Hälsan bland åringar

Transkript

1 Hälsan bland 8-åringar Enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) A :1

2 A :1 UPPLAGA :1 ISSN 13-8 ISBN (PRINT) ISBN (PDF)

3 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 3 Innehållsförteckning FÖRORD... SAMMANFATTNING... SUMMARY... 8 INLEDNING... Metod HÄLSA Bra hälsa FUNKTIONSFÖRMÅGA... 1 Kraftigt nedsatt syn... 1 Kraftigt nedsatt hörsel... 1 Nedsatt rörelseförmåga... 1 Svårt rörelsehinder SYMTOM Svår värk i nacken Svår värk i ryggen Svår värk i händer Inkontinens... Mag- och tarmbesvär... Tinnitus... 1 SJUKDOM... Besvär av diabetes... Besvär av högt blodtryck... 3 SÖMN... Svåra sömnbesvär... VIKT... PSYKISK HÄLSA... Nedsatt psykiskt välbefinnande... Självmordstankar... VÅRDKONSUMTION... 8 Läkemedel... 8 Avstått läkemedel... 9

4 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Kontakt med sjukvården... 3 Avstått läkarvård... 3 TANDHÄLSA... 3 Dålig tandhälsa... 3 Avstått tandvård... 3 LEVNADSVANOR... 3 Fysisk aktivitet... 3 Stillasittande fritid... 3 Matvanor... 3 Tobaksvanor Alkoholvanor Spelvanor SOCIALA RELATIONER... Lågt socialt deltagande... Saknar emotionellt stöd... 1 Saknar praktiskt stöd... 1 Vårdar sjuk eller nära anhörig... Otrygg... 3 Kränkande behandling... 3 EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN... Saknar kontantmarginal... AVSLUTNING... REFERENSER... 7

5 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Förord Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Denna rapport utgör den del i vårt uppdrag som handlar om uppföljning av hälsans bestämningsfaktorer. Huvudsaklig målgrupp är beslutsfattare och ansvariga för äldre- och folkhälsofrågor främst inom kommuner, landsting samt ideell sektor. Förhoppningen är att rapporten kan användas som referensmaterial i olika sammanhang och som utgångspunkt för fortsatta fördjupande studier inom de områden som rapporten omfattar. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan Ann-Sofie Karlsson, avdelningen för analys och uppföljning och Elisabet Olofsson, avdelningen för barns och äldres hälsa. Den statistiska analysen är baserad på data från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV). Tack till Barbara Rubinstein som har granskat rapporten och bidragit med värdefulla synpunkter. Barbara Rubinstein är epidemiolog och odont.dr. verksam vid Hälsooch sjukvårdskansliet i Västra Götalandsregionen, Göteborg. Östersund, juni Sarah Wamala Generaldirektör

6 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Sammanfattning Denna rapport baseras på data från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) och syftar till att belysa hur personer i åldern 8 år själva upplever sin hälsa. Jämförelser görs framförallt mellan gruppen 8 år och hela undersökningsgruppen 1 8 år. De resultat som presenteras baseras på 7 års nationella undersökningar. Med stigande ålder minskar andelen som anser sig ha en bra eller mycket bra hälsa. För åldersgruppen 7 8 år är skillnaderna gentemot övriga åldersgrupper betydande. uppger sig generellt må bättre än kvinnor. Nedsatt rörelseförmåga och svårt rörelsehinder ökar markant i åldersgruppen 7 8 år från att dessförinnan ha varit ungefär i nivå med befolkningen som helhet (1 8 år). Personer i åldern 8 år har ett lägre socialt deltagande än befolkningen som helhet och detta är allra tydligast i gruppen 7 8 år. Även om den äldsta undersökta gruppen (7 8 år) på många områden utmärker sig genom att hälsan uppges som klart sämre jämfört med yngre åldersgrupper finns det vissa undantag där hälsoläget snarast ser ut att bli bättre ju äldre man blir. Till exempel uppger äldre ( 8 år) i mindre utsträckning än genomsnittet (1 8 år) nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är också något mindre vanligt bland äldre (tydligast från års ålder) att ha haft självmordstankar det senaste året än bland genomsnittet i Sverige. Även frågan kring kontantmarginal har högre positiva värden i de äldre åldersgrupperna. Det innebär att en högre andel i de äldre åldersgrupperna har lättare att skaffa fram kontanter än yngre åldersgrupper. Det är också mindre vanligt att personer som är 8 år har blivit utsatta för kränkande behandling jämfört med hela gruppen 1 8 år. Tittar man närmare inom gruppen äldre ( 8 år) finns det också variationer. Exempelvis uppger åldersgruppen år sämre hälsa än de i åldern 8 år när det handlar om svår värk i ryggen, i händerna och i nacken. Gruppen år uppger lägre grad av fysisk aktivitet jämfört med 7-åringarna och hela gruppen 1 8 år. Åldersgruppen 7 8 år är dock den åldersgrupp som uppger allra lägst grad av fysisk aktivitet. På många områden är skillnaderna mellan kvinnor och män genomgående likartade för alla åldrar. Ett exempel på detta är att en betydligt större andel kvinnor än män är rädda för att gå ut ensamma. Men det finns även några exempel där könsskillnaderna jämnas ut med högre ålder: från att det har varit vanligare att kvinnor i större utsträckning än män haft kontakt med sjukvården de senaste tre månaderna, jämnas könsskillnaden ut med stigande ålder. äter generellt mer frukt och grönt än män men från års ålder minskar kvinnors fruktkonsumtion vilket gör skillnaden mindre. Det förekommer socioekonomiska skillnader mellan arbetare och tjänstemän på flertalet områden till tjänstemännens hälsofördel. En avvikelse från detta mönster är att manliga tjänstemän i åldern 7 8 år tenderar att ha besvär av högt blodtryck i större utsträckning än arbetare.

7 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 7 Det finns en tendens till att arbetare i åldern år har haft kontakt med sjukvården i större utsträckning än tjänstemän. Dock är tendensen omvänd i de högre åldersgrupperna, där det snarare är tjänstemän som i större utsträckning har haft kontakt med sjukvården. Det finns, om än svagt, en tendens till att kvinnliga tjänstemän i åldern 7 år i större utsträckning än kvinnliga arbetare har riskabla alkoholvanor. Det finns även betydande socioekonomiska skillnader gällande ekonomisk kontantmarginal där kvinnliga arbetare ( 8 år) saknar kontantmarginal i högre utsträckning än kvinnor i övrigt. Motsvarande mönster finns bland manliga arbetare, men inte alls lika tydligt. Områden där det inte går att konstatera några socioekonomiska skillnader, eller där skillnaderna är ytterst små, är besvär av inkontinens, nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar under det senaste året samt andel som vårdar sjuk eller nära anhörig. Ensamboende uppger oftare att de har sämre hälsa än samboende. På flera frågeområden finns det en tendens eller en svag tendens till skillnad mellan ensamboende och samboende till samboendes fördel vad gäller hälsostatusen. En avvikelse från detta som är värd att nämna är att ensamboende kvinnor i åldern 7 8 år uppger att de har ett högre socialt deltagande än samboende kvinnor i samma ålder.

8 8 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Summary This report is based on data from the National Public Health Survey, Health on equal terms (HLV) and aims to highlight how people aged 8 years perceive their health. Comparisons are made primarily between the group 8 years and the entire study group, 1 8 years. The results presented are based on 7 years of national surveys. With increasing age, the proportion who reports they have a good or very good health decreases. For the age group 7 8 years, the differences are significant in relation to other age groups. Men say they generally feel better than women. Reduced mobility and severe physical disability increases markedly in the age group 7 8 years, though having previously been roughly in line with the general population (1 8 years). People aged 8 years have a lower social participation than the general population and this is most evident in the group 7 8 years. Although the oldest group in the survey (7 8 years) in many areas are characterized by that health is reported as significantly worse compared to younger groups, there are some exceptions where the health situation instead seems to get better the older you are. For example, older people ( 8 years) say less than the average (1 8 years) that they have reduced mental well-being. It is also less common among older people (pronounced from the age of ) to have had suicidal thoughts in the past year than among the average in Sweden. The question about the cash margin has higher positive values in the older age groups, i.e. a higher proportion in the older age groups are more likely to have a cash margin compared to younger age groups. In comparison with the whole group 1 8 years it is also less common for people who are 8 years to have been subjected to abusive treatment. There are also differences within the older age group ( 8 years). The age group years has worse health than those aged 8 years in the case of severe pain in the back, hands and neck. People years reports lower levels of physical activity compared to the 7 age group and whole group 1 8 years. The age group 7 8 years is though the age group that has the lowest level of physical activity. In many areas, differences between men and women are consistently similar for all ages, for example that a considerably larger proportion of women than men are afraid of going out alone. But there are a few examples in which gender differences are smoothed out with older age: it is more common that women more than men have had contact with health care the last three months but the gender gap is smoothed out with age. Women generally eat more fruit and vegetables than men but the gender gap tends to decrease with increasing age because women from years and older eat less fruit and vegetables. There are socio-economic differences among manual workers and non-manual workers in most areas of favor for the non-manuals when it comes to health benefit. A deviation from this pattern is that male non-manuals, aged 7 8 years, are more inclined than manual workers to have symptoms of high blood pressure.

9 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 9 There is a tendency for manual workers aged years, more than non-manuals, to have contact with medical services. However, the trend is reversed in the higher age levels, where there are more non-manual workers to a greater extent who have had contact with health services. There is, albeit weakly, a tendency for female non-manual workers in the age of 7 years, to have risky drinking habits compared to manual-workers. There are significant socioeconomic differences existing in financial cash margin where female workers ( 8 years) lack a cash margin to a greater extent than women in general. The corresponding pattern is found also among male workers, but not nearly as clear. Areas where you cannot find any socioeconomic differences, or where the differences are extremely small, are: troubled by incontinence, impaired mental health and suicidal ideation in the past year and the percentage that care for an ill or elderly relative. Living alone often presents poorer health than cohabitation. On several topics for discussion, there is a trend or a slight tendency to distinguish between living alone and cohabiting partner to addict advantage with respect to health status. A deviation from that which is worth mentioning is that women living alone, aged 7 8, reported higher social participation than cohabiting women of similar age.

10 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Inledning År var 9 personer i Sverige 8 år eller äldre. Detta antal förväntas hålla sig ganska konstant till år för att sedan snabbt börja öka i och med att -talisterna uppnår denna ålder. År 3 beräknas antalet personer som är 8 år eller äldre vara nära 8 och år beräknas gruppen uppgå till närmare en miljon. (Statistiska centralbyrån,.) Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos så ökar medellivslängden och förväntas göra så även i framtiden. Medellivslängden förväntas öka med sex år för män, till 8 år, och fyra år för kvinnor, till 87 år, fram till år. Andelen personer i Sverige som idag är år eller äldre utgör cirka 18 procent av den totala befolkningen. År 3 beräknas denna andel ha stigit till närmare 3 procent och år kan andelen ha ökat till procent beroende på antaganden vad gäller migration och dödlighet. I antal betyder detta att,7 miljoner personer år kommer att vara år eller äldre jämfört med dagens 1,7 miljoner. Under samma period sjunker andelen barn och unga och andelen personer i arbetsför ålder, även om antalet beräknas vara ungefär samma som idag. Kvinnoöverskottet bland äldre beräknas bestå men minskar eftersom männens dödlighet minskar snabbare än kvinnornas (Statistiska centralbyrån, 9). Vikten av att få vara självständig så länge som möjligt betonas i flera studier (Gabriel & Bowling, ). För äldre innebär självständighet att vara rörlig och oberoende vilket ger frihet att kunna ta sig ut på egen hand och att engagera sig i olika aktiviteter såsom att kunna träffa vänner och bekanta. Att ha kontroll över sin livssituation är särskilt betydelsefullt för äldre. Förlusten av oberoende leder till sänkt livskvalitet som i sin tur sänker motståndskraften mot ohälsa (Gabriel & Bowling, ). Detta inkluderar viktiga delar såsom en fungerande privatekonomi, att vara del i något socialt nätverk där det går att få känslomässigt och praktiskt stöd, att ha en bostad som är tillgänglig trots eventuell funktionsnedsättning, att känna trygghet i närmiljön och inte minst att känna sig behövd och att ha en plats i

11 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 11 tillvaron. Hälsoutvecklingen är även beroende av faktorer som fysisk aktivitet, goda matvanor, att inte röka och att inte ha en riskabel alkoholkonsumtion. Alla dessa delar belyses på olika sätt i denna rapport om hur personer i åldern 8 år själva upplever sin hälsa. Vi försöker i den här rapporten ge svar på hur hälsan är i jämförelse med hela gruppen som deltar i enkätstudien, d.v.s. personer i åldern 1 8 år. Mår 8-åringarna bättre eller sämre än befolkningen i stort? På vilka områden skiljer sig måendet eventuellt? Finns det särskilda skillnader inom åldersgruppen 8 år såsom skillnader mellan kvinnor och män, skillnader beroende på socioekonomisk tillhörighet eller skillnader mellan ensamboende och samboende? Metod Statens folkhälsoinstitut genomför årligen enkätundersökningen Hälsa på lika villkor där landstingen i Sverige erbjuds att i samarbete med institutet ta reda på hur Sveriges befolkning mår. Undersökningen genomfördes första gången år. Undersökningen genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) och består av en postenkät och från och med år 7 även en webbenkät. Enkäten skickas ut till ett slumpmässigt urval av personer i åldersintervallet 1 8 år. Denna rapport har fokus på hälsan bland personer i åldersgruppen 8 år, vilka också ibland kommer att benämnas som "äldre" personer i rapporten. Undersökningen pågår mellan mars och juni varje år. Frågorna i den nationella folkhälsoenkäten täcker in områden som fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, matvanor, fysisk aktivitet, rök- och snusvanor, alkoholvanor, individens upplevelse av trygghet, sociala relationer, vårdutnyttjande, hem och hushåll samt ekonomiska förhållanden. För att minska antalet frågor i enkäten finns också registeruppgifter om civilstånd, födelseland, medborgarskap, utbildningsnivå, inkomst, bidrag och sjukersättning. De resultat som presenteras i denna rapport baseras på 7 års nationella undersökningar. För att få en statistisk säkerhet med tillräckligt många svarande har åren grupperats ihop. Om istället enskilda år skulle redovisats finns risken att stabiliteten i resultaten blir för osäkra då underlaget kan bli för litet. Åren 7 besvarades undersökningen av totalt 37 9 personer, varav 7 9 var äldre män och var äldre kvinnor. De diagram och tabeller som visas baseras på åren 7. Bland äldre personer var svarsfrekvensen omkring 7 procent medan den för befolkningen som helhet var drygt procent. En stor del av bortfallsskevheten korrigeras av SCB:s beräknade kalibreringsvikter. De resultat som avser totalen, 1 8 år, är åldersstandardiserade efter Sveriges befolkning år 3. Övriga resultat som är åldersuppdelade har inte åldersstandardiserats. Skillnader mellan staplar i diagrammen betyder inte nödvändigtvis att det finns statistiskt säkerställda skillnader. I texten kommenteras främst statistiskt säkerställda resultat. Med statistiskt säkerställd skillnad avses att två konfidensintervall inte

12 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR överlappar varandra. Därutöver kommenteras tydliga, icke statistiskt säkerställda skillnader som trender eller tendenser. All statistik redovisas per kön och ålder ( år, 7 år och 7 8 år). Om inget annat anges i den till figurerna kommenterande texten gäller förhållandena båda könen. Resultaten är också uppdelade för olika socioekonomiska grupper (arbetare samt lägre, mellan och högre tjänstemän) samt boende (ensamboende, samboende).

13 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 13 Hälsa Bra hälsa Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig vara en stark prediktor för dödlighet (Statens folkhälsoinstitut, 11a). Den nationella folkhälsoenkäten innehåller därför frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?". Frågan är central för att följa olika befolkningsgrupper över tid. I figuren nedan presenteras den andel som svarat att de har en bra eller mycket bra hälsa, uppdelat på ålder och kön Figur. Andel med bra eller mycket bra hälsa, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Med stigande ålder minskar andelen som säger sig ha en bra eller mycket bra hälsa jämfört med hela gruppen 1 8 år. Skillnaden mellan åldersgruppen 7 år och gruppen 7 8 år är stor. Andelen som uppger sig ha en bra eller mycket bra hälsa minskar betydligt i den senare gruppen. För alla åldrar gäller att män i högre utsträckning än kvinnor anser sig ha en bra eller mycket bra hälsa. I åldersgruppen 8 år är skillnaden mellan könen störst. De som har haft ett tjänstemannayrke uppger i högre grad att de har en bra eller mycket bra hälsa jämfört med dem som har haft ett arbetaryrke. Samboende äldre uppger en bättre hälsa än ensamboende äldre. Detta är tydligast bland män i åldersgruppen 7 år. Vid en jämförelse av andelen som uppger bra eller mycket bra hälsa mellan de enskilda åren 7 till och med 11 1 visar det att skillnaderna mellan åren är mycket små bland kvinnor och män. Dock finns en uppgift som är värd att uppmärksamma: bland kvinnor som är - år har andelen mellan år 7 och 11 som uppger sig ha en bra eller mycket bra hälsa ökat med nio procentenheter ( procent år 7 och procent år 11). Den största ökningen skedde främst mellan mätningarna åren 7 och 8 från procent till 3 procent. Skillnaden är statistiskt säkerställd. 1 För denna statistiska uppgift är slutåret 11. För övrig statistik gäller 7.

14 1 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har en dålig eller mycket dålig hälsa på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?". Svaren är uppdelade på ålder och kön Figur 3. Andel med dålig eller mycket dålig hälsa, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Andelen med dålig eller mycket dålig hälsa i gruppen 8 år skiljer sig ganska lite gentemot gruppen 1 8 år. Dock är det i den äldsta gruppen (7 8 år) som störst andel med dålig eller mycket dålig hälsa återfinns. Intressant att notera är att en något lägre andel av 7-åringarna uppger en dålig eller mycket dålig hälsa än -åringarna och 7 8-åringarna. Arbetare i åldern år uppger sig ha en dålig eller mycket dålig hälsa i högre grad än tjänstemän i samma ålder. För gruppen 8 år finns motsvarande tendens. En större andel ensamboende än samboende i åldern år uppger att de har en dålig eller mycket dålig hälsa. En tendens till samma skillnad mellan ensamboende och samboende finns även bland de äldre åldersgrupperna (kvinnor 7 år och män 8 år). En jämförelse av andelen som uppger dålig eller mycket dålig hälsa mellan de enskilda åren 7 till och med 11 visar att skillnaderna mellan åren är mycket små bland kvinnor och män. För denna statistiska uppgift är slutåret 11. För övrig statistik gäller 7.

15 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 1 Funktionsförmåga Kraftigt nedsatt syn I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har en kraftigt nedsatt syn, uppdelat på ålder och kön. Med kraftigt nedsatt syn avses här att man inte utan svårighet kan se och urskilja vanlig text i en dagstidning ens med glasögon Figur. Andel med kraftigt nedsatt syn, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut En större andel kvinnor och män i åldern 7 8 år har kraftigt nedsatt syn jämfört med snittet för befolkningen. nas synnedsättning tycks börja tidigare och vara något vanligare än bland männen. Det finns en svag tendens till att manliga arbetare i större utsträckning än tjänstemän har kraftigt nedsatt syn. Motsvarande tendens till skillnad finns bland kvinnliga arbetare i åldern år och 7 8 år. Det finns även en svag tendens till att samboende män i åldern år samt samboende kvinnor och män i åldern 7 8 år i mindre utsträckning har kraftigt nedsatt syn än ensamboende. Kraftigt nedsatt hörsel I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har kraftigt nedsatt hörsel, uppdelat på ålder och kön. Med kraftigt nedsatt hörsel avses här att man inte utan svårighet kan höra vad som sägs mellan flera personer ens med hörapparat.

16 1 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Figur. Andel med kraftigt nedsatt hörsel, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut En större andel män i åldern 8 år och kvinnor i åldern 8 år uppger att de har en kraftigt nedsatt hörsel jämfört med befolkningen i stort. Andelen tenderar också att öka mellan de tre äldsta åldersgrupperna i undersökningen. Det är en större andel män än kvinnor i åldern 7 år som uppger att de har en kraftigt nedsatt hörsel. Manliga arbetare rapporterar i större utsträckning än manliga tjänstemän att de har en kraftigt nedsatt hörsel. Det finns en svag tendens till att samboende män i åldern 7 år har kraftigt nedsatt hörsel i större utsträckning än ensamboende män. Samtidigt finns det en svag tendens till att samboende kvinnor och män i åldern 7 8 år har kraftigt nedsatt hörsel i mindre utsträckning än ensamboende. Nedsatt rörelseförmåga I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har en nedsatt rörelseförmåga, uppdelat på ålder och kön. Med nedsatt rörelseförmåga avses här att man inte kan springa en kortare sträcka, inte kan gå upp för ett trappsteg utan besvär, inte kan ta en kortare promenad i rask takt eller att man behöver hjälpmedel för att kunna förflytta sig utomhus Figur. Andel med nedsatt rörelseförmåga, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Personer i åldern 8 år uppger i högre utsträckning att de har en nedsatt rörelseförmåga än befolkningen som helhet. Med stigande ålder ökar också andelarna kraftigt. En större andel kvinnor än män uppger genomgående nedsatt

17 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 17 rörelseförmåga i högre grad än männen och skillnaderna är som allra störst i den äldsta åldersgruppen i undersökningen (7 8 år). En större andel arbetare än tjänstemän i åldern 7 år uppger att de har en nedsatt rörelseförmåga. Likaså finns det en tendens till att nedsatt rörelseförmåga är vanligare bland ensamboende än samboende. Svårt rörelsehinder I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har ett svårt rörelsehinder, uppdelat på ålder och kön. Med svårt rörelsehinder avses här att man behöver ha hjälp för att förflytta sig utomhus Figur 7. Andel med svårt rörelsehinder, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Med stigande ålder ökar andelen som uppger att de har ett svårt rörelsehinder. Svårt rörelsehinder är klart vanligare bland personer 7 8 år än bland befolkningen som helhet och ökningen startar från -årsåldern. Ett svårt rörelsehinder uppkommer alltså senare i livet än en nedsatt rörelseförmåga. En större andel kvinnor än män uppger att de har ett svårt rörelsehinder. Det finns en svag tendens till att arbetare i större utsträckning än tjänstemän har ett svårt rörelsehinder. Det finns också en svag tendens till att ensamboende i större utsträckning än samboende har ett svårt rörelsehinder.

18 18 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Symtom I detta avsnitt redovisas svar baserade på huvudfrågan "Har du något/några av följande besvär eller symtom?". De efterföljande frågorna fokuserar bland annat på besvär från rörelseorganen, inkontinens och mag- och tarmbesvär. Frågorna syftar till att över tid kunna följa vilka typer av besvär som är vanligt förekommande i befolkningen. Svår värk i nacken I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har svår värk i nacken, uppdelat på ålder och kön Figur 8. Andel med svår värk i nacken, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Störst andel med svår värk i nacken återfinns i åldersgruppen år. Här finns en större andel än i hela gruppen 1 8 år. Andelen kvinnor med svår värk i nacken är större än andelen män i samtliga åldersgrupper. Det är vanligare att kvinnliga arbetare uppger sig ha svår värk i nacken än kvinnliga tjänstemän. Bland män syns samma skillnad främst bland dem som är yngre än 7 år. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan ensamboende och samboende. Svår värk i ryggen I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har svår värk i ryggen, uppdelat på ålder och kön.

19 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Figur 9. Andel med svår värk i ryggen, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Det är något vanligare att åldersgruppen 8 år har svår värk i ryggen än befolkningen som helhet. Det är genomgående en större andel kvinnor än män som uppger att de har svår värk i ryggen. i gruppen 7 8 år har svår värk i ryggen i något större utsträckning än kvinnor i de yngre åldersgrupperna. Andelen äldre arbetare med svår värk i ryggen är större än motsvarande andel tjänstemän. Det finns också en svag tendens, bland främst kvinnor, till att ensamboende i större utsträckning än samboende har svår värk i ryggen. Svår värk i händer I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har svår värk i händerna, uppdelat på ålder och kön Figur. Andel med svår värk i händer, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Svår värk i händerna är vanligare bland äldre ( 8 år) än bland befolkningen som helhet. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de har svår värk. Ökningen är större bland kvinnor 8 år än bland kvinnor i åldern 1 8 år. För männen i motsvarande åldersgrupper är skillnaderna inte lika stora. Det är vanligare bland kvinnliga arbetare i åldern år än bland tjänstemän i samma ålder att ha svår värk i händerna. Motsvarande förhållande gäller för manliga arbetare i åldern 7 år.

20 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Det finns en svag tendens till att ensamboende i större utsträckning än samboende uppger att de har svår värk i händerna. Inkontinens I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har inkontinensbesvär, uppdelat på ålder och kön Figur 11. Andel med inkontinens, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Inkontinens är vanligare i åldersgruppen 8 år än bland befolkningen som helhet. Andelen personer med inkontinens ökar också med stigande ålder jämfört med hela undersökningsgruppen 1 8 år. uppger att de har dessa besvär i betydligt högre utsträckning än män. Det går inte att utläsa någon skillnad i inkontinensbesvär mellan grupperna arbetare och tjänstemän. När det gäller ensamboende och samboende finns en tendens till att ensamboende i större utsträckning än samboende har besvär med inkontinens. Mag- och tarmbesvär I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har mag- och tarmbesvär, uppdelat på ålder och kön Figur. Andel med mag-/tarmbesvär, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut

21 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 1 Det är en större andel 8-åringar som uppger att de har mag- och tarmbesvär än befolkningen som helhet. Tydligast är skillnaderna i åldersgruppen 7 8 år. Det är genomgående en större andel kvinnor än män som har mag- och tarmbesvär. Det finns en tendens till att arbetare i större utsträckning än tjänstemän rapporterar mag- och tarmbesvär. Det finns även en svag tendens till att kvinnor år och män 7 år som är samboende med någon har besvär i mindre utsträckning än ensamboende. Dock finns också en svag tendens till att samboende kvinnor 8 år har besvär i större utsträckning än ensamboende kvinnor. Tinnitus I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har tinnitus, uppdelat på ålder och kön Figur 13. Andel med tinnitus, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Tinnitus (öronsus) är vanligare bland personer i åldern 8 år än bland befolkningen som helhet. Andelen män med tinnitus är större än andelen kvinnor i alla åldersgrupper. Inom gruppen 8 år är det andelen kvinnor med tinnitus som uppvisar de största förändringarna med stigande ålder. nens värden är stabila för åldern 8 år. Det finns en tendens till att manliga arbetare i större utsträckning än tjänstemän rapporterar besvär av tinnitus. Bland kvinnor finns motsvarande tendens bland dem som är 7 8 år. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan ensamboende och samboende.

22 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Sjukdom I följande avsnitt redovisas svaren på frågan om diabetes och högt blodtryck, som lyder: "Har du någon/några av följande sjukdomar?". Endast de som har besvarat denna fråga med något av alternativen "ja, lätta besvär" eller "ja, svåra besvär" har inkluderats i resultatredovisningarna nedan. Frågorna syftar till att över tid kunna följa vilka typer av besvär som är vanligt förekommande i befolkningen. Besvär av diabetes I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har besvär av diabetes, uppdelat på ålder och kön Figur 1. Andel med besvär av diabetes, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Den största andelen av personer som i enkätundersökningen anger att de har diabetes har inte besvär av sjukdomen. Det är omkring tre procent av Sveriges befolkning (1 8 år) som uppger att de har besvär av diabetes. Andelen med besvär är något större i åldrarna 8 år. Det finns en svag tendens till att besvär är vanligare bland äldre män än bland äldre kvinnor. En något större andel kvinnliga arbetare än kvinnliga tjänstemän i åldern 8 år tenderar till att ha besvär av diabetes. Bland män finns samma tendens, men endast för dem i åldern år. Det finns även en svag tendens till att ensamboende i större utsträckning än samboende uppger besvär.

23 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 3 Besvär av högt blodtryck I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har besvär av högt blodtryck, uppdelat på ålder och kön Figur 1. Andel med besvär av högt blodtryck, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Majoriteten av personerna som anger att de har högt blodtryck har inte några besvär av det. Bland dem som anger att de har besvär återfinns dock de större andelarna, i ökande grad med stigande ålder, i gruppen 8 år. En något större andel kvinnor än män uppger att de har besvär av högt blodtryck. Det är en större andel kvinnliga arbetare än kvinnliga tjänstemän i åldern 7 år som rapporterar besvär av högt blodtryck. För kvinnor 7 8 år finns en tendens till samma skillnad. Även bland män år är det en högre andel arbetare än tjänstemän som rapporterar besvär av högt blodtryck. Manliga tjänstemän på mellannivå i åldern 7 8 år tenderar däremot i större utsträckning än arbetare ha högt blodtryck. Skillnaden mellan ensamboende och samboende är liten, men visar på en tendens till att ensamboende har besvär i större utsträckning än samboende.

24 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Sömn I det här avsnittet redovisas svaren på frågan "Har du besvär av sömnsvårigheter?" Endast de som besvarat frågan med alternativet "ja, svåra besvär" har inkluderats i redovisningen nedan. Frågorna syftar till att över tid kunna följa förekomsten av sömnbesvär i befolkningen. Svåra sömnbesvär I figuren nedan presenteras den andel som har svarat att de har svåra sömnbesvär, uppdelat på ålder och kön Figur 1. Andel med svåra sömnbesvär, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Det är genomgående vanligare att kvinnor än män har svåra sömnbesvär. I de tre äldsta åldersgrupperna enligt ovan uppger en något ökande andel kvinnor svåra sömnbesvär i jämförelse med kvinnor i gruppen 1-8 år. Andelen män med svåra sömnbesvär är dock på ungefär samma nivå som för män i hela gruppen 1 8 år. Kvinnliga arbetare i åldrarna år och 7 8 år, samt manliga arbetare i åldern år, säger sig ha svåra sömnbesvär i större utsträckning än tjänstemän. För övriga åldersgrupper finns det också tydliga tendenser till samma skillnad. En något större andel ensamboende än samboende män i åldern 7 år rapporterar svåra sömnbesvär. Samma tendens till skillnad finns bland de äldsta männen (7 8 år) samt bland kvinnor i åldern 7 år.

25 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Vikt I det här avsnittet redovisas svaren på frågorna "Hur lång är du?" och "Hur mycket väger du?". Frågorna ligger till grund för beräkningar av BMI (Body Mass Index). Beräkningarna av BMI syftar till att följa befolkningens fördelning i olika viktgrupper (undervikt, normalvikt, övervikt och fetma) över tid. I tabellen nedan presenteras de andelar av de svarande som har hamnat i respektive viktgrupp baserat på sitt BMI. Resultaten är uppdelade på ålder och kön och är redovisade i procent. Tabell 1. Andel i respektive viktgrupp baserat på BMI, efter ålder och kön.. år 7 år 7 8 år 1 8 år Vikt K M K M K M K M Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7, Statens folkhälsoinstitut. Det är vanligare med övervikt och fetma bland kvinnor 8 år och bland män 7 år än bland befolkningen som helhet. Fetma är vanligare förekommande bland dem som haft ett arbetaryrke än bland dem som haft ett tjänstemannayrke. Undervikt är mindre vanligt bland kvinnor 8 år och bland män 7 år än bland befolkningen som helhet. Även normalvikt är mindre vanligt bland kvinnor 8 år och bland män 7 år jämfört med hela gruppen 1 8 år. Det finns tendenser till att normalvikt är vanligare bland tjänstemän än bland arbetare. Det finns inte några statistiskt signifikanta skillnader mellan ensamboende och samboende då det gäller BMI.

26 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Psykisk hälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande mäts i den nationella folkhälsoenkäten genom tolv frågor som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. För att få fram ett mått på välbefinnande beräknas ett summaindex utifrån alla tolv frågorna. I figuren nedan presenteras den andel som har angett att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande, uppdelat på ålder och kön Figur 17. Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Åldersgruppen 8 år, och i synnerhet åldersgruppen 7 år, uppger i lägre grad än befolkningen som helhet att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Äldre personer verkar alltså generellt må bättre psykiskt än vad yngre gör. En större andel kvinnor än män uppger genomgående ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland de äldre i undersökningen utjämnas könsskillnaderna dock något i takt med ökad ålder. Skillnader mellan olika socioekonomiska grupper är ytterst liten. En större andel ensamboende än samboende uppger sig ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Självmordstankar Frågan som ligger till grund för redovisningen om självmordstankar har förändrats inom tidsperioden 7 som data för denna rapport omfattar. Eftersom frågeställningen förändrats och inte är jämförbar över åren redovisas därför enbart data för det enstaka året. Frågan i års enkät lyder: "Har du någon gång under de senaste månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?" I figuren nedan presenteras den andel som angett att de har haft dessa tankar en eller flera gånger. Svaren är uppdelade på ålder och kön.

27 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Figur 18. Andel som haft självmordstankar senaste året, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut Skillnaderna är ganska små mellan åldersgruppen 8 år och befolkningen som helhet beträffande hur stor andel som har haft självmordstankar det senaste året. Dock visar siffrorna att andelen med självmordstankar minskar i takt med stigande ålder. Det finns ingen skillnad mellan olika socioekonomiska grupper. Däremot är det en större andel ensamboende än samboende kvinnor och män i åldern år som har haft självmordstankar.

28 8 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Vårdkonsumtion Läkemedel I tabellen nedan presenteras svaren på frågan "Har du under de senaste tre månaderna använt något eller några av följande läkemedel?". Andelarna är uppdelade på olika typer av läkemedel samt på ålder och kön, och redovisas i procent. Tabell. Andel som använt läkemedel de senaste tre månaderna, efter ålder och kön.. år 7 år 7 8 år 1 8 år Läkemedel för: K M K M K M K M Magsår Diabetes Blodtryckssänkande Sömnmedel Antidepressiva Lugnande Smärtstillande, recept Smärtstillande, ej recep Blodfettssänkande Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7, Statens folkhälsoinstitut. För de flesta läkemedelstyperna ovan ökar användningen med ökad ålder. Det är vanligare bland äldre ( 8 år) än bland hela gruppen 1 8 år att ha använt läkemedel för magsår eller diabetes, blodtryckssänkande medicin, sömnmedel, smärtstillande på recept eller blodfettssänkande medicin de senaste tre månaderna. Det enda läkemedel som är mindre vanligt i åldersgruppen 8 år jämfört med hela befolkningen är smärtstillande utan recept. Å andra sidan sker en ökning av smärtstillande på recept i de äldre åldersgrupperna istället. Användning av antidepressiva läkemedel är ungefär lika vanligt bland äldre ( 8 år) som för hela gruppen 1 8 år. Mellan de tre äldsta åldersgrupperna i tabellen ovan ( år, 7 år och 7 8 år) ökar användningen av blodtryckssänkande medicin, smärtstillande på recept och blodfettssänkande medicin med ökad ålder. Användningen av magsårsmedicin och antidepressiva läkemedel är likartade mellan de tre äldre åldersgrupperna. Andelen som använt läkemedel för diabetes ökar tydligt från års ålder.

29 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 9 En större andel kvinnor än män i hela befolkningen (1 8 år) har använt sömnmedel, antidepressiva läkemedel, lugnande medel samt smärtstillande med eller utan recept. Samma bild gäller för åldersgruppen 8 år. tenderar också i större utsträckning att ha använt magsårsmedicin. En större andel män än kvinnor har använt läkemedel för diabetes och blodfettsänkande medicin. Användningen av blodtryckssänkande medicin är lika vanligt för båda könen bland de äldsta (7 8 år) men bland dem i åldern 7 år är det vanligare att män använt blodtryckssänkande. En större andel arbetare än tjänstemän tenderar att ha använt diabetesmedicin, blodtryckssänkande medicin, lugnande medel och smärtstillande på recept. Det är små skillnader mellan ensamboendes och samboendes användning av läkemedel. Det finns dock skillnader då det gäller läkemedel som används för att bota eller lindra psykiska sjukdomar och besvär. En större andel ensamboende än samboende kvinnor och män i åldern år har använt sömnmedel. Bland ensamboende män i åldern 7 8 år tenderar denna skillnad också att kvarstå. Det är också en större andel ensamboende än samboende män i åldern år som har använt antidepressiv medicin. För ensamboende män i åldern 7 år samt kvinnor i åldern 7 år tenderar samma skillnad att finnas. Användningen av lugnande medel är även den vanligare bland ensamboende än samboende män i åldern 7 år. En svag tendens till denna skillnad finns även mellan ensamstående och samboende bland män i åldern 7 8 år. Bland kvinnor ( 8 år) tenderar också ensamboende i större utsträckning än samboende ha använt lugnande medicin. Avstått läkemedel I figuren nedan presenteras den andel som har svarat "ja" på frågan "Har du under de senaste tre månaderna avstått från att köpa medicin som du fått recept på?". Svaren är uppdelade på ålder och kön Figur 19. Andel som avtått läkemedel, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Skillnaderna i ålder, kön och socioekonomisk bakgrund mellan åldersgrupperna som avstått läkemedel är små och inte statistiskt säkerställda. Däremot finns det en

30 3 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR tendens till skillnad mellan ensamboende och samboende män, där samboende avstått läkemedel i mindre utsträckning än ensamboende. Kontakt med sjukvården I figuren nedan presenteras den andel som har svarat "ja" på frågan "Har du under de senaste tre månaderna haft kontakt med sjukvården?". Svaren är uppdelade på ålder och kön Figur. Andel som haft kontakt med sjukvården, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut I befolkningen som helhet (1 8 år) har fyra av tio män och fem av tio kvinnor haft kontakt med sjukvården de senaste tre månaderna. Figuren visar också att andelen ökar med stigande ålder. I åldersgruppen 1 8 år är det en större andel kvinnor än män som har haft kontakt med sjukvården de senaste tre månaderna. Könsskillnaderna minskar sedan för att så småningom suddas ut med stigande ålder. Det finns en tendens till att arbetare i åldern år i större utsträckning än tjänstemän har haft kontakt med sjukvården. Det finns också en tendens till att kvinnliga arbetare i åldern 8 år och manliga arbetare i åldern 7 år i mindre utsträckning än tjänstemän haft kontakt med sjukvården. Det finns också en tendens till att samboende kvinnor i åldern 8 år och samboende män i åldern 7 år i mindre utsträckning än ensamboende har haft kontakt med sjukvården. De samboende männen i åldern 7 8 år har däremot i större utsträckning än ensamboende haft kontakt med sjukvården. Avstått läkarvård I figuren nedan presenteras den andel som har svarat "ja" på frågan "Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård?". Svaren är uppdelade på ålder och kön.

31 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Figur 1. Andel som avstått läkarvård, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Hela åldersgruppen 8 år avstår läkarvård i något mindre grad än befolkningen som helhet (1 8 år). Andelen som avstått läkarvård minskar något med stigande ålder. Genomgående för alla åldrar (1 8 år) är att en något större andel kvinnor än män avstått läkarvård. Bland äldre är skillnaden inte statistiskt säkerställd, men visar ändå på samma tendens. Det är en större andel manliga arbetare än tjänstemän i åldern år som avstår vård. Samma tendens finns också bland män i åldern 7 år. Även en större andel kvinnliga arbetare ( 8 år) än tjänstemän tenderar att avstå läkarvård. En tendens till skillnad finns också mellan samboende och ensamboende män, där ensamboende i större utsträckning avstått läkarvård.

32 3 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Tandhälsa Dålig tandhälsa Frågorna om tandhälsa är upplagda utifrån en liknande princip som frågorna om allmänt hälsotillstånd. Det innebär att frågorna inleds med en global fråga om allmän tandhälsa för att sedan kompletteras med en symtomlista samt frågor om vårdutnyttjande. I figuren nedan presenteras den andel som har svarat "ganska dålig" eller "mycket dålig" på frågan "Hur tycker du att din tandhälsa är?". Svaren är uppdelade på ålder och kön Figur. Andel med dålig tandhälsa, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Var tionde svensk har dålig tandhälsa (1 8 år). Skillnaderna mellan åldersgruppen 1 8 år och 8 år är mycket små. Dock kan det konstateras att andelen som bedömer sin tandhälsa som dålig tycks minska i de äldsta åldersgrupperna i undersökningen. En något större andel arbetare än tjänstemän i åldern 7 år har en dålig tandhälsa. Det är vanligare med dålig tandhälsa bland ensamboende än bland samboende. Avstått tandvård I figuren nedan presenteras den andel som har svarat "ja" på frågan "Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?". Svaren är uppdelade på ålder och kön.

33 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Figur 3. Andel som ej sökt tandvård, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Bland dem som ansett sig vara i behov av tandvård, men avstått, utgör äldre ( 8 år) en lägre andel än hela gruppen 1 8 år. Ju högre ålder desto färre är det som inte har sökt tandvård. En något större andel manliga arbetare ( 7 år) och kvinnliga arbetare ( år) än tjänstemän har avstått tandvård. Det är ungefär dubbelt så vanligt bland ensamboende som bland samboende att ha avstått tandvård.

34 3 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Levnadsvanor Fysisk aktivitet Den svenska rekommendationen för fysisk aktivitet är att alla individer bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 3 minuter, helst varje dag. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, vilket motsvarar till exempel en rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan fås om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. I figuren nedan presenteras den andel som har angett att de är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag, uppdelat på ålder och kön Figur. Andel fysiskt aktiva 3 min per dag, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Två av tre svenskar i åldern 1 8 år säger att de är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag. Det gäller även åldersgruppen 7 år. Bland personer i åldern år och 7 8 år är andelarna dock mindre. Värt att betona är att andelen personer som uppger att de ägnar sig åt fysisk aktivitet minst 3 minuter varje dag minskar kraftigt mellan 7 år och 7 8 år. För kvinnorna är detta extra tydligt. I övrigt är könsskillnaderna ganska små i åldersgruppen 7 år, medan den ökar i åldersgruppen 7 8 år. Detta då en större andel män än kvinnor uppger att de är fysiskt aktiva i denna åldersgrupp. En något större andel av dem som har haft ett tjänstemannayrke än dem som har haft ett arbetaryrke tenderar att vara mer fysiskt aktiva. En större andel samboende än ensamboende uppger sig vara fysiskt aktiva minst 3 minuter varje dag. Stillasittande fritid Definitionen av en stillasittande fritid i den nationella folkhälsoenkäten är att fritiden mest ägnas åt läsning, tv, bio eller någon annan stillasittande sysselsättning. Utöver

35 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR 3 detta ska mindre än två timmar i veckan ägnas åt promenader, cykling eller någon annan fysisk aktivitet. I figuren nedan presenteras den andel som har angett att de har en mestadels stillasittande fritid, uppdelad på ålder och kön Figur. Andel med stillasittande fritid, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Drygt var tionde svensk i åldern 1 8 år uppger sig ha en stillasittande fritid. Åldersgruppen 7 år följer detta mönster. Bland de äldsta i undersökningen (7 8 år) ökar dock andelen med stillasittande fritid ganska kraftigt. Det är också i den äldsta undersökta åldersgruppen (7 8 år) som det finns en tydlig skillnad mellan könen där kvinnorna är mer stillasittande än männen. En större andel kvinnliga arbetare än tjänstemän har en stillasittande fritid. Ensamboende tenderar att i större utsträckning än samboende vara stillasittande. Matvanor När det gäller matvanor har fokus i den nationella folkhälsoenkäten lagts på konsumtion av frukt och grönsaker. Frågorna om frukt- och grönsakskonsumtion syftar till att följa hur stor andel av olika befolkningsgrupper som äter cirka gram frukt och/eller grönsaker per dag, vilket är den nationella rekommendationen från Livsmedelsverket. Frågorna om frukt och grönsaker mäter endast hur ofta man äter frukt och grönt, inte hur mycket man äter. Eftersom ett konsumtionstillfälle vanligtvis beräknas motsvara cirka gram frukt eller grönsaker, kan dock intaget översättas till en ungefärlig mängd. I figuren nedan presenteras den andel som har angett att de äter frukt och grönt minst fem gånger per dag, uppdelat på ålder och kön.

36 3 HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR Figur. Andel som ätit frukt o grönt ggr per dag, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Drygt var tionde kvinna och var tjugonde man i åldern 1 8 år äter frukt och grönsaker minst fem gånger om dagen (d.v.s. i enlighet med den nationella rekommendationen). Det finns alltså en tydlig skillnad mellan könen. Samma mönster går igen för äldre personer i befolkningen ( 8 år). i åldern år äter frukt och grönt i större utsträckning än kvinnor i åldern 1 8 år, medan kvinnor 8 år äter frukt och grönt i mindre utsträckning än genomsnittet. Bland män går dessa skillnader inte att se. Skillnaderna mellan kvinnor och män jämnas ut ytterligare i åldersgruppen 7 8 år. Bland gruppen kvinnor ( 8 år) finns det skillnader beroende på socioekonomisk tillhörighet som pekar på att arbetare i mindre utsträckning än tjänstemän äter frukt och grönt fem gånger om dagen. Det finns en svag tendens till att samboende i större utsträckning än ensamboende äter frukt och grönt fem gånger om dagen. I figuren nedan presenteras den andel som har angett att de har ett lågt intag av frukt och grönt, uppdelat på ålder och kön Figur 7. Andel som ätit lite frukt och grönt, efter ålder. Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 7-, Statens folkhälsoinstitut Det är mindre vanligt med ett lågt intag av frukt och grönt bland kvinnor i åldern 7 år och bland män i åldern 8 år än bland hela befolkningen (1 8 år). Det är mycket vanligare att män jämfört med kvinnor äter för lite frukt och grönt i förhållande till den nationella rekommendationen. Andelen som äter för lite frukt