Folkhälsan i Umeå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsan i Umeå kommun"

Transkript

1 Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012

2 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya målområden 3 Tolkning av resultat 3 Enkätfrågor 3 Uppräkning med vikter 3 Åldersstandardisering 4 Disposition 4 2. FYSISK HÄLSA 5 Kroppslig ohälsa 5 3. PSYKISK HÄLSA 7 Psykisk ohälsa 7 Lätta och svåra besvär av ångest 9 Endast svår ångest 10 Lätta och svåra besvär av trötthet 11 Endast svår trötthet 12 Lätta och svåra sömnproblem 13 Endast svåra sömnproblem 14 Nedsatt psykiskt välbefinnande 16 Stress 18 Självmordstankar 20 Självmordsförsök LÄKEMEDELSANVÄNDNING 22 Använder antidepressiv medicin 22 Använder lugnande medel 24 Använder sömnmedel SOCIALA RELATIONER 26 Utsatt för våld 26 Var skedde våldet? 27 Hotelser 28 Kränkningar 29 Orsaker till kränkningar 30 Saknar emotionellt stöd SAMMANFATTNING 33 Översikt - Riket och 33 Översikt - Stadsdelar 35 Slutsatser 36 Bilaga 1 - Geografisk indelning 38 Bilaga 2 - Enkätfrågor 39 Besök vår hemsida: Omslagsbild: Flora Wiström; Grafer och layout: Peter Thuresson Kontaktpersoner Peter Thuresson, Utvecklingsavdelningen, tel , E-post: Annalena Löfgren, Utvecklingsavdelningen, tel , E-post:

3 1. INLEDNING Bakgrund Föreliggande dokument är den andra av två rapporter som beskriver Folkhälsan i kommun. Den första handlade om Hälsa och Levnadsvillkor samt en uppföljning av kommunfullmäktiges folkhälsomål. Den nu aktuella rapporten fokuserar på Psykisk hälsa och har gjorts på uppdrag av Folkhälsorådet i kommun. Båda rapporterna bygger på det tilläggsurval som kommun valde att göra till Folkhälsoinstitutets (FHI) årliga folkhälsoenkät som vänder sig till personer mellan 16 och 84 år. Undersökningen genomfördes som en postenkät i kombination med en webbenkät. Det fördjupade urvalet möjliggjorde en analys på delområdesnivå. Redovisningen av stads- och kommundelar avser alltså svar från bosatta personer inom dessa områden. Materialet redovisas uppdelat på åldrar, kön och utbildningsbakgrund i enlighet med de kriterier som FHI använder. I rapporten jämförs s värden med motsvarande för riket. Ett stort antal variabler redovisas även uppdelade på stads- och kommundelar. Folkhälsorådets nya målområden Riksdagen har fastställt elva målområden för folkhälsan. Kommunfullmäktige i har lyft fram sex av dessa elva områden som särskilt prioriterade. Folkhälsorådet har beslutat om att i sitt arbete priorititera ytterligare två målområden. Dessa är Psykisk Hälsa och Miljöer och Produkter. Tolkning av resultat Resultaten presenteras i stapeldiagram. Dessa redovisar vad personerna som besvarade frågorna i enkäten svarat. För att dra slutsatser om hela s befolkning (16-84 år) och inte endast om dem som svarade på enkäten måste dock konfidensintervall (osäkerhetsintervall) skapas. Sådana intervall redovisas med ett. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa för att inte misstolka vissa resultat som kan vara orsakade av slump. Konfidensintervallen följer FHI:s gränser och har genomgående satts till 95 procent. För att få en jämförbarhet mellan diagrammen används en enhetlig skala. Det medför att värden i vissa diagram blir svåra att avläsa. Enkätfrågor Olika variabler kan avse olika tidsperioder, till exempel den senaste månaden, de senaste tre månaderna och så vidare. Av bilaga 2 framgår de exakta enkätfrågorna som har använts som underlag för analysen. Uppräkning med vikter Det sker bortfall i varje urvalsundersökning. Bortfallet består av personer som av en eller annan anledning valt att inte besvara enkäten. Av den orsaken har resultaten viktats så att de blir representativa för hela populationen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

4 Åldersstandardisering FHI använder sig av åldersstandardisering vid redovisning av resultat för hela befolkningen. Ålder är den enskilt största förklaringen till vilket hälsotillstånd man befinner sig i. För att göra jämförelser av hälsan och ta fram resultat som inte påverkas av att befolkningen åldras håller FHI variabeln ålder konstant över tid, s.k. åldersstandardisering. En sådan standardisering har inte gjorts ifråga om resultaten för kommun. Eftersom har en något yngre befolkning än riket kan detta innebära att hälsan är bättre av den orsaken. Bedömningen är ändå att detta har en liten påverkan för en rättvisande jämförelse. Disposition I rapporten ges inledningsvis en kort redovisning av Umebornas kroppsliga hälsa medan huvuddelen av dokumentet belyser områdena Psykisk hälsa, Läkemedelsanvändning och Sociala relationer. I varje avsnitt jämförs s värden med rikets. Vidare analyseras materialet utifrån ålder, kön och utbildningsbakgrund. Därutöver sorteras stads-och kommundelarna tillsammans med genomsnittet för hela kommun. Rapporten avslutas med kortfattade slutsatser och sammanfattande spindeldiagram. 4 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

5 2. FYSISK HÄLSA Kroppslig ohälsa Diagram 1. Kroppslig ohälsa i jämförelse med riket. Riket Diagram 2. Kroppslig ohälsa. Efter ålder och kön. Begreppet Kroppslig ohälsa är relaterat till livskvalitet och behöver inte innebära någon sjukdom eller innebära att det är fara för livet. Frågan som har besvarats är hur många dagar den senaste månaden (30-dagarsperioden) som man haft dålig kroppslig hälsa. I diagrammet till vänster redovisas den andel som har 15 dagar eller mer kroppslig ohälsa. na i upplever att de har en bättre kroppslig hälsa än vad som gäller för genomsnittet i hela riket. Det är 18 procent i som uppger att de har kroppslig ohälsa medan motsvarande siffra för riket är 21 procent. I jämförelse med männen har dock kvinnorna en högre andel kroppslig ohälsa och så är det även på riksnivån. Skillnaderna mellan könen för är statistiskt säkerställda. I Diagram 2 redovisas kroppslig ohälsa efter ålder. Inte helt oväntat känner sig unga människor friskare än äldre. Diagram 3. Kroppslig ohälsa. Efter utbildningsnivå. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Vi kan se att kroppslig hälsa och utbildningsnivå samvarierar tydligt. Personer med lägre utbildning har sämre kroppslig hälsa än dem med högre utbildning. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

6 Sävar/Holmön 2. FYSISK HÄLSA Kroppslig ohälsa Diagram 4. Kroppslig ohälsa i stads- och kommundelarna Hörnefors Ersboda/Ersmark Centrala stan landsförsamling Holmsund/Obbola Hela kommunen Sävar/Holmön Tegs församling byar Backen Tavelsjö Västerslätt Marieområdet Teg Berghem Östra stadsdelen Ålidhems församling Haga/Sandbacka Universitetsområdet Diagram 4 beskriver andelen med kroppslig ohälsa sett på olika stads- och kommundelar. Universitetsområdet har lägst andel med kroppslig ohälsa medan Hörnefors och Ersboda/Ersmark har störst andel. Medelålder Diagram 5. Medelålder i stads- och kommundelarna Centrala stan Hörnefors Haga/Sandbacka Tavelsjö Teg Västerslätt Holmsund/Obbola Berghem Marieområdet Hela kommunen Backen Tegs församling byar landsförsamling Ersboda/Ersmark Tomtebo m.m. Östra stadsdelen Universitetsområdet Det är tydligt att resultatet delvis beror på åldersstrukturen i stadsdelarna. Universitetsområdet har den yngsta befolkningen med en medelålder på 26 år medan genomsnittet i är cirka 38 år. Hörnefors har näst äldsta befolkningen. Trots att Ersboda/Ersmark är den fjärde yngsta stadsdelen kommer området på andra plats när det gäller kroppslig ohälsa. 6 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

