Folkhälsan i Umeå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsan i Umeå kommun"

Transkript

1 Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012

2 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya målområden 3 Tolkning av resultat 3 Enkätfrågor 3 Uppräkning med vikter 3 Åldersstandardisering 4 Disposition 4 2. FYSISK HÄLSA 5 Kroppslig ohälsa 5 3. PSYKISK HÄLSA 7 Psykisk ohälsa 7 Lätta och svåra besvär av ångest 9 Endast svår ångest 10 Lätta och svåra besvär av trötthet 11 Endast svår trötthet 12 Lätta och svåra sömnproblem 13 Endast svåra sömnproblem 14 Nedsatt psykiskt välbefinnande 16 Stress 18 Självmordstankar 20 Självmordsförsök LÄKEMEDELSANVÄNDNING 22 Använder antidepressiv medicin 22 Använder lugnande medel 24 Använder sömnmedel SOCIALA RELATIONER 26 Utsatt för våld 26 Var skedde våldet? 27 Hotelser 28 Kränkningar 29 Orsaker till kränkningar 30 Saknar emotionellt stöd SAMMANFATTNING 33 Översikt - Riket och 33 Översikt - Stadsdelar 35 Slutsatser 36 Bilaga 1 - Geografisk indelning 38 Bilaga 2 - Enkätfrågor 39 Besök vår hemsida: Omslagsbild: Flora Wiström; Grafer och layout: Peter Thuresson Kontaktpersoner Peter Thuresson, Utvecklingsavdelningen, tel , E-post: Annalena Löfgren, Utvecklingsavdelningen, tel , E-post:

3 1. INLEDNING Bakgrund Föreliggande dokument är den andra av två rapporter som beskriver Folkhälsan i kommun. Den första handlade om Hälsa och Levnadsvillkor samt en uppföljning av kommunfullmäktiges folkhälsomål. Den nu aktuella rapporten fokuserar på Psykisk hälsa och har gjorts på uppdrag av Folkhälsorådet i kommun. Båda rapporterna bygger på det tilläggsurval som kommun valde att göra till Folkhälsoinstitutets (FHI) årliga folkhälsoenkät som vänder sig till personer mellan 16 och 84 år. Undersökningen genomfördes som en postenkät i kombination med en webbenkät. Det fördjupade urvalet möjliggjorde en analys på delområdesnivå. Redovisningen av stads- och kommundelar avser alltså svar från bosatta personer inom dessa områden. Materialet redovisas uppdelat på åldrar, kön och utbildningsbakgrund i enlighet med de kriterier som FHI använder. I rapporten jämförs s värden med motsvarande för riket. Ett stort antal variabler redovisas även uppdelade på stads- och kommundelar. Folkhälsorådets nya målområden Riksdagen har fastställt elva målområden för folkhälsan. Kommunfullmäktige i har lyft fram sex av dessa elva områden som särskilt prioriterade. Folkhälsorådet har beslutat om att i sitt arbete priorititera ytterligare två målområden. Dessa är Psykisk Hälsa och Miljöer och Produkter. Tolkning av resultat Resultaten presenteras i stapeldiagram. Dessa redovisar vad personerna som besvarade frågorna i enkäten svarat. För att dra slutsatser om hela s befolkning (16-84 år) och inte endast om dem som svarade på enkäten måste dock konfidensintervall (osäkerhetsintervall) skapas. Sådana intervall redovisas med ett. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa för att inte misstolka vissa resultat som kan vara orsakade av slump. Konfidensintervallen följer FHI:s gränser och har genomgående satts till 95 procent. För att få en jämförbarhet mellan diagrammen används en enhetlig skala. Det medför att värden i vissa diagram blir svåra att avläsa. Enkätfrågor Olika variabler kan avse olika tidsperioder, till exempel den senaste månaden, de senaste tre månaderna och så vidare. Av bilaga 2 framgår de exakta enkätfrågorna som har använts som underlag för analysen. Uppräkning med vikter Det sker bortfall i varje urvalsundersökning. Bortfallet består av personer som av en eller annan anledning valt att inte besvara enkäten. Av den orsaken har resultaten viktats så att de blir representativa för hela populationen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

4 Åldersstandardisering FHI använder sig av åldersstandardisering vid redovisning av resultat för hela befolkningen. Ålder är den enskilt största förklaringen till vilket hälsotillstånd man befinner sig i. För att göra jämförelser av hälsan och ta fram resultat som inte påverkas av att befolkningen åldras håller FHI variabeln ålder konstant över tid, s.k. åldersstandardisering. En sådan standardisering har inte gjorts ifråga om resultaten för kommun. Eftersom har en något yngre befolkning än riket kan detta innebära att hälsan är bättre av den orsaken. Bedömningen är ändå att detta har en liten påverkan för en rättvisande jämförelse. Disposition I rapporten ges inledningsvis en kort redovisning av Umebornas kroppsliga hälsa medan huvuddelen av dokumentet belyser områdena Psykisk hälsa, Läkemedelsanvändning och Sociala relationer. I varje avsnitt jämförs s värden med rikets. Vidare analyseras materialet utifrån ålder, kön och utbildningsbakgrund. Därutöver sorteras stads-och kommundelarna tillsammans med genomsnittet för hela kommun. Rapporten avslutas med kortfattade slutsatser och sammanfattande spindeldiagram. 4 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

5 2. FYSISK HÄLSA Kroppslig ohälsa Diagram 1. Kroppslig ohälsa i jämförelse med riket. Riket Diagram 2. Kroppslig ohälsa. Efter ålder och kön. Begreppet Kroppslig ohälsa är relaterat till livskvalitet och behöver inte innebära någon sjukdom eller innebära att det är fara för livet. Frågan som har besvarats är hur många dagar den senaste månaden (30-dagarsperioden) som man haft dålig kroppslig hälsa. I diagrammet till vänster redovisas den andel som har 15 dagar eller mer kroppslig ohälsa. na i upplever att de har en bättre kroppslig hälsa än vad som gäller för genomsnittet i hela riket. Det är 18 procent i som uppger att de har kroppslig ohälsa medan motsvarande siffra för riket är 21 procent. I jämförelse med männen har dock kvinnorna en högre andel kroppslig ohälsa och så är det även på riksnivån. Skillnaderna mellan könen för är statistiskt säkerställda. I Diagram 2 redovisas kroppslig ohälsa efter ålder. Inte helt oväntat känner sig unga människor friskare än äldre. Diagram 3. Kroppslig ohälsa. Efter utbildningsnivå. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Vi kan se att kroppslig hälsa och utbildningsnivå samvarierar tydligt. Personer med lägre utbildning har sämre kroppslig hälsa än dem med högre utbildning. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

6 Sävar/Holmön 2. FYSISK HÄLSA Kroppslig ohälsa Diagram 4. Kroppslig ohälsa i stads- och kommundelarna Hörnefors Ersboda/Ersmark Centrala stan landsförsamling Holmsund/Obbola Hela kommunen Sävar/Holmön Tegs församling byar Backen Tavelsjö Västerslätt Marieområdet Teg Berghem Östra stadsdelen Ålidhems församling Haga/Sandbacka Universitetsområdet Diagram 4 beskriver andelen med kroppslig ohälsa sett på olika stads- och kommundelar. Universitetsområdet har lägst andel med kroppslig ohälsa medan Hörnefors och Ersboda/Ersmark har störst andel. Medelålder Diagram 5. Medelålder i stads- och kommundelarna Centrala stan Hörnefors Haga/Sandbacka Tavelsjö Teg Västerslätt Holmsund/Obbola Berghem Marieområdet Hela kommunen Backen Tegs församling byar landsförsamling Ersboda/Ersmark Tomtebo m.m. Östra stadsdelen Universitetsområdet Det är tydligt att resultatet delvis beror på åldersstrukturen i stadsdelarna. Universitetsområdet har den yngsta befolkningen med en medelålder på 26 år medan genomsnittet i är cirka 38 år. Hörnefors har näst äldsta befolkningen. Trots att Ersboda/Ersmark är den fjärde yngsta stadsdelen kommer området på andra plats när det gäller kroppslig ohälsa. 6 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

7 3. PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa Diagram 6. Psykisk ohälsa i jämförelse med riket. Riket Diagram 7. Psykisk ohälsa efter ålder och kön. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Diagram 8. Psykisk ohälsa efter utbildningsnivå och ålder. Även begreppet Psykisk ohälsa är kopplat till livskvalitet och redovisar den självupplevda psykiska ohälsan. Frågan som har ställts är på motsvarande sätt som för kroppslig ohälsa, hur många dagar den senaste månaden (30-dagarsperioden) som man haft dålig psykisk hälsa. I diagrammet till vänster redovisas den andel som har 15 dagar eller mer psykisk ohälsa. Det finns säkerställda skillnader mellan kvinnor i och kvinnor riket. na i har även en bättre Psykisk hälsa än kvinnorna i riket. Cirka 16 procent av kvinnorna i har psykisk ohälsa mer än halva månaden och i hela landet är siffran 20 procent. Statistiskt säkerställda siffror visar att kvinnorna både i och riket mår sämre än männen. I har 12 procent av männen och 16 procent av kvinnorna psykisk ohälsa halva månaden. Av Diagram 7 framgår att de som mår allra sämst är unga kvinnor mellan 16 och 29 år. Cirka 19 procent av kvinnorna i denna grupp uppger att de har Psykisk ohälsa halva månaden. Det är nästan dubbelt så hög andel som för männen i samma åldersgrupp. Vi ser också en klar tendens att den psykiska ohälsan avtar med ökande ålder. Värt att notera är även att den Psykiska ohälsan är lägst bland de som har den högsta utbildningen. Detta mönster gäller oavsett ålder. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

8 3. PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa Diagram 9. Psykisk ohälsa i stads- och kommundelarna Sävar/Holmön Östra stadsdelen Ersboda/Ersmark Haga/Sandbacka Holmsund Hela kommunen Hörnefors Centrala stan Tavelsjö Marieområdet Tomtebo m.m. landsförsamling Berghem Västerslätt Universitetsområdet Backen Teg Tegs församling byar Den Psykiska hälsan varierar inte så mycket i de olika delarna av kommun. Lägst andel återfinns i Tegs församling (10 procent). Den psykiska ohälsan i kommundelarna ligger något över kommungenomsnittet. 8 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

9 3. PSYKISK HÄLSA Lätt och svår ångest g Diagram 10. Ångest i jämförelse med riket. Riket Ångest brukar beskrivas som ett tillstånd av rädsla eller oro utan att det i omgivningen finns något som utgör ett reellt hot. kvinnorna upplever generellt sett mindre ångest än vad kvinnorna i riket gör. En tredjedel av kvinnorna i upplever lätta eller svåra besvär av ångest. Riket ligger fem procentenheter högre. Det finns säkerställda skillnader mellan könen. Ungefär var fjärde man och var tredje kvinna upplever lätta eller svåra besvär av ångest. Diagram 11. Ångest efter ålder och kön. Det är främst de yngre kvinnorna som sticker ut. Hela 45 procent av de unga tjejerna i upplever ångest. Det är dubbelt så stor andel som för de unga männen. I riket är motsvarande siffror 46 procent för tjejerna och 22 procent för killarna. Diagram 12. Ångest efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Vi kan se en tendens att de med kortare utbildningsnivå upplever en högre grad av ångest. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

10 3. PSYKISK HÄLSA Endast svår ångest Diagram 13. Svår ångest i jämförelse med riket. Vad gäller svårare former av ångest så finns det även här en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i hela landet där kvinnor i högre grad upplever svår ångest. Så är det även i men här är skillnaderna inte säkerställda. I har 3 procent av männen och 5 procent av kvinnorna svåra ångestbesvär. Riket Diagram 14. Svår ångest efter ålder och kön. I åldern upplever tre gånger så många flickor som pojkar svår ångest. Ungefär 2,5 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna har svåra besvär av ångest i dessa åldrar. Skillnaden är också säkerställd. I övrigt framgår att ångestbesvären avtar med stigande ålder. Diagram 15. Svår ångest efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Personer med högre utbildning upplever mindre grad av svår ångest. 10 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

11 3. PSYKISK HÄLSA Lätta och svåra besvär av trötthet Diagram 16. Trötthet i jämförelse med riket. Drygt hälften eller 52 procent av kvinnorna i upplever trötthet. Motsvarande siffra för männen är 41 procent. Det finns inga större skillnader mellan och riket. Riket Diagram 17. Trötthet efter ålder och kön. Bland männen är det de yngre som avviker genom att de är lite piggare än de äldre. Lite märkligt är det att upplevelsen av trötthet inte varierar särskilt mycket över åren. Diagram 18. Trötthet efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Utbildningsnivån har en viss inverkan genom att mer välutbildade personer upplever mindre trötthet. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

12 3. PSYKISK HÄLSA Endast svår trötthet Diagram 19. Svår trötthet i jämförelse med riket. I upplever dubbelt så många kvinnor som män svår trötthet. Det finns inga skillnader mellan riket och ifråga om upplevelser av svår trötthet. Däremot är det en uppenbar skillnad mellan könen både i och i riket. Hela 8 procent av kvinnorna och 4 procent av männen i upplever svår trötthet. Riket Diagram 20. Svår trötthet efter ålder och kön. mitt i livet i åldern år upplever sig mer trötta än män i övriga åldrar. na däremot uppvisar inga större skillnader i svår trötthet beroende på i vilken ålder man är. Diagram 21. Svår trötthet efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Någon tydlig koppling mellan svår trötthet och utbildningsnivå finns inte. 12 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

13 3. PSYKISK HÄLSA Lätta och svåra sömnproblem Diagram 22. Sömnproblem i jämförelse med riket. Färre kvinnor har i sömnproblem än kvinnor i riket. Att det finns en skillnad är säkerställd. Det finns också en viss skillnad mellan könen. Cirka 29 procent av männen och 33 procent av kvinnorna i har lätta eller svåra sömnproblem. Riket Diagram 23. Sömnproblem efter ålder och kön. Sömnproblemen ökar med stigande ålder. Detta gäller framförallt för kvinnorna. Det är tydligt att kvinnor över 45 år har mer sömnbesvär. nen i åldrarna år sticker ut från övriga män vilket är ett återkommande mönster. Diagram 24. Sömnproblem efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns inga tydliga skillnader i sömnproblem beroende på vilken utbildningsbakgrund man har. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

14 3. PSYKISK HÄLSA Endast svåra sömnproblem Diagram 25. Svåra sömnproblem i jämförelse med riket. Vad avser mönstret för svåra sömnproblem överensstämmer det ganska väl med vad som redovisats för lätta sömnproblem. i sover sämre än män. 6,5 procent respektive 4 procent. Riket Diagram 26. Svåra sömnproblem efter ålder och kön. Vi ser att även svåra sömnproblem ökar med ålder främst för kvinnorna. Diagram 27. Svåra sömnproblem efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Personer med kort utbildning har i högre utsträckning svåra sömnproblem än vad som gäller för personer med övriga utbildningsnivåer. Nästan 11 procent i åldern år med kort utbildning har svåra sömnproblem, medan motsvarande för personer med högre utbildning i samma åldersgrupp är 3 procent. 14 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

15 3. PSYKISK HÄLSA Endast svåra sömnproblem Diagram 28. Svåra sömnproblem i stads- och kommundelarna. Ersboda/Ersmark Östra stadsdelen Hörnefors Sävar/Holmön Holmsund/Obbola Hela kommunen Tomtebo m.m. Centrala stan Marieområdet Teg Berghem Tavelsjö Västerslätt landsförsamling Haga/Sandbacka Backen Universitetsområdet Tegs församling byar Svårast sömnproblem har man i Ersboda/ Ersmark och i Östra stadsdelen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

16 3. PSYKISK HÄLSA Nedsatt psykiskt välbefinnande Diagram 29. GHQ12 i jämförelse med riket. Riket Nedsatt psykiskt välbefi nnande beskrivs med ett index benämnt GHQ12 (general health questionnaire). Det är en sammanvägd bild av den psykiska hälsan utifrån 12 frågor som t.ex. koncentrationsförmåga, sömn, känslor av olycka eller lycka, beslutssvårigheter med mera (se bilaga 2). I ett riksperspektiv har en större andel kvinnor sämre psykiskt välbefinnande än männen. I har 18,5 procent av kvinnorna och 15 procent av männen uppgivit att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Diagram 30. GHQ12 efter ålder och kön. När man ser på åldersgrupperna blir det tydligt att det är de yngre kvinnorna i som har de största problemen. Så mycket som var fjärde kvinna mellan 16 och 29 år har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är nästan dubbel så hög andel som bland männen. Cirka 14 procent av männen och 26 procent av kvinnorna. Vanligtvis är det så att ju äldre man är desto bättre mår man. Diagram 31. GHQ12 efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns inget starkt samband mellan psykiskt välbefinnande och utbildningsbakgrund. 16 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

17 3. PSYKISK HÄLSA Nedsatt psykiskt välbefinnande Diagram 32. GHQ12 i stads- och kommundelar. Universitetsområdet Ersboda/Ersmark Östra stadsdelen landsförsamling Berghem Centrala stan Backen Hela kommunen Tomtebo m.m. Haga/Sandbacka Sävar/Holmön Marieområdet Tavelsjö Holmsund/Obbola Hörnefors Teg Västerslätt Tegs församling byar Störst andel med nedsatt välbefinnande finns på Universitetsområdet och i Ersboda/Ersmark. Lägst andel hittar man istället i Tegs församling och byar. Förklaringen till skillnaderna mellan stadsdelarna beror sannolikt på åldersstrukturen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

18 3. PSYKISK HÄLSA Stress Diagram 33. Stress i jämförelse med riket. Stress har visats sig ge upphov till hjärtoch kärlsjukdomar, besvär av muskelspänning med mera. Det finns skillnader mellan könen när det gäller stress både i hela riket och i. Cirka 16 procent av kvinnorna och 11 procent av männen upplever i riket ganska eller väldigt mycket stress. Motsvarande siffror för är 14 respektive 11 procent. Riket Diagram 34. Stress efter ålder och kön. Upplevelsen av stress avtar med stigande ålder. Det är yngre kvinnor som upplever mest stress. Nästan var fjärde kvinna mellan 16 och 29 år är stressad medan hälften så stor andel av unga män i samma ålder är stressade. Skillnaderna mellan könen för den här åldersgruppen är statistiskt säkerställda. Diagram 35. Stress efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Några direkta skillnader i upplevelse av stress utifrån utbildningsbakgrund finns inte. 18 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

19 3. PSYKISK HÄLSA Stress Diagram 36. Stress i stads- och kommundelar. Ersboda/Ersmark Östra stadsdelen Universitetsområdet Berghem Backen Tomtebo m.m. Haga/Sandbacka landsförsamling Hörnefors Hela kommunen Marieområdet Sävar/Holmön Teg Tavelsjö Västerslätt Holmsund/Obbola Centrala stan Tegs församling byar Mest stressad är man på Ersboda/Ersmark och minst i Tegs församling byar. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

20 3. PSYKISK HÄLSA Självmordstankar Diagram 37. Självmordstankar i jämförelse med riket. Dubbelt så många kvinnor som män har haft självmordstankar. Det motsvarar cirka 6 procent av kvinnorna och 3 procent av männen i. Andelen är lägre än i riket. Samma mönster med högre andel kvinnor finns på riksnivån Riket Diagram 38. Självmordstankar efter ålder och kön. Det är de unga kvinnorna som sticker ut av dem med självmordstankar. Ungefär 10 procent av kvinnorna i åldern år har haft dessa tankar. Det finns en stor skillnad mellan könen i denna åldersgrupp. Skillnaden är säkerställd. I övriga åldersgrupper är resultaten mer likartade. Diagram 39. Självmordstankar efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns en tendens att personer med kortare utbildning oftare har självmordstankar. 20 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

21 3. PSYKISK HÄLSA Självmordsförsök Diagram 40. Självmordsförsök i jämförelse med riket. Av de ca kvinnor som haft självmordstankar är det ungefär 200 personer som fullföljer och gör ett försök att ta sitt liv. Siffran motsvarar 0,5 procent av kvinnorna i. I riket är det dubbelt så stor andel av kvinnorna som gör ett självmordsförsök. För männen i och i riket gäller ungefär samma skillnad (0,3 procent respektive 1 procent). Riket Diagram 41. Självmordsförsök efter ålder och kön. För kvinnor är det vanligare är att man gör självmordsförsök i de aktiva åldrarna av livet. För äldre kvinnor förekommer det nästan inte alls. nen däremot ligger på samma andel 0,3 procent oavsett ålder. Diagram 42. Självmordsförsök efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det är tre gånger så vanligt att unga personer med kort utbildning gör självmordsförsök, cirka 1,5 procent. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

22 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder antidepressiv medicin Diagram 43. Tar antidepressivt i jämförelse med riket. Antidepressiv medicin används för att motverka depression och neuroser. Det finns säkerställda skillnader mellan könen. Nära 5 procent av männen och 8 procent av kvinnor tar antidepressiv medicin i. Riket Diagram 44. Tar antidepressivt efter ålder och kön. Ser man på de olika åldersgrupperna sticker gruppen åringar ut. Det blir ännu tydligare i diagrammet nedan att personer i dessa åldrar som har kort utbildning i större grad tar antidepressiv medicin. Diagram 45. Tar antidepressivt efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Om man specifikt ser på kvinnor med kort utbildning i åldern år tar nära 21 procent antidepressiv medicin. Det finns dock en osäkerhet behäftad med dessa siffror då konfidensintervallet är mellan 11 och 30 procent och resultatet bör tolkas med viss försiktighet. 22 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

23 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder antidepressiv medicin Diagram 46. Antidepressivt i stads- och kommundelar. Ersboda/Ersmark Marieområdet Östra stadsdelen Västerslätt Backen Hela kommunen Haga/Sandbacka Teg Berghem Tomtebo m.m. Holmsund/Obbola Sävar/Holmön Universitetsområdet landsförsamling Hörnefors Centrala stan Tegs församling byar Tavelsjö Det är på Ersboda/Ersmark som man använder mest antidepressiv medicin. Allra minst läkemedel av de här slaget använder man i Tavelsjö. Landsbygd och byar i kommunen ligger samtliga lågt när det gäller antidepressiv medicin. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

24 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder lugnande läkemedel Diagram 47. Tar lugnande i jämförelse med riket. En lägre andel tar lugnande medicin i än i riket. Cirka 5 procent av kvinnorna och 3,5 procent av männen tar lugnande medel. Motsvarande siffror för riket är 8 respektive 5 procent. Riket Diagram 48. Tar lugnande efter ålder och kön. Bruket av lugnande medicin är ganska likartat mellan olika åldrar. Bland de yngsta männen är användningen minst. Diagram 49. Tar lugnande efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns inga stora skillnader mellan andelen som tar lugnande och utbildningsnivå generellt sett. En viss skillnad återfinns mellan personer med kort och lång utbildning i åldersspannet år. 24 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

25 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder sömnmedel Diagram 50. Tar sömnmedel i jämförelse med riket. Nästan dubbelt så många kvinnor som män tar sömnmedel. Siffrorna visar att 8 procent av männen och 13 procent av kvinnorna använder sömnmedicin. Riket Diagram 51. Tar sömnmedel efter ålder och kön. Nästan 30 procent av kvinnorna i års tar sömnmedel. Det är den grupp där användningen är störst. Det är tydligt att ju äldre man blir desto större sannolikhet är det att man brukar sömnmedel. Diagram 52. Tar sömnmedel efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Några tydliga mönster mot bakgrund av utbildningsnivå är svåra att finna. Den grupp som utmärker sig något är personer i åldern år med kort utbildning. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

26 5. SOCIALA RELATIONER Utsatt för våld Diagram 53. Utsatt för våld i jämförelse med riket. Dubbelt så många män som kvinnor har blivit utsatta för fysiskt våld. Ca 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna i riket har någon gång blivit utsatta för fysiskt våld. Riket Diagram 54. Utsatt för våld efter ålder och kön. Det är framförallt yngre män i åldrarna år som blir utsatta för våld. Nästan 11 procent. Motsvarande siffra för kvinnor i samma åldrar är 4 procent. Skillnaden som finns är statistiskt säkerställd. Diagram 55. Utsatt för våld efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det är tydligt att utsattheten för våld hänger samman med både ålder och utbildningsnivå. Av yngre män mellan 16 och 29 år och med kort utbildning har nära 20 procent av de tillfrågade uppgivit att de utsatts för våld. 26 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

27 5. SOCIALA RELATIONER Utsatt för våld Diagram 56. Utsatt för fysiskt våld i stads- och kommundelar. Det finns stora skillnader mellan de olika bostadsområdena i. I Ersboda/ Ersmark har 8 procent utsatts för våld medan i Tomtebo m.m. är det bara cirka 1,5 procent. Tomtebo m.m. Hörnefors Teg Berghem Universitetsområdet Sävar/Holmön Västerslätt Tegs församling byar landsförsamling Marieområdet Backen Haga/Sandbacka Hela kommunen Holmsund/Obbola Centrala stan Tavelsjö Östra stadsdelen Ersboda/Ersmark Var skedde våldet? Diagram 57. Var våldet skedde. Diagram 57 visar var våldet skedde för de som utsatts för våld. nen blir oftast utsatta för våld på allmänna platser medan det vanligaste stället för kvinnor är arbetsplatsen eller hemmet. Det finns osäkerheter i dessa bedömningar vilket illustreras av relativt breda konfidensband. Observera att procenten inte summerar till hundra procent på grund av att en individ kan ange flera svarsalternativ. På eller i anslutning till tåg/buss I annans bostad/i bostadsområdet I hemmet Arbetsplatsen Annan plats På allmän plats/på nöjesställe Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

28 5. SOCIALA RELATIONER Hotelser Diagram 58. Hotelser i jämförelse med riket. I har en lägre andel har upplevt sig hotade än i riket. Av männen är det 2 procent som upplevt sig hotade i medan 4 procent i riket. För kvinnor gäller 3 procent respektive 5 procent. Riket Diagram 59. Hotelser efter ålder och kön. Det är mest yngre personer som utsätts för hotelser. Diagram 60. Hotelser efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns inga tydliga skillnader i upplevelse av hot med avseende på utbildningsnivå. 28 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

29 5. SOCIALA RELATIONER Kränkningar Diagram 61. Kränkningar i jämförelse med riket. Det finns inga skillnader mellan och riket avseende andelen som blivit kränkta. Däremot finns det tydliga skillnader mellan könen i både och riket. Cirka 16 procent av männen och nästan var fjärde kvinna eller 23 procent av kvinnorna i har blivit kränkta. Riket g Diagram 62. Kränkningar efter ålder och kön. Det är framförallt unga kvinnor i åldern år som har blivit kränkta. Siffran ligger på drygt 30 procent. För männen i motsvarande åldersgrupp är andelen nära 17 procent. Skillnaden mellan könen i åldersgruppen är statistiskt säkerställd. Diagram 63. Kränkningar efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Något tydligt mönster avseende utbildningsnivå och upplevelse av kränkningar finns inte. Däremot finns en tendens att personer med kort utbildning i de lägsta åldrarna oftare upplevt sig kränkta än personer med högre utbildning för motsvarande åldrar. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

30 5. SOCIALA RELATIONER Kränkningar Diagram 64. Kränkningar i stads- och kommundelarna. Störst andel som upplevt sig kränkta finns i Marieområdet. Lägst andel finns i Holmsund/Obbola. Holmsund/Obbola Teg Västerslätt Tegs församling byar landsförsamling Haga/Sandbacka Hörnefors Sävar/Holmön Backen Centrala stan Hela kommunen Tomtebo m.m. Universitetsområdet Berghem Ersboda/Ersmark Tavelsjö Östra stadsdelen Marieområdet Orsaker till kränkningar Diagram 65. Orsaker till kränkningar. Hudfärg Etnicitet Funktionsnedsättning Ålder Utseende Vet ej Annat Kön Religion Sexuell läggning Könsidentitet De flesta människor som upplever sig kränkta kan inte koppla det till någon viss orsak som går att ange i enkäten. som uppger orsak anger främst utseende eller ålder medan kvinnorna uppger kön eller utseende. Det är mycket vanligare att en kvinna har blivit kränkt på grund av sitt kön än att en man har blivit det. Cirka 22 procent har blivit kränkta för sitt kön medan endast 4 procent av männen anger det. Däremot är det vanligare att män blir kränkta för sin hudfärg. 30 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

31 5. SOCIALA RELATIONER Saknar emotionellt stöd Diagram 66. Saknar emotionellt stöd i jämförelse med riket. Med emotionellt stöd menas om man har någon att anförtro sig åt och dela sina innersta känslor med. I är det färre som saknar emotionellt stöd än i riket. na har större tillgång till emotionellt stöd än män. I saknar 11 procent av männen och 7,5 procent av kvinnorna stöd. Motsvarande siffror för riket är 14 respektive 10 procent. Riket Diagram 67. Saknar emotionellt stöd efter ålder och kön. Bland männen är det framförallt åldrarna mellan 30 och 44 år som saknar emotionellt stöd. Har är även avvikelsen mot kvinnorna störst. Diagram 68. Saknar emotionellt stöd efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det finns ett ganska tydligt mönster att de med kortare utbildning i högre grad saknar emotionellt stöd. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

32 5. SOCIALA RELATIONER Saknar emotionellt stöd Diagram 69. Saknar emotionellt stöd i stads- och kommundelar I Ersboda/Ersmark saknar störst andel emotionellt stöd. Bästa värdena finns i Holmsund/Obbola. Holmsund/Obbola Haga/Sandbacka Berghem Marieområdet Teg Västerslätt Tavelsjö Sävar/Holmön Tegs församling byar Hela kommunen Backen Centrala stan landsförsamling Tomtebo m.m. Hörnefors Östra stadsdelen Universitetsområdet Ersboda/Ersmark 32 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Fritid efter kön

Utvecklingsavdelningen. Fritid efter kön Utvecklingsavdelningen Fritid efter kön Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 7, december 20 SAMMANFATTNING Av pojkarna är 62 procent aktiva och av flickorna är 57 procent aktiva i

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Unga 14. Hur mår ungdomarna? Unga 14 Hur mår ungdomarna? Innehåll Bakgrund... 3 Resultat, UNGA 14... 5 Delaktighet och inflytande... 5 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 9 Barns och ungas uppväxtvillkor... 12 Hälsa i skolan...

Läs mer

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014

Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Övergripande planering Fortsatt stark prisökning på bostadsrätter och villor i Umeå Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2014 Innehållsförteckning Bostadsrätterna upp med 20 procent 3 Störst prisökning

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar

Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Stabila bostadsrättspriser medan villapriserna ökar Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2015 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 10 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? SCB 12002 Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2012 Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda

Läs mer

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Genomförd under perioden 10 september 1 oktober 2013 2013-11-21 NMI 2013 en snabböversikt Nedan följer en kortfattad översikt över resultat från NMI

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation Vald kommun: Variation Variation bland bland Rikets kommuner kommuner Kön/Totalt Område Nummer Kortnamn Värde Felmarginal värde Min - Max Värde Felmarginal Min - Max Hälsan i befolkningen 2 72 2,9 73 6-82

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Resultat från webbenkät

Resultat från webbenkät Resultat från webbenkät Webbenkäten genomfördes under september 2008 och resulterade i 1554 svar. Könsfördelningen var relativt jämn; 53 % kvinnor och 47 % män. Åldersfördelningen på de svarande var också

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor augusti 2010 RAPPORT MILJÖKONTORET Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor Stefan Haupt Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Bilaga 1b Frågeblankett. Hälsa på lika villkor?

Bilaga 1b Frågeblankett. Hälsa på lika villkor? Bilaga 1b Frågeblankett Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2015 Bilaga 1b Frågeblankett Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt.

Läs mer

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Hög avkastning viktigare än låg risk Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-11-27

Läs mer