivna villkoren för deltagande i försöksverksamheten. En annan utgångspunkt är de regionala sammanhang och övriga förutsättningar som vidhäftar Mittuniversitetets lärar- och förskollärarutbildning. Vi finner vi oss därför föranlåtna att i ett inledande avsnitt förklara dessa specifika förutsättningar och de tolkningar Mittuniversitetet gjort av förordning och vägledning för ansökan i syfte att skapa en övningsskole- övningsförskoleverksamhet som kan generera mervärden i ett vidare perspektiv i den region som huvudsakligen utgör vårt upptagningsområde. I samband därmed är det också angeläget att presentera de mål vi ser för verksamheten utöver det helt uppenbara att stärka kvaliteten i den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningarna och förstärka professionsanknytningen. Mittuniversitetets regionala kontext Den region från vilket 75% av Mittuniversitetets studenter på lärar- och förskollärarutbildningar rekryteras, Jämtlands- och Västernorrlands län samt Hälsingland, präglas av relativt små och glest befolkade kommuner samtidigt som det finns några större kommuner med större centralorter som Sundsvall, Östersund och Örnsköldsvik som de största. Detta skapar särskilda utmaningar för lärosätet vad gäller organisering av den verksamhetsförlagda utbildningen och samverkan med skolhuvudmän i regionen. Ur ett snävt lärarutbildningsperspektiv skulle den verksamhetsförlagda utbildningen kunna koncentreras till ett relativt fåtal kommuner där förutsättningar finns att ta emot våra volymer av lärarstudenter. Vår mångåriga erfarenhet ger dock vid handen att en sådan organisation ur ett samhällsperspektiv skulle skapa stora problem för de mindre kommunerna vad gäller rekrytering av kompetenta lärare och förskollärare till sina skolor. På några års sikt skulle en nära nog ohållbar situation uppstå i inlandskommunerna där svårigheterna med att upprätthålla hög kvalitet i skolornas och förskolornas verksamhet utvecklades till högoktanigt bränsle på avfolkningens brasa. Under de senaste 30 åren har Mittuniversitetet genomfört flera särskilda utbildningssatsningar för att stödja inlandskommunerna i försörjningen av utbildade lärare och förskollärare, där projektet LUGI (Lärarutbildning i glesbygd i Norrlands inland) kanske var det mest omfattande. Exempel på andra insatser är de satsningar som gjorts på utvecklande av distanspedagogik för lärar- och förskollärarutbildning. Det fördjupade engagemang och ansvar som lärosätet visat och tagit har lett till att mycket goda relationer utvecklats mellan lärosätet och skolhuvudmännen liksom skolhuvudmännen emellan i regionen. Det regionala utvecklingsnätverk som genom förordningskrav formaliserade vår tidigare etablerade samverkan utvecklas kontinuerligt och har också bibehållit sin formalisering även sedan förordningskravet togs bort. I denna samverkan ingår tjugu kommuner och Mittuniversitetet och den utgör grund för vår organisation av arbetet med verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen. En bidragande faktor till det goda samverkansklimatet är den förståelse som universitetet visat för de regionala och lokala utmaningarna och variationerna, samt beredvilligheten att samverka för att finna stöd och lösningar. Den verksamhetsförlagda utbildningens fördelning inom regionen har utgjort en viktig delkomponent i arbetet med att gemensamt arbeta för kompetensförsörjningen till skolorna i regionen och genom samverkanserfarenheterna i vårt regionala utvecklingsnätverk har också förståelsens för regionalpolitiska hänsyn vid fördelning av platser för verksamhetsförlagd utbildning varit stor från de större kommunernas och centralorternas sida. Erfarenheten ger vid handen att det är lättare för kommuner i glesbygd att rekrytera examinerade lärare och förskollärare som lärt känna en skola/kommun under sin verksamhetsförlagda utbildning än att rekrytera någon som aldrig besökt 5

7 kommunen. Av detta följer att en modell för övningsskolor och övningsförskolor måste klara av att hantera detta kompetensförsörjningsansvar som förvisso inte explicit är Mittuniversitetets att bära, men som vi å andra sidan i ett nationellt samhällsansvarsperspektiv heller inte bör eller kan undandra oss. Mittuniversitetets examensrätter Mittuniversitetet har examensrätt för Förskollärarutbildning, Grundlärare med inriktning mot Fritidshem, Grundlärare med inriktning mot Förskoleklass till årskurs 3, Grundlärare med inriktning mot årskurs 4-6 samt Ämneslärare årskurs 7-9 och Ämneslärare mot gymnasiet i ämnena Svenska, Historia, Samhällskunskap, Engelska, Kemi, Biologi och Fysik. De långa ämneslärarprogrammen har Mittuniversitetet, bland annat på grund av svårigheter att finna utrymme för dessa program inom ett för lärosätet starkt krympande takbelopp, ännu inte startat. Däremot bedrivs Kompletterande pedagogisk utbildning. På sikt räknar Mittuniversitetet med att utnyttja samtliga examensrätter för lärarutbildning, vilket också kommer att innebära att dessa program skall infogas i övningsskolemodellen. Vår ambition är att i händelse av ett uppgraderat antagningstal till våra utbildningar arbeta för en anpassning av platsbehoven vid övningsskolor och övningsförskolor. I ansökan om försöksverksamhet som nu är aktuell innefattas endast de idag aktiva programmen. Utbildningsupplägg och organisation All lärarutbildning vid Mittuniversitetet organiseras idag i form av en distans/campus modell. Denna innebär att studierna i stor utsträckning är distansbaserade. Varje termin