LABORATION 3. Växelström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LABORATION 3. Växelström"

Transkript

1 Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant igenom Inledning Växelström, teori på sidorna 3-4. ii) Läs även Härledning: Sambandet mellan topp- och effektivvärde för en sinusström på sidan 14. UPPGIFTER: Ström och spänning i krets med: 1. enbart resistans (R). enbart induktans (L) 3. enbart kapacitans (C) 4. induktans och resistans (L och R) i serie 5. kapacitans och resistans (C och R) i serie 6. induktans, kapacitans och resistans (L, C och R) i serie - serieresonans MÅLSÄTTNING: lära känna några växelströmskomponenter (resistor, spole, kondensator) förstå deras egenskaper (resistans, induktans, kapacitans - impedans) förstå samband mellan växelströmsstorheter (frekvens, vinkelhastighet, fasförskjutning, effektiv-, topp-, momentanvärde, impedans etc.) behärska både visar- och ström-spänningdiagram inse analogin mellan växelström och likström inse innebörden av Ohms lag för växelström Namn: Datum:.. Handledarens underskrift:....

2 Kurs FFY616 (14) APPARATUR SOM KOMMER TILL ANVÄNDNING UNDER LABORATIONEN: FUNKTIONSGENERATOR Agilent 330A OSCILLOSKOP Tektronix TDS503B DEKADKONDENSATOR TOROIDSPOLE KOAXIALKABEL

3 Kurs FFY616 3 (14) INLEDNING - VÄXELSTRÖM, TEORI Om man vill studera strömmar och spänningar i en växelströmskrets kan man använda effektivvärdes-visande instrument (ampere- och voltmeter) eller oscilloskop. i) Ampere- och voltmetern mäter effektivvärdet av ström respektive spänning, men ger ingen information om fasförskjutningen. ii) Med oscilloskopet kan man enkelt mäta spänningars toppvärden och även fasförskjutning mellan ström och spänning. Strömmens toppvärde kan man däremot inte mäta direkt, men man kan utnyttja att för en resistans ligger ström och spänning i fas. Om man alltså med oscilloskopet mäter spänningen över t.ex. ett 10 -motstånd så är spänningskurvan direkt proportionell mot strömkurvan i enlighet med Ohms lag ( U 10 I I U / 10 ). En sinusspänning kan matematiskt uttryckas u( t) u sin( t), där û = toppvärdet och = vinkelhastigheten (eller vinkelfrekvensen). Vinkelhastigheten kan relateras till frekvens f och periodtid T enligt följande: f f Sinusspänningens tidsberoende kan åskådliggöras med antingen ett u(t)-diagram (till höger i figuren nedan) eller i ett visardiagram (till vänster). I visardiagrammet avbildas den momentana spänningen som spänningsvisarens projektion mot y-axeln. OBS! När både ström och spänning åskådliggörs ritas två visare! Tänk noggrant igenom hur visardiagrammet fungerar och hur det är relaterat till u(t)-diagrammet, det har du nytta av i laborationen! u u û û u 1 u 1 t 1 t 1 T/ 1 T T t (tid) t (vinkel) Visardiagram u(t)-diagram För sinusformad växelspänning och -ström är sambanden mellan effektivvärden (U respektive I) och toppvärden följande: U u, I i (För en kortfattad härledning, se sida 14!) I en krets så utövar komponenterna ett motstånd mot växelströmmen. Detta växelströmsmotstånd kallas impedans Z och kan delas upp i ett frekvensoberoende bidrag (resistans R) och ett frekvensberoende bidrag (reaktans X). Man skiljer ibland även på induktiv och kapacitiv reaktans, X L respektive X C. Med begreppen effektivvärde och impedans Z (dvs växelströmsmotstånd ) kan man behandla växelström på ett sätt snarlikt likström, t.ex. kan Ohms lag för växelström generellt skrivas U Z I. Man måste dock komma ihåg att ström och spänning ofta är fasförskjutna 3

4 Kurs FFY616 4 (14) vilket gör att en del samband blir lite mer komplicerade. Här följer en sammanställning av formler för en allmän seriekopplad växelströmskrets samt för en del specialfall: Strömmens momentanvärde Spänningens momentanvärde en resistor en spole en kondensator en allmän seriekrets i i sin t i i sin t i i sin t i i sin t u u sin t u u sint u u sint u u sin t Fasförskjutning 0 arctan X L X C R Impedans 1 Z R Z XL L Z XC Z R XL X C Effekt P U I P0 P0 P U I cos C I en seriekopplad krets går (naturligtvis) samma växelström genom samtliga komponenterna. Därför är det lämpligt att använda växelströmkurvan som riktfas. Växelspänningen över resistorn är i fas med växelströmmen, medan växelspänningarna över (den ideala) spolen och kondensatorn är fasförskjutna +90 respektive 90. Den totala spänningen konstrueras i visardiagrammet genom vektoraddition och eftersom samtliga vinklar mellan spänningsvisarna är räta så utnyttjar man Pythagoras sats! Det finns i princip tre olika typer av visardiagram: 1. I figuren intill är ett exempel på en induktiv krets (positiv fasförskjutning) där visarna representerar toppvärden. u L i u u u û R total R L. I visardiagrammet kan även visarna representera effektivvärden (som ju är proportionella mot toppvärden: I î, U u, U u etc), se figur. R ˆR L ˆL U L I U R total R L U U U 3. Eftersom strömmen är gemensam för samtliga seriekopplade komponenter kan även visarna representera växelströms-motstånden genom att man dividerar spänningarna över varje komponent med strömmen ( R UR I, XL UL I, Z Utotal I etc), se figur. X L I Z R X R total L Om fasförskjutningen är positiv (0 < < +90 ) säger man att kretsen är induktiv. En kapacitiv krets har sålunda en negativ fasförskjutning ( 90 < < 0 ). î û total induktivt område î û total kapacitivt område Notera! För en växelströmsmotor (t.ex. en dammsugare) är ca i det induktiva området. En nackdel med alltför stor fasförskjutning är att t.ex. dammsugaren (ca 1500W/30V) förbrukar en större ström, som kanske bryter säkringen (max 10 A) i säkringsskåpet. Hur man kan råda bot på problemet med alltför stort finner du i sammanfattningen på sista sidan. 4

5 Kurs FFY616 5 (14) Uppgift 1a. SPÄNNING I KRETS MED ENBART RESISTANS (R) Bakgrund: Sambanden mellan periodtid T, frekvens f och vinkelhastighet (eller vinkelfrekvens) är: f 1 T respektive f. Med U och I menas effektivvärden medan u och i är toppvärden av spänning respektive ström. Avsikt: Koppla upp en växelströmskrets med en resistor, avbilda spänningen på oscilloskopet. Utrustning: Funktionsgenerator, oscilloskop, dekadmotstånd, digital multimeter (Escort EDM 347), koaxialkablar, sladdar. Koppla upp följande krets med en resistor (MÄTINSTRUMENTEN SIST!). Funktionsgeneratorn utgör spänningskällan (några volt!). Notera jordpunkten, dvs var koaxialkabelns skärmkontakt skall vara inkopplad. Ställ in frekvensen på ca 1 khz. Försäkra dig om att multimetern kan mäta vid denna frekvens! EDM 347 V R =300 CH1 CH Avläs periodtid på oscilloskopet, beräkna sedan frekvens och vinkelhastighet! Avläs även växelspänningens toppvärde! T = f = =, û osc = Mät spänningen med voltmetern och beräkna utifrån den spänningens toppvärde! U = û ber = Stämmer detta värde med det du avläste på oscilloskopet? Uppgift 1b. SPÄNNING OCH STRÖM I KRETS MED ENBART RESISTANS (R) Bakgrund: Ohms lag för växelström lyder U = Z I, där Z = impedansen ( växelströmsmotståndet ) i kretsen. För en resistor är Z = R vilket medför att momentan ström i(t) och spänning u(t) är i fas, dvs fasförskjutningen = 0. Avsikt: Att på oscilloskopet avbilda både spänning och ström för en resistor. Utrustning: Som i uppgift 1a samt en stegmotståndslåda och T-kors för koaxialkabel. 5

6 Kurs FFY616 6 (14) Koppla in stegmotståndet (10 ) i din uppkopplade krets enligt figuren. Värdet på R 1 är valt så att spänningen över detta motstånd blir liten i förhållande till spänningen över R. Kontrollera med voltmetern: EDM 347 U R1 = << U R = R 1 =10 CH Notera att oscilloskopet alltid mäter spänning mellan jord- och referenspunkt (dvs referenspunktens potential!). Det innebär att man i din krets direkt kan mäta totala U RR1 och U R1, men inte U R! Spänningen över R 1 varierar i takt med strömmen, vilket alltså innebär att CH representerar strömmens variation. Spänningen över hela kretsen registreras på CH1. Oscilloskopet skall vara i DUAL-mode. Sätt Y-förstärkningen 0,1 V/DIV på CH och anpassa amplituden på funktionsgeneratorn så att strömkurvan syns lagom stor på oscilloskopet. Justera även Y-förstärkningen på CH1 så att båda kurvor syns lagom stora. Rita av ström- och spänningskurvorna på oscilloskopsskärmen till höger i figuren nedan. Ange korrekta skalor på axlarna (OBS u(t) och i(t) på samma y- axel!). V R =300 CH1 u i Beräkna effektutvecklingen i kretsen: P U I Avbilda även ström- och spänningsvisare i visardiagrammet vid en godtycklig tidpunkt (vinkel!). Du kan t.ex. rikta strömvisaren parallellt med x-axeln! Visardiagram u(t)- och i(t)-diagram 6

7 Kurs FFY616 7 (14) Uppgift. SPÄNNING OCH STRÖM I KRETS MED ENBART INDUKTANS (L) Bakgrund: Växelströmsmotståndet för en spole med induktansen L kallas ibland reaktans (eller induktiv reaktans) och betecknas X (eller X L ). För en spole kan impedansen skrivas: Z = X L = L = fl. Avsikt: Att på oscilloskopet avbilda både spänning och ström för en spole. Utrustning: Som i uppgift 1b samt en toroidspole (16 mh). Byt ut dekadmotståndet R (från kretsen i förra uppgiften) mot en toroidspole med L = 16 mh. (R 1 används även i detta fall för att avbilda strömmen på CH!) Oscilloskopet skall vara i DUALmode. Välj CH (dvs strömkurvan) som triggersignal på oscilloskopet. Detta gäller även kommande uppgifter! EDM 347 V L =16 mh R 1 =10 CH1 CH För att kretsen skall uppföra sig som en ideal induktans skall spolens växelströmsmotstånd, X L, vara minst 100 gånger större än 10-motståndet. (Då är även spänningen över spolen 100 gånger större än spänningen över 10motståndet). Justera därför frekvensen på funktionsgeneratorn så att X L >> R 1, dvs fl >> 10! Vilken frekvens har du valt och vilken reaktans (i enheten!) motsvarar detta? f = X L f L Kontrollera med voltmetern att U 10 << U L! U 10 = << U L = (Observera att toroidspolen också har en inre resistans i den långsmala koppartråden. I vårt fall kan den dock försummas!) t Bestäm fasförskjutningen mellan ström och spänning, 360 där t är T tidsförskjutningen, genom mätning på oscilloskopskärmen: 360 = Hur stor effekt utvecklas i kretsen (P = U I cos )? 7

8 Kurs FFY616 8 (14) Rita av ström- och spänningskurvorna på oscilloskopsskärmen samt konstruera visardiagram (både ström- och spänningsvisare, där t.ex. strömvisaren är parallell med x-axeln!) i figuren nedan. Ange korrekta skalor på axlarna. Visardiagram u(t)- och i(t)-diagram Uppgift 3. SPÄNNING OCH STRÖM I KRETS MED ENBART KAPACITANS (C) (OBS! Är du i stor tidsnöd, gå direkt till sammanfattningen på nästa sida!) Bakgrund: Växelströmsmotståndet för en kondensator med kapacitansen C kallas ibland reaktans (eller kapacitiv reaktans) och betecknas X (eller X C ). För en kondensator kan impedansen skrivas: Z = X C = 1/(C) = 1/(fC). Avsikt: Att på oscilloskopet avbilda spänning och ström för en kondensator. Utrustning: Som i uppgift 1b samt en dekadkondensator. Byt toroidspolen (från kretsen i förra uppgiften) mot en dekadkondensator! Rita färdigt kopplingsschemat för att åskådliggöra u(t) och i(t) för en kondensator (jämför med schema i CH1 uppgift 1b och )! Glöm inte jordpunkt och 10 -motstånd! CH För att kretsen skall uppföra sig som en ideal kapacitans skall kondensatorns växelströmsmotstånd, X C, vara minst 100 gånger större än 10-motståndet. (Då är även U C 100 gånger större än U 10 ). Justera frekvens och kapacitans (50 nf - 5 F) så att X C >> R 1, dvs 1/(fC) >> 10! 8

9 Kurs FFY616 9 (14) Ange frekvens och beräkna reaktans: f = X C 1 f C Kontrollera med voltmetern att U 10 << U C! U 10 = << U C = t Bestäm fasförskjutningen: = T Hur stor effekt utvecklas i kretsen (P = U I cos )? Rita av ström- och spänningskurvorna på oscilloskopsskärmen samt konstruera visardiagram (både ström- och spänningsvisare, där t.ex. strömvisaren är parallell med x-axeln!) i figuren nedan. Ange korrekta skalor på axlarna. Visardiagram u(t)- och i(t)-diagram SAMMANFATTNING av uppgift 1-3: Jämför visardiagrammen i uppgifterna 1, och 3 och notera hur spänningen är fasförskjuten i förhållande till strömmen i de tre fallen! Notera att för en ideal spole kan man försumma den inre resistansen! (Har du inte gjort uppgift 3 så kan du ändå finna svaret i tabellen i inledningen på sidan 4!) resistor = ideal spole = kondensator = Utvecklas någon effekt (P = U I cos ) i en: resistor? ideal spole? kondensator? 9

10 Kurs FFY (14) Uppgift 4. KRETS MED RESISTANS OCH INDUKTANS I SERIE (R-L) Bakgrund: Impedansen ( växelströmsmotståndet ) för en krets med en resistor L och en spole i serie kan skrivas: Z R X R ( fl). Avsikt: Att på oscilloskopet avbilda både spänning och ström för en induktiv krets med resistor och spole. Utrustning: Som i uppgift 1b samt en toroidspole (16 mh). Koppla följande krets! Mät med voltmetern och justera frekvensen så att U L U R. Rita av oscilloskopsskärmen och konstruera visardiagram (fyra visare: i, û R, û L, och û total ) i figuren. EDM 347 V L =16 mh R =300 CH1 Ange den inställda frekvensen och beräkna reaktans och impedans (OBS! L = 16 mh): R 1 =10 CH f = X L = fl = Z R X = ber L u Utnyttja Ohms lag för att mäta impedansen: Zmät i = Jämför! Visardiagram u(t)- och i(t)-diagram t u i Bestäm: = P cos = T Notera: För en elmotor (t.ex. en dammsugare) brukar vara 30-40! 10

11 Kurs FFY (14) Uppgift 5. KRETS MED RESISTANS OCH KAPACITANS I SERIE (R-C) (OBS! Är du i tidsnöd, gå direkt till nästa uppgift, nr 6, på nästa sida!) Bakgrund: Impedansen ( växelströmsmotståndet ) för en krets med en resistor C och en kondensator i serie kan skrivas: Z R X R ( 1 fc). Avsikt: Att på oscilloskopet avbilda både spänning och ström för en kapacitiv krets med resistor och kondensator. Utrustning: Som i uppgift 1b samt en dekadkondensator. Koppla följande krets! Justera frekvens och kapacitans (50 nf - 5 F) så att U C U R. (Ange din valda C = ) Rita av oscilloskopsskärmen och konstruera visardiagram (fyra visare: i, û R, û C, och û total ) i figuren. Ange frekvens och beräkna reaktans och impedans: f = X C 1 f EDM 347 Zber R XC = C u Utnyttja Ohms lag för att mäta impedansen: Zmät i = V C R =300 R 1 =10 CH1 CH Jämför! Visardiagram u(t)- och i(t)-diagram t u i Bestäm: = P cos = T 11

12 Kurs FFY616 1 (14) Uppgift 6. KRETS MED RESISTANS, INDUKTANS OCH KAPACITANS I SERIE (R-L-C) - SERIERESONANS Bakgrund: Beroende på om U L > U C (alternativt X L > X C ) eller omvänt blir kretsen övervägande induktiv respektive kapacitiv. Det betyder att fasförskjutningen är positiv respektive negativ. För ett visst värde på frekvensen blir dock U L = U C (alternativt X L = X C ) och då är fasförskjutningen noll, dvs kretsen beter sig som om den vore enbart resistiv. Detta beror på att fasförskjutningen mellan spolens och kondensatorns spänningar i en seriekrets är 180 (jämför visardiagrammen i uppgifterna och 3). Impedansen Z är minimal i detta läge som kallas serieresonans. Impedansen ( växelströmsmotståndet ) för en allmän seriekrets med L C resistor, spole och kondensator i serie kan skrivas: Z R ( X X ). Avsikt: Att på oscilloskopet avbilda både spänning och ström för en allmän seriekrets med resistor, spole och kondensator. Utrustning: Som i uppgift 1b samt toroidspole (16 mh) och dekadkondensator. Koppla följande krets! Ange din valda kapacitans (50 nf - 5 F!): C C = EDM 347 V L =16 mh Härled uttrycket för, samt beräkna serieresonans-frekvensen, f 0. Utgå 1 från X L = X C dvs f 0L : f C 0 R =300 R 1 =10 CH1 CH f 0 (uttryck!) (värde!) Variera frekvensen och studera hur ström- och spänningskurvorna förskjuts i förhållande till varann. Justera frekvensen till resonansläget (maximal I, = 0!). Avläs: f 0 = (Jämför med din härledda resonansfrekvens ovan!) U10 Mät med voltmetern följande: U 10 = I 10 U R = U L = U C = Konstruera med dessa värden ett visardiagram i figuren på nästa sida. Man kan även låta visarnas längd representera effektivvärden istället för toppvärden ty 1

13 Kurs FFY (14) I i och U u. Tänk på den inbördes fasförskjutningen hos visarna: I, U R, U L och U C! Glöm inte att även konstruera resultanten U total,. Visardiagram Extrauppgift (om du hinner): Justera nu frekvensen från resonansläget så att du på oscilloskopet tydligt kan se att strömmen minskar med ca 5%. Avläs frekvensen: f = U10 Mät med voltmetern följande: U 10 = I 10 U R = U L = U C = Konstruera med dessa värden ett visardiagram i figuren intill där fasförskjutning och resultant (=totalspänning) framgår: = U total = Jämför spänningen med den du avläser på oscilloskopet: U total ( osc ) u osc Mät även med DMM: U total(dmm) =... Visardiagram 13

14 Kurs FFY (14) SAMMANFATTNING av uppgift 4-6: Jämför visardiagrammen i uppgifterna 4, 5 och 6 och notera hur spänningen är fasförskjuten i förhållande till strömmen i dessa tre fall! (Har du inte gjort uppgift 5 finner du vägledning till R+C i inledningen på sidan 4, nedre figuren!) R+L = R+C = R+L+C = (induktiv krets) (kapacitiv krets) (resonanskrets) Notera! För en elmotor (t.ex. en dammsugare) brukar vara Om väldigt många induktiva komponenter är inkopplade på nätet kan det behövas en faskompensering. Detta kan t.ex. ske genom att man kopplar in kondensatorer som avpassas så att man erhåller resonans. Kretsen blir då resistiv ( = 0 )! Härledning: Sambandet mellan topp- och effektivvärde för en sinusström, I i. Vi söker en slags effektiv växelström, I, som skall utveckla lika stor effekt som en motsvarande likström. Eftersom en sinusström varierar med tiden så varierar även den momentana effekten som utvecklas i en resistor. Denna effekt uttrycks p( t) u( t) i( t), och om man utnyttjar Ohms lag, u( t) R i( t), så kan den momentana effekten även skrivas: p( t) R[ i( t)] I figuren nedan syns momentan spänning, ström och effekt för en resistor under en hel period. Medelvärdet av den momentana effekten, P ~, är av symmetriska skäl hälften så stor som den maximala effekten, p max, vilket framgår av figuren. Ytan under p(t)-kurvan är hälften så stor som den yttre streckade rektangeln, dvs: P ~ pmax u i R i. p max =û î p(t) P ~ =û î/ u(t) i(t) 0,0 0,5 1,0 Perioder Effekten som utvecklas i samma resistor när en likström, I, passerar kan skrivas: P R I Sätt nu P = = P ~ och kalla I för växelströmmens effektivvärde, dvs: R i R I På samma sätt kan man härleda att U u. I i i I 14

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Elektroteknikens grunder Laboration 1 Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Spolens reaktans och resonanskretsar

Spolens reaktans och resonanskretsar Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. 2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen

Läs mer

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära Göteborgs Universitet Februari 2012 Fysik och Teknisk Fysik 11 sidor Bert Jansson/Ingvar Albinsson, rev. av Johan Borglin Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1)

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur 91-27-56722-2

~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur 91-27-56722-2 ~ växelström Det flyter växelström och inte likström i de flesta elnät världen över! Skälen är många. Hittills har det varit enklare att bygga generatorer som levererar växelspänning. Transport av elenergi

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)

Läs mer

LABORATION 2. Oscilloskopet

LABORATION 2. Oscilloskopet Chalmers Tekniska Högskola november 2012 Fysik 12 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 2 Oscilloskopet UPPGIFTER: 1. Oscilloskopets grunder I mätning av likspänning 2. Oscilloskopets

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PI-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),

Läs mer

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Mattias Wallin Datum: 15 februari 2010 16 februari 2010 1 Inledning I denna laboration ingår förberedande

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning 2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans

Läs mer

KAPITEL 4 MTU AB

KAPITEL 4 MTU AB KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva

Läs mer

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Relation mellan ström och spänning i R, L och C. RLC-krets Elektrisk oscillator, RLC-krets

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

LabVIEW - Experimental Fysik B

LabVIEW - Experimental Fysik B LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando

Läs mer

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Växelström. Emma Björk

Växelström. Emma Björk Växelström Emma Björk Varför har vi alltid växelström i våra elnät? Faradayslag gör det möjligt att låta magnetfältet från en varierande ström i en spole inducera en ström i en närbelägen spole. Om den

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:

Läs mer

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 13-15 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Spolar gör större motstånd ju högre strömmens frekvens är,

Läs mer

4:3 Passiva komponenter. Inledning

4:3 Passiva komponenter. Inledning 4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva

Läs mer

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.! Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans

Läs mer

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5 Ellära och Elektronik Moment A-nät Föreläsning 5 Visardiagram Impendans jω-metoden Komplex effekt, effekttriangeln Visardiagram Om man tar projektionen på y- axeln av en roterande visare får man en sinusformad

Läs mer

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

Simulering med simulatorn TINA version 1.0 Simulering med simulatorn TINA version 1.0 Denna gratissimulator kan köras på operativsystemen Windows XP eller Windows 7. Det är en simulator som det går ganska lätt att lära sig använda. I denna korta

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström 1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, ht 25, Krister Henriksson 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera

Läs mer

RC-kretsar, transienta förlopp

RC-kretsar, transienta förlopp 13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur

Läs mer

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010 Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3 Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och

Läs mer

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning

Läs mer

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade. 2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar 090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen

Läs mer

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa metoden j -metoden evma utbildning KOMPEXA METODEN Avsnittet handlar om hur växelströmsproblem kan lösas med komplexa metoden, jω - eller symboliska metoden som

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström 10. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, vt 2008, Kai Nordlund 10.1 10.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera kretsar

Läs mer

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET1020 2014-03-26 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt bifogad

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM DE ÄR INGEN KONS A MÄA SPÄNNING OCH SRÖM OM MAN VE HR DE FNGERAR! lite grundläggande el-mätteknik 010 INNEHÅLL Inledning 3 Grunder 3 Växelspänning 4 Effektivvärde 5 Likriktat medelvärde 6 Överlagrad spänning

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

Komplexa tal. j 2 = 1

Komplexa tal. j 2 = 1 Komplexa tal De komplexa talen används när man behandlar växelström inom elektroniken. Imaginära enheten betecknas i elektroniken med j (i, som används i matematiken, är ju upptaget av strömmen). Den definieras

Läs mer

Grundläggande Elektriska Principer

Grundläggande Elektriska Principer Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-05-04 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Ellära. Lars-Erik Cederlöf Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument

Läs mer

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar

090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar 090423/TM IDE-sektionen Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar 1 Förberedelseuppgifter inför Laboration 3: 1. Tag reda för figur 4. Vilket värde på V1 som krävs för att potentialen i

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10) Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts

Läs mer

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.

Läs mer

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej

Läs mer

Institutionen för Fysik

Institutionen för Fysik Institutionen för Fysik KURS-PM KURS: Elektronik 1: Ellära FYD101 LÄSÅR: 16/17 HT16 FÖR: Datorstödd Fysikalisk Mätteknik (samt fristående kurs) EXAMINATOR: Vitali Zhaunerchyk 031-786 9150 KURSANSVARIG:

Läs mer

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 11 april 2016 Kursöversikt Fö 11 Fö 5 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,8,10 Fö 9 Fö 12 Fö 13 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning

Läs mer

Laboration 1: Likström

Laboration 1: Likström 1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Växelström i frekvensdomän [5.2] Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström 1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, vt 213, Kai Nordlund 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera kretsar

Läs mer

Sammanfattning. ETIA01 Elektronik för D

Sammanfattning. ETIA01 Elektronik för D Sammanfattning ETIA01 Elektronik för D Definitioner Definitioner: Laddningsmängd q mäts i Coulomb [C]. Energi E ( w ) mäts i enheten Joule [J]. Spänning u ( v ) är hur mycket energi (i Joule) som överförs

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

insignal H = V ut V in

insignal H = V ut V in 1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets som har en ingångsport och en gångsport. Den brukar ritas som en låda med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger.

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00 Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D, ETI90 den 0 jan 006 klockan 4:00 9:00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D,

Läs mer

LABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT

LABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT Fysikum FK4010 - Elektromagnetism Laborationsinstruktion (15 november 2013) LABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT Mål I denna laboration skall du studera sambandet mellan B- och H- fälten i en toroidformad järnkärna

Läs mer

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp TSTE20 Elektronik Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp v0.5 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labb kommer ni bygga en strömkälla, och mäta

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015 Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar asse lfredsson inköpings universitet asse.lfredsson@liu.se November 205 Får kopieras fritt av ith-studenter för användning i kurserna TSDT8 Signaler & System och

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

TSKS09 Linjära System

TSKS09 Linjära System TSKS09 Linjära System Laboration i Linjära System: Frekvensegenskaper för ett Notchfilter Namn 1: Lektionsgrupp: Personnummer: StudentId@student.liu.se (alt.e-postadress): Din laborationskamrat kan/bör

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer