Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1"

Transkript

1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1

2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2

3 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p. 2

4 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd Kirchhoffs lagar 5MT001: Lektion 1 p. 2

5 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd Kirchhoffs lagar Strömdelning 5MT001: Lektion 1 p. 2

6 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd Kirchhoffs lagar Strömdelning Spänningdelning 5MT001: Lektion 1 p. 2

7 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd Kirchhoffs lagar Strömdelning Spänningdelning Parallell- resp. seriekoppling 5MT001: Lektion 1 p. 2

8 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd Kirchhoffs lagar Strömdelning Spänningdelning Parallell- resp. seriekoppling Tvåpolssatsen 5MT001: Lektion 1 p. 2

9 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd Kirchhoffs lagar Strömdelning Spänningdelning Parallell- resp. seriekoppling Tvåpolssatsen Superposition 5MT001: Lektion 1 p. 2

10 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd Kirchhoffs lagar Strömdelning Spänningdelning Parallell- resp. seriekoppling Tvåpolssatsen Superposition Några komponenter; potentiometern, kondensatorn. 5MT001: Lektion 1 p. 2

11 Lektion 1: Elektricitet Elektronernas fria rörelse skapar elektricitet. 5MT001: Lektion 1 p. 3

12 Lektion 1: Elektricitet Elektronernas fria rörelse skapar elektricitet. Kräver ett ledande medium, där elektroner är fria. 5MT001: Lektion 1 p. 3

13 Lektion 1: Elektricitet Elektronernas fria rörelse skapar elektricitet. Kräver ett ledande medium, där elektroner är fria. Fria elektroner kan hoppa mellan atomer. 5MT001: Lektion 1 p. 3

14 Lektion 1: Elektricitet Elektronernas fria rörelse skapar elektricitet. Kräver ett ledande medium, där elektroner är fria. Fria elektroner kan hoppa mellan atomer. Elektriska ledare är metaller, kisel, kol, förorenat vatten. 5MT001: Lektion 1 p. 3

15 Lektion 1: Likspänning Spänningen motsvarar trycket i ett hydraulsystem. 5MT001: Lektion 1 p. 4

16 Lektion 1: Likspänning Spänningen motsvarar trycket i ett hydraulsystem. Högre spänning ger högre effekt. 5MT001: Lektion 1 p. 4

17 Lektion 1: Likspänning Spänningen motsvarar trycket i ett hydraulsystem. Högre spänning ger högre effekt. Spänningskillnaden, trycket, skapar en ström av elektroner. 5MT001: Lektion 1 p. 4

18 Lektion 1: Likspänning Spänningen motsvarar trycket i ett hydraulsystem. Högre spänning ger högre effekt. Spänningskillnaden, trycket, skapar en ström av elektroner. SI-enheten för spänning är Volt. 5MT001: Lektion 1 p. 4

19 Lektion 1: Likström Strömmen av elektroner går åt ett håll. 5MT001: Lektion 1 p. 5

20 Lektion 1: Likström Strömmen av elektroner går åt ett håll. Strömmen skapas av en potentialskilland. 5MT001: Lektion 1 p. 5

21 Lektion 1: Likström Strömmen av elektroner går åt ett håll. Strömmen skapas av en potentialskilland. Det är potentialskillanden som drar, stöter bort elektroner. 5MT001: Lektion 1 p. 5

22 Lektion 1: Likström Strömmen av elektroner går åt ett håll. Strömmen skapas av en potentialskilland. Det är potentialskillanden som drar, stöter bort elektroner. SI-enheten för ström är Amplere [A]. 5MT001: Lektion 1 p. 5

23 Lektion 1: Resistivitet ρ = E I/A (1) Resistivitet är ett mått på ett materials förmåga att leda ström. 5MT001: Lektion 1 p. 6

24 Lektion 1: Resistivitet ρ = E I/A (2) Resistivitet är ett mått på ett materials förmåga att leda ström. Egentligen hur ofta elektronerka krockar med materialet. 5MT001: Lektion 1 p. 6

25 Lektion 1: Resistivitet ρ = E I/A (3) Resistivitet är ett mått på ett materials förmåga att leda ström. Egentligen hur ofta elektronerka krockar med materialet. Låg resistans, elektronerna krockar mindre. 5MT001: Lektion 1 p. 6