samlas studenterna vid tre till fem veckolånga campussamlingar med huvudsak interaktiva undervisningsmoment samt examinationer. Under mellanperioderna kan studenterna via nätplattform ta del av föreläsningar, arbeta med uppgifter, förbereda redovisningar och examinationer. Under dessa perioder förekommer också uppgifter av fältstudiekaraktär. Den verksamhetsförlagda utbildningen görs under sammanhållna perioder om 5 eller 10 veckor. Placeringar av studenter görs i samråd mellan Mittuniversitetet och skolhuvudmännen och utgår ifrån studenternas önskemål. Att studenternas önskemål ges stort utrymme i denna process följer av att studierna har en distansuppläggning, vilket gör att studenternas bostadsort ofta inte sammanfaller med studieorten. Mittuniversitetets studenter är också i hög grad studenter som inte kommer direkt från gymnasiet utan väljer att utbilda sig i en senare fas i livet då man redan etablerat familj och inte är lika flyttningsbenägen som en ungdomsstudent kan vara. Med detta följer också ett accentuerande av behovet att anpassa övningsskole- eller övningsförskolemodellen till såväl målgrupp som distributionsformen för utbildningen. Mål med försöksverksamheten Mittuniversitetet ser, av kvalitetsskäl med utgångspunkt i att alla studenter skall ges en utbildning av hög kvalitet i alla delar så också i de verksamhetsförlagda utbildningsinslagen i våra professionsutbildningar samt därtill målet att ge likvärdig utbildning till alla våra studenter, det som självklart, att målet på lång sikt är att alla studenter skall genomföra all sin verksamhetsförlagda utbildning vid skolor med samma kvalitet som föreslås för övningsskolor. Vår bedömning är att försöksverksamheten efter femårsperiodens slut över går i permanent verksamhet och att det sannolikt också kommer att innebära att all verksamhetsförlagd utbildning i normalfallet görs vid övningsskolor och övningsförskolor. Därför är det med detta som ram som arbetet under försöksperioden kommer att bedrivas. 6

8 Den allt överskuggande målsättningen med försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor är att genom ett stärkande av studenternas professionsutveckling höja kvaliteten i lärar- och förskollärarutbildningen. Detta skall uppnås genom ett välutvecklat och nära samarbete mellan universitetet och skolhuvudmännen om lärar- och förskollärarutbildningarna såväl i utbildningarnas teoretiska kurser som i den verksamhetsförlagda utbildningen. Det är också en målsättning att till övningsskolorna och övningsförskolorna knyta så väl forsknings som utvecklingsprojekt. Primärt syftar detta inte till att göra dessa skolor till excellenta skolmiljöer. Snarare är syftet att dessa skollor och förskolor skall användas för att bedriva projekt för skolutveckling och skolforskning med det vidare syftet att finna kritiska framgångsfaktorer och modeller som kan tillämpas för att utveckla skolmiljöer generellt till högre excellens och lyfta elevernas prestationer. Övningsskolorna och övningsförskolorna blir på det sättet också i viss utsträckning en forskningsmiljö samtidigt som de utgör en avancerad utbildningsmiljö; en grund för dynamiska möten där praktiknära verksamhet och forskning möts genom att forskningsresultat prövas i praktisk omsättning och nya frågeställningar genereras ur praktikens vardag, och yrkesverksamma lärare involveras i forsknings och utvecklingsarbeten. Ytterligare en målsättning är att det utvecklade samarbetet mellan universitetets forskare och lärare och de lokala lärarutbildarna, eller om man så vill handledarna, skall bidra till tydligare fokus riktas inte bara mot ämnesdidaktik och utvecklandet av dessa fält utan också mot handledande som arbetsmetod och rollen som handledare. Utifrån de tidigare beskrivna förutsättningarna finns också ett mål som knyter an till det regionpolitiska ansvaret för kompetensförsörjning. Vår försöksverksamhet syftar i detta avseende till att finna en modell som stimulerar och bidrar till skolutveckling och förbättrade resultat i alla skolor och förskolor, inte bara de utvalda övningsskolorna och övningsförskolorna. Genom att övningsskolorna och övningsförskolorna ges rollen som centra med andra skolor och förskolor som anknutna satelliter som bjuds in att delta i de pedagogiska, didaktiska och ämnesdidaktiska diskussionerna, ta del av forsknings- och utvecklingsarbeten såväl i pågående fas som i dess resultat kan övningsskolorna och övningsförskolorna bli motorer i huvudmännens kvalitetsutvecklingsarbete. I det regionalpolitiska perspektivet ligger också målsättningen att fortsatt bidra till skolhuvudmännens kompetensförsörjning till skolor också i glesbygdsområden genom en övningsskole- och övningsförskolemodell med fokus på kvalitet och där kvantitet inte ses som en oundgänglig förutsättning för att nå hög kvallitet. Sammanfattningsvis kan målsättningen summeras i följande punkter: 5. En kvalitetsutvecklings av lärar- och förskollärarutbildningarna i sin helhet liksom specifikt av den verksamhetsförlagda utbildningen 6. Utveckla och stärka den skolbaserade forskningen vilket stärker lärarutbildningens forskningsanknytning och skapar dynamisk miljö för mötet mellan forskning och dess överförande i praktik 7. Generera skolutveckling och kompetenshöjning i ett regionalt perspektiv utifrån övningsskolornas och övningsförskolornas roller som motorer i skolhuvudmännens kvalitetsutvecklingsarbete i samtliga skolor. 8. Bidra till kompetensförsörjning i skolor och förskolor i inlandskommunernas glesbygdsområden 7

