Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Transkript

1 Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet Christofer Sundström 20 januari 2019

2 Outline 1 Introduktion till Kursen 2 Repetition växelströmslära 3 Huvudspänning och fasspänning 4 Y- och D-koppling 5 Symmetrisk och osymmetrisk belastning 6 Beräkningsexempel

3 Introduktion till Kursen Kursledning Christofer Sundström, examinator och föreläsare ) Kristoffer Ekberg, lektionsassistent ) Pavel Anistratov, lektionsassistent ) Kurshemsida Kursplanering, föreläsningar och lektioner Formelblad (kan komma att uppdateras) Gamla tentor Labbar för nedladdning Fortlöpande information Kursmaterial Bok: Elkraftteknik av Franzén och Lundgren Labbar: PM laddas ner från hemsidan och skrivs ut (helst i A4 format)

4 Introduktion forts. Laborationer 3 st laborationer Laborationerna hålls i Tyristorn i B-Huset (Korridor C, ingång 25/27) Teckningslistor medtages på Fö2, sedan på tavla i korridor C vid ingång 27. Elsäkerhet under labbarna. Nya säkerhetssladdar för året. Läs igenom säkerhetsföreskrifter inför första laborationen. Svårigheter i kursen Beteckningar!!! Knöliga uttryck Tumregler, olika approach beroende på situation Tillämpar ellära, mekanik, matematik, (elektromagnetism)... men övning ger färdighet. = Tips: Öva på lektionsuppgifterna. Dela gärna upp er jämnt mellan lektionsgrupperna.

5 Studiebesök ABB Machine Fredagen 22/2 erbjuds ett studiebesök på ABB Machines i Västerås. De utvecklar och producerar synkronmaskiner i storlekar 3-80MVA. Programmet för studiebesöket i grova drag: Mekaniskt perspektiv på elmaskinen. Elektriskt perspektiv på elmaskinen. Två exempel på tillämpningar av maskinerna. verkstadsbesök där vi får se hur produktionen går till. HR kommer prata om vilka möjligheter som finns för nyexaminerade studenter på ABB Tid för besöket ca Avresa från Linköping med buss eller bil blir omkring 7.30 och hemkomst ca Senaste dag för anmälan är tisdag 12/2. Antalet platser är begränsat så först till kvarn gäller. Anmälan genom att skicka ett e-post till christofer.sundstrom@liu.se.

6 Repetition växelströmslära: Introduktion till växelström Tidsbaserat: Sinusformad spänning, olika skrivsätt u(t) = U 0 sin (ω t) = û sin (ω t) Effektivvärde: Det kvadratiska medelvärdet av en elektrisk storhet kallas effektivvärde 1 T U = u T 2 (t) dt = = û 0 2 Jämför med effekt för likström i resistans P = U I = U2 R. Vi medelvärdesbildar alltså något som är proportionellt mot effekt och alltså enkelt kan användas i effektberäkningar. Notationsregler lik- och växelspänningsstorheter För växelspänning används både U 0 och û för att notera toppvärde. U däremot betyder effektivvärde av sinusformad storhet eller likströmstorhet.

7 Repetition växelströmslära: Exempel tidsbaserade räkningar Sinusformad ström och spänning: i(t) u(t) = U 0 sin (ω t) i(t) = I 0 sin ( ω t ) ϕ }{{} Fasvinkel Samband mellan storheterna: / / u(t) = Faradays lag = di(t) L dt U 0 sin (ω t) = I 0 L d sin( ω t ϕ ) = ωli 0 cos (ω t ϕ) dt Slutsats: (Att använda vid definition av jω-medoden) 1 U 0 = ωli 0, (jämför gärna med ohms lag U = R I) 2 sin (ω t) = cos (ω t ϕ) ϕ = + π 2 eller 90 Strömmen kommer alltså 90 efter spänningen eftersom vi drar bort ϕ = π 2 u L

8 Repetition växelströmslära: Definition jω-metoden Ersättningsregler: u(t) = U 0 sin (ω t) Vektor {}}{ Ū = U 0 e j 0 = U e j 0 2 i(t) = I 0 sin (ω t ϕ) Ī = I 0 2 e j ϕ = I e j ϕ Kom ihåg från komplex-matte: j 2 = 1 1 j = j e jϕ = cos (ϕ) + j sin (ϕ) = a + j b = a 2 + b 2 e j ϕ = e j ϕ ( ) ϕ = arctan b a för positiva a (Annars ±180 ) U är effektivvärde Ū eller ibland U är en komplex vektor med längd U

9 Repetition växelströmslära: Definition jω-metoden Illustration visardiagram Im j wl Ohms lag: Ū = Ī med = R + j X Resistans: R = R Se exemplet 90 = π 2 R Induktans: L = jωl Re Kapacitans: C = 1 jωc = j ωc j wc Im Ū = U e j ϕ j U sin (ϕ) U cos (ϕ) Re

10 Repetition växelströmslära: Exempel Ex: Beräkna dels grafisk, dels exakt Ī med Ū som referens: I I R I C I L u(t) = U 2 sin(ωt) u R C L Exakt: Ū = U e j0 Grafiskt: Ī = Ī R + Ī C + Ī L = Ū R + Im Ū 1/jωC + Im Ū jωl = U ( 1 R + jωc j ) ωl Ī C Ī R Ū Ī R Ū Re Ī Ī L Re Ī L Ī C

11 Repetition växelströmslära: Exempel - försmak av komplex effekt Exempel på fall där jωl och 1 jωc tar ut varandra.: I I C I L u C L Antag att Ī C = Ī L, dvs ωl = 1 ωc. Då blir Ī = 0 och 1 Tot = =. Samtidigt går en ström Ī jωc j C och Ī L mellan ωl kapacitansen och induktansen fram och tillbaka, fram och tillbaka, tills kretsen bryts. Reaktiv effekt Vi säger att den Reaktiva effekten Q C = 1 ωc I2 C = ωl I2 L = Q L skapas i kapacitansen och förbrukas i induktansen.

12 3-fas växelström 3st växelspänningar med samma amplitud förskjutna 120 sinsemellan. Fördelar: Spänningar och strömmar summerar till 0 vid symmetrisk belastning behöver ingen återledare. En trefas-generator som lastas symmetriskt, dvs med lika stora laster på alla faser, ger ett statiskt (dvs icke-pulserande) lastmoment. En slinga som roterar i ett magnetfält alstrar spänningen e(t) = ê sin (ωt) V. Fält B N B S Ström Tre slingor 120 förskjutna alstrar symmetrisk 3-fas växelspänning.

13 Fasspänning Lika amplitud ger symmetrisk 3-fas med fasspänningar: u 1 = û 1 sin (ωt) u 2 = û 2 sin (ωt 120 ) u 3 = û 3 sin (ωt 240 ) Ū 3 Ū 2 Im 120 = 2π/3 Ū = 2π/3 Re Komplex notation Ū 1 = U 1 e j0 Ū 2 = U 2 e j120 Ū 3 = U 3 e j240 Tips: (När det är jobbigt att slå på räknaren) e j120 = cos(120 ) + j sin(120 ) = j 3 2 e j120 = 1 2 j triangel: Om cos(ϕ) = 0.8 så är sin(ϕ) = 0.6 och tvärs om. (ϕ = 36.9 )

14 Huvudspänning och fasspänning Ū 3 Huvudspänning U H Fasspänning U F Ū 31 Ū 1 Huvud och fasspänning U H = 3U F Symmetrisk 3-fas: U 1 = U 2 = U 3 Ū 31 är spänningen från 1 till 3 Ū 2 ) Ū 31 = Ū 3 Ū 1 = U F (e j120 1 = U F ( j 3 = U F 3 ( 2 + j 1 2 ) }{{} Längden 1 Ū 12 = Ū 1 Ū 2 = U F 3e j30 Ū 23 = Ū 2 Ū 3 = U F 3e j90 = U F 3 e j ) = U F ( j 3 2 ) =

15 Huvudspänning och fasspänning Ū 31 Ū Ū 1 Ū 12 Beteckningar: 3-fas med nolledare betecknas U H / U F Ex: 400/230 Saknas nolledare kallas det 3xU H Ex: 3x400 Ū 2 Fasledarna kallas L 1, L 2, L 3 alt. R, S, T Ū 23 Nolledare betecknas N

16 Y- och D-koppling Y-koppling: (Även stjärnkoppling) Alt. representation Ū 1 L 3 L 1 L 1 Ī L1 I L = U F Z = U H 3Z L 2 Ī L2 N L 3 Ī L3 N Ī 0 = 0 Vid symmetrisk last Vid Y-koppling ligger spänningen U F över respektive last. Strömmen genom lasten betecknas linjeström. L 2

17 Y- och D-koppling D-koppling: (Även triangel/delta) Ū 31 L 1 Ī L1 Ī 12 Notera Spänningen över, och därmed Ū 12 Ī 31 Ī L2 strömmen genom, respektive last L 2 för en D-koppling är 3 ggr större än vid Y-koppling med Ū Ī Ī L3 samma komponenter. Därför L 3 utvecklas 3 ggr mer effekt (se t.ex. P = UI = RI 2 = U2 R ) Vid D-koppling ligger spänningen U H = 3U F över respektive last. Strömmen genom lasten betecknas fasström. I 12 = I 31 = I 23 = I F = I Fasström I L = Linjeström I L = 3I F = 3I Räknas ut direkt alternativt från effektsamband

18 Y- och D-koppling: Härledning ekvivalens Betrakta kretsschemat för Y- och D-kopplingarna För Y-kopplingen har vi med U 1 som referens Ī L1,Y = Ū1 = U F, Ī L2,Y =..., Ī L3,Y =... Med Ū1 som referens får vi för D-kopplingen Ū 31 D-Koppling Ī L1 L 1 Ī 12 Ū 12 Ī L2 L 2 Ū Ī Ī L3 L 3 Y-Koppling Ī 31 Ī 12 = Ū12 = Ū1 Ū 2 = j30 3U F e 1 L 1 Ī L1 Ū 1 Ī 31 = Ū31 = Ū3 Ū 1 = j210 3U F e 1 (e j30 e j210 ) Ī L1, = Ī 12 Ī 31 = 3U F }{{} 3 L 2 Ī L2 L 3 Ī L3 1 = 3U F Slutsats: I Li, = 3 I Li,Y, dvs en D-kopplad last drar 3 ggr mer ström och effekt än en Y-kopplad. Strömmarna har samma fas.

19 Y- och D-koppling: Ekvivalens Eftersom enda skillnaden mellan en Y-kopplad och D-kopplad last är att linjeströmmar vid D-koppling blir 3 ggr större än för Y-koppling så kan vi dra följande slutsats. D D D D = 3 Y Y Y Y Ekvivalens mellan Y- och D-kopplingar Vi kan alltid ersätta en Y-kopplad last med en D-kopplad ekvivalent last enligt formeln D = 3 Y

20 Symmetrisk och osymmetrisk belastning Ū 1 L 1 Ī L1 Vi osymmetrisk belastning blir L 2 Ī L2 nollströmmen I N 0 L 3 Avbrott N Ī 0 Vid symmetrisk belastning blir I N = 0.

21 Beräkningsexempel Till ett 380/220 V, 50Hz nät anslutes följande: Mellan fas och nolledaren en resistans på 44 Ω. Mellan fas 2 och nolledaren en spole med induktansen H och resistansen 40 Ω. Mellan fas 3 och nolledaren en resistans på 30 Ω och en kondensator med kapacitansen 79.6 µf. Uppgifter: a) Beräkna linjeströmmarna b) Rita linjeströmmarna i ett visardiagram och beräkna nollströmmen grafiskt L 1 L 2 L 3 Ī L1 Ī L2 Ī L c) Beräkna nollströmmen analytiskt N Ī 0

22 Beräkningsexempel Givet: 380/220 Trefas med nolledare f = 50 Hz 1 = 44 =30 {}}{ 2 = 40 + j 2π = 50 (0.8 + j 0.6) 1 3 = 30 j ωc 30 j 40 = 50 (0.6 j 0.8) a) Beräkna linjeströmmarna L 1 L 2 Ī L1 Ī L2 1 2 Ī L,1 = Ū1 220 ej0 = = 5 A 1 44 L 3 Ī L3 3 Ī L,2 = Ū2 220 e j120 = 2 50 e j arg( 2) Ī L,3 = Ū3 220 e j240 = 3 50 e j arg( 3) = 4.4 j 36.9 e j120 A = 4.4 +j 53.1 e j240 A N Ī 0

23 Beräkningsexempel b) Rita linjeströmmarna i ett visardiagram I 3 I I

24 Beräkningsexempel b) forts.. Beräkna nollströmmen grafiskt I 180 I I3 I

25 Beräkningsexempel c) Beräkna nollströmmen analytisk Ī 0 = Ī L1 + Ī L2 + Ī L3 = I L1 e j0 + I L2 e j I L3 e j186.9 = = (cos( ) + j sin( )) (cos( ) + j sin( )) = = j j 0.53 = j1.20 = I 0 = Ī 0 = Re 2 + Im A arg(ī 0 ) = arctan( ) = Jämför med den grafiska lösningen!