26 Lektion 1: Resistivitet ρ = E I/A (4) Resistivitet är ett mått på ett materials förmåga att leda ström. Egentligen hur ofta elektronerka krockar med materialet. Låg resistans, elektronerna krockar mindre. Resistansen R beror på resistiviteten (ρ) längen (l) och tvärsnittet (A), R = ρ l A. 5MT001: Lektion 1 p. 6

27 Lektion 1: Resistorn En resistor, flera resistorer Resistorn är ofta färgkodad. 5MT001: Lektion 1 p. 7

28 Lektion 1: Resistorn En resistor, flera resistorer Kallas även för motstånd. Resistorn är ofta färgkodad. 5MT001: Lektion 1 p. 7

29 Lektion 1: Resistorn Resistorn är ofta färgkodad. En resistor, flera resistorer Kallas även för motstånd. Ofta färgmärkta, samt märkta med vilken effekt de tål. 5MT001: Lektion 1 p. 7

30 Lektion 1: Resistorn Resistorn är ofta färgkodad. En resistor, flera resistorer Kallas även för motstånd. Ofta färgmärkta, samt märkta med vilken effekt de tål. Det finns en uppsjö olika motstånd. 5MT001: Lektion 1 p. 7

31 Lektion 1: Ohms lag Upptäcktes av Georg Ohm, år U = R I (5) 5MT001: Lektion 1 p. 8

32 Lektion 1: Ohms lag Upptäcktes av Georg Ohm, år U = R I (6) Spänningen, U, mäts i SI enheten Volt [V]. 5MT001: Lektion 1 p. 8

33 Lektion 1: Ohms lag U = R I (7) Upptäcktes av Georg Ohm, år Spänningen, U, mäts i SI enheten Volt [V]. Resistanen, R, mäts i SI-enheten Ohm [Ω]. 5MT001: Lektion 1 p. 8

34 Lektion 1: Ohms lag U = R I (8) Upptäcktes av Georg Ohm, år Spänningen, U, mäts i SI enheten Volt [V]. Resistanen, R, mäts i SI-enheten Ohm [Ω]. Strömmen, I, mäts i Ampere [A]. 5MT001: Lektion 1 p. 8

35 Lektion 1: Kirchhoffs 1:a lag "Summan av alla strömmar in en punkt är noll." N n=1 I n = 0 Strömmen av elektroner in i en valfri punkt är lika med strömmen ut. I figuren 8A,0.4A,9A, 3A. 5MT001: Lektion 1 p. 9

36 Lektion 1: Kirchhoffs 1:a lag "Summan av alla strömmar in en punkt är noll." N n=1 I n = 0 Strömmen av elektroner in i en valfri punkt är lika med strömmen ut. I figuren 8A,0.4A,9A, 3A. Sambandet gäller även på en ledning. 5MT001: Lektion 1 p. 9

37 Lektion 1: Kirchhoffs 1:a lag "Summan av alla strömmar in en punkt är noll." N n=1 I n = 0 Strömmen av elektroner in i en valfri punkt är lika med strömmen ut. I figuren 8A,0.4A,9A, 3A. Sambandet gäller även på en ledning. Högsta strömmen där motståndet är minst. 5MT001: Lektion 1 p. 9

38 Lektion 1: Kirchhoffs 2:a lag "Summan av alla spänningsfall och spänningskällor i en sluten krets är noll." N n=1 U n = 0 I detta fall U E + ( U 1 ) + ( U 2 ) = 0. 5MT001: Lektion 1 p. 10

39 Lektion 1: Kirchhoffs 2:a lag "Summan av alla spänningsfall och spänningskällor i en sluten krets är noll." N n=1 U n = 0 I detta fall U E + ( U 1 ) + ( U 2 ) = 0. U E är i detta fall en likspänningskälla. 5MT001: Lektion 1 p. 10

40 Lektion 1: Kirchhoffs 2:a lag "Summan av alla spänningsfall och spänningskällor i en sluten krets är noll." N n=1 U n = 0 I detta fall U E + ( U 1 ) + ( U 2 ) = 0. U E är i detta fall en likspänningskälla. U 1 och U 2 är spänningarna över resistorer, dvs förluster. 5MT001: Lektion 1 p. 10

41 Lektion 1: Kirchhoffs 2:a lag "Summan av alla spänningsfall och spänningskällor i en sluten krets är noll." N n=1 U n = 0 I detta fall U E + ( U 1 ) + ( U 2 ) = 0. U E är i detta fall en likspänningskälla. U 1 och U 2 är spänningarna över resistorer, dvs förluster. Förlusterna orsakas av motstånd, resistans i komponeter och ledare. 5MT001: Lektion 1 p. 10

42 Lektion 1: Strömdelning Exempel på strömdelning mellan två resistorer. Spänningen, trycket, är lika på båda sidorna. 5MT001: Lektion 1 p. 11

43 Lektion 1: Strömdelning Exempel på strömdelning mellan två resistorer. Spänningen, trycket, är lika på båda sidorna. Enligt Ohms lag U = R 1 I 1,U = R 2 I 2. 5MT001: Lektion 1 p. 11

44 Lektion 1: Strömdelning Exempel på strömdelning mellan två resistorer. Spänningen, trycket, är lika på båda sidorna. Enligt Ohms lag U = R 1 I 1,U = R 2 I 2. Kirchoffs 2:a lag, I = I 1 + I 2. 5MT001: Lektion 1 p. 11

45 Lektion 1: Strömdelning Exempel på strömdelning mellan två resistorer. Spänningen, trycket, är lika på båda sidorna. Enligt Ohms lag U = R 1 I 1,U = R 2 I 2. Kirchoffs 2:a lag, I = I 1 + I 2. R 1 I 1 = R 2 (I I 1 ) => I 1 = R 2I R 1 +R 2 5MT001: Lektion 1 p. 11

46 Lektion 1: Strömdelning Exempel på strömdelning mellan två resistorer. Spänningen, trycket, är lika på båda sidorna. Enligt Ohms lag U = R 1 I 1,U = R 2 I 2. Kirchoffs 2:a lag, I = I 1 + I 2. R 1 I 1 = R 2 (I I 1 ) => I 1 = R 2I R 1 +R 2 R 1 (I I 2 ) = R 2 I 2 => I 2 = R 1I R 1 +R 2 5MT001: Lektion 1 p. 11

47 Lektion 1: Strömdelning Exempel på strömdelning mellan två resistorer. Spänningen, trycket, är lika på båda sidorna. Enligt Ohms lag U = R 1 I 1,U = R 2 I 2. Kirchoffs 2:a lag, I = I 1 + I 2. R 1 I 1 = R 2 (I I 1 ) => I 1 = R 2I R 1 +R 2 R 1 (I I 2 ) = R 2 I 2 => I 2 = R 1I R 1 +R 2 Mest del av strömmen leds genom det mindre motståndet. 5MT001: Lektion 1 p. 11

48 Lektion 1: Spänningsdelning Exempel på spänningsdelning mellan två resistorer. Vi har spänningarna, U,U 1,U 2, där U = U 1 + U 2. 5MT001: Lektion 1 p. 12

49 Lektion 1: Spänningsdelning Exempel på spänningsdelning mellan två resistorer. Vi har spänningarna, U,U 1,U 2, där U = U 1 + U 2. Enligt Ohms lag är U 1 = R 1 I 1, U 2 = R 2 I 2. 5MT001: Lektion 1 p. 12

50 Lektion 1: Spänningsdelning Exempel på spänningsdelning mellan två resistorer. Vi har spänningarna, U,U 1,U 2, där U = U 1 + U 2. Enligt Ohms lag är U 1 = R 1 I 1, U 2 = R 2 I 2. Enlight Kirchhoffs 2:a, I 1 = I 2 = I. 5MT001: Lektion 1 p. 12

51 Lektion 1: Spänningsdelning Exempel på spänningsdelning mellan två resistorer. Vi har spänningarna, U,U 1,U 2, där U = U 1 + U 2. Enligt Ohms lag är U 1 = R 1 I 1, U 2 = R 2 I 2. Enlight Kirchhoffs 2:a, I 1 = I 2 = I. => U = (R 1 + R 2 )I 5MT001: Lektion 1 p. 12

52 Lektion 1: Spänningsdelning Exempel på spänningsdelning mellan två resistorer. Vi har spänningarna, U,U 1,U 2, där U = U 1 + U 2. Enligt Ohms lag är U 1 = R 1 I 1, U 2 = R 2 I 2. Enlight Kirchhoffs 2:a, I 1 = I 2 = I. => U = (R 1 + R 2 )I => U 1 = U R 1 R 1 +R 2, U 2 = U R 2 R 1 +R 2. 5MT001: Lektion 1 p. 12

53 Lektion 1: Spänningsdelning Exempel på spänningsdelning mellan två resistorer. Vi har spänningarna, U,U 1,U 2, där U = U 1 + U 2. Enligt Ohms lag är U 1 = R 1 I 1, U 2 = R 2 I 2. Enlight Kirchhoffs 2:a, I 1 = I 2 = I. => U = (R 1 + R 2 )I => U 1 = U R 1 R 1 +R 2, U 2 = U R 2 R 1 +R 2. Vi får största spänningen över det största motståndet. 5MT001: Lektion 1 p. 12

54 Lektion 1: Potentiometern Exempel på en potentiometer. Potentiometern är en variabel resistor. 5MT001: Lektion 1 p. 13

55 Lektion 1: Potentiometern Exempel på en potentiometer. Potentiometern är en variabel resistor. Potentiometern har ofta tre stycken ben, anslutningar. 5MT001: Lektion 1 p. 13

56 Lektion 1: Potentiometern Exempel på en potentiometer. Potentiometern är en variabel resistor. Potentiometern har ofta tre stycken ben, anslutningar. Det finns både linjära och logaritmiska potentiometrar. 5MT001: Lektion 1 p. 13

57 Lektion 1: Potentiometern Exempel på en potentiometer. Potentiometern är en variabel resistor. Potentiometern har ofta tre stycken ben, anslutningar. Det finns både linjära och logaritmiska potentiometrar. Ofta består potentiometern av ett kolskikt, eller lindade trådar. 5MT001: Lektion 1 p. 13

58 Lektion 1: Potentiometern Exempel på en potentiometer. Potentiometern är en variabel resistor. Potentiometern har ofta tre stycken ben, anslutningar. Det finns både linjära och logaritmiska potentiometrar. Ofta består potentiometern av ett kolskikt, eller lindade trådar. R AC = R AB (1 x),x [0,1]. 5MT001: Lektion 1 p. 13

59 Lektion 1: Seriekoppling av motstånd Två seriekopplade motstånd. N R = n 1 R n Det resulterande motståndet blir R = R 1 + R 2. 5MT001: Lektion 1 p. 14

60 Lektion 1: Seriekoppling av motstånd Två seriekopplade motstånd. N R = n 1 R n Det resulterande motståndet blir R = R 1 + R 2. Få önskad storlek på motstånd, ex 1100= MT001: Lektion 1 p. 14

61 Lektion 1: Seriekoppling av motstånd Två seriekopplade motstånd. N R = n 1 R n Det resulterande motståndet blir R = R 1 + R 2. Få önskad storlek på motstånd, ex 1100= Fås även vid parallellkoppling, = MT001: Lektion 1 p. 14

62 Lektion 1: Parallellkoppling av motstånd Parallellkopplade motstånd. 1 N R = 1 n=1 1 R = 1 R R 2 => R = R 1R 2 R 1 +R 2 R n 5MT001: Lektion 1 p. 15

63 Lektion 1: Parallellkoppling av motstånd Parallellkopplade motstånd. 1 N R = 1 n=1 1 R = 1 R R 2 => R = R 1R 2 R 1 +R 2 R = 1 1 R R 2 R n 5MT001: Lektion 1 p. 15

64 Lektion 1: Parallellkoppling av motstånd Parallellkopplade motstånd. 1 N R = 1 n=1 1 R = 1 R R 2 => R = R 1R 2 R 1 +R 2 R = 1 1 R R 2 R n Om motstånden är lika blir R = 0.5R 1. 5MT001: Lektion 1 p. 15

65 Lektion 1: Spänningskällan En DC spänningskälla. Spänningskällan håller en viss spänning. 5MT001: Lektion 1 p. 16

66 Lektion 1: Spänningskällan En DC spänningskälla. Spänningskällan håller en viss spänning. Vid belastning flyter en ström genom spänningskällan. 5MT001: Lektion 1 p. 16

67 Lektion 1: Spänningskällan En DC spänningskälla. Spänningskällan håller en viss spänning. Vid belastning flyter en ström genom spänningskällan. Det finns olika spänningskällor, vanligast är DC och AC. 5MT001: Lektion 1 p. 16

68 Lektion 1: Spänningskällan En DC spänningskälla. Spänningskällan håller en viss spänning. Vid belastning flyter en ström genom spänningskällan. Det finns olika spänningskällor, vanligast är DC och AC. En spänningskälla har en plus- resp. minuspol. 5MT001: Lektion 1 p. 16