9 Organisation och ledning av försöksverksamheten Det har redan i förarbetet till ansökan varit en självklar utgångspunkt att försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor är ett gemensamt intresseområde för universitetet och skolhuvudmän och därför bäst organiseras som ett gemensamt projekt. Styrgrupp för projektet utgörs av Samverkansorganet för lärarutbildningarna, i vilket avdelningschefer för avdelningar med verksamhet i lärarutbildnings- och förskollärarutbildningsprogrammen ingår under ledning av en Vice dekan. Detta ger försöksverksamheten en direkt förankring såväl mot fakultetsnivå som mot de avdelningar som ansvarar för lärutbildningarna. Till denna grupp adjungeras också den studierektor som idag har övergripande ansvar för alla verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarprogrammen. För operativ ledning av projektet inrättas en projektledningsgrupp. I denna ingår ordförande i Samverkansorganet för lärarutbildningarna, Studierektor med ansvar för Verksamhetsförlagd utbildning, projektledare för försöksverksamheten, en representant från vardera av tre lärarutbildningsavdelningarna, två representanter för skolhuvudmännen samt en studeranderepresentant. En projektledare utses som leder och organiserar verksamheten och ansvarar för kontakterna med skolledningar samt implementering av försöksverksamhetsmodellen. Vidare ansvarar projektledaren för återkoppling av erfarenheter under försöksverksamhetens gång för anpassningar av den fortsatta verksamheten. Skolledningen på varje övningsskola och övningsförskola eller skolledningarna inom ett övningsskole- övningsförskoleområde utser en lokal projektledare som ansvarar för mottagandet och placering av studenter hos handledare. Projektledningsgruppen ansvarar också för att organisera informationsspridning, planering av projektets olika genomförande faser och avstämningsmöten för projektet. Till projektledningen ges också administrativt stödutrymme från fakultetsadministratörer och administratörer knutna till organisationen för verksamhetsförlagd utbildning. Försöksverksamheten följs också av det Regionala utvecklingsnätverket och dess kanaler direkt till samtliga skolhuvudmän. Genom att ordföranden i nätverket är samma vice dekan som också leder projektets styrgrupp och projektledningsgrupp finns en nära och stark relation mellan skolhuvudmännen, universitetets linjeorganisation och kollegiala organ och försöksverksamhetsprojektet. Mittuniversitetets modell för försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Inledningsvis finns skäl att betona att den nedan följande plan för försöksverksamheten med nödvändighet måste ses mer som ramverk än som en fastlagd plan. Det handlar mer om att ange strukturer för en utvecklingsprocess där målet är ett färdigt koncept för övningsskole- och övningsförskoleverksamhet. Under de fem åren försöksverksamheten pågår kommer erfarenheter att göras och nya goda idéer att födas som kommer att leda till omprövningar av tidigare tankegångar och omprioriteringar i verksamheten. I det avseendet är försöksverksamheten att betrakta som ett dynamiskt utvecklingsarbete i samverkan mellan universitetet och skolhuvudmännen. Den förhållandevis korta tid som stått lärosätet till förfogande att utarbeta ansökan, talar också för att vårt sätt att se på försöksverksamhetsperioden delas av UHR och utbildningsdepartementet. 8

10 Mittuniversitetet vill också betona att arbetsprocessen för utarbetandet av ansökan präglats av den höga samverkansambition som lärosätet har visavi skolhuvudmännen. Trots den korta ansökningstiden har samverkansmöten hållits med representanter för de skolhuvudmän med vilka Mittuniversitetet idag har avtal om verksamhetsförlagd utbildning, där grunddragen i den modell som presenteras nedan tagits fram. Upplägg av försöksverksamheten med övningsskolor Mittuniversitetets försöksverksamhetsmodell bygger på att övningsskolorna och övningsskolorna skall fördelas inom den region med vilken Mittuniversitetet idag har avtal om verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter. Grundtanken är att genom en sådan organisation bidra till kompetensförsörjning vad gäller lärare och förskollärare i hela den region som utgörs av Jämtlands län, Västernorrlands län och Hälsingland, samtidigt som övningsskolorna och övningsförskolorna genom en geografisk spridning skall utgöra motorer för kvalitetsutveckling i skolor och förskolor i hela regionen. Det är också viktigt för vår förskollärar- och lärarutbildning, som är uppbyggd som en campus-distans utbildning med koncentrerade utbildningsveckor då studenterna befinner sig på universitetet för seminarier, föreläsningar, tentamen m m, att vi kan erbjuda kvalificerad verksamhetsförlagd utbildning inom hela regionen. Många av Mittuniversitetets lärar- och förskollärarstuderande tillhör inte kategorin ungdomsstudenter utan befinner sig i en senare fas i livet då det inte är lika lätt att bedriva studier i reguljär campusbaserad form. Tillika är det också i denna grupp som de studenter återfinns, som utifrån bostadsort efter sin examen sannolikt söker lärartjänster i glestbefolkade kommuner i inlandet. Mittuniversitetet ser det därför som en nödvändighet att utveckla ett koncept som både inrymmer övningsskolor med kapacitet att ta emot många studenter under varje period av verksamhetsförlagd utbildning men också klarar att ge mindre skolor och förskolor möjlighet att i samverkan utgöra övningsskole- eller