090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar
|
|
- Linnéa Lindgren
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 090423/TM IDE-sektionen Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar 1
2 Förberedelseuppgifter inför Laboration 3: 1. Tag reda för figur 4. Vilket värde på V1 som krävs för att potentialen i punkten A skall bli noll! 2. Bestäm vilken spänning Vout vi har i figur 10 efter lång tid om Vin är en likspännning på 5 Volt! Bestäm även vilken spänning Vout vi har precis vid tillslag av likspänning 5 Volt. Kondensatorn är oladdad från början. Motivera ditt svar. 3. Skissa på spänningen Vout(t) i figur 10 om vi antar att kondensatorn är oladdad från början! Antag att likspänningen slås till vid tiden t=0. 4. Skissa hur spänningen ser ut över kondensatorn som funktion av tiden i figur 10. Antag att likspänningen slås till vid tiden t=0. 5. Hur ser tidskonstanten ut för uppladdningen av kondensatorn i figur 10? Tänk att ni har en spänningstvåpol i kretsen. Genomför omvandlingar för att förenkla kretsen! 6. a) Vad är det för slags resonanskrets i figur 12? b) Vad händer med strömuttaget från strömkällan vid resonans? 7. Vad innebär godhetstal? 8. Vad betyder bandbredd? 2
3 Starta programmet genom att välja under ALL PROGRAMS -> Cadence PSD 14.2-> Capture CIS Vi skall i denna laborationen endast rita och simulera. Välj nu File-> New -> Project Ni bör då ha öppnat fönstret nedan om allt gått rätt. Döp ditt projekt t ex enligt figuren och spara projektet på en tillåten plats C:\temp. Valet Analog or Mixed A/D gör att vi kan simulera kretslösningar både analoga och digitala samt skapa kretskortslayout. Figur 1 Därefter väljer du om ni skall använda ett befintligt projekt eller skapa ett helt tomt. Välj helt tomt! Figur 2 Nu äntligen är vi framme vid själva editorn där vi ska rita in våra komponenter. 3
4 Se figur 3! Figur 3 UPPGIFT: Tag reda på för vilket värde hos spänningskällan V1 som ger potentialen 0 i punkten A. 1. Likspänningssvep ( DC-sweep ) Nedanstående krets skall skapas. Se figur 4! Det görs genom att hämta under Place- > Part Skriv in R ( resistans ). Välj från R/Analog! Lägg ut 4 stycken. Det räcker egentligen att hämta en resten kan kopieras från den som är utlagd. För att vrida komponenten räcker det att markera komponenten och välja högerknapp, Rotate. Spänningskällan hämtas som VSRC/SOURCE. Välj rätt! R1 5k A R3 1k V1 10V V2 R2 0.5k R4 1k 0 4
5 Figur 4 Spänningskällan som vi använder i figur 4 ser egentligen ut enligt nedan. I den vänstra spänningskällan har jag raderat DC, AC och TRAN. I den högra har jag raderat AC och TRAN samt skrivit in en likspänning (DC) 10 Volt. DC = AC = TRAN = V3 Som ni ser har vi även en verktygsrad längs ut till höger. Där kan vi också hämta komponenter. Låt oss hämta själva jordningssymbolen där. GND Välj knappen! Jordningssymbolen som vi använder här är 0/SOURCE. Lägg in den i figur 4! 0 För att koppla ihop alla komponenter i ert fönster så väljs den 3:e knappen uppifrån i verktygsmenyn. Knappen har en symbol enligt : Se till att ni har lagt in rätt resistansvärden och rätt spänningsvärde på spänningskälla V2. Notera att prefix kan användas och de betyder: k kilo, m milli, meg- Mega, u-mikro, n- nano o s v. Stora eller små bokstäver spelar ingen roll. Nu skall vi förbereda en simulering det gör vi genom att gå in under PSpice -> New Simulation Profile Figur 5 Välj ett lämpligt namn t ex Lab3_upp1. Tryck Create! 5
