Förslag till tillägg till huvudavtalet mellan universitetet och Chalmers tekniska högskola

Transkript

1 Ekonomienheten Planerings- och uppföljningssektionen Frida Wiklander ANGÅENDE TILLÄGGSAVTAL dnr V 2013/958 1 / 2 Universitetsdirektören Förslag till tillägg till huvudavtalet mellan universitetet och Chalmers tekniska högskola Bakgrund Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har ett mångårigt och långsiktigt samarbete mellan lärosätena. Lärosätena ska inte konkurrera utan komplettera varandra och ge mervärden till samverkan samtidigt som hänsyn tas till verksamheternas olika förutsättningar. Ett avtal med dessa utgångspunkter och denna innebörd slöts mellan rektorerna för de båda lärosätena Utifrån detta avtal ska lärosätena träffa de tilläggsavtal som befinns nödvändiga för den verksamhet som lärosätena enas om. Flera sådana tilläggsavtal har slutits mellan lärosätena. Här kan exempelvis nämnas avtal om samverkan mellan institutionerna för data- och informationsteknik från och en gemensam redovisningsmodell för integrerade institutioner från Uppdrag Att utifrån nämnda avtal från och tillkommande tilläggsavtal för integrerade institutioner ta fram ett tilläggsavtal som reglerar samverkan och hantering av indirekta kostnader utifrån den s.k. SUHF-modellen med syfte att undvika s.k. dubbel OH för alla institutioner inom universitetet och Chalmers. Uppdraget föreslås börja med en förstudie på respektive lärosäte. Detta för att beskriva nuvarande hantering och de förändringar som behöver göras internt på respektive lärosäte. Efter denna förstudie genomförs en gemensam analys och dokumentation genom ett särskilt tilläggsavtal. Se bilaga 1. Sammanfattning Fenomenet dubbel OH uppstår inte inom Chalmers eftersom den valda kostnadsbasen där är direkt lön, vilket betyder att fakturor som kommer in inte beläggs med indirekta kostnader internt. Hos universitetet däremot, som har valt direkt lön och drift som bas, beläggs alla inkommande fakturor med indirekta kostnader. En förstudie har därför genomförts för att utreda omfattningen på handeln med Chalmers och vilka förutsättningar i övrigt som råder. Planerings- och uppföljningssektionen Vasagatan 33, Box 100, Göteborg

2 2 / 2 Slutsatsen är att universitetet behöver ändra sin redovisningsmodell så att kostnader med motpart Chalmers kan undantas i den automatiska bokföringen av de indirekta kostnaderna. Metoden gäller redan i dag för de integrerade institutionerna. Rent praktiskt kommer metoden att innebära att alla köp från Chalmers ska bokföras med särskilda konton. Universitetet kommer därför att ta fram nya redovisningsplaner för både integrerade institutioner och för samverkan med Chalmers i övrigt. Mot bakgrund av de ekonomiska samband som finns och betalningsströmmarna mellan universitetet och Chalmers vid institutionen för fysik är bedömningen att de båda institutionerna för fysik vid universitetet respektive Chalmers skulle ha fördel av att bilda ett integrerat institutionspar. För att göra en helhetsbedömning behöver samverkan undersökas närmare även ur verksamhetssynpunkt. Se vidare bilaga avtalade lärosätena om en gemensam redovisningsmodell för integrerade institutioner. Avtalet utmynnade i dokumentet Gemensam anvisning om budget och redovisning vid integrerade institutioner. Dessa anvisningar har nu uppdaterats i samverkan med Chalmers och i samråd med de integrerade institutionerna. Dokumentets nya benämning är Gemensamma regler och anvisningar om kostnadsfördelning och redovisning vid integrerade institutioner och förslaget bifogas denna skrivelse. Se bilaga 4. Ett förslag till tilläggsavtal som ska gälla från och med 1 juli 2014 har tagits fram. Avtalet syftar till att undvika att indirekta kostnader belastar inköp två gånger ( dubbel OH en gång inom Chalmers vid prissättningen och sedan pålägg på direkta driftkostnader inom universitetet). Se bilaga 2. Lars Nilsson Bilagor: 1. Uppdrag om tillägg till huvudavtalet, dnr V 2013/ Förslag till tilläggsavtal 3. Rapport efter förstudie (Göteborgs universitet) 4. Förslag till uppdatering av Gemensamma regler och anvisningar om kostnadsfördelning och redovisning vid integrerade institutioner, (Chalmers och universitetet)

3 Bilaga 1 dnr V 2013/958

4 Bilaga 2 dnr V 2013/958 AVTAL Parter 1. Chalmers tekniska högskola AB, organisationsnummer , Göteborg (nedan kallat Chalmers) 2. Göteborgs universitet, organisationsnummer , Box 100, Göteborg (nedan kallat universitetet) Nedan tillsammans kallade lärosätena. Allmänt 1 Chalmers och universitetet har slutit ett huvudavtal om samarbete inom olika områden i syfte att så effektivt som möjligt utnyttja båda lärosätenas möjligheter och resurser för att därigenom skapa effektiva och konkurrenskraftiga utbildnings- och forskningsmiljöer. Parterna reglerar genom detta underavtal hanteringen av indirekta kostnader vid försäljning mellan lärosätena. Eftersom SUHF-modellen ger en valmöjlighet rörande vilken kostnadsbas som ska användas vid fördelning av indirekta kostnader behöver hanteringen av detta regleras i avtal mellan lärosätena i de fall där lärosätena gör olika val. 2 Avtalet gäller från och med 1 juli 2014 och tillsvidare, så länge som huvudavtalet gäller. 3 Parterna företräds i detta avtal av chefen för det gemensamma verksamhetsstödet vid Chalmers och universitetsdirektören vid universitetet. Samverkan 4 Avtalet syftar till att inget av lärosätena vid handel dem emellan ska bekosta både sina egna och det säljande lärosätets indirekta kostnader. 5 Enligt 6 i huvudavtalet ska prissättning vid försäljning ske enligt principen för full kostnadstäckning och indirekta kostnader ska därmed lägga på vid beräkningen och betalas till fullo av mottagande lärosäte. 6 Inköp från avtalspart ska inte belastas med köpande lärosätes interna indirekta kostnader. Övrigt 7 Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av respektive rektor. 8 Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit varsitt. Göteborg Göteborg För Chalmers tekniska högskola För Göteborgs universitet Rolf Almelund Jörgen Tholin Avtalet godkännes: Karin Markides Pam Fredman

5 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomienheten Rev Planerings- och uppföljningssektionen Förstudie gällande samverkan mellan universitetet och Chalmers Föreliggande förstudie besvarar frågor som: Hur stor ekonomisk omfattning har samverkan mellan universitetet och Chalmers? Hur fördelar det sig mellan fakultetsområdena? Mellan institutionerna? Förstudien inventerar också om det finns verksamhet inom universitetet som fungerar på samma sätt som integrerade institutioner och om denna kan hanteras på samma sätt redovisningsmässigt. Vidare undersöker förstudien hur den nuvarande redovisningsmodellen för integrerade institutioner fungerar och om den uppfyller de krav på uppföljning som universitetet ställer samt om en motsvarande modell skulle kunna fungera för all samverkan med Chalmers. Förstudien innehåller därutöver en jämförelse mellan hur respektive fakultets andel av kostnadsomslutningen skulle förändras om all samverkan med Chalmers undantas från beräkningen av kostnadsomslutningen. Idag undantas i princip enbart integrerad verksamhet, vilket behöver förändras för att följa planerat tilläggsavtal rörande undvikande av dubbel OH. Ekonomisk omfattning Den ekonomiska omfattningen av universitetets utbyte med Chalmers är förhållandevis liten, ungefär 1 procent av universitetets bruttoomsättning utgörs av transaktioner med Chalmers som motpart 1. Inom de institutioner som har ett utvecklat samarbete med Chalmers ser det annorlunda ut, dock är omfattningen även här mindre än förväntat, jämfört med bruttoomsättningen 2. Institution/ motsvarande Andel Chalmerstransaktioner 2012 Fakultetskansliet ITFS 28 % 31 % DoIT 21 % 27 % Matematik 23 % 23 % ITIT 10 % 10 % GMV 5 % 10 % Fysik 7 % 9 % Handelshögskolans kansli 1 % 8 % Fakultetsgemensamt, NFS 3 % 8 % Nätverket IT-universitetet 0 % 6 % Andel Chalmerstransaktioner 2013 Fakultetskansliet för IT hamnar överst tack vare att omsättningen är liten, beloppet som värdet grundar sig på är ca 1,4 mnkr. Förövrigt hittar vi de tre integrerade institutionerna i toppen tillsammans med de förväntade GMV och Institutionen för fysik. Institutionen för kemi och molekylärbiologi har en andel Chalmerstransaktioner av bruttoomsättning på 1,3 procent Bilaga 3 dnr V 2013/958 1 Se tabell 1 bilaga 1 2 Se tabell 1 bilaga 1 1/5