69 Lektion 1: Spänningskällan En DC spänningskälla. Spänningskällan håller en viss spänning. Vid belastning flyter en ström genom spänningskällan. Det finns olika spänningskällor, vanligast är DC och AC. En spänningskälla har en plus- resp. minuspol. Ett bilbatteri är en spänningskälla på 12V, DC. 5MT001: Lektion 1 p. 16

70 Lektion 1: Tvåpolsekvivalent Exempel på Thevenin och Norton krets. Thevenins tvåpol - Spänningskällan är seriekopplad. 5MT001: Lektion 1 p. 17

71 Lektion 1: Tvåpolsekvivalent Exempel på Thevenin och Norton krets. Thevenins tvåpol - Spänningskällan är seriekopplad. Nortons tvåpol - Strömkällan är parallellkopplad. 5MT001: Lektion 1 p. 17

72 Lektion 1: Tvåpolsekvivalent Exempel på Thevenin och Norton krets. Thevenins tvåpol - Spänningskällan är seriekopplad. Nortons tvåpol - Strömkällan är parallellkopplad. Omvandling mellan dessa enligt Ohms lag. 5MT001: Lektion 1 p. 17

73 Lektion 1: Tvåpolsekvivalent Exempel på Thevenin och Norton krets. Thevenins tvåpol - Spänningskällan är seriekopplad. Nortons tvåpol - Strömkällan är parallellkopplad. Omvandling mellan dessa enligt Ohms lag. I = E R 5MT001: Lektion 1 p. 17

74 Lektion 1: Ekvationslösning Man ställer upp tillräckligt många ekvationer för lösa systemt. 5MT001: Lektion 1 p. 18

75 Lektion 1: Ekvationslösning Man ställer upp tillräckligt många ekvationer för lösa systemt. Lika många ekvationer som obekanta. 5MT001: Lektion 1 p. 18

76 Lektion 1: Ekvationslösning Man ställer upp tillräckligt många ekvationer för lösa systemt. Lika många ekvationer som obekanta. Tre ekvationer och tre obekanta. 5MT001: Lektion 1 p. 18

77 Lektion 1: Elektrisk effekt P = U I Den elektriska effekten, P, mäts i Watt, [W], [V A]. 5MT001: Lektion 1 p. 19

78 Lektion 1: Elektrisk effekt P = U I Den elektriska effekten, P, mäts i Watt, [W], [V A]. P = U 2 /R 5MT001: Lektion 1 p. 19

79 Lektion 1: Elektrisk effekt P = U I Den elektriska effekten, P, mäts i Watt, [W], [V A]. P = U 2 /R P = I 2 R 5MT001: Lektion 1 p. 19

80 Lektion 1: Elektrisk effekt P = U I Den elektriska effekten, P, mäts i Watt, [W], [V A]. P = U 2 /R P = I 2 R Används t.ex. vid desfrostning av bilrutor. 5MT001: Lektion 1 p. 19

81 Lektion 1: Den digitala multimetern Exempel på en digital multimeter Just nu inkopplad för att mäta spänning. 5MT001: Lektion 1 p. 20

82 Lektion 1: Den digitala multimetern Exempel på en digital multimeter Just nu inkopplad för att mäta spänning. Man även mäta ström, 20A, och ofta 2A eller 200mA. (Osäkrad vid 20A) 5MT001: Lektion 1 p. 20

83 Lektion 1: Den digitala multimetern Exempel på en digital multimeter Just nu inkopplad för att mäta spänning. Man även mäta ström, 20A, och ofta 2A eller 200mA. (Osäkrad vid 20A) Mätsladdarna kallas i facktermer för prober. 5MT001: Lektion 1 p. 20

84 Lektion 1: Kondensatorn Kan laddas upp, och laddas ur med spänning. 5MT001: Lektion 1 p. 21

85 Lektion 1: Kondensatorn Kan laddas upp, och laddas ur med spänning. En kondensator storlek mäts i kapacitans. 5MT001: Lektion 1 p. 21

86 Lektion 1: Kondensatorn Kan laddas upp, och laddas ur med spänning. En kondensator storlek mäts i kapacitans. Inne i kondensatorn finns ett elektriskt fält. 5MT001: Lektion 1 p. 21

87 Lektion 1: Kondensatorn Kan laddas upp, och laddas ur med spänning. En kondensator storlek mäts i kapacitans. Inne i kondensatorn finns ett elektriskt fält. I det elektriska fältet finns ett dielektrikum. 5MT001: Lektion 1 p. 21

88 Lektion 1: Kondensatorer Elektrolytkondensator Exempel på olika kondensatorer. 5MT001: Lektion 1 p. 22

89 Lektion 1: Kondensatorer Elektrolytkondensator Plastkondensator Exempel på olika kondensatorer. 5MT001: Lektion 1 p. 22

90 Lektion 1: Kondensatorer Exempel på olika kondensatorer. Elektrolytkondensator Plastkondensator Keramiska kondensatorer 5MT001: Lektion 1 p. 22

91 Lektion 1: Kondensatorer Exempel på olika kondensatorer. Elektrolytkondensator Plastkondensator Keramiska kondensatorer Plastfilmskondensator 5MT001: Lektion 1 p. 22

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Ellära. Lars-Erik Cederlöf Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10) Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning

SM Serien Strömförsörjning Resistorn Resistorn, ett motstånd mot elektrisk ström. Resistans är ett engelskt ord för motstånd. Det är inte enbart ett fackuttryck utan är ett allmänt ord för just motstånd. Resist = göra motstånd Resistance

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

TSKS06 Linjära system för kommunikation Kursdel Elektriska kretsar. Föreläsning 3

TSKS06 Linjära system för kommunikation Kursdel Elektriska kretsar. Föreläsning 3 TSKS06 Linjära system för kommunikation Kursdel Elektriska kretsar Föreläsning 3 Likströmsteori: Tvåpoler och problemlösning Mikael Olofsson Institutionen för Systemteknik (ISY) Ämnesområdet Elektroniksystem

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och

Läs mer

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad? Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Föreläsnng Sal alfa

Föreläsnng Sal alfa LE1460 Föreläsnng 2 20051107 Sal alfa. 13.15 17.00 Från förra gången Ström laddningar i rörelse laddningar per tidsenhet Spännig är relaterat till ett arbet. Arbete per laddningsenhet. Spänning är potetntialskillnad.

Läs mer

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015 Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar asse lfredsson inköpings universitet asse.lfredsson@liu.se November 205 Får kopieras fritt av ith-studenter för användning i kurserna TSDT8 Signaler & System och

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U,, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t)

Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t) Tillämpningar av differentialekvationer, LR kretsar TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER LR KRETSAR Låt vara strömmen i nedanstående LR krets (som innehåller element en spole med induktansen L henry,

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och sim F/Ö8

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Tvåpolssatsen Revma utbildning TVÅPOLSSATSEN Tvåpolssatsen används vid analys, för att ersätta komplicerade linjära kretsar med enkla seriekretsar. INTRODUKTION Anta att

Läs mer

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Grundläggande matematik och Ohms lag

Grundläggande matematik och Ohms lag Grundläggande matematik och Ohms lag Anders Sikvall, SM0UEI Täby Sändaramatörer, TSA 20 mars 207 Grundläggande matematik. Tiopotenser Potenser skrivs som en siffra med en liten upphöjd siffra efteråt.

Läs mer

Att använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys.

Att använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys. llära och lektronik Moment DC-nät Föreläsning ffekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys Copyright 8 Börje Norlin Att använda el Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Copyright

Läs mer

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och

Läs mer

Elteknik. Superposition

Elteknik. Superposition Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Superposition evma utbildning SPEPOSIION Superposition kan förenkla analys av linjära kretsar som har mer än en spänningskälla. LINJÄIE ill att börja med ska vi erinra oss

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad: 20050816 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans

Läs mer

4:3 Passiva komponenter. Inledning

4:3 Passiva komponenter. Inledning 4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva

Läs mer

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. F6 E460 Analog elektronik Måndag 005--05 kl 3.5 7.00 i Omega Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. Spolen addningar i rörelse ger pphov till magnetfält. Detta gäller alltid. Omvändningen är ej

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. 2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Introduktion till modifierad nodanalys

Introduktion till modifierad nodanalys Introduktion till modifierad nodanalys Michael Hanke 12 november 213 1 Den modifierade nodanalysen (MNA) Den numeriska simuleringen av elektriska nätverk är nära besläktad med nätverksmodellering. En väletablerad

Läs mer

Extrauppgifter Elektricitet

Extrauppgifter Elektricitet Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Efter avsnittet ska du:

