Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektricitetslära och magnetism - 1FY808"

Transkript

1 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1

2 1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker om vi kan korrigera för instrumentens inverkan. Två radiomotstånd 100 kω Krokodilklämmor Spänningsaggregat DMM Digital Multimeter Analog multimeter Försök a) Mät radiomotståndens resistans, eftersom motstånden kan avvika från märkvärdet. De kan dessutom råka ligga i fel låda. b) Koppla motstånden i serie och anslut till spänningsaggregatet enligt figuren nedan. Ställ in spänningen U in 20 V. Beräkna de förväntade spänningarna över motstånden. Mät sedan spänningen över motståndet R 2 : först med DMM, sedan med den analoga multimetern vid 3 olika mätområden. Notera den avlästa spänningen U V på nästa sida. Notera också instrumentens inre resistans R V. Analogt: se botten på instrumentet. Digitalt: se manual. 2

3 Mätare/mätområde Uppmätt spänning U V Inre resistans R V DMM Analog, mätområde 1 Analog, mätområde 2 Analog, mätområde 3 Vid vilket R V skiljer sig U V mest från det förväntade? Beskriv med ord sambandet mellan U V och R V. Försök att förklara hur sambandet uppstår. Mät sedan upp U in med båda instrumenten. Skiljer de sig också åt? Varför, tro? c) Anta att vi bara har en analog multimeter. Vi vill ta reda på spänningen U 2 över R 2 genom att mäta U V. Man kan visa att U 2 beräknas med (nyttig övning att visa hemma): ) R 1 R 2 U 2 = U V (1 + R V (R 1 + R 2 ) Beräkna den korrigerade U 2 för de analoga fallen ovan. bättre? Blev det Betrakta uttrycket och besvara: räcker det att känna R 2 (resistansen på motståndet där man vill veta spänningen) och R V (instrumentets resistans) och den uppmätta spänningen U V för att då den korrekta U 2? 3

4 2. Bygga voltmeter och amperemeter Visarinstrument 0.1 ma Dekadresistor, upp till minst 10 kω Radiomotstånd, minst 5 kω Spänningsaggregat DMM Försök a) Voltmeter Uppgiften går ut på att bygga en voltmeter med mätområdet 0-3 V med hjälp av ett visarinstrument med maxutslag 0.1 ma. Detta utslag ska motsvara spänningen 3 V. Det uppnås genom att seriekoppla en dekadresistor med visarinstrumentet i kretsen nedan. Där ställer du in lämplig resistans R S så att I A = 0.1 ma när U in = 3 V. Din mätare är komponenterna inuti det streckade området. Mät R A med DMM. Beräkna sedan det R S som gör att maximalt visarutslag motsvarar 3 V, och redovisa kopplingsschema och beräkningar. Ställ sedan in detta R S på dekadresistorn och kontrollmät med DMM att maximalt visarutslag motsvarar 3 V. 4

5 b) Amperemeter Uppgiften går ut på att bygga en amperemeter med mätområdet 0-5 ma. Det uppnås genom att parallellkoppla en dekadresistor med visarinstrumentet. Där ställer du in lämplig resistans R P. Använd värdet på R A från uppgift a), och beräkna det R P som gör att maximalt mätarutslag motsvarar strömmen 5 ma genom kopplingen. Koppla upp och ställ in detta R P. När din amperemeter ska testas, kan spänningsaggregatet orsaka för hög ström genom den låga resistansen R A. Därför behövs ett yttre motstånd R Y i serie som strömbegränsare (förkopplingsmotstånd). Välj ett lämpligt motstånd (minst 5 kω), och redovisa din koppling och beräkningar. Kontrollmät med DMM att maximalt visarutslag motsvarar strömmen 5 ma genom kopplingen. Diskutera: en bra amperemeter påverkar den ström som skall mätas väldigt litet. Gäller det för denna mätare? 5

6 3. Resistiviteten hos koppar Kopparspole där alla mått är lätta att ta reda på. DMM Tabellsamling (tex. TEFYMA) Försök Bestäm resistansen R hos kopparspolen, och beräkna resistiviteten ρ hos koppar. Jämför med tabellvärdet. 4. Mätning av potential 6 st likadana radiomotstånd DMM Spänningsaggregat Krokodilklämmor Försök Koppla upp kretsen nedan. Jorda spänningskällans pluspol A. Det innebär att A får potentialen 0 V och att B får potentialen -10 V. Beräkna potentialerna V C och V D i punkterna i C och D. Beräkna spänningen V CD mellan punkterna i C och D. Kontrollmät med multimetern. 6

7 Laboration 2: Kondensatorn Förberedelseuppgift: Beräkna de förväntade spänningarna i uppgift 4! Läraren går först igenom multimetern Serie- och parallellkoppling 2 kondensatorer: 50 nf och 20 nf. Spänningsaggregat, inställt på 5,0 V Coulombmeter utan platta Kapacitansmätare, tex LCR-meter Multimeter 1. Bekräfta uttrycket för seriekoppling Använd inte spänningsaggregatet i detta försök. Mät kapacitansen hos varje enskild kondensator. Koppla kondensatorerna i serie och mät ersättningskapacitansen. Beräkna ersättningskapacitansen ur komponentvärdena. Hur stor är skillnaden räknat i %? Bekräftar din mätning uttrycket för seriekoppling? 2. Bekräfta uttrycket för parallellkoppling Använd inte spänningsaggregatet i detta försök. Gör samma undersökning som i försök 1, men koppla kondensatorerna parallellt i stället. Bekräftar din mätning uttrycket för parallellkoppling? 3. Mäta spänning hos en frikopplad kondensator a) Ställ in spänningsaggregatet på 5,0 V, och kontrollmät med multimetern. Anslut 50 nf-kondensatorern till spänningsaggregatet. b) Frikoppla kondensatorn. Dess spänning är nu samma som spänningskällans. (Den kan dock sjunka sakta vid hög luftfuktighet.) Mät kondensatorns spänning med multimetern. Fick du samma värde som i a)? Varför? c) Återanslut kondensatorn till spänningskällan och frikoppla igen. Nollställ coulombmetern, och mät laddningen hos kondensatorn. Beräkna sedan ur laddningen kondensatorns spänning. Vilket värde stämde bäst med värdet i a): det som bestämts med multimeter eller det som bestämts med coulombmeter? 7

8 4. Träning i att beräkna och mäta spänning i olika situationer a) Seriekoppla kondensatorerna och anslut kopplingen igen till spänningskällan. Kontrollera med multimeter att spänningen är 5,0 V. Beräkna varje kondensators spänning, utgående från den pålagda spänningen och kapacitanserna. Frikoppla sedan båda kondensatorer, mät deras laddningar, och jämför dem med varandra: bör de vara lika eller olika? Hur många % olika är de? Beräkna kondensatorernas spänningar ur laddningarna. Stämmer dessa spänningar med beräkningen ovan - hur många % är avvikelsen? Töm båda kondensatorer före nästa försök: frikoppla dem och kortslut dem sedan! b) Anslut endast 50 nf-kondensatorern till spänningsaggregatet (5,0 V). Beräkna laddningen som kondensatorn får. Frikoppla den och parallellkoppla den till 20 nf-kondensatorern. Beräkna sedan deras förväntade spänningar utgående från den totala laddningen och kapacitanserna. Frikoppla sedan kondensatorerna från varandra och mät deras laddningar med coulombmetern. Beräkna deras spänningar utifrån de uppmätta laddningarna. Jämför dem med varandra: bör de vara lika eller olika? Hur många % olika är de? Jämför också med de förväntade spänningarna ovan. Töm båda kondensatorer före nästa försök! c) Anslut 50 nf-kondensatorern till spänningsaggregatet (5,0 V), och frikoppla den sedan. Anslut sedan 20 nf-kondensatorern till spänningsaggregatet (5,0 V) och frikoppla igen. Sammankoppla nu kondensatorerna med varandra, så att den enas pluspol ansluts till den andras minuspol. Beräkna sedan deras förväntade spänningar. Frikoppla åter kondensatorerna från varandra. Mät bådas laddningar och beräkna deras spänningar. Jämför med de förväntade. 8

9 Plattkondensatorn Två runda aluminiumplattor Isolerande material att lägga plattorna på (tex. stumpar av plaströr) Plexiglasplattor Distansbitar med samma tjocklek som skivorna LCR-meter Skjutmått 5. Bekräfta uttryck för plattkondensatorns kapacitans: C = ε r ε 0 A d Notera att uttrycket gäller för en ideal kondensator, dvs. att fältet är homogent mellan plattorna. Men vid kanten buktar fältet ut litet och blir något svagare. Därmed minskar spänningen, medan kapacitansen C = Q U ökar något. När A minskar eller d ökar, avviker kondensatorn mer från den ideala. a) Lägg de två aluminiumplattorna på plasröret, åtskilda av de tunnaste distansbitarna, som ska vara lika tjocka. Mät kapacitansen mellan aluminiumplattorna med en LCR-meter. Gör om samma mätning för aluminiumplattor med varierande area. Gör en tabell över plattarean A, kapacitansen C, och notera plattavståndet d. Rita ett diagram över hur C beror av A. Använd rutpapper! Är kapacitansen proportionell mot arean (rät linje genom origo), som uttrycket säger? Om du ser en avvikelse, kan den bero på att kondensatorn inte är ideal? b) Använd det största plattparet och undersök sedan sambandet mellan kapacitans och plattavståndet d. Gör åter en tabell, denna gång över plattavståndet d, kapacitansen C, och notera plattarean A. I uttrycket ovan är C omvänt proportionell mot d. Det är svårt att visa det i ett diagram eftersom ett sådant samband inte är en rät linje. Bättre är då att se om C är proportionell mot 1/d, som beräknas och ritas in på den vågräta axeln. c) Beräkna ε 0 för den mätning där din kondensator är mest ideal. Du kan utgå från att ε r = 1, eftersom det är väldigt nära 1 för luft, och man kan anta att distansbitarna påverkar kapacitansen mellan plattorna väldigt litet. Jämför dina värden på ε 0 med tabellvärdet As/Vm. d) Slutsats: kan uttrycket för plattkondensatorn anses bekräftat? 9

10 6. Bestämma ε r för plexiglas Hitta en plexiglasplatta och distansbitar som är så lika tjocka som möjligt. Plattan ska vara en av de största. Lägg de två största aluminiumplattorna på plasröret, med plexiglasplattan emellan. Mät kapacitansen. Ersätt plattan med distansbitarna och mät om kapacitansen. Beräkna ε r utifrån dessa två mätvärden. Ledtråd: visa att om d och A är samma i båda mätningar, så är C plast C luft = ε r om ε r = 1 för luft. Jämför ditt värde med bokens på sid Kapacitans för blandade material i mån av tid Här ska vi beräkna och mäta kapacitansen hos en kondensator, där mellanrummet är fyllt av plexiglas följt av en luftspalt. a) Lägg åter de två största aluminiumplattorna på plasröret med en plexiglasplatta emellan och mät kapacitansen. b) Ersätt sedan plexiglasplattan med tre distansbitar som sinsemellan är lika tjocka. De ska helst vara tunnare än plexiglasplattan, så att den nya kapacitansen inte är för olik den i a). Mät kapacitansen igen. c) Lägg nu både plexiglasplattan och distansbitarna mellan aluminiumplattorna, men mät ännu inte. Använd värdena i a) och b) för att beräkna den förväntade kapacitansen hos den nya kondensatorn. Beräkningen är i princip enklast om man utgår från de kapacitanser du mätt i a) och b), och felkällorna blir färre. Om du inte vet hur, så kan du också utgå från lösningen till uppgift 4.13 i kursboken. Den bygger på uttrycket C = ε r ε 0 A d. Efter beräkningen: kontrollmät och jämför. Om du inte redan listat ut det: kan du se ett matematiskt samband mellan kapacitanserna i a), b) och c)? 10

11 Laboration 3: Likström och Magnetism 1. Linjära och olinjära komponenter Spänningsaggregat 2 st. DMM Radiomotstånd, tex. 150 Ω Glödlampa, 6 V Om en komponent har en bestämd resistans R, så är strömmen genom den proportionell mot den spänning som läggs över den: I = 1 R U. I ett diagram över I(U), dvs. U på x-axeln och I på y-axeln, får man en rät linje genom origo, och man säger att komponenten har linjär karakteristik. I annat fall har den en olinjär karakteristik. Detta försök går ut på att jämföra karakteristiken hos ett motstånd och en glödlampa. OBS! När motståndet eller glödlampan är inkopplade i kretsen, kan R inte mätas direkt med DMM, eftersom kretsen stör mätningen. R måste istället beräknas ur U och I. Försök a) Motstånd Mät upp U och I för motståndet i intervallet 0-6 V. Låt spänningen variera i steg om ca. 1 V. Gör en tabell över U, I och dina beräknade R. Rita sedan diagram över I(U) och R(U). Har U ett linjärt beroende av I? (Sambandet kan vara något påverkat av att DMM inte är ideal.) Är R någorlunda oberoende av U? Mät också R med multimetern (den U som multimetern använder är mycket liten). Stämmer resultatet överens med ditt diagram över R(U)? b) Glödlampa Mät upp U och I för glödlampan i intervallet 0-6 V med samma steg som i a). Gör motsvarande tabell och rita diagrammen. Har U ett linjärt beroende av I? Är R någorlunda oberoende av U? Mät också R med multimetern. Stämmer resultatet överens med ditt diagram över R(U)? 11

12 2. Resistansens temperaturberoende Spänningsaggregat DMM Glödlampa, 6 V Sambandet mellan temperatur och resistivitet hos en metall är olinjärt, men kan ofta ändå approximeras med en rät linje. Som exempel visar figuren nedan hur resistiviteten hos volfram beror av temperaturen, som varierar över tusentals K. Figur från Om man approximerar resistansen hos en komponent som linjär i närheten av en temperatur T 0, skriver man ofta sambandet R = R 0 [ 1 + α(t T0 ) ] där α beror på materialet och R 0 är resistansen vid temperaturen T 0. För volfram, som är metallen i en vanlig glödlampa, är α = 0, 0045 vid rumstemperatur (enheten är C 1 eller K 1 ). Uttrycket ovan kan användas i ett intervall över tusentals grader för att göra uppskattningar, eftersom kurvan är nästan rak. Försök Mät glödtrådens resistans R 0 vid rumstemperatur med multimetern. Mät ström och spänning vid tänd lampa (nästan 6 V), och beräkna R. Beräkna temperaturen med uttrycket ovan. Är resultatet rimligt? Volframs smältpunkt är 3410 C. 12

13 3. Kopplingsövning Radiomotstånd: 3 st 220 Ω, 1 st. 330 Ω, 1 st. 470 Ω DMM Spänningsaggregat Krokodilklämmor ev. etiketter Försök Kontrollmät motståndens resistanser med multimetern, eftersom de har en viss feltolerans, och dessutom kan ha hamnat i fel låda. Märk dem ev. med etiketter. Koppla sedan upp nedanstående krets. Beräkna spänningarna över samtliga motstånd, genom att använda ingångsspänningen och resistorvärdena. Kontrollmät med multimetern. Skriv beräknade och uppmätta värden i en tabell. 13

14 4. Jordens magnetiska fält Din uppgift: bestämma styrka och riktning hos jordens magnetfält i Växjö Förberedelseuppgift Ta fram en metod för uppgiften, antingen en egen idé eller utifrån litteraturstudier. All materiel i undervisningslaboratoriet för fysik vid Linnéuniversitet är tillgänglig under överinseende av läraren. Detta inkluderar en inklinationsnål. Genomförande Vid laborationstillfället testar du den eller de metoder du har förberett. Laborationstillfället avslutas med redovisning av metod och resultat. Skriftlig rapport En skriftlig rapport lämnas in för godkännande och ska innehålla åtminstone följande: lista Beskrivning av utförandet. Vid behov tydliga tabeller och figurer. formler med figur. Motivera trigonometriska Presentation av använda formler, tex. magnetfältet från en ledare ges av... Om man skriver Vi använde formeln... antyder det att man inte vet vad man beräknar. Alla införda storheter måste presenteras och användas konsekvent, dvs. man ska inte byta beteckning på något mitt i texten. Slutresultat, där det är tydligt hur du fått fram siffran. Använd rätt antal värdesiffror som uttrycker noggrannheten i ditt resultat. Jämför gärna med förväntat resultat. Diskussion av felkällor, speciellt om resultatet avviker från det förväntade. Skriv helst bara det som behövs för att göra slutresultatet trovärdigt. Idéer som ni kasserade behöver inte redovisas. Tempus ska vara imperfekt, dvs skriv vad du gjorde, inte presens (vad du gör) eftersom det då låter som en dramatisering. Använd heller inte imperativ (hur man gör), eftersom det då låter som en instruktion. 14

15 Laboration 4: Induktion och växelström 1. Att läsa av ett oscilloskop och jämföra med multimeter Signalgenerator Oscilloskop (Grundläggande funktion: se läroboken kap. 13.6) Multimeter Försök a) Sätt igång osclloskopet och vänta tills strålen syns på skärmen. Oscilloskopet tål alla spänningar från signalgeneratorn. Däremot kan strålen vara för intensiv för skärmen och skada den på sikt. Hitta knapparna som reglerar strålens intensitet och skärpa. Hitta knappen som reglerar svepfrekvensen: vid hög frekvens ser du ett streck, vid låg frekvens ser du en prick som rör sig över skärmen. Hitta knappen som reglerar strålens läge i y-led. b) Koppla oscilloskopet så att det direkt mäter spänningen hos signalgeneratorn. Ställ in en godtycklig växelspänning på signalgeneratorn (du ställer in frekvens och amplitud). Läs av spänningens amplitud Û och periodtid T på oscilloskopet. Anpassa skalan så att din mätning blir så noggrann som möjligt. Beräkna spänningens frekvens f och jämför med frekvensen som du själv ställt in. Stämmer de överens? Om inte, vilken väljer du att lita på? c) Läs av samma inställda spänning med multimetern. Du får nu U rms. Bekräftar din mätning att U rms = Û 2? Gäller detta oavsett frekvens? d) Ställ in signalgeneratorn på trekantvåg och fyrkantvåg och titta på signalerna. 15

16 2. Bestämma induktans Signalgenerator Oscilloskop Multimeter Spole minst 1200 varv Radiomotstånd ca. 100 Ω Teori koppla inte upp något än Verkliga spolar En ideal spole har impedansen ωl, men eftersom en verklig spole i allmänhet är tillverkad av en lång tråd, så har den också en resistans R L. Man kan modellera den verkliga spolen som en ideal spole i serie med motståndet, vars impendans är Z spole = RL 2 + (ωl)2. Bestämma impedans med ett oscilloskop Uppgiften i denna laboration är bestämma induktansen L hos spolen. Detta görs via impedansmätning, och förutsätter att man vet Û och Î, men med ett oscilloskop mäter man bara spänningar. Man kan mäta två spänningar samtidigt, i kanal A(1) resp. B(2). Om man nu vill mäta strömmen Î, måste man därför koppla ett yttre motstånd R y i serie med spolen, mäta spänningen Ûy över det och beräkna strömmen. Den krets man då kopplar upp blir alltså följande. Det streckade området anger spolen. Det kan tyckas naturligt att mäta spänningen över motståndet och spolen för sig, men båda kanalerna mäter har negativa polen som jord och den är alltså gemensam. I princip hade man kunnat välja den gemensamma polen mellan motståndet och spolen som jord, men det förutsätter att ingen av signalgeneratorns poler är jordad. Dessutom är det lättare att läsa av fasförskjutningen ϕ om båda kanalerna har + och vända åt samma håll. 16

17 Att bestämma induktansen Kretsens totala impendans utifrån komponentvärdena är Z tot = (R y + R L ) 2 + (ωl) 2 Stämmer detta uttryck med lärobokens ekv ? Om du mäter Z tot, ω och resistanserna kan du lösa ut L. Z mäter du med oscilloskopet via Z = ÛÎ Försök, dags att koppla a) Mät resistanserna R L och R y med multimetern. b) Koppla upp kretsen på föregående sida och ställ in f = 1 khz på signalgeneratorn. Anslut oscilloskopet, så att du mäter båda spänningarna. Ta reda på spänningskurva som är u och vilken som är u y. Enklast: variera kanalernas y-position. c) Variera frekvensen och mät varje gång Û och Ûy. Lämpliga frekvenser (Hz): 30, 10 2, , 10 3, , 10 4, ,... så högt signalgeneratorn når. Gör en tabell med variablerna: f, ω, Û, Ûy, Î, Z Beräkna L för varje f där det är meningsfullt. 17

18 d) Rita en graf med y = Z och x = f. För vilka frekvenser kan kretsen betraktas som nästan bara ett motstånd, dvs. när domineras Z av R y + R L? För vilka frekvenser kan kretsen betraktas som nästan bara en spole, dvs. när domineras Z av L? Beräkna ditt slutvärde av L utifrån dessa. För vilken frekvens är bidrar R y + R L och L ungefär lika mycket? Stämmer dina observationer med uttrycket Z = (R y + R L ) 2 + (ωl) 2? I mån av tid: e) Mät fasförskjutningen ϕ vid alla frekvenser i din tabell. Rita en graf med y = ϕ och x = f. Stämmer grafens karaktär med svaren i uppgift e)? Stämmer grafens karaktär med lärobokens ekv ? 18

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration

Läs mer

Laboration 1: Likström

Laboration 1: Likström 1. Instrumentjämförelse Laboration 1: Likström Syfte och metod Vi undersöker hur ett instruments inre resistans påverkar mätresultatet. Vi mäter spänningar med olika instrument och inställningar, och undersöker

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Elektroteknikens grunder Laboration 1 Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att

Läs mer

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. 2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

RC-kretsar, transienta förlopp

RC-kretsar, transienta förlopp 13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

LABORATION 3. Växelström

LABORATION 3. Växelström Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Mät kondensatorns reaktans

Mät kondensatorns reaktans Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar

Läs mer

Extrauppgifter Elektricitet

Extrauppgifter Elektricitet Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90

Läs mer

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära Göteborgs Universitet Februari 2012 Fysik och Teknisk Fysik 11 sidor Bert Jansson/Ingvar Albinsson, rev. av Johan Borglin Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1)

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Spolens reaktans och resonanskretsar

Spolens reaktans och resonanskretsar Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning

Läs mer

Undersökning av olinjär resistans

Undersökning av olinjär resistans elab00a Undersökning av olinjär resistans Namn Datum Handledarens sign. Laboration Olinjär resistans och hur den mäts I många kopplingar kan man betrakta ett motstånds resistans som konstant dvs. oberoende

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010 Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter

Läs mer

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad? Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några

Läs mer

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514) Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår

Läs mer

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och

Läs mer

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 1 version 2.1 Laborationens namn Likströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Noggrannhet vid beräkningar Anvisningar

Läs mer

4:3 Passiva komponenter. Inledning

4:3 Passiva komponenter. Inledning 4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar 090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen

Läs mer

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen ellära 92FY21 och 27 Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för

Läs mer

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1

Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen / BHä & PRö 1 (5) Del 1 Karlstads universitet / Elektroteknik / TEL108 och TEL118 / Tentamen 041028 / Hä & PRö 1 (5) Tentamen den 28 oktober 2004 klockan 08.15-13.15 TEL108 Introduktion till EDI-programmet TEL118 Inledande elektronik

Läs mer

Mät elektrisk ström med en multimeter

Mät elektrisk ström med en multimeter elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpol mät och

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

FYD101 Elektronik 1: Ellära

FYD101 Elektronik 1: Ellära FYD101 Elektronik 1: Ellära Laboration 1: Grundläggande instrumenthantering Förberedelse: Du måste känna till följande Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning Hur ett digitalt instruments

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.

Läs mer

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( ) Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Ellab016A Namn Datum Handledarens sign. Laboration Lödövning, likriktare och zenerstabilisering Varför denna laboration? Att kunna hantera en lödkolv är nödvändigt. I den här laborationen ingår en lödövning

Läs mer

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet Mätning av elektriska storheter Oscilloskopet Mål Känna till egenskaperna hos grundtyperna av instrument för mätning av elektrisk spänning, ström, resistans och effekt Ha förståelse för onoggrannhet och

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,

Läs mer

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska

Läs mer

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg Stig Esko 1999-10-12 Rev 1.0a Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM LABORATION E233 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad

Läs mer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att

Läs mer

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. F6 E460 Analog elektronik Måndag 005--05 kl 3.5 7.00 i Omega Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. Spolen addningar i rörelse ger pphov till magnetfält. Detta gäller alltid. Omvändningen är ej

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9

Läs mer

Grundläggande Elektriska Principer

Grundläggande Elektriska Principer Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE

Läs mer

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon. Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol

Läs mer

LABKOMPENDIUM Fysik del B1

LABKOMPENDIUM Fysik del B1 LABKOMPENDIUM Fysik del B1 BFL111: Fysik för bastermin BFL122: Fysik B för tekniskt/naturvetenskapligt basår Innehåll Laboration 1: Kretsar och kondensatorer Förberedelseuppgifter 3 Del 1: Plattkondensator

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. 1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10) Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia: UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektronik nton Holmlund 1997-03-14 KOMPONENTKÄNNEDOM Laboration E165 ELEKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd:

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström 1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, ht 25, Krister Henriksson 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad: 20050816 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

LabVIEW - Experimental Fysik B

LabVIEW - Experimental Fysik B LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7. Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Tekniskt basår, Fysik, del 2, våren -06 Laboration 1: Kretsar och kondensatorer

Tekniskt basår, Fysik, del 2, våren -06 Laboration 1: Kretsar och kondensatorer Tekniskt basår, Fysik, del, våren -06 Laboration 1: Kretsar och kondensatorer 1. Plattkondensatorn På labplatsen finns ett antal stora metallskivor, som man kan bygga platt-kondensatorer av. Avståndet

Läs mer

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Mattias Wallin Datum: 15 februari 2010 16 februari 2010 1 Inledning I denna laboration ingår förberedande

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Tekniskt basår, Fysik, del 2, våren -06 Laboration 1: Kretsar och kondensatorer

Tekniskt basår, Fysik, del 2, våren -06 Laboration 1: Kretsar och kondensatorer Tekniskt basår, Fysik, del, våren -06 Laboration 1: Kretsar och kondensatorer 1. Plattkondensatorn På labplatsen finns ett antal stora metallskivor, som man kan bygga platt-kondensatorer av. Avståndet

Läs mer

Växelström och reaktans

Växelström och reaktans Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator

Läs mer

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger är kategoriserade som AC/DC tänger eftersom de mäter både lik- och växelström.)

Läs mer

Elteknik. Superposition

Elteknik. Superposition Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Superposition evma utbildning SPEPOSIION Superposition kan förenkla analys av linjära kretsar som har mer än en spänningskälla. LINJÄIE ill att börja med ska vi erinra oss

Läs mer

~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur 91-27-56722-2

~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur 91-27-56722-2 ~ växelström Det flyter växelström och inte likström i de flesta elnät världen över! Skälen är många. Hittills har det varit enklare att bygga generatorer som levererar växelspänning. Transport av elenergi

Läs mer

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:

Läs mer

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1 Karlstads universitet / lektroteknik / TL108 / Tentamen 021021 / BHä & PRö 1 (1) Tentamen den 21 oktober 2002 TL102 Inledande elektronik och mätteknik TL108 Introduktion till DI-programmet Del 1 xaminator:

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3 Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och

Läs mer

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är

Läs mer