6 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomienheten Rev Planerings- och uppföljningssektionen Bilaga 3 dnr V 2013/958 Om vi istället gör en nominell jämförelse 3 ser fördelningen lite annorlunda ut. Institution/ motsvarande Från/till Chalmers, brutto 2012, tkr DoIT Matematik ITIT Fysik Infrastrukturstöd Universitetsbiblioteket Företagsekonomi Kemi och molekylärbiologi GMV Från/till Chalmers, brutto 2013, tkr Området för infrastrukturstöd kommer med i jämförelsen på grund av att IT-tjänster köps av Chalmers enligt särskilda avtal. Inom Institutionen för företagsekonomi handlar utbytet främst om att Chalmers lämnar forskningsbidrag till institutionen. Universitetsbibliotekets andel kommer sig av att universitetet betalar Chalmers för vissa bibliotekstjänster enligt ett särskilt avtal. Kostnader Totalt sett är den övervägande delen av transaktionerna mellan Chalmers och universitetet är kostnader för GU. Detsamma gäller inom verksamhetsgrenen utbildning, där kostnaderna dominerar. Inom forskning och utbildning på forskarnivå råder det omvända 4. Vilka köper av Chalmers? ( > 5 %) 5 Institution/ motsvarande Andel kostnader till Chalmers 2012 Andel kostnader till Chalmers 2013 DoIT 30 % 32 % Matematik 36 % 34 % Fakultetskansliet ITFS 28 % 28 % GMV 6 % 15 % ITIT 10 % 10 % Fysik 7 % 9 % Fakultetsgemensamt, NFS 3 % 8 % Infrastrukturstöd 2 % 1 % LUN 2 % 7 % Orsaken till att LUN är med i tabellen är att vice ordförande i nämnden tillhör Chalmers och hans arbetsinsats köps in som en administrativ tjänst, 900 tkr per år. Området för infrastrukturstöd finns med eftersom universitetet hyr lokaler av Chalmers för omkring 35 mnkr årligen. 3 Se tabell 1 bilaga 1 4 Se tabell 2, bilaga 1 5 Se tabell 3, bilaga 1 2/5

7 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomienheten Rev Planerings- och uppföljningssektionen Bilaga 3 dnr V 2013/958 Intäkter Försäljningsintäkterna från Chalmers härrör i första hand från de integrerade institutionerna/ motsvarande som säljer beställd utbildning samt administrativa tjänster. Intäkterna inom Handelshögskolan består av forskningsbidrag, vilket även är en vanlig inkomstkälla för de integrerade institutionerna/motsvarande och är den främsta orsaken till att intäkterna varierar 6. Vilka säljer till Chalmers? ( > 5 %) Institution/ motsvarande Andel intäkter från Chalmers 2012 Andel intäkter från Chalmers 2013 Handelshögskolans kansli 3 % 28 % DoIT 13 % 22 % Matematik 11 % 12 % ITIT 9 % 10 % Fysik 7 % 8 % IT-universitetet 0 % 6 % Integrerad verksamhet De institutioner inom universitetet som formellt verkar inom ett integrerat institutionspar idag är Matematiska vetenskaper, Tillämpad IT och Data- och informationsvetenskap. Till detta kommer GMV som inte är en integrerad institution, men som arbetar integrerat och vars verksamhet är avtalad mellan lärosätena. Inom den naturvetenskapliga fakulteten verkar Institutionen för kemi och molekylärbiologi (KMB) och Institutionen för fysik sedan många år i ett nära samarbete med Chalmers som skulle kunna betraktas som integrerat. Efter att ha ställt ett antal frågor 7 till Institutionen för fysik, Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Institutionen för biologi och miljövetenskap och GMV samt analyserat det ekonomiska utbytet med Chalmers är det bara Institutionen för fysik som föreslås bli en integrerad institution. Övriga enheters samverkan befinner sig på en likartad nivå som inom övriga universitetet. Den dagliga administrativa tillvaron skulle sannolikt underlättas avsevärt för Institutionen för fysik om de båda institutionerna bildade ett integrerat institutionspar. Det ekonomiska utbytet med Chalmers är stort, framför allt inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Samverkansfrågan måste naturligtvis undersökas vidare och en bedömning göras ur verksamhetssynpunkt innan ett sådant beslut skulle kunna fattas. Av det slutbetänkande 8 som skrevs om samverkan med Chalmers i januari 2013 framgår att integration mellan lärosätenas tre fysikinstitutioner 9 skulle vara till fördel såväl för institutionerna som för lärosätena, men att en sådan stor förändring inte är genomförbar förnärvarande. Vill man gå vidare i frågan bör således verksamhetsaspekten synas ytterligare. Formellt och administrativt krävs inrättande av en institution med samma namn inom respektive lärosäte och ett samverkansavtal 10 mellan de båda lärosätenas respektive institutioner för fysik, i likhet med de som tecknats för institutionerna för Matematiska vetenskaper, Tillämpad IT och Data- och informationsvetenskap inom respektive lärosäte. 6 Se tabell 3, bilaga 1 7 Se bilaga 2 för frågor och svar från berörda institutioner. 8 Slutbetänkande om samverkan mellan Chalmers och Göteborgs universitet, Jan Smith 2013, dnr V 2011/315 9 Institutionen för fysik (GU), institutionen för teknisk fysik och institutionen för fundamental fysik (båda Chalmers) 10 Exempel bifogas, se bilaga 3. 3/5

8 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomienheten Rev Planerings- och uppföljningssektionen Redovisningsmodellen Kan den nuvarande redovisningsmodellen för integrerade institutioner användas för all form av samverkan mellan universitetet och Chalmers? Fungerar den väl för institutionerna inom de integrerade institutionsparen? Uppfyller den de krav som kan ställas på uppföljningen såväl inom som utanför dessa institutioner? I vilken utsträckning används redovisningsmodellen idag? 11 En motsvarande modell för all Chalmerssamverkan skulle underlätta redovisning och uppföljning i enlighet med intentionerna i det nuvarande huvudavtalet. Särskilda konton behövs, som kan undantas vid bokföring av pålägg för indirekta kostnader samt vid framtagning av kostnadsomslutning per fakultet. Dock bör integrerad verksamhet kunna särskiljas från övrig samverkan. Universitetet behöver ta fram en ny modell för redovisning för så väl integrerad verksamhet som för övrig samverkan. I samband med detta måste tydliggöras i vilka sammanhang respektive konto ska användas, det vill säga vad ska räknas som samverkan. I det insamlade materialet till föreliggande förstudie fanns underlag för det fortsatta arbetet med både Gemensam anvisning om budget och redovisning för integrerade institutioner och en ny redovisningsmodell för integrerad verksamhet inklusive övrig Chalmerssamverkan. Lärosätena har tillsammans uppdaterat Gemensam anvisning om budget och redovisning för integrerade institutioner från En ny modell för redovisning av samverkan med Chalmers är under utarbetande och en uppdatering av redovisningsplanen för integrerade institutioner pågår. Kostnadsfördelning och hantering av pålägg Vid beräkning av respektive fakultets andel av universitetets kostnadsomslutning undantas en del kostnader, exempelvis lokalkostnader och interna kostnader, men också mer specifika kostnader så som samverkan med Västra Götalandsregionen och praktikkostnader. Undantag för kostnader för Chalmerssamverkan sker genom att de konton som används för integrerad verksamhet undantas vid avläsning av kostnaderna. Hur skulle fördelningen mellan fakulteterna förändras om all samverkan med Chalmers räknades bort? Tabellen visar 2014 års kostnadsandel per fakultet jämfört med en beräkning där kostnader med motpart Chalmers tagits bort för eliminering av all samverkan. Bilaga 3 dnr V 2013/958 Kostnadsandel per fakultet inom utbildning respektive forskning basår 2012 Jämförelse mellan ordinarie andelsberäkning och beräkning med undantag för all Chalmerssamverkan (kostnader med motpart Chalmers) HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS Utb BÅ ,3 % 16,9 % 13,2 % 10,2 % 23,6 % 9,6 % 13,9 % 2,3 % Utb omräknat 10,3 % 17,0 % 13,2 % 10,2 % 23,6 % 9,6 % 14,0 % 2,2 % Forskn BÅ ,1 % 11,3 % 5,7 % 8,4 % 39,5 % 20,5 % 2,8 % 1,6 % Forskn omräknat 10,1 % 11,3 % 5,7 % 8,4 % 39,5 % 20,5 % 2,8 % 1,6 % Beräkningen visar att fakulteternas respektive andel för budgetåret 2014 skulle förändras ytterst marginellt jämfört med idag, på övergripande nivå. För enskilda institutioner med omfattande utbyte med Chalmers skulle det sannolikt innebära större skillnader. 11 Se bilaga 4 för frågor och svar från de integrerade institutionerna. 4/5

9 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomienheten Rev Planerings- och uppföljningssektionen Pålägg för indirekta kostnader Av det kommande tilläggsavtalet framgår att pålägg för indirekta kostnader inte ska ske på direkta kostnader för köp från Chalmers. Eftersom denna bokföring sker automatiskt och undantag för triggrar inte kan göras med hjälp av motpart behövs särskilda konton för bokföring av kostnader för köp från Chalmers. Detta skulle eliminera manuell hantering och medföra att redovisningen blir mer korrekt. Inför införandet av undantag för inköp från Chalmers kommer en utvärdering att ske för att identifiera de institutioner/motsvarande som eventuellt behöver räkna om sina pålägg för andra halvåret Motsvarande problem uppstår inte hos Chalmers eftersom deras fördelningsbas är direkt lön. Bilaga 3 dnr V 2013/958 5/5