Efter avsnittet ska du: ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

... Lroi" Lroi' 7l}. I & Elektrisk ström kan "verka" på flera sätt. Elströmmens kemiska verkan

... Lroi Lroi' 7l}. I & Elektrisk ström kan verka på flera sätt. Elströmmens kemiska verkan Som du säkert redan vet så är det många elektriska funktioner i ett. Utvecklingen går snabbt framåt och det fortsätter komma många nya elektriska funktioner. Exempelvis förekommer allt fler elektriska

Läs mer

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära Sensorer och elektronik Grundläggande ellära Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik Elektriskt fält och elektrisk potential Dielektrika och kapacitans Ström och strömtäthet Ohms lag och resistans

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9

Läs mer

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. Zenerdioden. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar. I sin enklaste form tillsammans med ett seriemotstånd, där lasten kopplas parallellt med zenerdioden. I mer avancerade spänningsstabilisatorer

Läs mer

Mät elektrisk ström med en multimeter

Mät elektrisk ström med en multimeter elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är

Läs mer

Innehåll. Mätuppgift 11...29 Belastningseffekter...30 Allmänt om belastning vid spänningsmätning

Innehåll. Mätuppgift 11...29 Belastningseffekter...30 Allmänt om belastning vid spänningsmätning Innehåll Studietipps...1 Mätövningar.2 Hur man mäter, material för mätövningar Multimetern...4 Allmänt om användning och inställning Mätuppgift 1...5 Resistorer, resistansmätning...6 Begreppet resistans,

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen F Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9 KK

Läs mer

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:

Läs mer

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström LKSTRÖM Spänningsaggregat & Strömaggregat + Ström Q=1 C =1 A Q t dq dt t=1 s Referensriktning: Strömriktningen är densamma som positiva laddningars rörelseriktning. Ström och spänningskällor Batterier

Läs mer

Sammanfattning. ETIA01 Elektronik för D

Sammanfattning. ETIA01 Elektronik för D Sammanfattning ETIA01 Elektronik för D Definitioner Definitioner: Laddningsmängd q mäts i Coulomb [C]. Energi E ( w ) mäts i enheten Joule [J]. Spänning u ( v ) är hur mycket energi (i Joule) som överförs

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Think, pair, share. Vad är elektricitet och magnetism för dig? Vad vill du veta om elektricitet/magnetism?

Think, pair, share. Vad är elektricitet och magnetism för dig? Vad vill du veta om elektricitet/magnetism? Think, pair, share Vad är elektricitet och magnetism för dig? Vad vill du veta om elektricitet/magnetism? Elektricitet och magnetism Vad vill du veta om elektricitet/ magnetism? Frågeställningar utifrån

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Laboration 1: Likström

Laboration 1: Likström 1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

Instruktioner för laboration 1, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Instruktioner för laboration 1, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Instruktioner för laboration 1, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Laborationsledare: Mattias Wallin Datum: 1 februari 2010 11 februari 2010 1 Inledning I denna laboration

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

2. DC (direct current, likström): Kretsar med tidskonstanta spänningar och strömmar.

2. DC (direct current, likström): Kretsar med tidskonstanta spänningar och strömmar. Introduktion till elektronik Introduktionen är riktad till studenter på Pi-programmet på Lund universitet och består av följande avsnitt: 1. Grundläggande begrepp: Potential, spänning, ström, resistans,

Läs mer

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1 Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 031020 / BHä 1 (5) Tentamen den 20 oktober 2003 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik och mätteknik Del

Läs mer

Mät kondensatorns reaktans

Mät kondensatorns reaktans Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar

Läs mer

Think, pair, share. Vad är elektricitet och magnetism för dig? Vad vill du veta om elektricitet/magnetism?

Think, pair, share. Vad är elektricitet och magnetism för dig? Vad vill du veta om elektricitet/magnetism? Think, pair, share Vad är elektricitet och magnetism för dig? Vad vill du veta om elektricitet/magnetism? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U),

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse

Läs mer

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E och D 006-0-3 Tentamen omfattar poäng. 3 poäng per uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa. För full poäng

Läs mer

Elektronik 2015 ESS010

Elektronik 2015 ESS010 Elektronik 2015 ESS010 Föreläsning 16 Halvledare PN-diod: likriktare Information inför tentamen Repetition 2015-10-21 Föreläsning 16, Elektronik 2015 1 USA Chicago Notre Dame New Orleans Tunneltransistorer

Läs mer

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 1

Introduktion till. fordonselektronik ET054G. Föreläsning 1 202-0-25 ET054G Föreläsning Elektroniken krymper Elektronik byggs in nästan överallt Massor av funktionalitet på ett chip Priset är lågt (stora serier) Programmerbar logik, uppdatera i stället för att

Läs mer

KAPITEL 1 MTU AB 2007

KAPITEL 1 MTU AB 2007 KAPITEL 1 UNIVERSALINSTRUMENTET Trycket i en vattenledning, som man anger i kg/cm², motsvaras inom elektricitetsläran av spänning som mäts i volt. För vattenledningen behövs en tryckmätare och för våra

Läs mer

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1 Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1 Examinator: Ants R. Silberberg 21 maj 2012 kl. 08.30-12.30, sal: M Förfrågningar: Ants Silberberg, tel. 1808 Lösningar: Anslås tisdagen den 22 maj på institutionens

Läs mer

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia: UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektronik nton Holmlund 1997-03-14 KOMPONENTKÄNNEDOM Laboration E165 ELEKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd:

Läs mer

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari Omtentamen i IE6 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari 6 4.-8. Samtidigt går en liknande tentamen för IF33 välj rätt tentamen! Allmän information ( Ask for english version of this text if needed )

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Växelström i frekvensdomän [5.2] Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Linköpings Universitet Institutionen för datavetenskap (IDA) UPP-gruppen Arv och polymorfi

Linköpings Universitet Institutionen för datavetenskap (IDA) UPP-gruppen Arv och polymorfi Linköpings Universitet Institutionen för datavetenskap (IDA) UPP-gruppen 2012-12-04 Arv och polymorfi Mål I den här laborationen skall du skapa ett objektorienterat program som använder arv, polymorfi

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Föreläsningsunderlag TSIU05 Mätteknik EL/Di

Föreläsningsunderlag TSIU05 Mätteknik EL/Di 1 Föreläsningsunderlag TSIU05 Mätteknik EL/Di Föreläsning 1 2 Michael Josefsson September 2015 Innehåll 1 Likström DC (Direct Current) 5 1.1 Ström...................................... 5.................................

Läs mer

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. 1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.

Läs mer

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2 7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm

Läs mer

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA OCH MAGNETISM ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas

Läs mer

Linköpings Universitet Institutionen för datavetenskap (IDA) UPP-gruppen Arv och polymorfi

Linköpings Universitet Institutionen för datavetenskap (IDA) UPP-gruppen Arv och polymorfi Linköpings Universitet Institutionen för datavetenskap (IDA) UPP-gruppen 2017-01-16 Mål Arv och polymorfi I denna laboration ska du skapa ett objektorienterat program som använder arv, polymorfi och flera

Läs mer

Facit till Testa dig själv 3.1

Facit till Testa dig själv 3.1 Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010 Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter

Läs mer

Elektriska och elektroniska. fordonskomponenter ET035G. Föreläsning 1

Elektriska och elektroniska. fordonskomponenter ET035G. Föreläsning 1 2012-01-25 1 ET035G Föreläsning 1 Elektroniken krymper Elektronik byggs in nästan överallt Massor av funktionalitet på ett chip Priset är lågt (stora serier) Programmerbar logik, uppdatera i stället för

Läs mer

LABORATION 3. Växelström

LABORATION 3. Växelström Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant

Läs mer

Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk

Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk SMAKPROV PRAKTISK ELLÄRA Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk Spänningen transformeras ned 400 kv -130 kv 130 kv - 40 kv 40 kv - 10 kv 10 kv - 0.4 kv Stamnät 400kV Spänningen transformeras

Läs mer

Elektroakustik Något lite om analogier

Elektroakustik Något lite om analogier Elektroakustik 2003-09-02 10.13 Något lite om analogier Svante Granqvist 2002 Något lite om analogier När man räknar på mekaniska system behöver man ofta lösa differentialekvationer och dessutom tänka

Läs mer

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar elab006a Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar Namn atum Handledarens sign. Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt spänningsmätning.

Läs mer

Spänningskällor. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I dq dt. I Q t. Ström

Spänningskällor. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I dq dt. I Q t. Ström Spänningskällor Spänningsaggregat & Strömaggregat U + I I I Q=1 C Ström I=1 A I Q t I dq dt t=1 s Referensriktning: Strömriktningen är densamma som positiva laddningars rörelseriktning. Likström DC, växelström

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer