F13 Sammanfattning. Mätningar i fält - simulerade. Pendeltest. Mätning Simulering Skillnad. 35 följer kursen.

Transkript

1 F13 Sammanfaning Mäningar i fäl - simulerade Mäning Simulering Skillnad Korrigeringar: yisk < 1 db Pendeles 35 följer kursen 3 har ine gjor 1 har lös ugifen å e korrek sä 18 har ine lös ugifen å e korrek sä 1

2 Pendeles del 1 Längd l Massa m Svängningsvinkel Anal svängningar er 3 s n Eerimen 1 Kor Tung Lien 3 Eerimen Lång Lä Lien 17 Eerimen 3 Eerimen Pendeles del Längd l Massa m Svängningsvinkel Anal svängningar er 3 s n Eerimen 1 Kor Tung Lien 3 Eerimen Lång Lä Lien 17 Eerimen 3 Lång Tung Sor 17 Eerimen Kor Lä Lien 3 MHC Nivå Generell beskrivning av ugifer som genomförs å nivån 1 Korsaradigmaisk Lägger iho aradigm för a skaa nya fäl. 13 Paradigmaisk Lägger iho flera measysem för a skaa nya aradigm. Eller visar a measysem ine kan läggas iho. 1 Measysemaisk Skaar measysem genom a inegrera flera disaraa sysem. Jämför sysem och ersekiv över flera domäner. Reflekerar över egenskaer hos sysem. 11 Sysemaisk Konsruerar mulivariaa sysem och mariser. Koordinerar mer än en absrak variabel som indaa. Hanerar händelser, idéer och relaioner i olika koneer. 1 Formell Argumenerar uifrån emiriska och logiska bevis. Logiken som koordinerar vå absraka variabler är linjär och endimensionell. Löser ekvaioner med en obekan med hjäl av algebra, logik och emirism. 9 Absrak Använder variabler, sereoyer och logiska kvanifikaorer: (alla, ingen, allid). Skaar absraka variabler av finia klasser. Kan göra kaegoriska ualanden. 8 Konkre Använder fullsändig arimeik. Genomför division mellan godyckliga al. Följer komlea sociala regler. Tar andras ersekiv. 7 Primär Enkel arimeik. Räkning med addiion, subrakion, mulilikaion, helalsdivision. 6 Pre-oeraionell Genomför enkla resonemang. Följer lisor av sekvenser. Beräar hisorier. Räknar händelser och objek. Kombinerar nummer och enkla usagor 5 Seneniell Imierar och förvärvar sekvenser. Kedjar iho ord. Nominell Skaar relaioner mellan olika konce. Använder namn 3 Sensorisk-moorisk Skaar konce. Svarar å simuli i en klass. Cirkulär sensoriskmoorisk Skaar öna äka klasser. Sräcka sig och röra eller lyfa föremål. 1 Sensorisk eller moorisk Diskriminerar å e förubesäm sä, rör krosdelar. Kalkylaorisk Binär beräknande, e maskinkod och 1.

3 Konkre Ensaka faka/händelser/laser och enkel logik. Koordinera flera ersekiv å en händelse eller vid förhandla. Nyhesraorering av ensaka händelser uan fördjuad analys. Kan beskriva och lanera komlea förlo, men bara ekande å någo konkre fakum eller händelse. Hållbar uveckling innebär a jag kasar mina soåsar i rä fack. 9 - Absrak Skaa absrakioner, kvanifikaorer, generaliseringar eller sereoyer alla, ingen, aldrig, möbler, erroris, och y Tauologier, kaegoriska ualanden eller yckanden uan argumenaion Hållbar uveckling innebär a alla måse slua konsumera en massa varor. 1 - Formell Skaar relaioner mellan absraka enieer Linjär änkande, logik, roblem lösning Slusaser söds av emiriska observaioner eller analyisk bevisföring Kausalie (orsak-verkan) Nyckelord: Om så..., därför a... Envariabelfunkioner: f() En hållbar uveckling innebär a vi kan få naurresurserna a räcka längre genom a vi blir bäre å a hushålla med dem. 3

4 Sysemaisk Sysemänkande flera formella relaioner med flera variabler som indaa samverkar för a skaa e sammanhängande sysem. E: Rässysem, ekonomisk, ekosysem, kulur, kone, feedbacklooar, flervariabel- eller flerdimensionella samband f(,y), E: För a få jobb måse man ha en bosad, men för a få en bosad måse man ha e jobb. De är e momen! En hållbar uveckling skaar vi genom a roduker och maerial åervinns så a de rör sig i sluna kreslo. 1 - Measysemaisk Skaar measysem genom a koordinera flera sysem. E: Ihokoling av mikro- resekive makronivå eller -skala Jämföra olika diskurser, kulurer eller sysem Olika dimensioner av hållbar uveckling: Social, ekonomisk, ekologisk Hållbar uveckling 1 Measysemaisk (fri från Brundlandkommissionens definiion): Vi kan se de som re ömsesidig beroende dimensioner av hållbar uveckling: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Den sociala dimensionen handlar om hur vi möer de mänskliga fysiska behoven medan den ekologiska handlar om hur vi bevarar ekosysemes mångfald och rodukivie å lång sik. Den ekonomiska dimensionen behandlar hur vi uvinner, fördelar och hushåller med naurens resurser så a dagens behov kan möas uan a ävenyra behoven hos kommande generaioner. Social, ekonomisk, ekologisk

5 (Sålne, K., Commons, M. L., Li, E.Y. 1) Akusik vågekvaionen i 1D Nivå 13 Paradigmaisk 1 c 1 Measysemaisk v v 11 Sysemaisk v(, ) vˆsin( k) (, ) ˆ sin( k) (, ) ˆ sin( k) 1 Formell ( ) ˆ sin( k) ( ) ˆ sin( ), v, F, a... 9 Absrak 8 Konkre,...,..., 1, 1 Sammanfaning Psykoakusik SDOF Vågubredning Sridning av ljud Reflekion, egenfrekvenser Rumsakusik Ljudisolering Psykoakusik Kola iho ljud med ulevelse Hörselskador Rikvärden Lie om sykoakusiska modeller 5

6 SDOF Uan drivkraf F(): svängning vid resonans, avklingande F() = F driv cos() Med drivkraf F(): vingad u() svängning, med driv SDOF K M f 1 K M u ( ) h e B1 cos( d) Olika drivfrekvenser K M f 1 K M 6

7 Vågubredning Varje unk är e SDOF Vågrörelse som forlanar sig: Lösning reell / komle k i e ˆ ), ( 1 c Vågubredning Ljudryck, arikelhasighe Våghasige c Imedans Inensie och effek k i e ˆ ), ( 1 c Vågubredning i balk 1 Eh S B k c f w S w B

8 Frekvenssekrum Sridning av ljud Avsåndslagen för sfärisk och cylindrisk ubredning Diffrakion (böjning) kring hinder ( e skärmar) Påverkan av emeraur och vind Addiion av ljud, okorrelera och korrelera (i fas och mofas) Trafikbuller Skärm H Skugga Reflekion, egenfrekvenser Reflekion vid en hård ya: sående våg Hasighes- och ryckamliudfunkioner Reflekion och egenfrekvens vid vå hårda yor Egenfrekvenser och mosvarande modformer (amliudfunkioner) Reflekion och egenfrekvens vid se hårda yor 8

9 Rumsakusik Absorbener Energiförlus: rörelseenergi överförs ill absorben Porös absorben Resonansabsorben, membran eller hålrumsabsorben Eferklangsid Sabines formel: kolar iho abs-area med T 6 Geomerisk rumsakusik Srålgångsakusik Eferklangsid V T 6, 16 A Ljudisolering Lufljudisolering Masslagen, koincidens Enkel- och dubbelväggar Somljud Segljudisolering (hammaraara) Ensiffervärden (segljud och lufljud) Övriga boendekrav Eferklangsid Insallaionsbuller Flankransmission, överhörning, sringläckage 9

10 Redukionsal enkelvägg R [db] masslagen R nollmods område fåmods område mångmods område +6 db/okav mindre dämning kriisk frekvens, f c frekvens [Hz] Redukionsal dubbelvägg R [db] 1 db/okav 6 db/okav Dubbelvägg med hålrumsdämning Dubbelvägg uan hålrumsdämning Enkelvägg med samma oala vik somdubbelväggen f f c Transmissionsvägar ) Direk ljudransmission ) Flankransmission 3) Överhörning ) Läckage 1

11 Forsäningskurser Akusik VTAF5 Bachelorrojek (15 h) Maserrojek (3 h) Projekkurser Eemel å föreag: WSP Brekke & Srand Thyréns Ecohon SAPA Forsäning Arbesmarknaden å kor och lång sik 11