10 Bilaga 1 Universitetets handel med Chalmers som andel av bruttoomsättning Tabell 1 Fakultet/ Från/till Chalmers, brutto Brutto oms per fakultet Andel Chalmerstransak motsvarande HFS ,11% 0,03% SFS ,21% 0,08% UFS ,14% 0,07% HHFS ,92% 1,01% SA ,19% 0,16% NFS ,64% 2,47% KFS ,15% 0,18% ITFS ,73% 17,74% LUN ,50% 1,51% UB ,98% 1,90% GV (93) ,41% 1,70% GF (92) ,79% 1,22% Summa ,96% 1,03%

11 Bilaga 1 Universitetets handel med Chalmers Tabell 2 Intäkter Fakultet/ Utbildning, v 1 Forskning, v2 Stödverksamhet, v3 Totalt per fakultet Förändring motsvarande HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS LUN UB GV (93) GF (92) Summa Kostnader Fakultet/ Utbildning, v 1 Forskning, v2 Stödverksamhet, v3 Totalt per fakultet Förändring motsvarande HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS LUN UB GV (93) GF (92) Summa

12 Bilaga 1 Universitetets handel med Chalmers som andel av omsättning Tabell 3 Intäkter med motpart Chalmers Tekniska Högskola AB/motsvarande Institution/ motsvarande Intäkter från Chalmers Tot intäkter per inst. Andel Chalmersintäkter Handelshögskolans kansli ,25% 28,39% DoIT ,49% 21,53% Matematik ,01% 12,17% ITIT ,94% 9,88% Fysik ,63% 8,39% IT-universitetet ,00% 5,66% GMV ,13% 4,85% Konstnärliga fakultetskansliet ,18% 4,18% Företagsekonomi ,24% 3,96% GRI ,58% 2,84% Verksamhetsstöd ,61% 1,65% Svenskt NMR-centrum ,99% 1,42% Kliniska vetenskaper ,73% 1,27% Juridik ,62% 1,14% Ekonomi och samhälle ,25% 1,13% Kemi och molekylärbiologi ,35% 1,00% HDK ,87% 0,98% Naturvetenskapliga fakultetskansliet ,30% 0,91% LUN ,00% 0,48% Core facilitites ,38% 0,47% Psykologiska ,40% 0,36% Sociologi och arbetsvetenskap ,35% 0,32% Medicin ,23% 0,28% Biologi och miljövetenskap ,25% 0,24% Nationalekonomi ,25% 0,24% IDPP ,30% 0,13% Infrastrukturstöd ,13% 0,12% Geovetenskaper ,00% 0,11% Biomedicin ,23% 0,09% Neurovetenskap och fysiologi ,27% 0,09% Socialt arbete ,77% 0,05% Sven Lovén ,18% 0,02% IPKL ,25% 0,02% LIR ,00% 0,01% Svenska språket ,01% 0,01% NCM ,01% 0,00% HSM ,00% 0,00% Globala studier ,00% 0,00% Humanisthuset ,05% 0,00% Förvaltningshögskolan ,72% 0,00% Statsvetenskap ,71% 0,00% IPS ,02% 0,00% Universitetsbiblioteket ,00% 0,00% Summa ,92% 1,14%

13 Bilaga 1 Kostnader med motpart Chalmers Tekniska Högskola AB/motsvarande Institution/ motsvarande Kostnader till Chalmers Tot kostn per institution Andel Chalmerskostn DoIT ,11% 31,95% Matematik ,94% 33,68% Fakultetskanliet ITFS ,80% 27,92% GMV ,66% 14,73% ITIT ,39% 10,29% Fysik ,35% 8,63% Fakultetsgemensamt, NFS ,74% 7,71% Infrastrukturstöd ,02% 1,49% LUN ,39% 6,79% UB ,97% 3,86% Kemi och molekylärbiologi ,29% 1,62% NCM ,46% 0,73% Fakultetskanliet UFS ,07% 0,69% IKI ,00% 0,64% Kulturvetenskaper ,07% 0,62% Biomedicin ,00% 0,22% SA gemensamt ,17% 0,21% Akademin Valand/HFF ,14% 0,16% Företagsekonomi ,00% 0,15% Kliniska vetenskaper ,06% 0,13% Globala studier ,00% 0,12% Medicin ,04% 0,11% Ekonomi och samhälle ,00% 0,01% Core facilities ,00% 0,09% SND ,00% 0,09% Biologi och miljövetenskap ,02% 0,08% Juridik ,02% 0,05% Administrativt stöd ,02% 0,04% Svenskt NMR-centrum ,00% 0,03% Geovetenskaper ,00% 0,02% Neurovetenskap och fysiologi ,22% 0,01% Statsvetenskap ,01% 0,01% Nationalekonomi ,12% 0,01% Verksamhetsstöd ,03% 0,01% Svenska språket ,00% 0,00% Kulturvård ,01% 0,00% Psykologi ,00% 0,00% Odontologi ,00% 0,00% FLOV ,05% 0,00% Humanistiska fakultetskansliet ,26% 0,00% Journalistik, medier och kommunikation ,01% 0,00% Handelshögskolan ,01% 0,00% Inst för innov och entreprenörskap ,74% 0,00% IPS ,02% 0,00% HDK ,01% 0,00% Summa ,64% 0,61%

14 Bilaga 1 Universitetets handel med Chalmers Tabell 2 Intäkter Fakultet/ Utbildning, v 1 Forskning, v2 Stödverksamhet, v3 Totalt per fakultet Förändring motsvarande HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS LUN UB GV (93) GF (92) Summa Kostnader Fakultet/ Utbildning, v 1 Forskning, v2 Stödverksamhet, v3 Totalt per fakultet Förändring motsvarande HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS LUN UB GV (93) GF (92) Summa

15 Bilaga 1 Universitetets handel med Chalmers som andel av omsättning Tabell 3 Intäkter med motpart Chalmers Tekniska Högskola AB/motsvarande Institution/ motsvarande Intäkter från Chalmers Tot intäkter per inst. Andel Chalmersintäkter Handelshögskolans kansli ,25% 28,39% DoIT ,49% 21,53% Matematik ,01% 12,17% ITIT ,94% 9,88% Fysik ,63% 8,39% IT-universitetet ,00% 5,66% GMV ,13% 4,85% Konstnärliga fakultetskansliet ,18% 4,18% Företagsekonomi ,24% 3,96% GRI ,58% 2,84% Verksamhetsstöd ,61% 1,65% Svenskt NMR-centrum ,99% 1,42% Kliniska vetenskaper ,73% 1,27% Juridik ,62% 1,14% Ekonomi och samhälle ,25% 1,13% Kemi och molekylärbiologi ,35% 1,00% HDK ,87% 0,98% Naturvetenskapliga fakultetskansliet ,30% 0,91% LUN ,00% 0,48% Core facilitites ,38% 0,47% Psykologiska ,40% 0,36% Sociologi och arbetsvetenskap ,35% 0,32% Medicin ,23% 0,28% Biologi och miljövetenskap ,25% 0,24% Nationalekonomi ,25% 0,24% IDPP ,30% 0,13% Infrastrukturstöd ,13% 0,12% Geovetenskaper ,00% 0,11% Biomedicin ,23% 0,09% Neurovetenskap och fysiologi ,27% 0,09% Socialt arbete ,77% 0,05% Sven Lovén ,18% 0,02% IPKL ,25% 0,02% LIR ,00% 0,01% Svenska språket ,01% 0,01% NCM ,01% 0,00% HSM ,00% 0,00% Globala studier ,00% 0,00% Humanisthuset ,05% 0,00% Förvaltningshögskolan ,72% 0,00% Statsvetenskap ,71% 0,00% IPS ,02% 0,00% Universitetsbiblioteket ,00% 0,00% Summa ,92% 1,14%

16 Bilaga 1 Kostnader med motpart Chalmers Tekniska Högskola AB/motsvarande Institution/ motsvarande Kostnader till Chalmers Tot kostn per institution Andel Chalmerskostn DoIT ,11% 31,95% Matematik ,94% 33,68% Fakultetskanliet ITFS ,80% 27,92% GMV ,66% 14,73% ITIT ,39% 10,29% Fysik ,35% 8,63% Fakultetsgemensamt, NFS ,74% 7,71% Infrastrukturstöd ,02% 1,49% LUN ,39% 6,79% UB ,97% 3,86% Kemi och molekylärbiologi ,29% 1,62% NCM ,46% 0,73% Fakultetskanliet UFS ,07% 0,69% IKI ,00% 0,64% Kulturvetenskaper ,07% 0,62% Biomedicin ,00% 0,22% SA gemensamt ,17% 0,21% Akademin Valand/HFF ,14% 0,16% Företagsekonomi ,00% 0,15% Kliniska vetenskaper ,06% 0,13% Globala studier ,00% 0,12% Medicin ,04% 0,11% Ekonomi och samhälle ,00% 0,01% Core facilities ,00% 0,09% SND ,00% 0,09% Biologi och miljövetenskap ,02% 0,08% Juridik ,02% 0,05% Administrativt stöd ,02% 0,04% Svenskt NMR-centrum ,00% 0,03% Geovetenskaper ,00% 0,02% Neurovetenskap och fysiologi ,22% 0,01% Statsvetenskap ,01% 0,01% Nationalekonomi ,12% 0,01% Verksamhetsstöd ,03% 0,01% Svenska språket ,00% 0,00% Kulturvård ,01% 0,00% Psykologi ,00% 0,00% Odontologi ,00% 0,00% FLOV ,05% 0,00% Humanistiska fakultetskansliet ,26% 0,00% Journalistik, medier och kommunikation ,01% 0,00% Handelshögskolan ,01% 0,00% Inst för innov och entreprenörskap ,74% 0,00% IPS ,02% 0,00% HDK ,01% 0,00% Summa ,64% 0,61%

17 Bilaga 2 Följande institutioner har tillfrågats om tjänster inom stödverksamhet köps och/eller säljs: Institutionen för fysik Institutionen för kemi och molekylärbiologi Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) Institutionerna fick en kort bakgrundsbeskrivning och frågor enligt nedan. Universitetet och Chalmers har gemensamt beslutat att utreda förutsättningarna för att underlätta samverkan mellan lärosätena. Som ett led i detta gör vi nu en förstudie som syftar till att ta reda på hur stor den ekonomiska omfattningen av vår samverkan är samt hur mycket av universitetets verksamhet som utförs av Chalmersanställda eller som finansieras av Chalmers när det gäller administration och service av olika slag. Med hjälp av den ekonomiska redovisningen har vi konstaterat att er verksamhet har mycket samröre med Chalmers och vi vill därför gärna ställa några uppföljande frågor: 1. Utförs adminsitrativa arbetsuppgifter inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers? 2. Utför personal anställd vid GU administrativa arbetsuppgifter åt Chalmers? 3. Utförs arbetsuppgifter inom service och/eller teknik inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers? 4. Utför personal anställd vid GU arbetsuppgifter inom service och/eller teknik åt Chalmers? 5. Enligt vilken metod regleras betalningen för ovanstående? D v s faktureras faktiskt utförda timmar och/eller uppgifter eller enligt i förväg gjorda överenskommelser (avtal) eller enligt något nyckeltal för fördelning? 6. Hur stora belopp rör det sig om per såld respektive köpt tjänst för 2013 enligt ovan?

18 Bilaga 2 Från: Mattias Zackrisson Till: Frida Wiklander Kopia: Kajsa Salenius Ärende: RE: Om samverkan med Chalmers Datum: den 26 februari :51:13 Hej Frida! Jag ska försöka förklara läget så utförligt jag kan och hoppas ni kan lägga in svaren på rätt plats. När vi fakturerar inkl OH så har vi kommit fram till att vi ska använda oss av samma procentsats när vi fakturerar Chalmers som när de fakturerar oss och 50% är det som vi kommit överens om och som också ligger nära full kostnadstäckning sett till indirekta kostnaderna. Lokalvård: När det gäller städkostnad så köps denna tjänst in från Chalmers för motsvarande 400tkr. Fakturering görs tertialvis med 1/3 av kostnaden. Ingen OH påförs. Vaktmästeritjänster: Även denna tjänst köps in ifrån Chalmers för motsvarande 600tkr. Fakturering görs tertialvis med 1/3 av kostnaden. Ingen OH påförs. Programansvar Lärarutbildning: En del av programansvaret på lärarutbildningen ligger på Chalmers och det motsvarar 10% tjänst som faktureras inkl OH tertialvis. Ca 100tkr. Studierektorstjänst: Vi har en chalmersanställd studierektor på 60% där 30% köps in från Chalmers. Fakturering görs tertialvis med 1/3 av kostnaden. Ingen OH påförs. Ca 240tkr FÖL: Fysiks Övningslabb har vi tillsammans med Chalmers och omsätter ca 1,6M om året där vi försöker lägga upp budgeten så att 50% av kostnaden ligger på GU och 50% på Chalmers. Blir det t.ex. 200tkr mer i kostnader på GU under ett år fakturerar vi Chalmers 100tkr utan OH i december och vet vi i ett tidigt skede att ena lärosätet kommer att ha större kostnader än det andra försöker vi periodisera kostnaden i tertialbokslutet. Kostnader som ligger här är både lön, drift och investeringar. Fysikverkstad: Vi har en gemensam verkstad med Chalmers som GU i dagsläget bemannar med 80% tjänst för en tekniker och 5% tjänst för en teknisk chef. All utrustning och drift som köps in till verkstaden läggs på GU och vi fakturerar Chalmers tertialvis utan OH. Ca 700tkr totalt. Demolabb: Vi har även ett gemensamt demonstrationslabb med Chalmers som underhålls av en lektor på GU med 20% tjänst. Även lite driftkostnader läggs på GU och faktureras sedan tertialvis till Chalmers. Ca 75tkr totalt. Programansvarig: Vi har en programansvarig lektor på 20% på ett mastersprogram (CAS) där Chalmers ska stå för 85% av kostnaden och som faktureras tertialvis inkl OH. Chalmers har även en del programansvariga på mastersnivå där vi tidigare blivit fakturerade men där jag tror att de i dagsläget finansieras centralt ifrån och därför får vi ingen faktura för detta. Ca 150tkr totalt. Underhåll PDMS labbet: Vi har ett gemensamt labb med en forskargrupp på Chalmers som GU underhåller med en forskare. 10% av en tjänst faktureras inkl OH till Chalmers tertialvis. Ca 100tkr totalt. Fysikcentrum lärarutbyte: Lärarutbytet går till som så att vår gemensamma studierektor får

19 Bilaga 2 information om vilka lärare som är tillgängliga för undervisning till vilken procentsats och försöker utifrån detta lägga ett puzzel som innebär att den mest lämpade läraren ska användas samtidigt som han arbetar för en jämnvikt i balansen mellan GU-lärare på Chalmerskurser och Chalmerslärare på GU-kurser. Tertialvis läses detta puzzel av hur det ser ut på årsbasis och 1/3 av kostnaderna faktureras fram och tillbaka inkl OH. Ca 4,5M faktureras fram och tillbaka under ett år. Examensarbeten: Både på kandidatnivå och mastersnivå gör studenterna examensarbeten och då har de möjlighet att välja vilken lärare de vill arbeta med. Det innebär att en del Chalmerstudenter har GU lärare som handledare och tvärtom. Detta läses av två gånger per år och faktureras inkl OH. Oftast fakturerar GU Chalmers något mer än tvärtom och det handlar om storleksordningen tkr. Med vänlig hälsning Mattias Zackrisson Head of Administration Department of Physics UNIVERSITY OF GOTHENBURG SE Gothenburg, Sweden Int phone: +46 (0) mattias.zackrisson@physics.gu.se From: Frida Wiklander [mailto:frida.wiklander@gu.se] Sent: den 20 februari :10 To: bioenv bioenv.gu.se; GMV; gmv@gu.se; Physics GU; inst.kmb@cmb.gu.se Cc: Kajsa Salenius Subject: Om samverkan med Chalmers Till administrativ chef och ekonom vid institutionen Hej, Universitetet och Chalmers har gemensamt beslutat att utreda förutsättningarna för att underlätta samverkan mellan lärosätena. Som ett led i detta gör vi nu en förstudie som syftar till att ta reda på hur stor den ekonomiska omfattningen av vår samverkan är samt hur mycket av universitetets verksamhet som utförs av Chalmersanställda eller som finansieras av Chalmers när det gäller administration och service av olika slag. Med hjälp av den ekonomiska redovisningen har vi konstaterat att er verksamhet har mycket samröre med Chalmers och vi vill därför gärna ställa några uppföljande frågor: 1. Utförs adminsitrativa arbetsuppgifter inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers? 2. Utför personal anställd vid GU administrativa arbetsuppgifter åt Chalmers? 3. Utförs arbetsuppgifter inom service och/eller teknik inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers?

20 Bilaga 2 4. Utför personal anställd vid GU arbetsuppgifter inom service och/eller teknik åt Chalmers? 5. Enligt vilken metod regleras betalningen för ovanstående? D v s faktureras faktiskt utförda timmar och/eller uppgifter eller enligt i förväg gjorda överenskommelser (avtal) eller enligt något nyckeltal för fördelning? 6. Hur stora belopp rör det sig om per såld respektive köpt tjänst för 2013 enligt ovan? Vi önskar svar på dessa frågor senast den 5 mars. Om du/ni inte har möjlighet att svara är vi tacksamma för besked om detta snarast. Stort tack på förhand! Frida FRIDA WIKLANDER, Ekonomicontroller Ekonomienheten, Planerings- & uppföljningssektionen GÖTEBORGS UNIVERSITET Besöksadress: Vasagatan 33 Box 100, Göteborg Tel Mobil

21 Bilaga 2 Från: Ann Amberntson Till: Frida Wiklander Kopia: Kajsa Salenius Ärende: SV: Om samverkan med Chalmers Datum: den 27 februari :43:43 Hej Frida! 1. Nej. 2. Nej. 3. Ja. 4. Ja, mindre omfattning. 5. I förväg gjorda överenskommelser. Vad gäller 3. Enligt nyckeltal som fastställs för ett år i taget Köpta tjänster :- som avser lönekostnader. Det tillkommer driftskostnader fastigheten och om man räknar med även dem så är summan: Några forskargrupper köper teknikertjänster från Chalmers och det belastar deras externa verksamheter med ca : Sålda tjänster avseende 1:e forskningsing. Från vår stödvsh till Chalmers stödvsh :- (ännu mer av hans tjänster är sålda från vår kärnverksamhet till deras kärnverksamhet). Hälsningar Ann Ann Amberntson Göteborgs universitet / University of Gothenburg Institutionen för kemi och molekylärbiologi/ Department of Chemistry and Molecular Biology GÖTEBORG / SE GOTHENBURG Telefon: +46 (0) Fax: +46 (0) ambernts@chem.gu.se Visiting Address: Kemivägen 10 Från: Frida Wiklander [mailto:frida.wiklander@gu.se] Skickat: den 20 februari :10 Till: bioenv bioenv.gu.se; GMV; gmv@gu.se; Physics GU; inst.kmb@cmb.gu.se Kopia: Kajsa Salenius Ämne: Om samverkan med Chalmers Till administrativ chef och ekonom vid institutionen Hej, Universitetet och Chalmers har gemensamt beslutat att utreda förutsättningarna för att underlätta samverkan mellan lärosätena. Som ett led i detta gör vi nu en förstudie som syftar till att ta reda på hur stor den ekonomiska omfattningen av vår samverkan är samt hur mycket av universitetets verksamhet som utförs av Chalmersanställda eller som finansieras av Chalmers när det gäller administration och service av olika slag. Med hjälp av den ekonomiska redovisningen har vi konstaterat att er verksamhet har mycket samröre med Chalmers och vi vill därför gärna ställa några uppföljande frågor:

22 Bilaga 2 1. Utförs adminsitrativa arbetsuppgifter inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers? 2. Utför personal anställd vid GU administrativa arbetsuppgifter åt Chalmers? 3. Utförs arbetsuppgifter inom service och/eller teknik inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers? 4. Utför personal anställd vid GU arbetsuppgifter inom service och/eller teknik åt Chalmers? 5. Enligt vilken metod regleras betalningen för ovanstående? D v s faktureras faktiskt utförda timmar och/eller uppgifter eller enligt i förväg gjorda överenskommelser (avtal) eller enligt något nyckeltal för fördelning? 6. Hur stora belopp rör det sig om per såld respektive köpt tjänst för 2013 enligt ovan? Vi önskar svar på dessa frågor senast den 5 mars. Om du/ni inte har möjlighet att svara är vi tacksamma för besked om detta snarast. Stort tack på förhand! Frida FRIDA WIKLANDER, Ekonomicontroller Ekonomienheten, Planerings- & uppföljningssektionen GÖTEBORGS UNIVERSITET Besöksadress: Vasagatan 33 Box 100, Göteborg Tel Mobil

23 Bilaga 2 Från: bioenv bioenv.gu.se Till: Frida Wiklander Kopia: Ingela Dahllöf Ärende: SV: Om samverkan med Chalmers Datum: den 25 februari :07:42 Hej! Nej är svaret för närvarande på alla frågor från BioEnv! Hälsningar Ann-Sofie Ann-Sofie Olsson Administrativ chef Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Box Göteborg É Tel: Fax: y E-post: annsofie.olsson@bioenv.gu.se ü Från: Frida Wiklander Skickat: den 20 februari :10 Till: bioenv bioenv.gu.se; gmv@chalmers.se; gmv@gu.se; physics@physics.gu.se; inst.kmb@cmb.gu.se Kopia: Kajsa Salenius Ämne: Om samverkan med Chalmers Till administrativ chef och ekonom vid institutionen Hej, Universitetet och Chalmers har gemensamt beslutat att utreda förutsättningarna för att underlätta samverkan mellan lärosätena. Som ett led i detta gör vi nu en förstudie som syftar till att ta reda på hur stor den ekonomiska omfattningen av vår samverkan är samt hur mycket av universitetets verksamhet som utförs av Chalmersanställda eller som finansieras av Chalmers när det gäller administration och service av olika slag. Med hjälp av den ekonomiska redovisningen har vi konstaterat att er verksamhet har mycket samröre med Chalmers och vi vill därför gärna ställa några uppföljande frågor: 1. Utförs adminsitrativa arbetsuppgifter inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers? 2. Utför personal anställd vid GU administrativa arbetsuppgifter åt Chalmers? 3. Utförs arbetsuppgifter inom service och/eller teknik inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers?

24 Bilaga 2 4. Utför personal anställd vid GU arbetsuppgifter inom service och/eller teknik åt Chalmers? 5. Enligt vilken metod regleras betalningen för ovanstående? D v s faktureras faktiskt utförda timmar och/eller uppgifter eller enligt i förväg gjorda överenskommelser (avtal) eller enligt något nyckeltal för fördelning? 6. Hur stora belopp rör det sig om per såld respektive köpt tjänst för 2013 enligt ovan? Vi önskar svar på dessa frågor senast den 5 mars. Om du/ni inte har möjlighet att svara är vi tacksamma för besked om detta snarast. Stort tack på förhand! Frida FRIDA WIKLANDER, Ekonomicontroller Ekonomienheten, Planerings- & uppföljningssektionen GÖTEBORGS UNIVERSITET Besöksadress: Vasagatan 33 Box 100, Göteborg Tel Mobil

25 Bilaga 2 Från: Camilla Nygren Till: Frida Wiklander Kopia: eva.paulson@chalmers.se Ärende: RE: Om samverkan med Chalmers Datum: den 24 februari :17:41 Hej Frida! Här kommer GMV:s svar: 1. Ja 2. Ja 3. Nej 4. Nej 5. För de tjänster som avser allmänt stöd för GMV, t ex ekonomi, kommunikation och ledning delar vi 50% GU och 50% Chalmers. Fördelningen är baserad på omsättning (ej exakt). Vi har också några specifika tjänster som är enbart Chalmers eller GU som säljs till olika projekt inom kärnverksamheten. Detta gäller t ex koordinator för Centrum för havsforskning och kommunikatörer till två andra projekt. 6. Sålda administrativa tjänster från Chalmers tkr Sålda administrativa tjänster från GU 596 tkr Utöver detta har vi sålt forskningstjänster för 350 tkr från GU till Chalmers Hör gärna av dig om det är något som behöver förtydligas. Hälsningar Camilla Nygren ***************************************************************************** Göteborgs Miljövetenskapliga centrum, GMV Chalmers och Göteborgs universitet Aschebergsgatan GÖTEBORG Tfn nygren@chalmers.se From: Eva Paulson Sent: den 21 februari :54 To: Camilla Nygren Subject: FW: Om samverkan med Chalmers Hej! Svar på frågan 1 o 2 är ju ja, och 3 och 4 nej. Svarar du dem och lägger till svar på frågan 5 och 6?

26 Bilaga 2 Trevlig helg! Eva Administrativ chef / Head of Administration GMV, Göteborgs Miljövetenskapliga centrum GMV, Centre for Environment and Sustainability Chalmers tekniska högskola / Chalmers University of Technology and Göteborgs Universitet/University of Gothenburg SE Göteborg, Sweden Tel +46(0) Fax +46(0) Bli medlem i GMVs nätverk! Information hittar du under: From: Mikael Östblom Sent: den 20 februari :17 To: Eva Paulson; Camilla Nygren Cc: Katarina Gårdfeldt; Sara Örtegren Subject: VB: Om samverkan med Chalmers Eva, Camilla Mejl till er från GU. /Mikael Från: Frida Wiklander [mailto:frida.wiklander@gu.se] Skickat: den 20 februari :10 Till: bioenv bioenv.gu.se; GMV; gmv@gu.se; Physics GU; inst.kmb@cmb.gu.se Kopia: Kajsa Salenius Ämne: Om samverkan med Chalmers Till administrativ chef och ekonom vid institutionen Hej, Universitetet och Chalmers har gemensamt beslutat att utreda förutsättningarna för att underlätta samverkan mellan lärosätena. Som ett led i detta gör vi nu en förstudie som syftar till att ta reda på hur stor den ekonomiska omfattningen av vår samverkan är samt hur mycket av universitetets verksamhet som utförs av Chalmersanställda eller som finansieras av Chalmers när det gäller administration och service av olika slag. Med hjälp av den ekonomiska redovisningen har vi konstaterat att er verksamhet har mycket samröre med Chalmers och vi vill därför gärna ställa några uppföljande frågor: 1. Utförs adminsitrativa arbetsuppgifter inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers? 2. Utför personal anställd vid GU administrativa arbetsuppgifter åt Chalmers?

27 Bilaga 2 3. Utförs arbetsuppgifter inom service och/eller teknik inom stödverksamheten av personal anställd vid Chalmers? 4. Utför personal anställd vid GU arbetsuppgifter inom service och/eller teknik åt Chalmers? 5. Enligt vilken metod regleras betalningen för ovanstående? D v s faktureras faktiskt utförda timmar och/eller uppgifter eller enligt i förväg gjorda överenskommelser (avtal) eller enligt något nyckeltal för fördelning? 6. Hur stora belopp rör det sig om per såld respektive köpt tjänst för 2013 enligt ovan? Vi önskar svar på dessa frågor senast den 5 mars. Om du/ni inte har möjlighet att svara är vi tacksamma för besked om detta snarast. Stort tack på förhand! Frida FRIDA WIKLANDER, Ekonomicontroller Ekonomienheten, Planerings- & uppföljningssektionen GÖTEBORGS UNIVERSITET Besöksadress: Vasagatan 33 Box 100, Göteborg Tel Mobil