6 Vi har väsentligen 3 olika sorters simuleringar som vi kan göra och det är: Time Domain ( Transientanalys ) här kan vi se momentanvärden på spänningar och strömmar. DC Sweep ( Likspänningssvep )- Här kan vi låta en likspänningskällas spänning få variera inom ett visst intervall för att se hur spänningar och strömmar förändras. AC Sweep ( Frekvensanalys ) Här undersöker man hur spänningar och strömmar varierar i en krets för olika frekvensintervall. Intressant om vi har frekvensberoende komponenter som kondensatorer och induktanser. Du väljer analystyp DC Sweep. Skriv in din spänningskälla, d v s V1 enligt figuren. Vi har valt att starta svepet på 10 V och öka upp mot 30 V. Vi gör en ny beräkning för varje hel volt däremellan. Figur 6 Nu är det bara att starta simuleringen genom att trycka på den blå pilspetsen i verktygsmenyn eller PSpice->Run ( Funktionsknapp F11). Om vi gör det så beräknas varenda ström och spänning som finns i vår koppling. Vi kanske bara är intresserade av en sak nämligen att hitta när spänningen i punkten A blir noll. Välj en knapp som heter Voltage/ Level Marker och lägg in denna med spetsen på punkten A. Se figur 7! 6
7 R1 A R3 5k V 1k V1 10V V2 R2 0.5k R4 1k 0 Figur 7 Starta nu simuleringen! Nu öppnar sig ett nytt programfönster som visar simulerade resultat den heter SCHEMATIC och den visar den simulerade spänningen i punkten A. Bestäm nu när spänningen i punkten antar värdet 0! Nedan visas hur fönstret ser ut utan någon inlagd mätpunkt. Figur 8 Leta upp Add Trace i verktygsmenyn eller Trace-> Add Trace. Nu dyker det upp en lång lista med strömmar och spänningar som finns definierade i er uppritade krets (figur 9 ). Ni ser att figurfönstret består av två delar. Den vänstra innehåller alla variabelnamn och den högra matematiska funktioner som man kan använda på 7
8 variabelnamn för att beräkna andra saker ur simuleringen. Då skriver man bara uttrycket längs ner i figurfönster 9 och trycker på OK! Då visas motsvarande beräknade uttryck i simuleringsfönstret. Figur 9 UPPGIFT: Hur stor blir spänningen Vout direkt vid inkoppling och efter kondensatorns uppladdning? 2. Transientanalys ( Time Domain ). Visar ungefär samma saker som man ser med ett oscilloskop. Skapa nedanstående koppling. Kondensatorn hämtas som C från Place-> Part. R6 1k V Vin R5 C1 Vout V1 = 0 V2 = 5 TD = 0 TR = 0 TF = 0 PW = 1m PER = 1m V4 1k 0.1u R7 1k V 0 Figur 10 8
9 Pulskällan hämtas från Place-> Part som VPULSE. Betydelsen av varje argument hos denna. Se appendix! Skapa nu en simuleringsprofil. Gå in under PSpice-> New Simulation Profile! Därefter görs nedanstående val. Simuleringstid = 3msek. Beräkningsintervall = 1µsek. a) b) Figur 11 Bestäm Vout:s max- och minvärden! Hur stor spänning ligger över kondensatorn? Ändra pulsbredden (PW) till 0.1m och simulera på nytt. Vad händer? Hur stor spänning ligger över kondensatorn? c) Koppla upp enligt figur 10 på kopplingsplatta och mät Vin och Vout med oscilloskop. Kontrollera dina resultat från uppgift a) och b)! Mät speciellt Vout:s max- och minvärden! För att få en fyrkantsvågig signal med amplitud 2.5 V och där denna ligger mellan 0V och 5V. Tryck in knappen FYRKANT och INV under ratten FUNCTION. Ställ in så att vi får en pulsbredd på ca: 10%. Justera med offsetknappen så att fyrkantsvågen ligger med sin låga nivå på 0V. 9
10 UPPGIFT: Beräkna resonansfrekvensen för kretsen nedan! 3. Frekvensanalys (AC Sweep ). Här studeras hur kopplingen svarar mot olika frekvenser, d v s om vi har frekvensberoende komponenter som L och C, så kommer dessa att ha olika impedanser vid olika frekvenser. T ex en kondensator svarar mot en kortslutning vid höga frekvenser och ett avbrott vid låga.medan däremot en induktans är i princip en kortslutning för likström ( frekvens =0) och ett avbrott för mycket hög frekvenser. Rita upp kopplingen nedan. Induktansen hämtas som L under Place-> Part. Strömkällan heter ISRC. Nedan har jag plockat bort DC och TRAN. Vout V 2 L1 10mH I5 AC = 2.5m R8 10k 1 C2 0.1u R9 10 0V 0 Figur 12 Simuleringen ställs in enligt figur 13. Jag kommer låta strömkällans frekvens variera från 100 Hz till 100 khz. Beräkning genomförs för 10 stycken frekvenser på en dekad. Vad är en dekad? Jo det är en förändring med en faktor 10 i frekvens! Hz = 1 dekad, Hz = 2 dekader 10
11 Figur 13 Kör simuleringen! Om allt har gått bra så visas nu utspänningen Vout som funktion av frekvensen. Mät upp resonansfrekvensen och försök att bestämma bandbredden! Leta upp verktygsknappen, Toggle Cursor. Med denna blir det lätt att bestämma resonansfrekvensen. Bandbredden kan vi formulera som ett matematiskt uttryck MAX( Utvariabel )/SQRT(2), Utvariabelnamnet står längst ner till vänster i SCHEMATIC-fönster. Försök att formulera detta uttryck under Traces -> Add Traces Se figur 9! Mät upp resonansfrekvens! Mät upp bandbredd UPPGIFT: Beräkna bandbredd och godhetstal. 4.Parametriskt svep, om vi vill studera vad som händer när en parameter varierar i kretsen. Låt oss använda ungefär samma krets som i föregående uppgift. Grenen som innehåller en induktans och resistans skulle kunna tolkas som en fysikalisk spole. Resistansen blir den inre resistansen i spolen. I uppgift 3 så gjorde vi ett AC Sweep för nedanstående krets, men här tänker vi oss att undersöka kretsen både för olika frekvenser samt låta resistansvärdet ändra sig från 10 Ω till 70 Ω. Vad är ändrat i kopplingen? Jag har tagit värdet 10 Ω hos resistansen R9 och bytt den mot {R_v}. Det indikerar att den kan anta en mängd olika värden. Jag har också hämtat symbol som heter PARAM. 11
12 Vout V 2 L1 10mH I5 AC = 2.5m R8 10k 1 C2 0.1u PARAMETERS: R9 {R_v } 0V 0 Figur 14 Dubbelklicka på denna symbol. Välj New Column och skriv in variabelnamnet R_v och värdet 10. Därefter Apply! Värdet 10 används om vi inte gör ett parametriskt svep. Se figur 15! Figur 15 Nu är det dags att ändra simuleringsinställningarna. PSpice-> New Simulation Profile Antingen skapar vi en ny eller så ändrar vi i en gammal. AC Sweep ska väljas precis likadant som i uppgift 3 med samma frekvensintervall. Se figur 13! Utöver detta skall vi också välja ett parametriskt svep. Se nedan i figur 16! Kryssa för Parametric Sweep. Markera Global Parameter och skriv in din parameter som vi ska svepa. Nämligen R_v, samt tala om vilka värden vi vill sätta in. Vi har gjort en lista med värden som vi har lagt in. 12
13 Slutligen starta simuleringen! Figur 16 Vilken betydelse har den inre resistansen i spolen? Är godheten bättre eller sämre med ett stort R? Hur hänger detta ihop med vilka förluster vi har i spolen? Hur påverkas bandbredden av ett stort R? UPPGIFT: Beräkna strömmen Io och spänningen Vo i kretsen nedan! 5. Transientanalys. Vi använder ISIN och VSIN som signalkällor. Strömkällan är i(t) = 6 sin(100000t) [A] och spänningskällan v(t) = 20 sin(100000t + 90 o ) [Volt] R9 Vo 1 V V5 R10 4 I R11 3 VAMPL = 20 FREQ = Io I6 L2 30uH 1 C3 2.5u IAMPL = 6 FREQ = Figur 17 13
14 Notera att jag har lagt in 2 stycken markörer för att dels mäta spänning men också för att mäta ström. På den runda delen av markören ser man vilken storhet som mäts. * Verifiera att vi har en induktiv ström genom R10! * Verifiera att Io är en kapacitiv ström! För att lägga in värden på frekvens, amplitud och fas måste ni dubbelklicka på symbolen. Då öppnas ett fönster som heter Property Editor. Leta upp följande variabler: FREQ, PHASE, VAMPL och VOFF ( =0). Fyll i dessa och tryck på APPLY-knappen uppe till vänster. Därefter väljer ni simuleringsprofil och startar er simulering. Tänk på hur stor periodtid ni har vid val av simuleringstidens längd! För strömkällan gäller det variablerna: FREQ, PHASE(=0), IAMPL och IOFF ( =0) OBS! Det spelar roll var ni sätter strömmarkören, d v s ni skall sätta den på den pinne som ger var strömmen går ut från komponenten. Annars får ni se att i resultatet efter simuleringen denna markeras med minustecken. Ett minustecken ger ett fasskift på 180 grader. 14
15 APPENDIX Nedanstående symbol är en spänningskälla som heter VSIN/SOURCE. Den innehåller 3 argument, offsetspänning (DC = likspänning) och därefter en amplitud A för en växelspänning v(t) = A sin( ωt ) och som tredje argument har vi frekvensen för växelspänningen (AC= växelspänning). VOFF = 5 VAMPL = 1 FREQ = 10 V2 Symbolen nedan heter VSRC/SOURCE, innehåller 3 argument för egentligen att användas vid 3 olika analyser: DC-svep, AC-svep och transientanalys. Med detta menas att vi skriver in amplituderna som hos spänningskällan som kan användas vid respektive analys. DC-svep då ändras spännings amplitud från t ex något värde 0 och ökas till ett slutvärde för att se hur kretsens spänningar och strömmar påverkas av detta. Vid AC-svep ändras signalkällans frekvens från något startvärde mot något slutvärde. Då ser man hur vissa komponenter ( L och C) som är frekvensberoende kommer att få ändrade impedanser. Detta resulterar i ändrade strömmar och spänningar i kretsen som funktion av frekvens. Vid Transientanalys så skickar man in väldefinierade spänning och ser momentanvärdet hos olika spänningar och strömmar i en befintlig krets. DC = AC = TRAN = V3 Symbolen heter VPULSE/SOURCE. Den innehåller sju stycken argument. Parametrarna står för följande: V1 från vilken nivå startar pulsen 0V. V2 pulsens slutnivå, 5V. TD( delay time -fördröjningstid) vid vilken tid kommer pulsen. TF ( fall time) tiden det tar att gå från hög nivå till låg nivå. TR ( rise time ) - tiden det tar att gå låg hög nivå till hög nivå. PW (pulse width)-pulsbredd, hur lång är pulsen i tid. PER (periodtid) V1 = 0 V2 = 5 TD = 0 TR = 0 TF = 0 PW = 1m PER = 1m V4 Symbolen är en strömkälla och heter ISIN/SOURCE. 15
16 Den består av tre argument. Ioff= Offsetström (DC-ström) IAMPL= Amplituden för växelströmmmen. FREQ = frekvensen IOFF = IAMPL = FREQ = I1 Nedan visas en strömkälla ISRC/SOURCE. Symbolen består av tre argument: AC, DC och TRAN. Det som skrivs in i var och en av dem är amplituden, men vi behöver bara en av dessa eftersom vi kanske bara är intresserade av att göra en analys åt gången. AC- amplituden för strömkälla vid AC Sweep DC amplituden för strömkällan vid DC Sweep TRAN amplituden för strömkällan vid transientanalys. DC = AC = TRAN = I6 16
080327/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering av elektriska kretsar
080327/TM IDE-sektionen Laboration 3 Simulering av elektriska kretsar 1 Starta programmet genom att välja under ALL PROGRAMS -> Cadence PSD 14.2-> Capture CIS Vi skall i denna laborationen endast rita
INTRODUKTION TILL OrCAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 23-3-27 INTRODUKTION TILL OrCAD Laboration E1 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar
090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen
IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Elektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
PSpice hemma. Som simuleringsprogramvara använder vi Orcad PSpice, samma program kommer sedan att användas I elektronikkurserna.
PSpice hemma Som simuleringsprogramvara använder vi Orcad PSpice, samma program kommer sedan att användas I elektronikkurserna. OrCADlite finns för nedladdning från kurshemsidan. (Ett bra och modernare
Simuleringsprogrammet LTspice
Simuleringsprogrammet LTspice Som simuleringsprogramvara använder vi i skolan Orcad PSpice, samma program kommer sedan att användas i elektronikkurserna. En annan populär variant av simuleringsprogrammet
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Simulering med simulatorn TINA version 1.0
Simulering med simulatorn TINA version 1.0 Denna gratissimulator kan köras på operativsystemen Windows XP eller Windows 7. Det är en simulator som det går ganska lätt att lära sig använda. I denna korta
AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date
AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)
LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Introduktion till LTspice
Introduktion till LTspice LTspice kan laddas ned gratis från www.linear.com/designtools/software. Där hittar man även en fullständig användarguide. För att det ska vara lättare för er att komma igång följer
Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska
Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
IE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Sammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna
IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,
1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..
ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om
Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO
MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM
LABORATION 3. Växelström
Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant
Spolens reaktans och resonanskretsar
Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning
Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp
TSTE20 Elektronik Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp v0.5 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labb kommer ni bygga en strömkälla, och mäta
ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Agneta Bränberg 2016-11-14 TRANSISTORER Målsättning:
Växelström och reaktans
Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg
Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Laboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Laborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2
7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm
Digitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System
Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Hårdvaruenheten Den utrustning som vi använder oss av i laborationen går under namnet NI ELVIS II (från företaget National Instruments, NI). Utrustningen
Mät kondensatorns reaktans
Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar
Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Föreläsning 29/11. Transienter. Hambley avsnitt
1 Föreläsning 9/11 Hambley avsnitt 4.1 4.4 Transienter Transienter inom elektroniken är signaler som har kort varaktighet. Transienterna avtar ofta exponentiellt med tiden. I detta avsnitt studerar vi
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-12-19 Agneta Bränberg Laboration TRANSISTORTEKNIK Analog II VT17 Målsättning: Denna laboration syftar till studenterna ska lära sig
Impedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Grundläggande Elektriska Principer
Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
RC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Elektricitetslära och magnetism - 1FY808
Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse
Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3
Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D, ETI90 den 0 jan 006 klockan 4:00 9:00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D,
Laborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare
Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,
Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014
Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Mattias Wallin Datum: 15 februari 2010 16 februari 2010 1 Inledning I denna laboration ingår förberedande
T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 13-15 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Spolar gör större motstånd ju högre strömmens frekvens är,
Mät resistans med en multimeter
elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om
IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Laboration - Operationsfo rsta rkare
6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4
Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer
Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets
Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning
Impedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010
Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter
Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015
Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar asse lfredsson inköpings universitet asse.lfredsson@liu.se November 205 Får kopieras fritt av ith-studenter för användning i kurserna TSDT8 Signaler & System och
Svar till Hambley edition 6
Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ
Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se
Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Laboration N o 1 TRANSISTORER
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson 22/10 2004 Analog elektronik 2 Laboration N o 1 TRANSISTORER namn: datum: åtgärda: godkänd: Målsättning: Denna laboration
LabVIEW - Experimental Fysik B
LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando
Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!
Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans
Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa metoden j -metoden evma utbildning KOMPEXA METODEN Avsnittet handlar om hur växelströmsproblem kan lösas med komplexa metoden, jω - eller symboliska metoden som
Laboration Fuzzy Logic
BILAGA B Laboration Fuzzy Logic Lär dig simulera ett program! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion... 3 2 Uppgiften... 3 2.1
ETE115 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008
januari 2008 (8) Institutionen för elektro och informationsteknik Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna
TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson
Institutionen för tillämpad 2013-09-05 fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson Redigerad av Agneta Bränberg Redigerad av Johan Haake Redigerad av Nils Lundgren TRANSISTORER Målsättning: Denna
4:3 Passiva komponenter. Inledning
4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva
Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet
Mätning av elektriska storheter Oscilloskopet Mål Känna till egenskaperna hos grundtyperna av instrument för mätning av elektrisk spänning, ström, resistans och effekt Ha förståelse för onoggrannhet och
Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)
091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras
Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1
1 Föreläsning 4, Ht Hambley avsnitt 14.1, 4.1 Aktiva filter 1 I första läsperioden behandlades passiva filter. Dessa har nackdelen att lastens resistans påverkar filtrets prestanda. Om signalen tas ut
Laboration 1: Likström
1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker
Undersökning av logiknivåer (V I
dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att
Experiment med schmittrigger
dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att
Videoförstärkare med bipolära transistorer
Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering
Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist
Lab 3 Några slides att repetera inför Lab 3 Medelvärde och effektivvärde Alla rena växelspänningar har medelvärdet 0. Intressantare är effektivvärdet det kvadratiska medelvärdet. U med T 0 = 1 T u( t)dt
4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg
TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg Mikael Olofsson Kent Palmkvist 30 november 2017 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer du att studera