Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska
|
|
- Margareta Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar: a) A (Dvs. strömriktningen är tvärtemot angiven) b) A..4 ösningar: 6 a) + + Ω alternativt ekv ekv Ω (4 + 6) 0 b) Ω ekv (4 + 6) c) Ω ekv ekv Ω 4 + ekv ekv 5 5 7, Ω ekv ekv ekv
2 4 9 ekv d) Ω Ω ekv ekv 9 + ekv 3 ekv (0 + ) Ω (0 + ) + 6 ekv ekv Ω ekv ekv 3.3 Kretsanalysmetoder.3. Svar: a) 0, 5 A, 0, 750 A 3 ösning: Sätt ut a roterande medurs i vänstra slingan. Sätt ut b roterande medurs i högra slingan. 0 0a 0 0b 0 0 a 0,5 b 0,75 0,5 3 a a b 0,75 b, 0, 65 A ( a b ) ( ) b 0,5 a 0 0 ( 0,75) 0, 65 b) A, A, 3 3 A ösning: Sätt ut a roterande medurs i vänstra slingan. Sätt ut b roterande medurs i högra slingan. 6a b a 3 a a b b ( ) 0 ( ) ( ) 3 c), 5 A, A, 0, 5 A 3 a b ekv
3 d) 0 A, 4 A, 3 4 A e) 0, 75 A 0, 5 A, A , 5 A.3. Svar: a) V 6 V, V 6, 4 V, V 8 V 3 ösning: V V 8 V V 4 V V V 6 V 0 V V 6 + V + V 6 0 V 6, 4 b) V 8 V, V 9 V, V3 V, V4 0V.3.3 Svar: a) U 6 V, U V ösning: U V + 6 +, U 0 6 V + + b) U 0 V, U 6 V c) U 8 V, U 4 V, U 7, 5 V Svar: a) A,, 5 A, 0, 5 A 3 ösning: 6, 5 A, 0, 5 A b) 4 A 7, 7 A, A 3 7 c) A, 4 A, 6 A, 4 A, A, 6 A Svar: 0, 5 A, 0, 67 A, 0, 333 A ösning: Vi börjar med att reducera kretsen till nedanstående krets: Där: Ω Ω 4 + nästa reduceringssteg kan vi reducera kretsen till en resistans:
4 Där: tot Ω + kan nu enkelt beräknas enligt: U 0 0, A 0 5 De två delströmmarna beräknas sedan med hjälp av strömdelningsmetoden: 0,5 0,5 0, 67 A ,5 0,5 0, 333 A Svar: a), 75 A, U 6, 5V b), 3 A ösning: Vi löser i tur och ordning för strömmen som varje aktiva källa ger upphov till. Den slutliga strömmen blir sedan summan av dessa beräknade strömmar. Vi börjar med att kortsluta spänningskällorna. 0,5 0, A det andra fallet kortsluter vi 5 V spänningskällan och öppnar strömkällan. 6 0, A det sista fallet, med strömkällan öppen och 6 V spänningskällan kortsluten, får vi: (0 + 0) 30 ekv (0 + 0) Ω 5 ekv A
5 Slutligen får vi den eftersökta strömmen enligt: ,5 0, +, 3 A.3.7 Svar: a) U Yh 8V, 3, Ω, N, 5 A h N b) U Yh 4, 5V, 5 Ω h N, N 0, 3 A ösning: Vi börjar med att reducera nätet till en något enklare krets enligt nedan. Där: p 60 // 30 0 Ω hévenin spänningen räknas ut som spänningen över p, dvs. spänningen mellan a och b: p 0 U 8 8 4, 5 V h p Norton strömmen kan vi räkna ut genom att kortsluta mellan a och b och beräkna kortslutningsströmmen: 8 N 0, 3 A (Observera att ingen ström kommer gå genom p ) 60 Slutligen får vi den ekvivalent resistansen genom att kortsluta spänningskällan h N 60 // 0 5 Ω Vi kan nu rita upp hévenin och Norton ekvivalenterna: Slutligen kan vi verifiera att vi räknat rätt genom beräkna Norton strömmen utifrån hévenin tvåpolen och vice versa: U h 4,5 0, 3 A samt U N h N N 0,3 5 4, 5 V 5 h c) U h 8V, N 3 A, h N 6 Ω ips: educera först kretsen till en enklare och använd sedan superposition för att få fram U h och N.
6 .3.8 Svar: a) Ω för maximal effektutveckling, Pmax 4, 5 W. figuren nedan ses effekten i som funktion av dess värde. b) Ω för maximal effektutveckling, Pmax 50 W.
7 .4 -kretsar och idsberoende signaler.4. a) b) du ic dt 6 0V 0 0 ms c () t i ( t ms) c.a c) d) du ic dt 6 5V 0 0 ms c () t i ( t ms) c.a du d ic dt dt 0μF π 500 0cos c () t 0sin( π 500t) 6.9cos ( π 500t) ( π 500t)
8 .4. a) b) u u () t di i u dt ( t ms) 0V ms 0.5A 0mH dt c) d).4.3 i 0 cos 0mH π cos () t u dt 0sin( π 500t) ( π 500t) ( π 500t) di W p t dt u i dt i dt i di dt a) () ( ) ( ) i dt di dt Efter lång tid är u 0 vilket innebär att hela spänningen ligger över resistansen. Strömmen är därmed i 5 V /Ω 5A och energin 6 W mJ
9 du W p t dt u i dt u dt u du dt u b) () ( ) ( ).4.4 i du dt Efter lång tid är 0 vilket innebär att ingen ström flyter genom resistansen. Hela spänningen ligger därmed över kondensatorn och energin är 6 W mJ,5ms a) u u() t ( 5V 0.5ms) 5V ums u 7,5ms () t ( 5 0.5ms) 8. V,5ms b) u u() t ( 0V 0.5ms + ( 5) ms) 0V ( ms) 7. V ums u () t 0 0.5ms ( 5) +,5ms c) u 0V u MS ( uˆsin( ωt) ) dt ω 0 uˆ cos ( ωt ) dωt uˆ π π 0 uˆ π π uˆ π ( cos( ωt )) dωt ωt sin( ωt ) sin uˆ 0 ( π ) 7.07V π 0
10 d) u ud 5V u MS ( u + uˆsin( ωt) ) D dt u D u D + u uˆ + D uˆsin u D ( ωt) + ( uˆsin( ωt) ) + u A, MS 5 dωt V.5 Sinusformig stationär kretsanalys.5. ösningar: a) ekv mh b) ekv + +, 67 mh ösningar: a) ekv + +,67 μf b) μf ekv.5.3 Svar: a) X 3, Ω 6 b) X 38 Ω c) X 0, 8 Ω d) X 68 Ω.5.4 Svar: a), 7 H b) 7,96 μf 6 6
11 .5.5 Svar: a) X 0; 6,8;,6; 8,9; 5,; 3, 4 Ω b) X ; 3,8; 5,9; 0,6; 7,96; 6, 37 Ω Notera att reaktansen för en induktans ökar vid ökad frekvens och reaktansen för en kapacitans minskar vid ökad frekvens..5.6 Svar: 3,06 Ω och,86 mh ösning: Eftersom strömmen ligger efter spänningen med 40 vet vi att elementen är en resistans och en induktans. Vi får: uˆ 0 00 Z + ( ω ) + (00), tan( 40 ) 0, 839 iˆ 5 ösning av ekvationssystemet ger: 3,06 Ω och,86 mh Alternativ lösning: Z cos( 40 ) 3,06 och X ω Z sin( 40 ), 57,57 Vi får då:, 86 mh Svar: 45o a) Z 5e j Ω, nduktiv och resistiv. ösning: j 0o U 0e j 45o Z o 5e 3,5 + j3,5 Ω j 45 e Det vill säga impedansen består av både en resistiv och en induktiv del. Vi kan även se direkt på spänningen och strömmen att lasten är induktiv, eftersom strömmen ligger efter spänningen. j b) 4 0 o Z e 4 + j0, ent resistiv. j50o c) Z 0e 7 j84, Kapacitiv och resistiv.
12 j90o d) Z 5e 0 j5, ent kapacitiv. j e) 90 o Z e 0 + j, ent induktiv..5.8 ösning: a) Med spänningen som referens blir strömmen: U 0e 0e 0e j,4e j 63,43 Z + j4 + j4 4,47e b) Med spänningen som referens blir strömmen: U Z 63,43 0e 0e 0e j 63,43,4e j63,43 j4 j4 4,47e mpedanstrianglarna med inritad spänning och ström (observera att visarnas längder inte är skalenliga) blir: a) b).5.9 Svar: a) j35,73 Z 3,85 + j,77 4,74e ösning: Ω 6 j4 6 j4(6 j4) j Z , j4 (6 + j4)(6 j4) 5 4e alt. + 7,e b) j Z e 0 + j0 Ω.5.0 Svar: a) U j 46,57 8,94e b) b a,34e j 3,43 j90 j33,69 + 3,33e j56,3 j,77 4,74e +,85 + j,77 4,74e j35,73 j35,73
13 .5. Svar: 6,8e j9,9 j 0,8 V 3, 4e, j50,8 V 5, e, V 3 6, 8e j 9,9.5. Svar: j54,44 0,05e ösning: Observera att effektivvärden ska användas, vilket ger: j 0 0e e U 0 u ( t) 50 cos(5000t + 45 ) 50sin(5000t ) 50sin(5000t + 35 ) U j e j0,3 j53,3 U U + U 5, 495e, Z 300 j e U Z 0,05e.5.3 Svar: a) U 40 j 0 e, U ösning: U e b) U jx U U + U U 40e j 0, j54,44 0e j e j0 j90 e j0 e 0e 0e j 6, j j0 44,7e U 0e j90 j 6,56, U 44,7e j90
14 a) b) c) U 0 j0 e, U U + U U 0 j90 e, + U U U e, 5 j j e U e 5 j Svar: a) 4e j 0, b) 4 j 0 e, j90 e, 4 j90 e, 4,47e 5,66e j 6,56 + j45 a) b).5.5 Svar: j 66,38 3, 65e A ips: Superposition fungera på samma vis för jω-metoden som för likström. för de två fallen blir: 30 V sp-källan på:, 5e j39,4, 0 V sp-källan på:, 99e j95,7
15 .5.6 Svar: j3, + j3, U 0 e V, 5,57e A, Z 3,60e Ω h.6 Växelströmseffekt N.6. Svar: a) j 45 S 00 e VA, P 70, 7 W, Q 70, 7VAr - nduktiv ösning: ekv j 45 j 45 ( e ) 00e 70,7 + j70,7va S U 50e P 70, 7 W och Q 70, 7 VAr Vi kan se att lasten är induktiv på två sätt. Dels att strömmen ligger efter spänningen och dels att den reaktiva effekten är positiv. b) S 60 e VA, P 50, 4 W, Q 54, 7 VAr - Kapacitiv j 60 c) S 60 e VA, P 30W, Q 5, 96VAr - nduktiv.6. Svar: a) S e j3,4 894,7 757 { + j 476 { VA, P 757 W, Q 476 VAr ösning: Först räknar vi ut induktansen reaktans: P mpedansen blir således: Z ,4 e Strömmen räknas ut som (spänningen U är referens U Z 30 e 3,4 3,89e j j3,4 Q X π 50 3, 4 Ω 3,4 j arctan 50 j3,4 59,e Ω U 30e j 0 ): 59,e Notera att strömmen ligger efter spänningen eftersom induktiv last. Den skenbara effekten blir: j3,4 j3,4 ( 3,89e ) 894,7e j476 VA S U 30e P 757 W, Q 476 VAr Notera att Q>0 eftersom induktiv last. Alternativt kan vi räkna ut P och Q enligt: P 3, W Q X 3,89 3,4 476 VAr b) S e j57,86 407,6 749 { j 9 { VA, P 749 W, Q 9 VAr P Q
16 .6.3 Svar: a) U 6, 4 V b) P 60 W, Q 6, 8 VAr.6.4 Svar: X 47, 9 Ω, 0, 5 H.6.5 Svar: P tot 376 W, Q tot 400 VAr tot a) b) j 47,05 3,77e A, med spänningen U som referens ips: Beräkna först S, strömmen blir sedan ( S U ) tot / tot tot.6.6 Svar: j6,66 0,6e A, med spänningen U som referens tot.6.7 Svar: j 53,3 j 36,87 a) 3, 04e A, 7, 39e A,, 74e A, samtliga med 3 spänningen U som referens. Notera vinkelskillnaden mellan spänningen och strömmen för de olika lasterna (resistiv, induktiv och kapacitiv). b) P tot 9400 W, Q tot 00 VAr, cosϕ, Svar: S 45, + j93, 6 VA P tot 45, W, Q tot 93, 6 VAr.6.9 Svar: a) 5 A b) 90 μf c) inje 0 A
1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs mer1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..
ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om
Läs merEllära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5
Ellära och Elektronik Moment A-nät Föreläsning 5 Visardiagram Impendans jω-metoden Komplex effekt, effekttriangeln Visardiagram Om man tar projektionen på y- axeln av en roterande visare får man en sinusformad
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Stationär växelström Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merSven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa metoden j -metoden evma utbildning KOMPEXA METODEN Avsnittet handlar om hur växelströmsproblem kan lösas med komplexa metoden, jω - eller symboliska metoden som
Läs merFö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Läs merVäxelström i frekvensdomän [5.2]
Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer
Läs merVäxelström i frekvensdomän [5.2]
Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs merBestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2
7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V
Läs merTentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni
Tentamen IF33 Ellära fredagen den 3 juni 6 9.-3. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver inte återlämnas
Läs merAC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date
AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merTentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni
Tentamen F33 Ellära fredagen den 3 juni 6 9.-3. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver inte återlämnas
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel
Läs merVäxelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO
MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier ikströmsnät Tvåpolsatsen KK1 AB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Introduktion till Kursen Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära Outline 1 Introduktion till Kursen
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d
Läs merFö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet
Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Christofer Sundström 20 januari 2019 Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära 3 Huvudspänning och fasspänning 4 Y- och D-koppling 5 Symmetrisk
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merFö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet
Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 11 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 13 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning
Läs mer10. Kretsar med långsamt varierande ström
1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, ht 25, Krister Henriksson 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merAtt använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys.
llära och lektronik Moment DC-nät Föreläsning ffekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys Copyright 8 Börje Norlin Att använda el Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Copyright
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merTentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1
Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1 Examinator: Ants R. Silberberg 21 maj 2012 kl. 08.30-12.30, sal: M Förfrågningar: Ants Silberberg, tel. 1808 Lösningar: Anslås tisdagen den 22 maj på institutionens
Läs merOrdinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj
Ordinarie tentamen i IF33 Ellära måndagen den maj 3 4.-8. Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista, Tentamensuppgifterna behöver
Läs merDu behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.
(8) 27 augusti 2008 Institutionen för elektro- och informationsteknik Daniel Sjöerg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen augusti 2008 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik.
Läs merOmtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari
Omtentamen i IE6 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari 6 4.-8. Samtidigt går en liknande tentamen för IF33 välj rätt tentamen! Allmän information ( Ask for english version of this text if needed )
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen
Läs merGenom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)
VÄXELSTRÖMSKRETSEN 1 Inledning Behandlandet av växelströmskretsar baserar sig på tre grundkomponenters, motståndets (resistans R), spolens (induktans L) och kondensatorns (kapacitans C) funktionsprinciper.
Läs merSammanfattning. ETIA01 Elektronik för D
Sammanfattning ETIA01 Elektronik för D Definitioner Definitioner: Laddningsmängd q mäts i Coulomb [C]. Energi E ( w ) mäts i enheten Joule [J]. Spänning u ( v ) är hur mycket energi (i Joule) som överförs
Läs merOmtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti
Omtentamen i IF33 Ellära tisdagen den 9 augusti 4 9.-3. Samtidigt går en liknande tentamen för IE6 väl rätt tentamen! Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist,
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merTentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010
Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs mer10. Kretsar med långsamt varierande ström
10. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, vt 2008, Kai Nordlund 10.1 10.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera kretsar
Läs mer10. Kretsar med långsamt varierande ström
. Kretsar med långsamt varierande ström För en normalstor krets kan vi med andra ord använda drivande spänningar med frekvenser upp till 7 Hz, förutsatt att analysen sker med de metoder som vi nu kommer
Läs mer10. Kretsar med långsamt varierande ström
1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, vt 213, Kai Nordlund 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera kretsar
Läs merLABORATION 3. Växelström
Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant
Läs merExtra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015
Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar asse lfredsson inköpings universitet asse.lfredsson@liu.se November 205 Får kopieras fritt av ith-studenter för användning i kurserna TSDT8 Signaler & System och
Läs merSedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
Läs merInstruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014
Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Mattias Wallin Datum: 15 februari 2010 16 februari 2010 1 Inledning I denna laboration ingår förberedande
Läs merinsignal H = V ut V in
1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets som har en ingångsport och en gångsport. Den brukar ritas som en låda med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger.
Läs merKomplexa tal. j 2 = 1
Komplexa tal De komplexa talen används när man behandlar växelström inom elektroniken. Imaginära enheten betecknas i elektroniken med j (i, som används i matematiken, är ju upptaget av strömmen). Den definieras
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006
(2) 9 oktober 2006 Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna inte är
Läs mer40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.
Exempelsamling 1. Likström mm 1. a/ educera nedanstående nät så långt som möjligt! 100 Ω 100 Ω 100 Ω 50 Ω 50 Ω 50 Ω b/ educera källorna anslutna till punkterna AB resp. D, men behåll de ursprungliga resistanserna!
Läs merVäxelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets
Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning
Läs merTSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter
014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E1206 nbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Läs mer~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur 91-27-56722-2
~ växelström Det flyter växelström och inte likström i de flesta elnät världen över! Skälen är många. Hittills har det varit enklare att bygga generatorer som levererar växelspänning. Transport av elenergi
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merKapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström
Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Relation mellan ström och spänning i R, L och C. RLC-krets Elektrisk oscillator, RLC-krets
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merLabVIEW - Experimental Fysik B
LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, den 5 december 005 klockan 8:00 3:00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merTentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni
Tentamen i IE6 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni 5 9.-3. Samtidigt går en liknande tentamen för IF33 välj rätt tentamen! Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William
Läs mer1 Bestäm Théveninekvivalenten mellan anslutningarna a och b i nedanstående krets.
1(8) 7 november 005 Institionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE115 Ellära och elektronik, tentamen okt 05 Tillåtna hjälpmedel: formelsamlg i kretsteori. 1 Bestäm Thévenekvivalenten mellan anslngarna
Läs merVäxelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merFöreläsning 3/12. Transienter. Hambley avsnitt
1 Föreläsning 3/1 Hambley avsnitt 4.1 4.4 Transienter Inom elektroniken betecknar transienter signaler som har kort varaktighet. Transienterna avtar ofta exponentiellt med tiden. I detta avsnitt studerar
Läs merSpänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t)
Tillämpningar av differentialekvationer, LR kretsar TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER LR KRETSAR Låt vara strömmen i nedanstående LR krets (som innehåller element en spole med induktansen L henry,
Läs merSvar till Hambley edition 6
Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och
Läs merFöreläsning 29/11. Transienter. Hambley avsnitt
1 Föreläsning 9/11 Hambley avsnitt 4.1 4.4 Transienter Transienter inom elektroniken är signaler som har kort varaktighet. Transienterna avtar ofta exponentiellt med tiden. I detta avsnitt studerar vi
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans
Inst. för fysik och astronomi 2017-11-26 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 2017 (3.1) En plattkondensator har
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merElektronik 2017 EITA35
Elektronik 2017 EITA35 Föreläsning 15 Repetition Information inför tentamen 1 Resistornätverk: Definition av potential, spänning och ström. Ohms lag, KCL och KVL Parallell och seriekoppling av resistanser
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merSjälvstudieuppgifter om effekt i tre faser
Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter
Läs merMATEMATIK OCH MAT. STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6H3011 TEN
TENTAMEN Datum: 0 maj 007 Kurs: MATEMATIK OCH MAT STATISTIK 6H000, 6L000, 6H0 TEN (Differential ekvationer, komplexa tal) Skrivtid: :5-7:5 Hjälpmedel: Bifogat formelblad och miniräknare av vilken typ som
Läs mer080327/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering av elektriska kretsar
080327/TM IDE-sektionen Laboration 3 Simulering av elektriska kretsar 1 Starta programmet genom att välja under ALL PROGRAMS -> Cadence PSD 14.2-> Capture CIS Vi skall i denna laborationen endast rita
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15
Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2013-10-25 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Läs merIntroduktion till modifierad nodanalys
Introduktion till modifierad nodanalys Michael Hanke 12 november 213 1 Den modifierade nodanalysen (MNA) Den numeriska simuleringen av elektriska nätverk är nära besläktad med nätverksmodellering. En väletablerad
Läs merVecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR
Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR Inlärningsmål Induktion och induktans Faradays lag och inducerad källspänning Lentz lag Energiomvandling vid induktion
Läs merElteknik. Superposition
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Superposition evma utbildning SPEPOSIION Superposition kan förenkla analys av linjära kretsar som har mer än en spänningskälla. LINJÄIE ill att börja med ska vi erinra oss
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merLektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1
Lektion 2: Automation 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 2 Lektion 2: Dagens innehåll Repetition av Ohms lag Repetition
Läs merOnsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs mer090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar
090423/TM IDE-sektionen Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar 1 Förberedelseuppgifter inför Laboration 3: 1. Tag reda för figur 4. Vilket värde på V1 som krävs för att potentialen i
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merTentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,
Tentamen ETE5 Ellära och elektronik för F och N, 2009 0602 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori och elektronik. Observera att uppgifterna inte är ordnade i svårighetsordning. Alla lösningar
Läs merTentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013
Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, januari 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Du har en mikrofon som kan modelleras som en spänningskälla i serie med en resistans. Du vill driva
Läs mer