28 Bilaga 3

29 Bilaga 3

30 Bilaga 3

31 Bilaga 4 Redovisningsmodellen för integrerade institutioner samverkan med Chalmers: Synpunkter och kommentarer från Matematiska vetenskaper Ekonomienheten har ställt följande frågor till institutionerna. MVs svar redovisas under resp. punkt nedan. Som grund för svaren har MVs institutionsekonom gått igenom dokumenten Redovisningsplan för integrerade institutioner vid Göteborgs universitet och Gemensam anvisning om budget och redovisning för integrerade institutioner, båda skrivna hösten 2009, och jämfört med hur hanteringen idag sker i praktiken på institutionen. 1. Används redovisningsmodellen för integrerade institutioner fullt ut idag? Ja, huvudsakligen. 2. Om inte, vilka avsteg görs och varför? Avsteg: Varje kurs/projekt där båda lärosätena är inblandade har inte något unikt verksamhetsnummer utan allt går på gemensamma verksamhetsnummer för resp. avdelning inom MV inom verksamhetsgrupp 16 (Chalmersrelaterad grundutbildning) alt. verksamhetsgrupp 28 (Chalmersrelaterad forskning/forskarutbildning). Det är ohållbart och onödigt att ha en verksamhetskod per kurs med tanke på hur många kurser MV har. Inte heller på Chalmerssidan har man enskilda projektnummer per kurs. All försäljning av tjänster inom MV mellan lärosätena faktureras med 25% moms åt båda håll. Det finns inte tids- och personalmässiga resurser till att ev. fakturera enskilda kurser för sig om de skiljer sig från ordinarie hantering, och på detta vis säkerställer institutionen att man i alla fall inte har betalat för lite moms. Vid försäljning av tjänster inom MV mellan lärosätena använder institutionen MV Chalmers % för lokalpålägg vid försäljning i båda riktningarna. MV GUs betydligt högre lokalpåläggs-% har alltså inte använts. Detta grundar sig på ett gammalt muntligt institutionsinternt beslut, men bör ev. ändras. Lokalvård faktureras direkt från Chalmers centralt till MV GU. MV har ingen GU-intern lokalvårdskostnad. MV Chalmers eller Natfak är ej inblandade i denna hantering.

32 Bilaga 4 Stödverksamheten budgeteras ej i sin helhet utan först per lärosäte var för sig, men fördelas sedan mellan MV GU och MV Chalmers enl. nyckeltal. Detta är nödvändigt då stödkostnaderna ju rent praktiskt ligger på det ena eller andra lärosätet och inte förrän i steg 2 kan fördelas därifrån enl. nyckeltal. Det stora behovet av manuell handpåläggning och tidsbristen i samband med dubbel hantering av all verksamhet på en integrerad institution har gjort att vissa förenklingar har måst göras för att kunna hantera integrationen i verkligheten. Beträffande redovisningen för integrerade institutioner har jag som nuvarande institutionsekonom fortsatt arbeta enligt de rutiner som fanns på institutionen när jag började för ca 2,5 år sedan. 3. Finns det något som saknas i redovisningsmodellen eller som bör förändras, alternativt tas bort? Dokumenten Redovisningsplan för integrerade institutioner vid Göteborgs universitet och Gemensam anvisning om budget och redovisning för integrerade institutioner, båda skrivna hösten 2009, bör ev. uppdateras och förtydligas. Bl.a. bör listan över konton som integrerade institutioner ska använda uppdateras. 4. Om en redovisningsmodell som i allt väsentligt liknar den som används inom integrerade institutioner idag, skulle användas för all samverkan med Chalmers inom hela GU, ser du något skäl till att de integrerade institutionerna fortfarande skulle behöva en särskild variant? Ja, för de integrerade institutionerna är det viktigt att det även fortsättningsvis kommer att finnas särskilda konton för köp/sälj med beteckningen integr inst, eftersom man behöver kunna särskilja sådant som köps/säljs från det andra lärosätet men inom den egna institutionen från sådant som köps/säljs från andra institutioner på det andra lärosätet. 5. Övrigt som du vill tillägga. För övriga detaljkommentarer, se handskrivna kommentarer intill resp. textavsnitt i de bifogade dokumenten Redovisningsplan för integrerade institutioner vid Göteborgs universitet och Gemensam anvisning om budget och redovisning för integrerade institutioner. Mia Trefil Engström Institutionsekonom, Matematiska vetenskaper

33 Bilaga Svar från institutionerna tillhörande IT-fakulteten, dvs Data- och informationsteknik och Tillämpad IT. Bakgrund: frågor från GU ekonomienheten enligt nedan. Universitetet och Chalmers har gemensamt beslutat att utreda förutsättningarna för att underlätta samverkan mellan lärosätena. Som ett led i detta gör vi nu en förstudie som syftar till att ta reda på hur stor den ekonomiska omfattningen av vår samverkan är, om det finns verksamhet som verkar som integrerad även om relationen inte formaliserats samt på vilket sätt den ekonomiska redovisningen kan stödja samverkan bättre än idag. Eftersom de integrerade institutionerna har en särskild redovisningsmodell vi vill gärna ställa några frågor om hur den fungerar. (Bifogat finns anvisningarna för redovisning vid integrerade institutioner.) 1. Används redovisningsmodellen för integrerade institutioner fullt ut idag? Svar: Ja, i princip. Se nedan. 2. Om inte, vilka avsteg görs och varför? Svar: IT-fakulteten har fått beviljat ett undantag beträffande lokaler. Institutionerna fakturerar för lokaler. Det finns speciella konton för detta så att det går att skilja ut i redovisningen. Detta medför smidigare hantering och en mer korrekt fördelning av lokalkostnaderna jämfört med om man tidigt måste uppge en %-fördelning mellan högskolorna. Vi använder verksamhetsgrupp 24 för de tjänster som GU säljer till Chalmers för kärnverksamheten forskning. Det underlättar att ha en egen verksamhetsgrupp som bara används till tjänster vi säljer inom institutionen. 3. Finns det något som saknas i redovisningsmodellen eller som bör förändras, alternativt tas bort? Svar: Beskrivningen av lokalhanteringen kan möjligen förtydligas. Gäller IT-fakulteten. 4. Om en redovisningsmodell som i allt väsentligt liknar den som används inom integrerade institutioner idag, skulle användas för all samverkan med Chalmers inom hela GU, ser du något skäl till att de integrerade institutionerna fortfarande skulle behöva en särskild variant? Svar: Integrerad institution behöver konton för att eliminera transaktioner inom institutionen. Annan samverkan bör ha en egen uppsättning konton för att eliminera handel. Man måste kunna skilja på integrerad institution och annan samverkan mellan Chalmers och GU. 5. Övrigt som du vill tillägga. Svar: Frågorna ovan gällde redovisningsmodellen och hur vi tillämpar den. Frågorna gällde inte budgetmodellen. Vi konstaterar dock att vi gör avsteg i budgetmodellen. T ex beträffande grundutbildningen så budgeteras den inte per kurs utan på en aggregerad nivå. Beskrivningen i budgetmodellen är onödigt detaljerad. Eva Löthman, Birgitta Gustafsson, Sanna Erling Glyssbo, Pia Ovik, Margaretha Jansson

34 Bilaga 4 dnr V 2013/958 GEMENSAMMA REGLER OCH ANVISNINGAR OM KOSTNADSFÖRDELNING OCH REDOVISNING VID INTEGRERADE INSTITUTIONER 2014 Ekonomi

35 Bilaga 4 dnr V 2013/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR sammanfattning B UDGET, KALKYL OCH KOSTNADSFÖRDELNING Kärnverksamheten Utbildning... 4 A Studenter från ett lärosäte, lärare från båda... 4 B Studenter och lärare från båda lärosätena Forskning Stödverksamhet L OKALER O M FAKTURERING OCH REDOVISNING Fakturering av stödverksamhet Fakturering av kärnverksamhet A Gemensamma kurser B Integrerade kurser Beskrivning av externredovisningen utifrån exemplet ovan Forskningsverksamhet Gemensam resultaträkning Gemensamma satsningar inom kärnverksamhet Momsbefrielse (12)

36 1. I NLEDANDE FÖRUTSÄTTNINGAR - sammanfattning Bilaga 4 dnr V 2013/ Dessa uppdaterade anvisningar ersätter Gemensam anvisning om budget och redovisning för integrerade institutioner ( ). Dokumentet bygger på beslutet från den 23 januari om Redovisningsmodell för integrerade institutioner samt på praxis inom de integrerade institutionsparen. Indirekta kostnader på alla nivåer inom ett lärosäte ska finansieras av kärnverksamheten, vilket innebär att dessa måste läggas på vid försäljning av tjänster inom kärnverksamheten, se vidare avsnitt 2.2 och 4. Göteborgs universitet (GU) och Chalmers tekniska högskola AB (Chalmers) har i ett huvudavtal fastställt former för samarbetet mellan lärosätena. Huvudavtalet anger gällande köp av tjänster gäller för prissättning att köpande lärosäte betalar säljande lärosätes självkostnad enligt den av SUHF rekommenderade modellen för fördelning av direkta och indirekta kostnader. Ett tilläggsavtal som syftar till att undvika att indirekta kostnader belastar inköp två gånger ( dubbel OH ) kommer att slutas under våren 2. Tilläggsavtalet kommer att gälla från och med den 1 juli Ett integrerat institutionspar har gemensam ledning och integrerad utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. Institutionsledningen önskar vanligen uppföljning av det ekonomiska resultatet för hela den integrerade verksamheten i ett slags koncernredovisning. Detta kan vi inte åstadkomma i den ordinarie redovisningen, utan det måste ske utanför ekonomisystemen. Den redovisningsmodell som gäller vid respektive lärosäte ska tillämpas utan några undantag. Det gäller även de integrerade institutionerna. Redovisningsmodellerna kompletteras med delar som enbart gäller för de integrerade institutionerna med syfte att uppnå god intern 3 styrning och kontroll. Det är en grundläggande redovisningsprincip att inte kvitta fodringar och skulder eller intäkter och kostnader mot varandra så att endast mellanskillnaden återstår att redovisa. När det gäller utbyte av tjänster är det också helt nödvändigt att följa principen om bruttoredovisning för att följa god redovisningssed och för att kunna leverera korrekt moms till staten. Alla kostnader och intäkter måste alltså alltid redovisas fullt ut på respektive lärosäte. Vid Chalmers fördelas inte hela anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till institutionerna och de bär inte heller alla kostnader. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns en beställarorganisation där programansvariga designar program och köper kurser från fler institutioner eller motsvarande. Den del av anslag som tilldelas den gemensamma verksamheten för utbildning på grundnivå och avancerad nivå avser i huvudsak att finansiera infrastruktur, ledning, stödverksamhet och särskilt stöd till utbildningsprogrammen. Vid GU fördelas större delen av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå via fakultetsstyrelserna till institutionerna. Dessa ska också bära de kostnader som medföljer utbildningsuppdragen. För att lärosätena ska kunna fakturera varandra samma kostnadsslag inom ett integrerat institutionspar borde därmed även de kostnader inom grundutbildningen som inte förs ut till institutionerna på Chalmers följa med fakturan till GU för grundutbildningsinsatser. I nuläget finns det dock ingen metod för den andelsberäkning som krävs. Följande anvisningar och regler bildar en modell som stödjer möjligheten att ta fram en integrerad uppföljning samtidigt som god redovisningssed och lärosätenas respektive redovisningsmodeller följs. 1 dnr C2008/1118 resp. A3 0437/08 2 Huvudavtalet kommer att kompletteras med ett tilläggsavtal som reglerar att pålägg för indirekta kostnader inte ska ske på direkta kostnader med Chalmers respektive GU som motpart (i förekommande fall). 3 Med intern menas här inom lärosätet, inte inom det integrerade institutionsparet. 3(12)

37 2. B UDGET, KALKYL OCH KOSTNADSFÖRDELNING För de integrerade institutionsparen ska inte lärarnas och forskarnas anställning inom Göteborgs universitet eller inom Chalmers spela någon roll för arbetet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt inom forskning och utbildning på forskarnivå. Däremot ska det i redovisningen och följaktligen i budgeten tydligt framgå att det rör sig om två juridiska personer. Det behövs därför en komplett budget för respektive lärosäte inom det integrerade institutionsparet. Med dessa som grund skapas, om så önskas, en sammanlagd budget för det integrerade institutionsparet som den gemensamma institutionsledningen kan ha behov av. Bilaga 4 dnr V 2013/ Figur 1 Budget & planering 2.1 K ärnverksamheten Utbildning Inom ett integrerat institutionspar finns det tre typer av kurser inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå: kurser där både studenter och lärare kommer från ett och samma lärosäte kurser där studenterna hör till ett lärosäte och lärarna kommer från båda kurser där både studenter och lärare kommer från båda lärosätena Den första typen behandlar vi inte här eftersom det förfarandet inte skiljer sig från andra institutioner. A Studenter från ett lärosäte, lärare från båda Kostnadsfördelningen kan utgå ifrån en gemensam bemanningsplanering. Det viktiga är att man håller reda på insatserna från det andra lärosätet, vilket antingen sker genom att säljande lärosäte ska uppfylla en viss avtalad insats eller så håller man reda på hur många timmar respektive lärare gör för respektive lärosäte. I de budgeterade kostnaderna kommer både löner och övriga personalkostnader samt köpta tjänster att finnas. Vi rekommenderar att både kostnader och intäkter alltid räknas med i budget och kalkyler för att underlätta uppföljning och/eller efterkalkyl. 4(12)

38 Bilaga 4 dnr V 2013/ Flödet i kalkyleringen 1. Varje verksamhetsdel kalkyleras i sin helhet utan hänsyn till från vilket lärosäte en resurs kommer. 2. Ta reda på vad de resurser som behövs från det andra lärosätet kostar (t ex antal timmar x självkostnad). 3. De budgeterade kostnaderna för verksamheten ska innehålla både egna lönekostnader och köpta tjänster. 4. Motsvarande för det andra lärosätet blir lönekostnader och intäkter för sålda tjänster. B Studenter och lärare från båda lärosätena Kostnadsfördelningen bör utgå ifrån en gemensam bemanningsplanering. De budgeterade totala kostnaderna för en gemensam kurs/motsvarande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå fördelas mellan lärosätena med ett nyckeltal som beslutas av prefekten. Vi rekommenderar att både kostnader och intäkter alltid kalkyleras för att underlätta uppföljning och/eller efterkalkyl. Denna metod rekommenderas endast på väl avgränsade delar av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå, så som en kurs, för att undvika att endast skillnaden mellan lärosätenas resursanvändning syns i respektive redovisning, s.k. nettning. Metoden kan dock vara ett bra verktyg för kalkylering inför en offertförfrågan. Flödet i kalkyleringen 1. Varje verksamhetsdel, kurs, program, projekt etc. beräknas i sin helhet utan hänsyn till från vilket lärosäte en resurs kommer. Detta ger svar på frågan Vad kostar kursen/projektet? 2. Nästa fråga att besvara är Vilket lärosäte är mottagare av resultatet?. Om båda lärosätena ska tillgodoräknas resultatet blir frågan Hur ska resultatet fördelas mellan lärosätena? Med resultat menas här produkten av arbetet som utförs, för en kurs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå kan det mätas i t ex antal HST eller HST. 3. De beräknade kostnaderna för kursen/projektet fördelas på samma sätt. 4. Svaret på frågan Vilka beräknade kostnader har respektive lärosäte för den aktuella kursen? bidrar till lärosätets budget. Om lärarpersonalen budgeteras på individnivå ska även kostnaden per individ fördelas med samma nyckeltal. Utifrån verksamhetsplaneringen kommer lärosätena alltså överens om vilka lärare som ska undervisa och hur mycket. Denna överenskommelse dokumenteras och utgör underlag för kostnadsfördelningen mellan lärosätena. 5(12)

39 Bilaga 4 dnr V 2013/ ) Vid det integrerade institutionsparet planeras kärnverksamheten gemensamt. I exemplet ges formellt två separata kurser, en vid Chalmers och en vid GU. 2) En överenskommelse om vem som ska undervisa och hur mycket ska göras. 3) För att underlätta kostnads-fördelningen ska överenskommelsen dokumenteras. 4) De överenskomna kostnaderna utgör den integrerade budgeten/kalkylen för kursen. Den används för att möjliggöra integrerad uppföljning samt för att svara på vad det kostar totalt att producera en HST t ex. Figur 2 Budgetering av integrerad kurs Forskning Forskningsprojekt som finansieras med hjälp av externa medel, d.v.s. från en tredje part, kan i huvudsak vara av två slag. Antingen söker lärosätena medel gemensamt och utför arbetet i projektet gemensamt eller så är ett lärosäte ägare av projektet och det andra deltar i moment under arbetet. I gemensamma forskningsprojekt sker inga transaktioner av intäkter eller kostnader mellan lärosätena. Förvaltande lärosäte gör däremot en transferering av utbetalda medel från finansiären. I de projekt där viss medverkan av det andra lärosätet är planerad, budgeteras detta som en köpt tjänst. Det deltagande lärosätet fakturerar det projektägande lärosätet för sina insatser, vilka budgeteras och redovisas som intäkt av uppdrag. Budget för projekt av det här slaget görs på samma sätt som inom övriga delar av lärosätet. För den här typen av projekt kommer endast det projektägande lärosätet att kunna redovisa någon intäkt av bidragsmedel i den ekonomiska redovisningen. 2.2 Stödverksamhet Alla kostnader för universitetens och högskolornas stödverksamhet ska bäras av deras respektive kärnverksamhet. I den av SUHF rekommenderade modellen som tillämpas av både GU och Chalmers sker detta genom pålägg. Påläggen beräknas utifrån de budgeterade kostnaderna för stödverksamhet på de olika organisatoriska nivåerna, två för Chalmers och tre för GU, fördelat på kostnadsomsättningen för kärnverksamheten (basen ser något olika ut på respektive lärosäte 4 ). Eftersom kostnaderna för institutionernas stödverksamhet inom ett integrerat institutionspar kan vara fördelade på ett annat sätt än hur de nyttjas mellan lärosätena måste en omfördelning av dessa ske för att påläggen för de institutionsgemensamma kostnaderna ska bli korrekta. 4 Chalmers använder personalkostnader, universitetet personal- och driftkostnader. 6(12)

40 Bilaga 4 dnr V 2013/ Vanligen sköts stödverksamheten inom ett integrerat institutionspar av det ena lärosätet, men undantag finns eftersom det ibland finns anställda inom stödfunktionen på båda lärosätena. Stödverksamheten kan då budgeteras i sin helhet, inklusive lokalkostnader, för det integrerade institutionsparet. De budgeterade kostnaderna för denna institutionsgemensamma verksamhet fördelas sedan mellan lärosätena utifrån ett nyckeltal som prefekten beslutar om. Figur 3 Beräkning och fördelning av institutionsgemensamma kostnader Precis som vid andra institutioner ska budgeten fördelas i de sex funktionskategorierna enligt SUHF samt mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå (GRU) och forskning (FO) i budgeten, vilket enklast sker efter det att fördelningen mellan Chalmers och GU har gjorts. Högskole- respektive universitetsgemensamma kostnader fördelas till institutionen på hela institutionens lönekostnader respektive kostnadsomsättning. Detta utgör sedan påläggen på Chalmers respektive GU på direkt lönekostnad respektive direkta löne- och övriga driftskostnader. Inom GU fördelas fakultetsgemensamma kostnader på direkta löne- och övriga driftskostnader. Varken institutionens löpande stödverksamhet eller köp av denna typ av stödverksamhet inom ett integrerat institutionspar ska belastas av indirekta kostnader från överliggande nivå. Vid försäljning av tjänster inom kärnverksamheten ska även indirekta kostnader faktureras. Kostnaden för den köpta tjänsten utgör dock inte grund för pålägg inom det köpande lärosätet, trots att den är en direkt kostnad. Stegen i budgetarbetet utan inbördes ordning 1. Budgetera vid behov hela kostnaden för stödverksamheten för det integrerade institutionsparet 2. Fördela kostnaderna för stödverksamheten mellan Chalmers och GU med ett nyckeltal som fastställs av prefekt. 3. Fördela i GRU och FO för de poster som går att fördela direkt 4. För de delar som inte går att fördela direkt i GRU respektive FO används ett nyckeltal som fastställs av prefekt. Alt 1. Fördela ofördelade kostnader i två steg, först mellan Chalmers och GU och sedan i GRU och FO med ett nyckeltal för respektive lärosäte. Alt 2. Fördela ofördelade kostnader med ett nyckeltal för båda lärosätena 5. Fördela i de 6 funktionskategorierna 6. Kärnverksamheten inom respektive institution inom det integrerade institutionsparet ska enbart belastas med den del av stödkostnaderna som fördelats till denna enligt ovan. 7(12)

41 Bilaga 4 dnr V 2013/ Figur 4 Budgetering och fördelning av indirekta kostnader, integrerad institution Modellen strävar efter att, i allt väsentligt, likna den som gäller institutioner utan integrerad verksamhet. Stödverksamhetens kostnader på varje nivå fördelas från överliggande till underliggande nivå för att slutligen belasta kostnadsbärarna som indirekta kostnader. Fördelade belopp utgörs av den budget som fastställts för stödverksamheten och består därför av fasta belopp, alltså inte de faktiska kostnaderna som uppkommer inom stödverksamheten. De indirekta kostnaderna bokförs efter hand som direkta kostnader uppstår på kostnadsbärarna. Figur 5 Budgetering och fördelning av indirekta kostnader vid Chalmers och GU 8(12)

42 3. L OKALER Inom GU fördelas lokalkostnader från Området för infrastrukturstöd inom den gemensamma förvaltningen till institutionerna. Kostnaderna inkluderar lokalvård, bevakning etc. Inom Chalmers fördelas hyreskostnaden från fastighetsavdelningen till institutionerna och i vissa fall även via faktura direkt från Chalmersfastigheter AB. Kostnader för lokalvård internfakturerar Chalmers serviceavdelning institutionerna direkt. Hyreskostnaderna som berör en integrerad institution hanteras på två olika sätt. Vid större sammanhängande ytor fakturerar det ena lärosätets fastighetsavdelning/enhet direkt det andra lärosätets fastighetsavdelning/enhet. Därefter ingår denna kostnad inom lärosätets interna hantering för fördelning av lokalkostnader. Vid mindre ytor hamnar hyreskostnader först på ett av lärosäten och den institutionen som är hyresgäst får fakturera den andra delen av institutionsparet för ytor som utnyttjas av det andra lärosätet. Bidrag till lokalkostnader ska inte förekomma utan lokalkostnader ska fördelas mellan lärosätena. Om fördelning av lokalkostnaden inte kan ske utifrån utnyttjad yta, fördelas den integrerade institutionens lokalkostnad mellan lärosätena med nyckeltal. Lokalkostnader delas upp mellan stöd- och kärnverksamheterna på respektive lärosäte och för den integrerade institutionen. De lokalkostnader som hör till stödverksamheten ingår i indirekta kostnader och fördelas mellan lärosätena i den fördelning som sker när dessa kostnader ska fördelas mellan institutionsparet. Budgetarbetet för stödverksamheten underlättas av att urskiljas lokalkostnaderna för denna verksamhet först för att få en komplett bild av kostnaderna. Vid hantering av de direkta lokalkostnaderna måste skillnaden mellan lärosätena när det gäller kostnadsuttag för utbildningslokaler inom grundutbildningen beaktas. Bilaga 4 dnr V 2013/ O M FAKTURERING OCH REDOVISNING Den löpande redovisningen utförs i enlighet med respektive lärosätes redovisningsmodell. Ett integrerat institutionspar är kopplad till två separata juridiska enheter, vilket ställer höga krav på att den grundläggande redovisningsprincipen om bruttoredovisning följs. Denna innebär att fodringar och skulder eller intäkter och kostnader inte får kvittas mot varandra. De tjänster som utbyts mellan lärosätena ska bokföras i ekonomisystemen så att lagar och regler följs samt att intäkts- och kostnadsuppföljningen blir korrekt inom respektive lärosäte. Periodisering av intäkter och kostnader ska följa respektive lärosätes anvisningar och redovisningsmodell. I samband med tertialbokslut T1 och T2 ska bokning av skuld respektive fordran ske utifrån beräknat utfall för perioden för både kärn- och stödverksamhet. För stödverksamheten faktureras faktiskt utfall för T1 under T2 och faktiskt utfall för T2 under T3 osv. För kärnverksamheten faktureras utfört uppdrag i samband med att det är avslutat eller enligt överenskommelse. För uppdrag inom utbildning kan samlingsfakturering ske tertialvis. I samband med årsbokslut stäms fakturerade kostnader av mot utfall och regleras vid behov med hjälp av en slutfaktura. Kontering av fakturering mellan lärosätena sker på särskilda konton som kan användas för eliminering för att underlätta konsolidering av respektive redovisning för rapportering till den gemensamma institutionsledningen. 9(12)

43 4.1 Fakturering av stödverksamhet När anställda inom stödverksamheten finns på båda lärosätena måste fakturering av köpt respektive såld tjänst ske åt båda håll: Bilaga 4 dnr V 2013/ Figur 6 Fakturering av institutionsgemensamma kostnader Ett integrerat institutionspar kan ha olika nyckeltal för kostnadsfördelningen mellan lärosätena inom varje funktion, men samma nyckeltal är tillräckligt rättvisande. Precis som inom en institution finansieras stödverksamheten genom pålägg på direkta kostnader (direkt lön respektive direkt lön och övriga driftkostnader). 4.2 Fakturering av kärnverksamhet I budgetavsnittet (2.1.1) identifierade vi tre olika sätt att ge utbildning inom ett integrerat institutionspar: separerat, gemensamt eller integrerat. A Gemensamma kurser För gemensamma kurser bör det finnas en dokumenterad överenskommelse utifrån verksamhetsplaneringen (se A). Fakturering sker därmed enligt denna överenskommelse som såld tjänst (alltid momspliktigt). B Integrerade kurser Nedan följer ett exempel på beräkning av respektive lärosätes kostnad och vad som ska faktureras genom användning av nyckeltal: Formellt ges två separata kurser, en vid Chalmers och en vid GU. I praktiken sker utbildningen i samma lokaler med studenter från båda lärosätena och undervisningen utförs av lärare från både Chalmers och GU. För att avgöra lärosätenas respektive andel av kursens totala kostnad används ett nyckeltal, i det här exemplet baserat på helårsstudenter (hst). Om så önskas och bemanningsplaneringens detaljeringsnivå tillåter, kan varje lärares insats fördelas med nyckeltal. 10(12)

44 Bilaga 4 dnr V 2013/ Exempel: GUs resursinsats i form av lärare mm Chalmers resursinsats i form av lärare mm Total kurskostnad Valt nyckeltal GUs resultat {15 hp*20 stud/helår} Chalmers resultat {15 hp*15 stud/helår} Totalt kursresultat GUs andel av kostnaderna vid Chalmers {(5/8,75)*500} Chalmers andel av kostnaderna vid GU {(3,75/8,75)*200} 500 tkr HST 3,75 hst 200 tkr 700 tkr 5 hst 8,75 hst 286 tkr 86 tkr Figur 7 Fakturering av integrerad kurs nyckeltalsfördelning Även denna typ av kurser är oftast momspliktiga, se vidare nedan (4.5 Momsbefrielse) Beskrivning av externredovisningen utifrån exemplen ovan (förenklat) Chalmers tekniska högskola AB Göteborgs universitet Resultaträkning (tkr) Resultaträkning (tkr) Rörelsens intäkter Verksamhetens intäkter Nettoomsättning Intäkter av anslag och bidrag Övriga rörelseintäkter Övriga verksamhetsintäkter Varav intäkt från GU i integrerad institution 526 Varav intäkt från Chalmers i integrerad institution 406 Rörelsens kostnader Verksamhetens kostnader Personalkostnader Kostnader för personal Lokalkostnader Kostnader för lokaler Övriga externa kostnader Övriga driftskostnader Varav köpt tjänst från GU av Varav köpt tjänst från Chalmers integrerad institution av integrerad institution Rörelseresultat Verksamhetsutfall 11(12)