övningsförskoleområde för att uppnå en kritisk massa för dynamiska pedagogiska och ämnesdidaktiska seminarier med en grupp av erfarna handledare. Övningsskolor Grundlärare F-3, 4-6 och Fritidshem För att komma ifråga som övningsskola eller övningsskoleområde för grundlärarutbildning skall skolan ha möjlighet att ta emot samtliga tre kategorier av lärarstudenter. Utbildningsvolymen av grundlärare är tämligen begränsad. Därför krävs att studenter från olika grundlärarprogram har placering vid samma övningsskoleenhet eller övningsskoleområde, för att svara upp mot villkoret om en hög koncentration av studenter vid varje skola. Detta skapar möjligheter för studenterna att i mindre grupper ha examensspecifika seminarier med handledare och handledarteam liksom att i större grupper diskutera pedagogiska och didaktiska frågor av gemensam karaktär för samtliga grundlärarkategorier. Varje övningsskola skall kunna ta emot minst 3 och upp till 6 studenter per program under samma period av verksamhetsförlagd utbildning. Den sammantagna volymen lärarstudenter per enhet kommer därmed att ligga mellan 9 och 18 studenter. Handledning Studenterna tilldelas en huvudhandledare men har också handledningsseminarier tillsammans med ett handledarteam som utgörs av biträdande handledare och annan handledarutbildad lärarpersonal vid övningsskolan. Utöver de fördjupande handledarsamtal som huvudhandledare och student har utgörs handledningen också av seminarier i handledarteam. Under vfu-perioden hålls regelbundna seminarier i handledningsgrupp. Vid dessa seminarier diskuteras och kommenteras lärarstudenternas utförda aktiviteter utifrån den VFU-bedömningsmatris som idag används för verksamhetsförlagd 9

11 utbildning. Samtliga fyra temaområden, relationell och kommunikativ förmåga, ledarskap, didaktisk förmåga och förmåga att reflektera over professionen, som planen anger skall behandlas vid var sitt handledningsseminarium. Vid dessa seminarier eller i de fördjupade handledningssamtalen bestäms också, utifrån bedömningsområdena, uppgifter som den studerande skall genomföra fram till nästa handledningsseminarium. Här finns också möjligheter för studenterna att kommentera eller ställa frågor till handledarna utifrån det man iakttagit i handledarnas undervisning eller undervisningsrelaterade verksamhet. Vid minst ett av dessa tillfällen deltar också lärare från Mittuniversitetet. Seminarier Inom respektive övningsskola eller övningsskoleområde anordnar handledarna, under varje vfuperiod ett gemensamt professionsutvecklande seminarier med lärarstuderande, handledargrupper, särskilt inbjudna förstelärare samt lärare från Mittuniversitetet. För lärare vid övningsskola eller övningsskoleområde erbjuder Mittuniversitetet också pedagogiska och ämnesdidaktiska seminarier för handledare. Seminarierna är gemensamma för lärare från flera övningsskolor eller övningsskoleområden. Till dessa inbjuds också handledare från skolor som finns i övningsskolornas närhet, men som inte är övningsskolor. Verksamheten skall bygga på kontinuitet och är en del av såväl kvalitetsarbetet i skolorna som en del i kompetensutvecklingen av handledarna. Hur frekvent dessa seminarier kan anordnas är beroende av resurs och undandrar sig i nuläget en säker bedömning. Ambitionen är att de hålls varje termin. Fältstudiearbeten I mittuniversitetets lärar- och förskollärarutbildningar ingår också som obligatoriska inslag fältarbetsstudier i kurser som inte är VFU-kurser. Dessa har organiserats så att studenterna för att genomför uppgifterna söker upp de skolor eller förskolor där de haft VFU-placering. Med en uppbyggd övningsskole- och övningsförskoleorganisation kan dessa fältstudier knytas till dessa övningsskolor eller övningsförskolor. Fältstudiearbetena blir då ytterligare en del av den förtätning av kontaktytorna mellan de lokala lärarutbildarna och lärarna vid universitetet genom den samverkan som förutsätts i såväl fältstudieuppgifterna utformning som utförande. Examinationsanknuten verksamhet Under varje VFU-period hålls också trepartssamtal enligt tidigare etablerad modell Utbildningssamverkan Utöver detta organiseras arbetet med kursplanering för vfu-kurser inom lärarutbildning så att universitetets lärare tillsammans med handledare från övningsskolor och utvalda förstelärare samt lärarstuderande arbetar med kursplaneutveckling, bedömningskriterier och metoder samt genomförande av kursen. Också för detta finns idag en modell att utgå ifrån och vidareutveckla. Till utbildningssamverkan hör också en modell för tjänsteväxling, genom vilken skickliga yrkesverksamma lärare undervisar inte bara i kurser i verksamhetsförlagd utbildning utan också i teoretiska kurser. Syftet är att de med sin breda yrkeserfarenhet skall utgöra en brygga som länkar samman ämnesstudier och ämnesdidaktiska teorier med konkretisering i den praktiska undervisningssituationen. En modell för hur en sådan tjänsteväxling kan åstadkommas skall med start hösten 2014 utvecklas i samverkan med skolhuvudmännen. 10

12 Volym Till vart och ett av de tre grundlärarprogrammen antas studenterna en gång per år. Volymmässigt kommer antagningstalen under försöksperioden att uppgå till 45 studenter för Grundlärare F-3, 30 studenter Grundlärare 4-6 och 30 studenter Grundlärare med inriktning mot fritidshem. Det sammantagna antalet studenter på respektive program beräknas till: Program Totalt antal studenter Antal HST Grundlärare F Grundlärare Grundlärare Fritidshem Totalt antal studenter /HST Det finns idag inga centrala direktiv som styr hur den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall spridas över utbildningstiden. Vid Mittuniversitetet ser, för Grundlärarprogrammen denna fördelning ut som följer: Program Termin 2 termin 4 Termin 5 Termin 7 Grundlärare F-3 7,5 hp 7,5 hp 15 hp Grundlärare 4-6 7,5 hp 7,5 hp 15 hp Grundlärare Fritidshem 7,5 hp 15 hp 7,5 hp Mittuniversitetets ambition är att under försöksverksamhetsperioden uppnå målet att 85% av studenterna gör 75% av den verksamhetsförlagda utbildning vid övningsskola. Av ovanstående redovisning och bifogade utbildningsplaner framgår att verksamhetsförlagd utbildning i grundlärarprogrammen F-3 och 4-6 fördelas med 7,5 hp i termin 2, 7,5 hp i termin 4 och 15 hp i termin 7 medan den verksamhetsförlagda utbildningen i grundlärarprogrammet för fritidshem fördelas med 7,5 hp i termin 2, 15 hp i termin 4 och 7,5 hp i termin 5. Vår bedömning är att det är viktigt att studenterna redan vid sin första verksamhetsförlagda utbildning får möta skickliga lärare som handledare med god kompetens att bedöma studenterna utifrån yrkesrollen. Vidare bedömer vi att det är av stor vikt att studenterna under sin längre sammanhängande verksamhetsförlagda utbildning i termin 7 respektive 4, får vägledning av kvalificerade handledare. Utifrån ovanstående volymredovisning och fördelning av verksamhetsförlagdutbildning som skall göras vid övningsskola eller övningsskoleområde, kan en grov beräkning av behov av VFU-platser vid övningsskola eller övningsskoleområde göras enligt följande fördelning: Program studentvolym (85%) studenter i ÖS-vfu (85%) Platser ÖS HT Platser ÖS VT G F G G Fritidshem Summa Det totala antalet deltagande grundlärarstudenter beräknas till 421. Av dessa gör 176 studenter årligen verksamhetsförlagd utbildning vid övningsskola, vilket vi bedömer utgöra ett behov av 8-12 övningsskolor /övningsskoleområden för grundlärarutbildningarna F-3, 4-6 och Fritidshem. 11

13 Utbyggnadstakt Utifrån de samtal som förts med skohuvudmännen kommer försöksverksamheten att byggas ut successivt. Med start under höstterminen 2014, egentligen så snart beslut föreligger om beviljande att medverka i försöksverksamheten, kommer projekt och arbetsgrupper att tillsättas för att utveckla kriterier, planera övningsskoleverksamhetens innehåll och genomförande så väl vad gäller universitetets åtaganden som övningsskolornas. Vidare startas vid de skolor som universitetet och huvudmännen överenskommer om att utveckla för att uppnå kriterierna utbildningsinsatser för personal. Parallellt med detta påbörjas också samtal med skolledare om organisationsanpassningar för att skapa utrymme för försöksverksamheten. Med hänsyn till att det planeringsmässigt kan vara svårt att ställa om verksamhet redan till höstterminen 2014 beräknas de första övningsskolorna eller övningsskoleområdena komma igång från vårterminen En utvecklingstakt med 3-5 övningsskolor per termin bedöms realistiskt att klara av att hantera såväl utifrån lärosätets situation som utifrån huvudmännens. Det innebär att behovet av övningsskolor eller övningsskoleområden kommer att vara uppnått inom fyra och ett halvt år från start. Övningsförskolor För att komma ifråga som övningsförskola eller övningsförskoleområde för förskollärarutbildning skall förskolan ha möjlighet att ta emot en större grupp av studerande. Utbildningsvolymen av förskollärare är betydligt större än den för grundlärare. Här är problemet snarast att förskolornas storlek sätter gränser för hur många studenter som kan göra verksamhetsförlagd utbildning samtidigt vid en enhet. Utifrån samtal med huvudmännen framstår det som att övningsförskoleområdesmodellen med flera förskolor, som var och en svara upp mot ställda kvalitetskrav, som tillsammans utgör övningsförskoleområde. Vår strävan är att skapa möjligheter för studenterna att, förutom i mindre grupper ha seminarier med handledare och handledarteam också erbjuda möjligheter att i större grupper diskutera pedagogiska och didaktiska frågor av gemensam karaktär. Varje övningsförskola eller övningsförskoleområde skall kunna ta emot minst 5 och upp till 15 studenter under samma period av verksamhetsförlagd utbildning. Handledning Studenterna tilldelas en huvudhandledare men har också handledningsseminarier tillsammans med ett handledarteam som utgörs av biträdande handledare och annan handledarutbildad förskollärarpersonal vid övningsförskolan.. Utöver de fördjupande handledar samtal som huvudhandledare och student har utgöra handledningen också av seminarier i handledarteam. Under vfu-perioden hålls regelbundna seminarier i handledningsgrupp. Vid dessa seminarier diskuteras och kommenteras förskollärarstudenternas utförda aktiviteter utifrån den VFU-bedömningsmatris som idag används för verksamhetsförlagd utbildning. Samtliga fyra temaområden, relationell och kommunikativ förmåga, ledarskap, didaktisk förmåga och förmåga att reflektera över professionen, som planen anger, skall behandlas vid var sitt handledningsseminarium. Vid dessa seminarier bestäms också, utifrån bedömningsområdena, uppgifter som den studerande skall genomföra fram till nästa handledningsseminarium. Här finns också möjligheter för studenterna att kommentera eller ställa frågor till handledarna utifrån det man iakttagit i handledarnas undervisning eller undervisningsrelaterade verksamhet. Vid minst ett av dessa tillfällen deltar också lärare från Mittuniversitetet. 12

14 Seminarier Inom respektive övningsförskola eller övningsförskoleområde anordnar handledarna, under varje vfu-period ett gemensamt professionsutvecklande seminarium med lärarstuderande, handledargrupper, särskilt inbjudna förstelärare samt lärare från Mittuniversitetet. För lärare vid övningsförskola eller övningsförskoleområde erbjuder Mittuniversitetet också pedagogiska och ämnesdidaktiska seminarier för handledare. Seminarierna är gemensamma för lärare från flera övningsförskolor eller övningsförskoleområden. Till dessa inbjuds också handledare från förskolor som finns i övningsförskolornas närhet, men som inte är övningsförskolor. Verksamheten skall bygga på kontinuitet och är en del av såväl kvalitetsarbetet i förskolorna som en del i kompetensutvecklingen av handledarna. Hur frekvent dessa seminarier kan anordnas är beroende av resurs och undandrar sig i nuläget en säker bedömning. Ambitionen är att de hålls varje termin. Examinationsanknuten verksamhet Under varje VFU-period hålls också trepartssamtal enligt tidigare etablerad modell Utbildningssamverkan Utöver detta organiseras arbetet med kursplanering för vfu-kurser inom förskollärarutbildning så att universitetets lärare tillsammans med handledare från övningsförskolor och utvalda förstelärare samt förskollärarstuderande arbetar med kursplaneutveckling, bedömningskriterier och metoder samt genomförande av kursen. Också för detta finns idag en modell att utgå ifrån och vidareutveckla. Till utbildningssamverkan hör också en modell för tjänsteväxling, genom vilken skickliga yrkesverksamma förskollärare undervisar inte bara i kurser i verksamhetsförlagd utbildning utan också i teoretiska kurser. Syftet är att de med sin breda yrkeserfarenhet skall utgöra en brygga som länkar samman ämnesstudier och ämnesdidaktiska teorier med konkretisering i den praktiska undervisningssituationen. En modell för hur en sådan tjänsteväxling kan åstadkommas skall med start hösten 2014 utvecklas i samverkan med skolhuvudmännen. Volym Till förskollärarprogrammet antas studenter två gånger per år. Volymmässigt beräknas antagningstalen under försöksperioden uppgå till 70 studenter vid antagning vårtermin och 75 studenter vid antagning hösttermin. Det sammantagna antalet studenter på programmet beräknas enligt följande: Program Totalt antal studenter Antal HST Förskollärare Det finns idag inga centrala direktiv som styr hur den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall spridas över utbildningstiden. Vid Mittuniversitetet ser, för Grundlärarprogrammen denna fördelning ut som följer: Program Termin 2 termin 4 Termin 5 Termin 6 Förskollärare 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 13

15 Mittuniversitetets ambition är att under försöksverksamhetsperioden uppnå målet att 80% av studenterna gör 75% av den verksamhetsförlagda utbildning vid övningsskola. Av ovanstående redovisning och bifogad utbildningsplan framgår att verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarprogrammen fördelas med 7,5 hp i termin 2, 7,5 hp i termin 4, 75 hå i termin 5 och 7,5 hp i termin 6. Vår bedömning är att det är viktigt att studenterna redan vid sin första verksamhetsförlagda utbildning får möta skickliga lärare som handledare med god kompetens att bedöma studenterna utifrån yrkesrollen. Vidare bedömer vi att det är av stor vikt att studenterna under sin sista verksamhetsförlagda utbildning i termin 6, får vägledning av kvalificerade handledare. Därutöver görs också verksamhetsförlagd utbildning under termin 4 vid övningsförskola eller vid förskola inom ett övningsförskoleområde. Utifrån ovanstående volymredovisning och fördelning av verksamhetsförlagdutbildning som skall göras vid övningsförskola eller övningsförskoleområde, kan en grov beräkning av behov av VFUplatser vid övningsförskola eller övningsförskoleområde göras enligt följande fördelning: Program studentvolym (80%) studenter i ÖS-vfu (80%) Platser ÖS HT Platser ÖS VT Förskollärare Det totala antalet deltagande förskollärarstudenter beräknas till 464. Av dessa gör 348 studenter årligen verksamhetsförlagd utbildning vid övningsförskola eller övningsförskoleområde. Då perioderna ligger mer utspridda och överlappning av placeringar under samma tidsperiod inte blir så betungande kommer platsbehovet att vara något lägre än det antal studenter som gör verksamhetsförlagd utbildning. Utifrån detta bedömer vi att det finns behov av behov av ca 15 övningsförskolor eller övningsförskoleområden. Utbyggnadstakt Utifrån de samtal som förts med skohuvudmännen kommer försöksverksamheten att byggas ut successivt. Med start under höstterminen 2014, egentligen så snart beslut föreligger om beviljande att medverka i försöksverksamheten, kommer projekt och arbetsgrupper att tillsättas för att utveckla kriterier, planera övningsförskoleverksamhetens innehåll och genomförande så väl vad gäller universitetets åtaganden som övningsförskolornas. Vidare startas, vid de förskolor som universitetet och huvudmännen överenskommer om att utveckla för att uppnå kriterierna, utbildningsinsatser för personal. Parallellt med detta påbörjas också samtal med förskolechefer om organisationsanpassningar för att skapa utrymme för försöksverksamheten. Med hänsyn till att det planeringsmässigt kan vara svårt att ställa om verksamhet redan till höstterminen 2014 beräknas de första övningsförskolorna eller övningsförskoleområdena komma igång från vårterminen En utvecklingstakt med 3-5 övningsförskolor per termin bedöms realistiskt att klara av att hantera såväl utifrån lärosätets situation som utifrån huvudmännens. Behovet av övningsförskolor eller övningsförskoleområden skall vara täckt inom fyra och ett halvt år från start. Hur skall övningsskolor och övningsförskolor väljas ut? Mittuniversitetets modell för försöksverksamheten utgår ifrån kvalitet i verksamheten. Det innebär att övningsskolor och övningsförskolor väljs ut utifrån uppsatta kriterier. En inbjudan skickas till samtliga skolhuvudmän att inkomma med förslag på skolor och förskolor vars verksamhet antingen redan uppfyller de uppsatta kriterierna eller där skolhuvudmannen är beredd att göra satsningar för att enheten skall utvecklas så att målen uppfylls och där skolledning och lärarpersonal är villiga att 14

16 medverka i utvecklandet av övningsskole- eller övningsförskolekonceptet. Utifrån anmälningarna förs en diskussion med skolhuvudmännen och med skolledningen eller ledning för förskolan om varje föreslagen skola eller förskolas verksamhet, organisation, pedagogiska grundsyn och kvalitets och utvecklingsarbete. I urvalsprocessen kommer att beaktas att uppsättningen av övningsskolor och övningsförskolor uppvisar variation såväl vad gäller förutsättningar för verksamheten, dess organisation och ledning som dess verksamhet. Kontakter har också tagits med Specialpedagogiska skolmyndigheten, som för övrigt har plats i ledningsgruppen för det regionala utvecklingsnätverkets ledningsgrupp, som ställt sig positiva till att medverka med kompetens för att bidra till att urvalet av övningsskolor och övningsförskolor också i dessa avseenden skall erbjuda rikhaltiga möjligheter för studenter att under sin verksamhetsförlagda utbildning få breda erfarenheter också av skolans specialpedagogiska arbete och hur detta organiseras. Mittuniversitetet avser att bygga en struktur som anpassas till de regionala förutsättningar, för vilka ovan redogjorts. Det innebär att övningsskolorna och övningsförskolorna, där volymen på verksamheten så tillåter, kan hanteras som egna enheter medan skolor som uppfyller kvalitetskriterierna men som inte klarar att ta emot ett större antal lärarstudenter organiseras i övningsskole- eller övningsförskoleområde. Det innebär att studenter som placeras på en enhet där endast en eller ett par studenter gör sin verksamhetsförlagda utbildning samtidigt ingår i en större grupp av studenter med verksamhetsförlagd utbildning i angränsande områden. Aktiviteter där gruppstorleken är av vital betydelse för en dynamisk diskussion kan på detta sätt upprätthållas samtidigt som ett regionalpolitiskt ansvar kan bäras upp för att bidra till skolutveckling och underlätta rekrytering till skolor och förskolor i glesbygds områden. På samma sätt organiseras också de aktiviteter som riktas mot de lokala lärar- förskollärarutbildarna, handledarna. Modellen kan komma att medföra att Mittuniversitetet har fler godkända övningskolor och övningsförskolor än vad som utnyttjas, sett till varje enskild period av verksamhetsförlagd utbildning. Detta gäller självfallet inte de större enheterna som själva utgör övningsskola eller övningsförskola, men kan komma att vara fallet för de enheter som organiseras inom ett övningsskole- eller övningsförskoleområde. För sådana enheter där kontinuiteten av lärarstuderande som gör sin verksamhetsförlagda utbildning inte kan hållas kommer särskilda åtgärder att föreslås för att skolan skall behålla sin status som del av övningsskole- eller övningsförskoleområdet. Ett aktivt deltagande i övningsskole- eller övningsförskoleområdets aktiviteter och andra skolors handledarseminarier och uppgifter att hålla tematiska seminarier för lärarstudenterna i övningsskole- eller övningsförskoleområdet är exempel på sätt att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen hos lärare vid dessa skolor. Hur kraven skall utformas i detalj återstår att fastställa inom ramen för arbetet med försöksverksamhetsprojektet. Mittuniversitetet behöver också säkerställa tillgången på platser för verksamhetsförlagd utbildning vid övningsskola eller övningsförskola. Det kommer därför i det avtal som upprättas med huvudmännen, att ställas krav på att utrymmet för studerande vid dessa skolor och förskolor förbehålls Mittuniversitetets studenter. Detta krav har redan i förarbetet till ansökan diskuterats med huvudmännens representanter och samsyn råder om rimligheten i ett sådant krav. Krav att uppfylla för övningsskolor och övningsförskolor Som ovan nämnts är det kvalitetsaspekten som står i fokus vid bedömning av huruvida en skola eller förskola skall få utgöra övningskola eller övningsförskola alternativt vara en del av ett övningsskole- 15

17 eller övningsförskoleområde för Mittuniversitetets lärar- och förskollärarstudenter. Det innebär att kriterier kommer att utarbetas för att så långt möjligt säkerställa att studenterna får en verksamhetsförlagd utbildning av mycket god kvalitet. Under försöksperioden kommer skolor och förskolor att få ställnings som övningsskola respektive övningsförskola när Mittuniversitetet och huvudmannen överenskommit om att insatser skall göras för att verksamheten vid skolan/förskolan skall uppfylla kriterierna. Redan nu finns ett flertal kriterier framtagna i de diskussioner som förts med huvudmännen i arbetet med ansökan medan andra kriterier är mer eller mindre givna utifrån förordningstexten. De nedan presenterade kraven kommer således att kompletteras och specifiseras mer i detalj när projektet börjar. Handledartäthet och god handledarkompetens Ett centralt område för kravspecificering gäller handledarskap och handledarkompetens. I förordningen ställs krav om minst 7,5 hp i handledarskaps studier. Då handledning är en så viktig del för den studerandes professionsutveckling vill Mittuniversitetet spänna bågen ytterligare något åtminstone vad gälle huvudhandledare. Kraven från universitetets sida är att samtliga lärare och förskollärare i övningsskola eller övningsförskola skall uppvisa följade kompetens: Lärarlegitimation som svarar mot aktuell åldersgupp man undervisar, förskollärarexamen, fritidspedagogexamen eller grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem kortare introduktionsutbildning om verksamhetsförlagd utbildning Grundkurs om 7,5 hp i handledning För huvudhandledare ställs ytterligare krav i form av Minst 4 års yrkeserfarenhet av undervisning svarande mot aktuell åldersgrupp man undervisar Dessutom finns ambitionen att huvudhandledare skall genomgå en påbyggnadskurs 7,5 hp i handledning och vfu-bedömning En av anledningarna till att Mittuniversitetet ser möjlighet att ställa högre krav än vad grundkravet i förordningen anger, är att vi redan idag i den region där de flesta av våra studenter gör sin verksamhetsförlagda utbildning har många lokala lärarutbildare som genomgått en grundläggande 7,5 hp kurs i handledarskap. De förstärkta krav universitetet ställer skapar förutsättningar för att vid övningsskolorna och övningsförskolorna, alternativt övningsskole- eller övningsförskoleområdena nå en hög handledartäthet likväl som mycket god handledarkompetens. Kompetensutvecklingen stärks ytterligare genom seminarieverksamhet och andra aktiviteter som lärarna vid dessa skolor och förskolor skall medverka och delta i. Kravet på yrkeserfarenhet gäller för att vara huvudhandledare för lärarstuderande. Lärare med kortare yrkeskarriär kan fungera som biträdande handledare och skall för att få erfarenhet ingå i det handledarteam som övningsskolans lärare eller förskollärare utgör. Genom att organisera handledningen av studenterna utifrån handledarteam med en huvudhandledare för varje student, säkerställs också kontinuitet i handledningssituationen, även om en huvudhandledare av någon anledning skulle falla ifrån. 16

18 Handledarutbildning Vid Mittuniversitetet bedrivs sedan tidigare kontinuerlig utbildning av lärare och förskollärare i handledning i form av en grundkurs om 7,5 hp. Utbildade handledare ingår dessutom i ett handledarnätverk som utgör en fortbildningsplattform genom regelbundna seminarier och föreläsningar. För övningsskolor höjs ambitionen vad gäller handledarutbildning. Förutom att den tidigare verksamheten fortlöper kommer särskilda utbildningssatsningar att göras vid de övningsskolor/övningsförskolor eller övningsskol- övningsförskoleområden som blir aktuella. Satsningen innebär följande: Vid varje övningsskola eller övningsförskola/övningsskole- övningsförskoleområde erbjuds vid behov en grundutbildningskurs om 7,5 hp i handledarskap. Vid varje övningsskola eller övningsförskola/övningsskole- övningsförskoleområde erbjuds en påbyggnadskurs i handledning och vfu-bedömning om 7,5 hp Genom att erbjuda utbildningarna vid övningsskolorna/övningsskoleområdena eller övningsförskolorna/övningsförskoleområdena ökar möjligheterna för lärare och förskollärare att delta i kurserna. Huvudmännen ansvarar för att lärare vid dessa skolor och förskollärare vid förskolorna har möjlighet att delta. Satsningen görs med högintensitet i samband med att övningsskolor/övningsskoleområden eller övningsförskolor/övningsförskoleområden läggs till under försöksperioden. Ambitionen är att målet, att samtliga lärare och förskollärare vid övningsskola eller övningsförskola alternativt övningsskole- övningsförskoleområde skall ha en grundkurs i handledarskap samt att huvudhandledare därtill genomgått en påbyggnadskurs i handledning om 7,5 hp, skall uppnås inom tre terminer från det att en skola blivit övningsskola. När övningsskolereformens försöksperiod är fullt genomförd bedömer Mittuniversitetet att behovet av handledarutbildning i form av grundkurs och påbyggnadskurs täcks genom att båda kurserna ingår i ordinarieverksamhet. Mittuniversitet har genom ett väl fungerande Regionalt utvecklingsnätverk (RUN) sedan lång tid mycket goda upparbetade kontakter med skolhuvudmän i den region där universitetet har sin verksamhet. Detta lägger en god grund för en samverkan i såväl utvecklandet av fortbildningskurser med skickliga och erfarna yrkesverksamma lärare, inte minst vad gäller handlarutbildningarna som att dessa lärare medverkar i utbildningarna. På detta sätt knyts de teoretiska studierna nära samman med det praktiska genomförandet och den beprövade erfarenhet vävs samman med studiernas vetenskapliga grund. Kvalitet i övningsskolors och övningsförskolornas ledning, organisation, undervisning och kvalitets- och utvecklingsarbete Mittuniversitetet har genom det Regionala utvecklingsnätverket (RUN) en välfungerande samverkan med kommunerna i Västernorrlands- och Jämtlands län samt Hälsingland. I gällande verksamhetsplan för nätverket finns sex utpekade insatsområden att särskilt arbeta med, varav ledning och kvalitetsoch utvecklingsarbete är särskilt framlyfta. Hur en skola eller förskola är organiserad och leds liksom dess kvalitets- och utvecklingsarbete är i första hand ett ansvarsområde för huvudmannen. Likväl är det en angelägenhet också för universitetet, då en del av lärarutbildningen bedrivs genom verksamhetsförlagd utbildning i skolor och förskolor. 17