7 3. PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa Diagram 6. Psykisk ohälsa i jämförelse med riket. Riket Diagram 7. Psykisk ohälsa efter ålder och kön. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Diagram 8. Psykisk ohälsa efter utbildningsnivå och ålder. Även begreppet Psykisk ohälsa är kopplat till livskvalitet och redovisar den självupplevda psykiska ohälsan. Frågan som har ställts är på motsvarande sätt som för kroppslig ohälsa, hur många dagar den senaste månaden (30-dagarsperioden) som man haft dålig psykisk hälsa. I diagrammet till vänster redovisas den andel som har 15 dagar eller mer psykisk ohälsa. Det finns säkerställda skillnader mellan kvinnor i och kvinnor riket. na i har även en bättre Psykisk hälsa än kvinnorna i riket. Cirka 16 procent av kvinnorna i har psykisk ohälsa mer än halva månaden och i hela landet är siffran 20 procent. Statistiskt säkerställda siffror visar att kvinnorna både i och riket mår sämre än männen. I har 12 procent av männen och 16 procent av kvinnorna psykisk ohälsa halva månaden. Av Diagram 7 framgår att de som mår allra sämst är unga kvinnor mellan 16 och 29 år. Cirka 19 procent av kvinnorna i denna grupp uppger att de har Psykisk ohälsa halva månaden. Det är nästan dubbelt så hög andel som för männen i samma åldersgrupp. Vi ser också en klar tendens att den psykiska ohälsan avtar med ökande ålder. Värt att notera är även att den Psykiska ohälsan är lägst bland de som har den högsta utbildningen. Detta mönster gäller oavsett ålder. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

8 3. PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa Diagram 9. Psykisk ohälsa i stads- och kommundelarna Sävar/Holmön Östra stadsdelen Ersboda/Ersmark Haga/Sandbacka Holmsund Hela kommunen Hörnefors Centrala stan Tavelsjö Marieområdet Tomtebo m.m. landsförsamling Berghem Västerslätt Universitetsområdet Backen Teg Tegs församling byar Den Psykiska hälsan varierar inte så mycket i de olika delarna av kommun. Lägst andel återfinns i Tegs församling (10 procent). Den psykiska ohälsan i kommundelarna ligger något över kommungenomsnittet. 8 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

9 3. PSYKISK HÄLSA Lätt och svår ångest g Diagram 10. Ångest i jämförelse med riket. Riket Ångest brukar beskrivas som ett tillstånd av rädsla eller oro utan att det i omgivningen finns något som utgör ett reellt hot. kvinnorna upplever generellt sett mindre ångest än vad kvinnorna i riket gör. En tredjedel av kvinnorna i upplever lätta eller svåra besvär av ångest. Riket ligger fem procentenheter högre. Det finns säkerställda skillnader mellan könen. Ungefär var fjärde man och var tredje kvinna upplever lätta eller svåra besvär av ångest. Diagram 11. Ångest efter ålder och kön. Det är främst de yngre kvinnorna som sticker ut. Hela 45 procent av de unga tjejerna i upplever ångest. Det är dubbelt så stor andel som för de unga männen. I riket är motsvarande siffror 46 procent för tjejerna och 22 procent för killarna. Diagram 12. Ångest efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Vi kan se en tendens att de med kortare utbildningsnivå upplever en högre grad av ångest. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

10 3. PSYKISK HÄLSA Endast svår ångest Diagram 13. Svår ångest i jämförelse med riket. Vad gäller svårare former av ångest så finns det även här en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i hela landet där kvinnor i högre grad upplever svår ångest. Så är det även i men här är skillnaderna inte säkerställda. I har 3 procent av männen och 5 procent av kvinnorna svåra ångestbesvär. Riket Diagram 14. Svår ångest efter ålder och kön. I åldern upplever tre gånger så många flickor som pojkar svår ångest. Ungefär 2,5 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna har svåra besvär av ångest i dessa åldrar. Skillnaden är också säkerställd. I övrigt framgår att ångestbesvären avtar med stigande ålder. Diagram 15. Svår ångest efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Personer med högre utbildning upplever mindre grad av svår ångest. 10 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

11 3. PSYKISK HÄLSA Lätta och svåra besvär av trötthet Diagram 16. Trötthet i jämförelse med riket. Drygt hälften eller 52 procent av kvinnorna i upplever trötthet. Motsvarande siffra för männen är 41 procent. Det finns inga större skillnader mellan och riket. Riket Diagram 17. Trötthet efter ålder och kön. Bland männen är det de yngre som avviker genom att de är lite piggare än de äldre. Lite märkligt är det att upplevelsen av trötthet inte varierar särskilt mycket över åren. Diagram 18. Trötthet efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Utbildningsnivån har en viss inverkan genom att mer välutbildade personer upplever mindre trötthet. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

12 3. PSYKISK HÄLSA Endast svår trötthet Diagram 19. Svår trötthet i jämförelse med riket. I upplever dubbelt så många kvinnor som män svår trötthet. Det finns inga skillnader mellan riket och ifråga om upplevelser av svår trötthet. Däremot är det en uppenbar skillnad mellan könen både i och i riket. Hela 8 procent av kvinnorna och 4 procent av männen i upplever svår trötthet. Riket Diagram 20. Svår trötthet efter ålder och kön. mitt i livet i åldern år upplever sig mer trötta än män i övriga åldrar. na däremot uppvisar inga större skillnader i svår trötthet beroende på i vilken ålder man är. Diagram 21. Svår trötthet efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Någon tydlig koppling mellan svår trötthet och utbildningsnivå finns inte. 12 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

13 3. PSYKISK HÄLSA Lätta och svåra sömnproblem Diagram 22. Sömnproblem i jämförelse med riket. Färre kvinnor har i sömnproblem än kvinnor i riket. Att det finns en skillnad är säkerställd. Det finns också en viss skillnad mellan könen. Cirka 29 procent av männen och 33 procent av kvinnorna i har lätta eller svåra sömnproblem. Riket Diagram 23. Sömnproblem efter ålder och kön. Sömnproblemen ökar med stigande ålder. Detta gäller framförallt för kvinnorna. Det är tydligt att kvinnor över 45 år har mer sömnbesvär. nen i åldrarna år sticker ut från övriga män vilket är ett återkommande mönster. Diagram 24. Sömnproblem efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns inga tydliga skillnader i sömnproblem beroende på vilken utbildningsbakgrund man har. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

14 3. PSYKISK HÄLSA Endast svåra sömnproblem Diagram 25. Svåra sömnproblem i jämförelse med riket. Vad avser mönstret för svåra sömnproblem överensstämmer det ganska väl med vad som redovisats för lätta sömnproblem. i sover sämre än män. 6,5 procent respektive 4 procent. Riket Diagram 26. Svåra sömnproblem efter ålder och kön. Vi ser att även svåra sömnproblem ökar med ålder främst för kvinnorna. Diagram 27. Svåra sömnproblem efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Personer med kort utbildning har i högre utsträckning svåra sömnproblem än vad som gäller för personer med övriga utbildningsnivåer. Nästan 11 procent i åldern år med kort utbildning har svåra sömnproblem, medan motsvarande för personer med högre utbildning i samma åldersgrupp är 3 procent. 14 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

15 3. PSYKISK HÄLSA Endast svåra sömnproblem Diagram 28. Svåra sömnproblem i stads- och kommundelarna. Ersboda/Ersmark Östra stadsdelen Hörnefors Sävar/Holmön Holmsund/Obbola Hela kommunen Tomtebo m.m. Centrala stan Marieområdet Teg Berghem Tavelsjö Västerslätt landsförsamling Haga/Sandbacka Backen Universitetsområdet Tegs församling byar Svårast sömnproblem har man i Ersboda/ Ersmark och i Östra stadsdelen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

16 3. PSYKISK HÄLSA Nedsatt psykiskt välbefinnande Diagram 29. GHQ12 i jämförelse med riket. Riket Nedsatt psykiskt välbefi nnande beskrivs med ett index benämnt GHQ12 (general health questionnaire). Det är en sammanvägd bild av den psykiska hälsan utifrån 12 frågor som t.ex. koncentrationsförmåga, sömn, känslor av olycka eller lycka, beslutssvårigheter med mera (se bilaga 2). I ett riksperspektiv har en större andel kvinnor sämre psykiskt välbefinnande än männen. I har 18,5 procent av kvinnorna och 15 procent av männen uppgivit att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Diagram 30. GHQ12 efter ålder och kön. När man ser på åldersgrupperna blir det tydligt att det är de yngre kvinnorna i som har de största problemen. Så mycket som var fjärde kvinna mellan 16 och 29 år har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är nästan dubbel så hög andel som bland männen. Cirka 14 procent av männen och 26 procent av kvinnorna. Vanligtvis är det så att ju äldre man är desto bättre mår man. Diagram 31. GHQ12 efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns inget starkt samband mellan psykiskt välbefinnande och utbildningsbakgrund. 16 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

17 3. PSYKISK HÄLSA Nedsatt psykiskt välbefinnande Diagram 32. GHQ12 i stads- och kommundelar. Universitetsområdet Ersboda/Ersmark Östra stadsdelen landsförsamling Berghem Centrala stan Backen Hela kommunen Tomtebo m.m. Haga/Sandbacka Sävar/Holmön Marieområdet Tavelsjö Holmsund/Obbola Hörnefors Teg Västerslätt Tegs församling byar Störst andel med nedsatt välbefinnande finns på Universitetsområdet och i Ersboda/Ersmark. Lägst andel hittar man istället i Tegs församling och byar. Förklaringen till skillnaderna mellan stadsdelarna beror sannolikt på åldersstrukturen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

18 3. PSYKISK HÄLSA Stress Diagram 33. Stress i jämförelse med riket. Stress har visats sig ge upphov till hjärtoch kärlsjukdomar, besvär av muskelspänning med mera. Det finns skillnader mellan könen när det gäller stress både i hela riket och i. Cirka 16 procent av kvinnorna och 11 procent av männen upplever i riket ganska eller väldigt mycket stress. Motsvarande siffror för är 14 respektive 11 procent. Riket Diagram 34. Stress efter ålder och kön. Upplevelsen av stress avtar med stigande ålder. Det är yngre kvinnor som upplever mest stress. Nästan var fjärde kvinna mellan 16 och 29 år är stressad medan hälften så stor andel av unga män i samma ålder är stressade. Skillnaderna mellan könen för den här åldersgruppen är statistiskt säkerställda. Diagram 35. Stress efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Några direkta skillnader i upplevelse av stress utifrån utbildningsbakgrund finns inte. 18 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

19 3. PSYKISK HÄLSA Stress Diagram 36. Stress i stads- och kommundelar. Ersboda/Ersmark Östra stadsdelen Universitetsområdet Berghem Backen Tomtebo m.m. Haga/Sandbacka landsförsamling Hörnefors Hela kommunen Marieområdet Sävar/Holmön Teg Tavelsjö Västerslätt Holmsund/Obbola Centrala stan Tegs församling byar Mest stressad är man på Ersboda/Ersmark och minst i Tegs församling byar. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

20 3. PSYKISK HÄLSA Självmordstankar Diagram 37. Självmordstankar i jämförelse med riket. Dubbelt så många kvinnor som män har haft självmordstankar. Det motsvarar cirka 6 procent av kvinnorna och 3 procent av männen i. Andelen är lägre än i riket. Samma mönster med högre andel kvinnor finns på riksnivån Riket Diagram 38. Självmordstankar efter ålder och kön. Det är de unga kvinnorna som sticker ut av dem med självmordstankar. Ungefär 10 procent av kvinnorna i åldern år har haft dessa tankar. Det finns en stor skillnad mellan könen i denna åldersgrupp. Skillnaden är säkerställd. I övriga åldersgrupper är resultaten mer likartade. Diagram 39. Självmordstankar efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns en tendens att personer med kortare utbildning oftare har självmordstankar. 20 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

21 3. PSYKISK HÄLSA Självmordsförsök Diagram 40. Självmordsförsök i jämförelse med riket. Av de ca kvinnor som haft självmordstankar är det ungefär 200 personer som fullföljer och gör ett försök att ta sitt liv. Siffran motsvarar 0,5 procent av kvinnorna i. I riket är det dubbelt så stor andel av kvinnorna som gör ett självmordsförsök. För männen i och i riket gäller ungefär samma skillnad (0,3 procent respektive 1 procent). Riket Diagram 41. Självmordsförsök efter ålder och kön. För kvinnor är det vanligare är att man gör självmordsförsök i de aktiva åldrarna av livet. För äldre kvinnor förekommer det nästan inte alls. nen däremot ligger på samma andel 0,3 procent oavsett ålder. Diagram 42. Självmordsförsök efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det är tre gånger så vanligt att unga personer med kort utbildning gör självmordsförsök, cirka 1,5 procent. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

22 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder antidepressiv medicin Diagram 43. Tar antidepressivt i jämförelse med riket. Antidepressiv medicin används för att motverka depression och neuroser. Det finns säkerställda skillnader mellan könen. Nära 5 procent av männen och 8 procent av kvinnor tar antidepressiv medicin i. Riket Diagram 44. Tar antidepressivt efter ålder och kön. Ser man på de olika åldersgrupperna sticker gruppen åringar ut. Det blir ännu tydligare i diagrammet nedan att personer i dessa åldrar som har kort utbildning i större grad tar antidepressiv medicin. Diagram 45. Tar antidepressivt efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Om man specifikt ser på kvinnor med kort utbildning i åldern år tar nära 21 procent antidepressiv medicin. Det finns dock en osäkerhet behäftad med dessa siffror då konfidensintervallet är mellan 11 och 30 procent och resultatet bör tolkas med viss försiktighet. 22 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

23 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder antidepressiv medicin Diagram 46. Antidepressivt i stads- och kommundelar. Ersboda/Ersmark Marieområdet Östra stadsdelen Västerslätt Backen Hela kommunen Haga/Sandbacka Teg Berghem Tomtebo m.m. Holmsund/Obbola Sävar/Holmön Universitetsområdet landsförsamling Hörnefors Centrala stan Tegs församling byar Tavelsjö Det är på Ersboda/Ersmark som man använder mest antidepressiv medicin. Allra minst läkemedel av de här slaget använder man i Tavelsjö. Landsbygd och byar i kommunen ligger samtliga lågt när det gäller antidepressiv medicin. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

24 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder lugnande läkemedel Diagram 47. Tar lugnande i jämförelse med riket. En lägre andel tar lugnande medicin i än i riket. Cirka 5 procent av kvinnorna och 3,5 procent av männen tar lugnande medel. Motsvarande siffror för riket är 8 respektive 5 procent. Riket Diagram 48. Tar lugnande efter ålder och kön. Bruket av lugnande medicin är ganska likartat mellan olika åldrar. Bland de yngsta männen är användningen minst. Diagram 49. Tar lugnande efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns inga stora skillnader mellan andelen som tar lugnande och utbildningsnivå generellt sett. En viss skillnad återfinns mellan personer med kort och lång utbildning i åldersspannet år. 24 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

25 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder sömnmedel Diagram 50. Tar sömnmedel i jämförelse med riket. Nästan dubbelt så många kvinnor som män tar sömnmedel. Siffrorna visar att 8 procent av männen och 13 procent av kvinnorna använder sömnmedicin. Riket Diagram 51. Tar sömnmedel efter ålder och kön. Nästan 30 procent av kvinnorna i års tar sömnmedel. Det är den grupp där användningen är störst. Det är tydligt att ju äldre man blir desto större sannolikhet är det att man brukar sömnmedel. Diagram 52. Tar sömnmedel efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Några tydliga mönster mot bakgrund av utbildningsnivå är svåra att finna. Den grupp som utmärker sig något är personer i åldern år med kort utbildning. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

26 5. SOCIALA RELATIONER Utsatt för våld Diagram 53. Utsatt för våld i jämförelse med riket. Dubbelt så många män som kvinnor har blivit utsatta för fysiskt våld. Ca 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna i riket har någon gång blivit utsatta för fysiskt våld. Riket Diagram 54. Utsatt för våld efter ålder och kön. Det är framförallt yngre män i åldrarna år som blir utsatta för våld. Nästan 11 procent. Motsvarande siffra för kvinnor i samma åldrar är 4 procent. Skillnaden som finns är statistiskt säkerställd. Diagram 55. Utsatt för våld efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det är tydligt att utsattheten för våld hänger samman med både ålder och utbildningsnivå. Av yngre män mellan 16 och 29 år och med kort utbildning har nära 20 procent av de tillfrågade uppgivit att de utsatts för våld. 26 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

27 5. SOCIALA RELATIONER Utsatt för våld Diagram 56. Utsatt för fysiskt våld i stads- och kommundelar. Det finns stora skillnader mellan de olika bostadsområdena i. I Ersboda/ Ersmark har 8 procent utsatts för våld medan i Tomtebo m.m. är det bara cirka 1,5 procent. Tomtebo m.m. Hörnefors Teg Berghem Universitetsområdet Sävar/Holmön Västerslätt Tegs församling byar landsförsamling Marieområdet Backen Haga/Sandbacka Hela kommunen Holmsund/Obbola Centrala stan Tavelsjö Östra stadsdelen Ersboda/Ersmark Var skedde våldet? Diagram 57. Var våldet skedde. Diagram 57 visar var våldet skedde för de som utsatts för våld. nen blir oftast utsatta för våld på allmänna platser medan det vanligaste stället för kvinnor är arbetsplatsen eller hemmet. Det finns osäkerheter i dessa bedömningar vilket illustreras av relativt breda konfidensband. Observera att procenten inte summerar till hundra procent på grund av att en individ kan ange flera svarsalternativ. På eller i anslutning till tåg/buss I annans bostad/i bostadsområdet I hemmet Arbetsplatsen Annan plats På allmän plats/på nöjesställe Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

28 5. SOCIALA RELATIONER Hotelser Diagram 58. Hotelser i jämförelse med riket. I har en lägre andel har upplevt sig hotade än i riket. Av männen är det 2 procent som upplevt sig hotade i medan 4 procent i riket. För kvinnor gäller 3 procent respektive 5 procent. Riket Diagram 59. Hotelser efter ålder och kön. Det är mest yngre personer som utsätts för hotelser. Diagram 60. Hotelser efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns inga tydliga skillnader i upplevelse av hot med avseende på utbildningsnivå. 28 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

29 5. SOCIALA RELATIONER Kränkningar Diagram 61. Kränkningar i jämförelse med riket. Det finns inga skillnader mellan och riket avseende andelen som blivit kränkta. Däremot finns det tydliga skillnader mellan könen i både och riket. Cirka 16 procent av männen och nästan var fjärde kvinna eller 23 procent av kvinnorna i har blivit kränkta. Riket g Diagram 62. Kränkningar efter ålder och kön. Det är framförallt unga kvinnor i åldern år som har blivit kränkta. Siffran ligger på drygt 30 procent. För männen i motsvarande åldersgrupp är andelen nära 17 procent. Skillnaden mellan könen i åldersgruppen är statistiskt säkerställd. Diagram 63. Kränkningar efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Något tydligt mönster avseende utbildningsnivå och upplevelse av kränkningar finns inte. Däremot finns en tendens att personer med kort utbildning i de lägsta åldrarna oftare upplevt sig kränkta än personer med högre utbildning för motsvarande åldrar. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

30 5. SOCIALA RELATIONER Kränkningar Diagram 64. Kränkningar i stads- och kommundelarna. Störst andel som upplevt sig kränkta finns i Marieområdet. Lägst andel finns i Holmsund/Obbola. Holmsund/Obbola Teg Västerslätt Tegs församling byar landsförsamling Haga/Sandbacka Hörnefors Sävar/Holmön Backen Centrala stan Hela kommunen Tomtebo m.m. Universitetsområdet Berghem Ersboda/Ersmark Tavelsjö Östra stadsdelen Marieområdet Orsaker till kränkningar Diagram 65. Orsaker till kränkningar. Hudfärg Etnicitet Funktionsnedsättning Ålder Utseende Vet ej Annat Kön Religion Sexuell läggning Könsidentitet De flesta människor som upplever sig kränkta kan inte koppla det till någon viss orsak som går att ange i enkäten. som uppger orsak anger främst utseende eller ålder medan kvinnorna uppger kön eller utseende. Det är mycket vanligare att en kvinna har blivit kränkt på grund av sitt kön än att en man har blivit det. Cirka 22 procent har blivit kränkta för sitt kön medan endast 4 procent av männen anger det. Däremot är det vanligare att män blir kränkta för sin hudfärg. 30 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

31 5. SOCIALA RELATIONER Saknar emotionellt stöd Diagram 66. Saknar emotionellt stöd i jämförelse med riket. Med emotionellt stöd menas om man har någon att anförtro sig åt och dela sina innersta känslor med. I är det färre som saknar emotionellt stöd än i riket. na har större tillgång till emotionellt stöd än män. I saknar 11 procent av männen och 7,5 procent av kvinnorna stöd. Motsvarande siffror för riket är 14 respektive 10 procent. Riket Diagram 67. Saknar emotionellt stöd efter ålder och kön. Bland männen är det framförallt åldrarna mellan 30 och 44 år som saknar emotionellt stöd. Har är även avvikelsen mot kvinnorna störst. Diagram 68. Saknar emotionellt stöd efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns ett ganska tydligt mönster att de med kortare utbildning i högre grad saknar emotionellt stöd. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

32 5. SOCIALA RELATIONER Saknar emotionellt stöd Diagram 69. Saknar emotionellt stöd i stads- och kommundelar I Ersboda/Ersmark saknar störst andel emotionellt stöd. Bästa värdena finns i Holmsund/Obbola. Holmsund/Obbola Haga/Sandbacka Berghem Marieområdet Teg Västerslätt Tavelsjö Sävar/Holmön Tegs församling byar Hela kommunen Backen Centrala stan landsförsamling Tomtebo m.m. Hörnefors Östra stadsdelen Universitetsområdet Ersboda/Ersmark 32 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

Folkhälsan i Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya målområden

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 217 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Låg brottslighet i Umeå 4 Umeå ligger bra till i jämförelse med andra

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Fritid efter kön

Utvecklingsavdelningen. Fritid efter kön Utvecklingsavdelningen Fritid efter kön Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 7, december 20 SAMMANFATTNING Av pojkarna är 62 procent aktiva och av flickorna är 57 procent aktiva i

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Fortsatt positiv prisutveckling för både bostadsrätter och villor i Umeå

Fortsatt positiv prisutveckling för både bostadsrätter och villor i Umeå Fortsatt positiv prisutveckling för både bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juni december 2016 gar och n i n d e Utr ter från rappor de planering ipan Övergr nr 2 2017 www.umea.se/kommun

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Lista över nyckelkodområden (NYKO) 2015

Lista över nyckelkodområden (NYKO) 2015 1 Lista över nyckelkodområden (NYKO) 2015 Stads- och kommundelar (2-siffernivå) NYKO Namn 01 Berghem 02 Haga/Sandbacka 03 Centrala staden 04 Västerslätt 05 Ersboda/Ersmark 06 Backen 07 Umeå landsförsamling,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Bra bostäder för äldre

Bra bostäder för äldre Bra bostäder för äldre 3 december 2014 Viktigt att veta om äldregruppen Tillgängligheten i flerbostadshusen Erfarenheter/slutsatser 1. ÄLDREGRUPPENS STORLEK OCH TILLVÄXT? Så växer äldregruppen i Umeå 18000

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Unga 14. Hur mår ungdomarna? Unga 14 Hur mår ungdomarna? Innehåll Bakgrund... 3 Resultat, UNGA 14... 5 Delaktighet och inflytande... 5 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 9 Barns och ungas uppväxtvillkor... 12 Hälsa i skolan...

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Hur nära har barnen till skolan?

Hur nära har barnen till skolan? Hur nära har barnen till skolan? gar och n i n d e Utr ter från rappor de planering ipan Övergr nr 13 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Bakgrund och syfte 3 Förskolor i Umeå 4 Hur nära har man

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Övergripande planering Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Innehållsförteckning Bostadsrätterna upp med 20 procent 3 Störst prisökning

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Umeås bostadsbestånd Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Umeås bostadsbestånd 3 Bostadsbeståndet i Umeå kommun hustyper

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Demografisk utveckling och planering av boende/insatser Annalena Löfgren. Umeå kommuns pensionärsråd

Demografisk utveckling och planering av boende/insatser Annalena Löfgren. Umeå kommuns pensionärsråd Demografisk utveckling och planering av boende/insatser Annalena Löfgren Umeå kommuns pensionärsråd 2015-10-30 Vad händer i Umeå? Aktuellt om befolkningstillväxten byggande och jobben Det ser bra ut för

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Bostadsmarknaden fortsatt positiv i Umeå

Bostadsmarknaden fortsatt positiv i Umeå Bostadsmarknaden fortsatt positiv i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2016 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 13 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Nyhet från

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Unga 16. Hur mår tonåringarna i Umeå?

Unga 16. Hur mår tonåringarna i Umeå? Unga 16 Hur mår tonåringarna i Umeå? www.umea.se/ungaenkaten Innehåll Förord... 4 Bakgrund... 5 Undersökningens utveckling... 7 Undersökningens kvalité... 7 Viktiga slutsatser från Unga 16... 8 Resultat,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Trångboddhet och hög utrymmesstandard Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 6 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad är trångboddhet och

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020 Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 211 22 1 (13) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 211 INNEHÅLL Inledning 3 Metod 3 Resultat för kommunnivån 3 Fler äldre

Läs mer

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare 2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor 2015-12-17 Innehåll

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 5 Statistikens innehåll... 5 Målpopulation... 5 Rampopulation... 5 Mätinstrumentet... 6 Datainsamling... 7 Insamlingsperiod...

Läs mer

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, 221 84 Lund mf@mfskane.se 2015-09-01 Rapport Psykosocial enkät Under mars månad 2015 genomförde Medicinska Föreningen en enkätundersökning bland

Läs mer

Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016

Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016 Umeås största arbetsplatsområden Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 1 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Arbetsmarknadens utveckling 2003 2013,

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer