ÅRSREDOVISNING 2010 NATURBRUKSGYMNASIET I ÖSTERGÖTLAND

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010 NATURBRUKSGYMNASIET I ÖSTERGÖTLAND

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 5 Uppdrag och Vision 7 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 8 Uppföljning av verksamhet och resultat 10 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... FÖRNYELSEPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS INVESTERINGSREDOVISNING BALANSRÄKNING INVESTERINGSSAMMANSTÄLLNING PER OBJEKT STATISTIK VERKSAMHETS-, EKONOMI- OCH PERSONALSTATISTIK 2

3 Till Landstingsstyrelsen PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION Med år 2010 bakom oss kan vi blicka tillbaka på en verksamhet fylld av intensiv verksamhet. Vårt utbud tenderar att bli allt bredare och omfatta mera externa kontakter med branscher och organisationer. Vi kan därmed möta flera och mera specialiserade behov. Elevmässigt har vi ånyo haft en mycket välfylld organisation. Antalet producerade elevveckor under året är en mycket bra siffra med hänsyn till att elevantalet i länet minskat och utbudet av utbildningar ökat. Vår verksamhet vilar stadigt på flera ben vilket bidrar till att skapa trygghet, effektiviserar organisationen och sänka kostnaderna. Vid sidan om gymnasieprogrammet utgör gymnasiesärskolan, olika former av vuxenutbildning samt uppdragsutbildning viktiga delar i Naturbruk i Östergötland. Utvecklingsmässigt håller vi en hög profil. Det är en nödvändig förutsättning för att bibehålla en ledande position i naturbruksutbildnings-sverige. Denna eckling sker på två plan ett inre och ett yttre. Båda hänger nära ihop men med det senare menar vi lokaler och utrustning medan det förra avser pedagogik, metodik och klimat. Vi har satsat stora resurser och energi på att skapa bra yttre förutsättningar för våra verksamheter. Det gångna året har Vreta befunnit sig i ett särskilt fokus med slutförandet av det stora byggprojektet. Karaktäristiskt för detta har varit att planerna har kunnat hållas såväl beträffande tid som ekonomi. Vid årets slut tog vi byggnaderna i besittning utom maskinhallen som kommer att vara klar under våren. Invigningen blir en unik händelse för oss likaväl som för våra branscher. Med våra båda moderna anläggningar är vi nu rustade att möta framtida behov av kompetensförsörjning inom hela den gröna sektorn. Genom Landstingets satsning på Vreta har det också skapats förutsättningar för klusterbildningen. På området kan vi erbjuda en rad faciliteter som möjliggör olika event för våra branscher. Under hösten 2011 kommer etapp 1 av Vreta Kluster vara klart för inflyttning. Första hyresgäst blir Hushållningssällskapet i Östergötland. Nyckeln till framgång är och kommer alltid att vara en engagerad och motiverad personal. Lyckligtvis har vi kunnat attrahera och behålla en kompetent och kunnig kår av medarbetare. Under året har personalen på Himmelstalundsgymnasiet erbjudits och genomgått hälsoprofilsundersökning i företagshälsovårdens regi. Vår sjukfrånvaro är låg liksom personalomsättningen. Våra chefer har ett mycket viktigt uppdrag i att leda och eckla våra olika team av arbetslag för att i nästa led förverkliga målet att eckla eleverna individuellt, socialt och kunskapsmässigt. 3

4 I ekonomiskt avseende är vi inte riktigt nöjda. Kommunerna sänkte ersättningsnivån för våra programelever efter det att vår budget var klar. Detta medförde ett sent sparbeting i verksamheten och ett uteblivet resultatkrav. Trots detta lyckades vi inte helt att nå balanskravet utan redovisar ett mindre underskott för Naturbruksgymnasiet i Östergötland Roland Nilsson Skolchef 4

5 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN Naturbruksgymnasiet i Östergötland är genom Himmelstalundsgymnasiet och Vretagymnasiet en av landets största och mest kompletta anläggningar av sitt slag. Regionens ungdomar och vuxna erbjuds här högkvalitativ grund- och vidareutbildning inom olika naturbrukssektorer i nära samverkan med branscherna. Verksamheten bedrivs av Landstinget i Östergötland på uppdrag av länets kommuner som genom samverkansavtal reglerar villkoren för innehåll, omfattning, kvalitet och ekonomi. Verksamheten är inte anslagsfinansierad utan drivs helt med medel från försäljning av producerade varor och tjänster. Naturbruksprogrammet är ett av de sjutton nationella gymnasieprogrammen med de lokala inriktningarna jord, maskin, djur, hästhållning, skog, naturbrukstransporter, trädgård, hund och djurvård. Varje gren erbjuder olika profiler. Under året har vi samarbetat med ett drygt åttiotal olika kommuner i landet. Vid Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping erbjuds inriktningarna trädgård med markbyggnad, hund, djurvård samt djurvård i djurpark och tropisk anläggning. Den senare har haft riksrekrytering sedan lå 07/08 men förlorar denna i samband med gymnasiereformen Ansökan om ny pågår. Djurvårdsinriktningen innehåller profilerna djursjukvård, sällskapsdjur och företagande. Vid båda inriktningarna finns dessutom naturvetenskaplig profil. På Hundinriktningen förbereds eleverna för yrkesmässigt arbete med hund. På skolområdet finns en omfattande anläggning med bl a skolbyggnader, växthus, verkstäder, hunddagis, djurhus, markbyggnadshall, frilandsodling och rosarium. Under året har dessutom påbörjats en lokalanpassning för start av veterinärklinik under Bengt Röken kommer då att öppna en djurklinik på skolan och samtidigt också vara oss behjälplig med djursjukvård för våra djur och med undervisning. Inriktningen inom djurparksdjur bedrivs i nära samverkan med Kolmårdens Djurpark och Tropicarium Kolmården. Skolans egen djuranläggning inrymmer fem olika avdelningar med de vanligaste sällskapsdjuren. Den mest iögonfallande avdelningen är tropikdelen som med sina stora terrarier genast fångar en besökares uppmärksamhet. Vidare finns utrymmen för elever och personal samt undervisningslokaler och grupprum. I anslutning till Himmelstalundsgymnasiet finns Himmelstahus som erbjuder skolrestaurang samt elevboende för långväga studerande. Vid Himmelstalundsgymnasiet finns också en fyraårig gymnasiesärskola med trädgårds- och djurinriktning samt vuxenutbildning inom trädgård och markbyggnad. Särskoleutbildningen omfattar såväl det fyraåriga nationella programmet som individuellt program. Denna del av verksamheten har expanderat under de senaste åren på grund av ökad efterfrågan. Vuxenutbildningen erbjuder kurser inom trädgård och markbyggnad inom ramen för vuxnas lärande. Ansökan om Yrkeshögskoleutbildning pågår. Därutöver bedrivs uppdragsutbildningar inom trädgård. Under året har ett spännande projekt genomförts med utbildning av invandrare i samverkan med LRF och Marieborgs folkhögskola. Vretagymnasiet är beläget vid Vreta Kloster, strax norr om Linköping. Här finns naturbruksprogrammets inriktningar mot jord, maskin, djur, transport, 5

6 skog och hästhållning. Vårt skoljordbruk - Järngården - innehåller en modern anläggning för nöt, svin, får och häst samt höns för forskningsändamål. På gården brukas ca 300 ha mark som företrädesvis används för eget foderbehov. Den brukade marken är egen eller arrenderad. Djurbesättningen består av ett drygt hundratal kor, lika många ungdjur, ett hundratal suggor och ca 600 slaktsvin, ett trettiotal får samt ett sjuttiotal hästar. Skolan har också tillgång till ett mindre skogsbestånd men merparten av våra skogsövningar bedrivs i en angränsande häradsallmänning, bolagsskogar och privata bestånd. Hästutbildningen har hittills varit riksrekryterande och har bedrivits på såväl grundläggande som påbyggnadsnivå. Dessvärre förlorar alla skolor sina riksrekryteringar i samband med gymnasiereformen Gy 11 men ansökan om nya pågår. Vid skolan finns också en gymnasiesärskola med jord-, djur- och skogsinriktning. Denna verksamhet har vuxit de senaste åren. Vuxenutbildningen erbjuder ett brett och omfattande utbud inom jord- och skogsektorerna där delar också kan läsas på distans. Nu finns också Yrkeshögskoleutbildningar inom jord 500 p, skog 200 p och häst 400 p. Skolan bedriver en omfattande uppdragsutbildning. Skolans ca 150 långväga gymnasieelever erbjuds boende i anslutning till skolområdet och i Ljungsbro. Skolornas nära samverkan med naturbruksnäringarnas branscher utgör ett mycket värdefullt inslag i vår verksamhet inte minst vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen och den därigenom goda möjligheten till anställning efter skolans slut. Samarbetet med LiU fortsätter i allt fastare former. En etologiprofessor med doktorander bedriver forskning på våra nöt- och svinbesättningar och numera även på fjäderfä i den av LiÖ uppförda hönsanläggningen. Faktaruta Naturbruksgymnasiet Östergötland Antal anställda omräknat till heltid: 179 Omsättning mkr: 137,9 mkr Resultat mkr: -0,6 mkr Eget kapital mkr: 16,5 mkr Antal årselevplatser: Naturbruksprogrammet: 702 Övrig utbildning: 224 Uppdragsutb: 20 Produktion försäljning: Mjölk: ca 900 ton/år Kött: ca 225 ton/år Spannmål, grönsaker, blommor mm 6

7 UPPDRAG OCH VISION Naturbruk i Östergötland är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2010 var ca 11 miljarder kronor." 7

8 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Vår vision är att vara Landets ledande aktör inom naturbruk. Detta är ett högt uppsatt mål men fungerar som en stark drivkraft för vår verksamhet att ecklas mot ständiga förbättringar. Livet på naturbruk är spännande och händelserikt. Det gångna året utgör verkligen inget undantag. Vi kan med glädje konstatera att våra anläggningar är ändamålsenliga och våra tjänster är efterfrågade. Vi kan med fog påstå att vi kompetensförsörjer hela den gröna sektorn inte bara i regionen utan även på vissa områden långt utanför regionens gränser. Eftersom vi inte har några anslag utan arbetar under marknadsmässiga former har vi upplevt ett allt hårdare konkurrensläge. Antalet elever som lämnar grundskolan sjunker varje år för att stagnera först Vidare ökar antalet privata aktörer ständigt även inom naturbrukssektorn. Kommunernas dåliga ekonomi återspeglas också i prissättningen och betalningsförmågan vilket i sin tur naturligtvis får återverkningar i vår ekonomi. Trots dessa omvärldsfaktorer har vi under det gångna året lyckats behålla och faktiskt öka vår produktionsvolym. Den ambitionen ämnar vi behålla även om de yttre förutsättningarna för 2011 är mycket sämre. Den kommande treårsperioden kommer att bli den svåraste hittills att hantera ekonomiskt och volymmässigt. Beslutet om gymnasiereformen Gy 11 kom som väntat under året. Verksamheterna har använt all tillgänglig tid för att arbeta med genomförandet av reformen. Som vanligt i liknande sammanhang finns ont om tid för planering. För vår del innebär reformen ganska stora förändringar. Programmet får fyra nationella inriktningar mot tidigare enbart lokala varianter. Vidare ersätts det gamla kurssystemet med ett ämnessystem och vi får ett helt nytt betygsystem. Dessa och andra delar av reformen kräver mycket omställningsarbete av våra skolledningar och medarbetare. Dessvärre tilldelas skolorna inga genomföranderesurser vilket vi således måste finansiera ur egen kassa. Allt detta är hanterbart. Det som emellertid oroar oss är hur denna nya och mera markerat yrkesinriktade gymnasiereform ska påverka elevernas val. Diskussionen om den starka skiljelinjen mellan yrkesutbildning och studieförberedande utbildning befarar vi kan påverka vår utbildning negativt. Vi har satsat mycket resurser på information och marknadsföring och hoppas att vi når ut till alla intresserade inte minst via vårt mycket goda samarbete med syvarna i regionen. En positiv komplikation under året har varit förberedelserna inför flytten till det nya Vretagymnasiet. Arbetet med att gestalta den nya verksamheten har pågått parallellt med gymnasiereformsarbetet och lagom till jul gick det stora flyttlasset. I början på mars månad sker den formella invigningen av landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Under året har även arbetet med Vreta Kluster framskridit planenligt. Byggnationen av etapp 1 pågår och inflyttningen planeras ske under hösten. Genom detta principiellt mycket viktiga steg påbörjas en ny era i förutsättningarna för regionens landsbygdseckling. De närmaste åren kommer elevkullarna att sjunka drastiskt i landet. Även om vi hittills lyckats fylla vår organisation - och även fortsättningsvis har målet 8

9 att göra det - så måste vi också ha en beredskap att hantera omställningar. Ett sätt att möta detta problem är att bredda utbildningsutbudet och möta kundernas intresse och behov samt att optimalt anpassa vår organisation så att vi effektivt utnyttjar våra anläggningar, lokaler och kompetens. Vuxen- och uppdragsutbildningarna kommer sannolikt att bli en alltmera viktig del av vår verksamhet. På Vretagymnasiet har vi tre Yrkeshögskoleutbildningar inom Jord, Skog och Häst. Vidare finns en grundutbildning inom Jord som bedrivs i distansutbildningsform. På Himmelstalund pågår ansökan om två trädgårdsutbildningar som Yrkeshögskola. Grundutbildningen inom trädgård röner ett mycket stort intresse och bedrivs nu med två paralleller. Genom det komplicerade arbetsmarknadsläget har många fler än tidigare beviljats medel för sin grundutbildning av kommunerna. Våra invandrare håller på att bli en ny intressant målgrupp för våra skolor. Projektet Grön framtid är ett bra exempel på detta. Gymnasiesärskolan är en annan viktig del av vår verksamhet vid båda skolorna. Efter ett uppbyggnadsskede på Vreta finns nu två väletablerade naturbruksutbildningar för grundsärskoleeleverna i regionen. Det är mycket viktigt att denna elevkategori har samma möjlighet som andra elever att i mån av förutsättningar kunna välja yrken inom de gröna näringarna. Genom nybyggnationen på Vreta har gymnasiesärskolan fått mycket ändamålsenliga lokaler. På Himmelstalund pågår ett anpassningsarbete med lokalerna för att möta den växande elevgruppens behov där. Det ekonomiska målet för 2010 gick dessvärre inte att uppfylla helt. Istället hamnade vi på ett mindre underskott. Anledningen till detta var att kommunerna sänkte sin programersättning till oss med 1,6 % efter det att budgeten fastställts. För att genomföra vårt ambitiösa program av grenar och profiler krävs en unik kombination av kompetenser och ett rikt nätverk av kontakter med branscher och experter. Det är angeläget för oss att kunna behålla och kompetenseckla denna kår av goda medarbetare. Med en blandning av tillförsikt och oro ser vi fram mot kommande planperiod. 9

10 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH RESULTAT MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Välfungerande elevstöd: - Målet delvis uppfyllt Strategi 2: Mentorskapet - Målet delvis uppfyllt Strategi 3: Samverkan och kommunikation - Målet delvis uppfyllt Väsentliga insatser och resultat Vårt kundperspektiv ärderas årligen i februari månad genom ett omfattande enkätmaterial till alla elever. Detta jämföres internt över tid och i de fall det är möjligt med andra skolor i riket. I materialet fokuseras på områdena trivsel, trygghet, inflytande, personlig eckling, arbetsformer, relationer, personlig handledning, stöd, boende, övrigt och resultat. Genom att schemaalägga ärderingen i datasal uppnår vi mycket hög svarsfrekvens. Under våren och hösten bearbetas elevernas ärderingsresultat och dokumenteras. Rektor presenterar resultaten i varje klass och för en dialog med eleverna med anledning av gruppens svar. I arbetslagen diskuteras också resultaten och en prioritering av åtgärder diskuteras. Dessa är olika mellan skolorna och mellan inriktningar och ibland även mellan grupper. Under året har en extern konsult medverkat på våra skolor för att utbilda våra mentorer. Hon har också jobbat med vissa elevgrupper för att eckla individernas förmåga att kommunicera inbördes, för att stärka elevernas sammanhållning och att arbeta med ett gemensamt förhållningssätt.. Dessa insatser kommer att fortsätta under kommande år. Analys och reflektion Årets elevärdering på totalindexnivå visar en liten ökning jämfört med föregående år. Däremot finns som vanligt för enskilda skolor och enheter signifikanta förändringar både uppåt och neråt. Som framgår av resultaten nedan så finns lite oroande tendenser på vissa centrala områden som vi kommer att uppmärksamma under kommande år. Våra verksamheter har i detta omfattande material ett bra utgångsmaterial för sitt fortsatta kvalitetsarbete. Ett annat sätt att bedöma elevperspektivet är att betrakta elevtillströmningen, som under 2010 var den bästa någonsin såväl till våra ungdomsutbildningar som till vårt utbud till vuxna. I elevernas ögon är våra utbildningar tydligen attraktiva. 10

11 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Välfungerande elevstöd Mentorskapet Kompetent personal Elevenkäten o kvalitetsrapport till Skolverket Elevenkäten o kval.rapporten PoU-samtalen Målvärde Utfall -10 Senast föreg utfall Mättidpunkt Pos 4,12 4,20 Elev V 7-10 Pos 3,97 4,10 Elev V 7-10 Strategi 2: Aktivt elevinflytande Arbetsformer utifrån ett demokratiskt synsätt Elevenkät o kval.rapport Elevrepresentativitet i formella grupper ska öka Utfall v 7-10 Senast föreg utfall Mättidpunkt Pos 3,52 3,59 Elev V 7-10 Strategi 3: Kvalitet i möten mellan människor på alla nivåer Samverkan och kommunikation Målvärde Målvärde Utfall V 7-10 Senast föreg utfall Mättidpunkt Elevenkät o kval.rapport Pos 4,06 4,21 Elev V

12 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Organisationseckling - Målet uppfyllt Strategi 2: Utveckla arbetsformer - Målet uppfyllt Strategi 3: Omvärldsanalys - Målet uppfyllt Väsentliga insatser och resultat Detta perspektiv har alltid varit ett prioriterat område för oss för att möta elevernas och avnämarnas önskemål och behov. Under året har den stundande gymnasiereformen ägnats stort intresse och båda skolorna har arbetet såväl gemensamt som tillsammans med att eckla, anpassa och implementera alla de nyheter som reformen innebär. Detta är knappast ett rutinarbete då ingen sådan förändring skett av de frivilliga skolformerna sedan Planeringsskedet av Vretaprojektet har under året befunnit sig i ett slutskede för att under sista veckorna övergå i startskedet av själva genomförandet. Styrgruppen för Vretaprojektet har totalt varit samlad vid 33 protokollförda möten. Vid dessa har alla tid- och ekonomiplaner bekräftats vilket nog måste betraktas som unikt. Projektet har tilldragit sig ett mycket stort intresse från bransch- och naturbrukskretsar och under våren kommer av detta skäl Naturbruksskolornas förenings rikskonferens att förläggas till Östergötland. På båda skolorna pågår ett intensivt ecklingsarbete vad gäller ansökningar om specialiserade utbildningar inom ramen för de olika skolreformerna. På Vreta jobbas bla med riksrekrytering häst samt olika yrkeshögskoleutbildningar. På Himmelstalund ansöks om riksrekrytering för djurparksdjurskötare samt olika yrkeshögskoleutbildningar. Analys och reflektion Vi befinner oss i en period fylld av många stora ecklingsprojekt. Vår slutsats att offensivt möta tidens utmaningar har hittills varit framgångsrik. Vi är övertygade om att kvalitet i yttre och inre avseende är vårt starkaste konkurrensmedel. Landets skolor har aldrig någonsin tidigare varit så konkurrensutsatta. Utbudet av utbildningsplatser överskrider vida antalet elever och inom några år kommer många skolor att tvingas lägga ner sin verksamhet. Endast de bästa kommer att överleva. I ljuset av detta är satsningar på anläggningar och utrustning av stort intresse. Om möjligt ännu viktigare är satsning på de inre och mjukare frågorna vilka ställer stora krav på ledning och styrning. 12

13 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Organisationseckling Flexibel organisation som skapar goda förutsättningar för uppdraget Strategi 2: Utveckla arbetsformerna Personalenkät Synpunkter från branschen Spaning efter goda förebilder Personalenkät PoU-samtal Vilja att pröva nya metoder Personalenkät, kursärderingar, PoU-samtal Mål- Värde Pos Mål- Värde Pos Pos Utfall -10 Senast föreg utf. 09 Mättidpunkt 52 % 47 % Vt -10 Utfall -10 Senast föreg utf. 09 Mättidpunkt 45 % 38 % Vt % 58 % Vt -10 Strategi 3: Omvärldsanalys Förstå samhällsecklingen och ungdomskulturen Elevärdering Mål- Värde Pos. Utv. Utfall V 7 10 Senast föreg utf. 09 Mättidpunkt 4,02 4,08 V 7 10 Följa branschecklingen PoU-samtal

14 PROCESSPERSPEKTIVET Processperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Elevens eckling individuellt, socialt och kunskapsmässigt - Målet delvis uppfyllt Strategi 2: Erbjuda en attraktiv och modern utbildning - Målet delvis uppfyllt Strategi 3: Stor miljömedvetenhet - Målet delvis uppfyllt Väsentliga insatser och resultat Processfokus just nu är att omsätta direktiven i de nya styrdokumenten till vardagens verksamhet. Den nya programstrukturen skiljer sig i flera viktiga avseenden mot den gamla. Naturbruksprogrammet får fyra nationella inriktningar mot inga alls tidigare. Detta tillsammans med ökat krav på tydlighet i utgång och yrkesexamen gör att personalen måste omarbeta stora delar av det tidigare upplägget. Till detta kommer ett helt nytt betygssystem. Vidare måste formella yrkesråd inrättas och formaliseras samt kontakten med näringarna intensifieras. Allt detta är i sig positivt men tids- och arbetskrävande då det måste genomföras parallellt med det vanliga arbetet. Utvecklingen av skolans inre arbete har pågått parallellt med gymnasiereformsarbetet. Ett ecklingsprojekt kring lärarrollen med extern medverkan har genomförts under året. En mycket namnkunnig forskare hjälper oss i detta arbete som behandlar förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. En mentorsutbildning har också genomförts på båda skolorna med konsultmedverkan. Effekterna av dessa insatser har börjat märkas genom positiv återkoppling i ecklingssamtalen och förhoppningsvis också i kommande elevärderingar. Analys och reflektion Vårt ecklingsarbete har under många år haft ett starkt fokus på yttre faktorer såsom nya utbildningar, anläggningar och utrustning. Möjligen har detta delvis skett på bekostnad av ecklingen vad gäller skolans inre arbete. De närmaste åren kommer vi att ägna betydligt större uppmärksamhet åt just dessa ecklingsfrågor. 14

15 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Elevens eckling individuellt, socialt och kunskapsmässigt Personalens engagemang o kompetens Elevens motivation Målvärde Pos Pos Kursärderingar, PoUsamtal Avhoppsfrekvens, slutbetygsfrekvens, betygspoäng Utfall Senast föreg utfall Se Kval- Se redov Kvalredov Mättidpunkt K-rapport -10 K-rapport 10 Strategi 2: Erbjuda en attraktiv och modern utbildning Kvalitet i relationerna på alla nivåer Moderna och anpassade lokaler och utrustningar Elev- o personalärdering Uppföljning av investeringsplaner o skyddsrondsprot Målvärde Pos Pos Utfall Vt 10 Senast föreg utfall 4,21 57 % Mättidpunkt 4,06 Vt % 3,36 3,59 VT 10 Gynnsam produktivitetseckling Antal elevveckor/anställd Pos Strategi 3: Stor miljömedvetenhet Målvärde Engagemang på alla nivåer Miljörevision Pos Utfall DÅ Senast föreg utfall Mättidpunkt

16 MEDARBETARPERSPEKTIVET Medarbetarperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Erbjuda en attraktiv arbetsplats - Målet delvis uppfyllt Strategi 2: Ett engagerat medarbetarskap - Målet delvis uppfyllt Väsentliga insatser och resultat Som framgått ovan har vi i våra verksamheter under flera år starkt fokuserat på utbud och anläggningar, som varit eftersatta och i stort behov av eckling. Vårens medarbetarenkät visar tydligt att vi vid sidan av arbetet med gymnasiereformen måste ägna mycket tid åt eckling av skolans inre arbete, värderingar och attityder. Därför har vi påbörjat ett par långsiktiga ecklingsprojekt i samverkan med två konsulter/experter. Syftet är att stärka medarbetarna i sin yrkesroll som ledare i klassrummet och att ge nya verktyg att hantera det allt svårare uppdraget som pedagog. Vidare har under året alla medarbetare på Himmelstalundsgymnasiet genomgått hälsoprofilsundersökning och det samlade resultatet av denna bearbetas nu av skolledningen. Här finns också ytterligare information som behöver hanteras under kommande år. Analys och reflektion Vårens medarbetarenkät gav ett lägre resultat än väntat och det föreligger stora skillnader mellan olika delar i vår verksamhet. Vi kommer att ägna mycket tid åt att analysera detta material, reflektera över resultatet tillsammans med våra medarbetare och sannolikt också att revidera våra strategiska mål och lönekriterier. Förhoppningsvis kommer vår stora satsning på skolans inre arbete att gynnsamt påverka medarbetarnas upplevelse av sin vardag. Ett starkt fokus måste läggas på regelbundna ecklingssamtal med hög kvalitet. Många medarbetare efterfrågar mera stöd och återkoppling från sina chefer. Inom ramen för ecklings- och lönesamtalen kan flera av de efterfrågade önskemålen tillgodoses. 16

17 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Erbjuda en attraktiv arbetsplats Välfungerande PoU-samtal Medarbetarenkät Pos Aktiv del i Medarbetarenkät kompetenseckling God arbetsmiljö Medarbetarenkät Skyddsrond Engagerat ledarskap Medarbetarenkät Pos Plan för sjukskrivna Efter en månads sjukskrivning Samtl skall alla sjukskrivna ha en iga handlingsplan för återgång i arbete Inga *) Resultatet från ärderingen 2010 är inte helt jämförbart med tidigare mätningar eftersom frågorna formulerats lite annorlunda jämfört med mätningen Strategi 2: Ett engagerat medarbetarskap Målvärde Utfall Senast Mät- föreg tidpunkt 2010* utf % 42 % Vt 10 Pos 82 % 81 % Vt 10 Pos 75 % 57 % Vt % 55 % Vt 10 Målvärde Utfall 2010* Senast föreg utf. 09 Mättidpunkt Medarbetarskap positiva Personalenkät Pos - 88 % Vt 10 PoU-samtalet ** Motivation positiva Personalenkät Pos - 80% Vt 10 PoU-samtalet ** Hälsa Sjukfrånvaro Pos 2,8% 3,5% 2009 max 5% *) se ovan **) Perspektivet saknas i nya ärderingen. Mål och strategier kommer att modifieras till nästa verksamhetsplan. 17

18 EKONOMIPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Ekonomi i balans. Målet är i stort sett uppfyllt. Strategi 2: Tillväxt av eget kapital. Målet gick inte att uppfylla. Strategi 3: Investeringsförmåga. Målet gick att uppfylla. Väsentliga insatser och resultat Tillämpning av beprövade metoder från föregående år dvs noggrann genomgång med alla budgetansvariga chefer av de principer som ska tillämpas för detaljbudgeten under Vidare enskild med dessa chefer för att bedöma förutsättningarna för ett gynnsamt utfall. Resultatet av detta har medfört att vi i stort sett lyckats med omställningen i den omfattning vi planerat. Analys och reflektion Beslutet om sänkningen av eleversättningen på programmet med 1,6 % kom alltför sent för att kunna åtgärdas fullt ut. I budgeten hade vi ursprungligen planerat med en tvåprocentig höjning. Lyckligtvis fick vi en god elevtillströmning vilket underlättade situationen. De ca fyra mkr som vi saknade har till hälften lagts ut som sparbeting till verksamheterna och resten skulle hanteras genom sänkt resultatkrav. Detta fungerade planenligt men några oförutsedda kostnader mot slutet av året fick resultatet att hamna på 0,6 mkr. 18

19 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Ekonomi i balans och därmed handlingsfrihet Målvärde Ekonomisk medvetenhet Nyckeltalsanalys Inga röda siffror Goda planeringsförutsättningar Nyckeltalsanalys Uppföljn/ Efter intäkt anpassad verksamhet Lönekostnadseckling i procent jmf m motsv period föregående år månadsvi Enligt plan Utfall 2010 Senast föreg utfall Mättidpunkt ,7% 2,8% 2009 Strategi 2: Tillväxt av eget kapital Målvärde Utfall Senast föreg utfall Mättidpunkt Effektivt resursutnyttjande Nyckeltalsanalys Pos Korta ställtider Nyckeltalsanalys Max 1 år Strategi 3: Investeringsförmåga Investeringsutrymme Ekonomisk /nyckeltalsanalys Målvärde 12 mkr Utfall ,7 mkr Senast föreg utfall 4,0 mkr Mättidpunkt

20 Blankett Naturbruksgymnasiet Österg Resultaträkning (tkr) Bokslut 2010 Budget 2010 Bokslut 2009 Not Intäkter Koncernbidrag Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag till finansförvaltningen 2) Fr om 1999 har skatteväxling skett vilket innebär att all ersättning för naturbruksprogrammet erhålls från elevernas hemkommuner. Denna ersättning uppgår till tkr år 2010 och var år tkr. 3) I försäljning av övriga tjänster ingår hyresintäkter från elevboende samt ersättning kost. 4) Ersättning för lönebidragstjänster, motsvarande kostnad återfinns under personalkostnader. 5) EU-bidrag gällande jordbruk samt bidrag för internationellt utbyte. 6) Intäkter avseende jordbruk, skogsbruk, frilands- och växthusodling. 7) I kostnader för köpt verksamhet ingår kostnader för köpt utbildning, APU. 8) I verksamhetsnära material och varor ingår kostnader för utbildningsmtrl samt kostnader för naturbruksproduktion. 9) I gruppen lämnade bidrag ingår fri skollunch. 10) I övriga verksamhetskostnader ingår kostnader för fastigheter, utrustning, fordon, tele, data, köpta administrativa tjänster

21 Blankett Naturbruksgymnasiet Österg Kassaflödesanalys Bokslut 2010 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -576 Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner 0 Justering för övriga avsättningar 0 Justering för ianspråktagna avsättningar 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 195 Ökning/minskning förråd och varulager -491 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 642 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital 0 Årets kassaflöde 184 Likvida medel vid årets början 135 Likvida medel vid årets slut 318 Noter till kassaflödesanalysen:

22 Investeringsredovisning Blankett 1 Nettoinvestering Bokslut 2010 Budget 2010 Bokslut 2009 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier ) Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisningen: 1) Utrustning till nybyggda Vretagymnasiet

23 Blankett Naturbruksgymnasiet Österg Balansräkning (tkr) Bokslut 2010 Budget 2010 Bokslut 2009 Not TILLGÅNGAR Pågående arbeten, maskiner och inventarier Inventarier Datautrustning Bilar och andra transportmedel Jord- skogs o trädgårdsmaskin Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Övriga kortfristiga fordringar Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Bankkontot hos finansförvaltningen redovisas under kortfristiga skulder då saldot är negativt.

24 Investeringssammanställning 2010 per objekt Produktionsenhetens namn: Naturbruksgymnasiet Specifikation av objekt överstigande tkr: 2010 Budget 2010 Totalt investeringsbelopp (ej förkortningar) (tkr) (tkr) (tkr) Beräknat slutår investering 1) Utrustning till ny skola - Vreta Ospec utrustning Fordon 243 Jord, skogs, trädgårdsmaskineer 522 Pågående investering 185 Summa (tkr) Eventuell kommentar: 1) Totalt investeringsbelopp anges endast om investeringen löper över flera år, då anges även det år då investeringen beräknas vara slutförd.

25 Produktionsstatistik Årselever Naturbruksprogrammet Uppdragsutbildning Övrig utbildning Totalt antal årselever Elevveckor Naturbruksprogrammet Uppdragsutbildning Övrig utbildning Intagningsstatistik Naturbruksprogrammet Utexaminerade Naturbruksprogrammet Personalstatistik Antal anställda Antal anställda omräknat till heltid Andel kvinnor i % 51% 51% 51% 48% 47% 46% Andel män i % 49% 49% 49% 52% 53% 54% Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i % Åldersfördelning år 47 24,6% 45 24,0% 44 23,3% år 49 25,7% 48 25,5% 54 28,6% år 42 22,0% 47 25,0% 48 25,4% år 53 27,7% 48 25,5% 43 22,7%

26