Delårsrapport jan-mars Lunnevads folkhögskola

Transkript

1 Delårsrapport jan-mars Lunnevads folkhögskola

2 sidan 2 av 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Uppföljning av verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET (ELEVPERSPEKTIVET)... 4 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 6 PROCESSPERSPEKTIVET... 8 MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMISK REDOVISNING HELÅRSBEDÖMNING: RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS INVESTERINGSREDOVISNING BALANSRÄKNING 2

3 sidan 3 av 14 Till Landstingsstyrelsen PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION Folkbildningen är en av grundpelarna i det s.k. samhällsbygget. Samhällsbygget står aldrig stilla. Därför kan inte folkbildningen heller stå stilla. Folkbildningen i Sverige växte fram när Sverige kom att formulera sin politiska och kulturella identitet vid industrialismens genombrott. Folkbildningsrörelsen tog vid där folkskolan slutade. Den vidgade vyer, den lärde oss föreningsliv, den lyfte fram kulturens betydelse för enskild och samhällelig utveckling. Folkbildningen blev en omistlig del i den svenska modellen, med rötter i många politiska åskådningar och befolkningsgrupper. Globaliseringen har gjort oss som individer, samhällen och nationer djupt ömsesidigt beroende av människor och företeelser långt bortom nationens gränser. Vi lever redan i en värld där det lokala och globala måste förenas. Finanskris och klimatkris visar att nationella initiativ är helt otillräckliga för att lösa gemensamma problem. I den globaliserade världen, där det ömsesidiga beroendet oss alla emellan fördjupas, måste vår identitet komma att representera ett långt vidare vianda. Vi måste bli minst lika bra på att samtidigt lösa globala som lokala miljö- ekonomifrågor. Här kommer folkhögskolan och Lunnevads folkhögskola ha en given roll, minst lika viktig som för 142 år sedan då Sverige fick sina första folkhögskolor: Lunnevad, Hvilan och Önnestad. Politiska ledare har under senare år, som ett mantra, upprepat att klimathotet bygger på att varje individ förändrar sin vardag. Det är fortfarande rätt inställning! Men detta hjälper inte om de politiska ledarna inte samtidigt förmår styra utsläppen från transporter och industrin, så att utsläppen totalt faktiskt minskar. I skolan bör man få en rättvisande bild av hur världen ser ut. Fattigdom, barnarbete och svåra arbets- och levnadsvillkor är vardag för många av dem som producerar varor som vi till vardags konsumerar i Sverige. Här har Lunnevads folkhögskola en viktig roll genom att ta upp och visa på verktyg som förbättrar situationen och ger hopp till dagens studerande att det går att påverka världen i en bättre riktning. Som rektor tillsammans med samtliga medarbetare har vi en fantastisk möjlighet att inspirera och utbilda framtidens medborgare. Mitt viktigaste råd är att engagemang föder engagemang. Lunnevad Sveriges bästa folkhögskola Anders Ekstrand Rektor 3

4 sidan 4 av 14 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH RESULTAT MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET (ELEVPERSPEKTIVET) Nöjda elever är av stor betydelse för vår verksamhet och målsättningen är att erbjuda ett rikt och varierat kursutbud med fokus på elevens behov och mål. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelse inom detta perspektiv kommenteras efter elevenkät i maj Tidigare elevenkät visade att målet för strategi 1 och 3 var delvis uppfyllt medan målsättningen för strategi 2 var uppfyllt. Väsentliga insatser och resultat Under ht 2009 och 2010 prövas ett nytt system där vaktmästare och städerskor tidigt går ut på internaten där de tillsammans med eleverna går igenom hur de vill att deras boende ska se ut under den kommande terminen. Tillsammans upprättar eleverna (korridorvis) ett kontrakt där de beskriver hur de vill/ska förhålla sig till skolans ordningsregler. När det gäller matrådet så har husmor initierat till mer frekventa träffar och det finns numera ett klotterplank där eleverna kan kommentera varje dags måltid och även ge förslag på förändringar. Husmor återkopplar alltid till eleverna. Resultatet av dessa åtgärder kommer att analyseras efter elevenkäten maj Analys och reflektion Att vi skapat olika arenor för kommunikation mellan medarbetare och elever har starkt bidragit till att förbättra resultaten inom detta perspektiv och vi hoppas på ännu bättre resultat

5 sidan 5 av 14 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, måna om elevens sociala välbefinnande samt stimulera till delaktighet. Målvärde 1 Utfall 2 Senast Undervisning av Nöjda elever 90 % 87 % 87 % Maj 09 hög kvalitet med moderna pedagogiska metoder. Eleven tar eget Elevupplevd 80 % 72,5 % 67 % Maj 09 ansvar för lärandet måluppfyllelse Strategi 2: Service och internatverksamheten håller hög klass och stödjande funktioner är av god kvalitet. Målvärde Utfall Senast Medarbetarna är engagerade och serviceinriktade Nöjda elever 90 % 95 % 97 % Maj 09 Strategi 3: Skolans miljö stimulerar till engagerade och delaktiga elever. Målvärde Utfall Senast Ekonomiska resurser och elevdemokrati Nöjda elever 90 % 78 % 67 % Maj 09 1 Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall 5

6 sidan 6 av 14 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelse inom detta perspektiv kommenteras efter medarbetaren i maj 2010 och övriga utfall finns tillgängliga. Tidigare utfall inom perspektivet visade att målsättningen med samtliga strategier var delvis uppfyllt. Väsentliga insatser och resultat Samtliga chefer har uppmanats att verkligen se till att utvecklingsplanen nedtecknas och sedan skrivs under av både ansvarig chef och medarbetare. Vid senaste måttillfället kunde vi konstatera att nästan samtliga medarbetare har en skriven utvecklingsplan. En kring vilket arbetsområde som ännu inte upprättat skriftliga utvecklingsplaner kommer att göras under Att fortlöpande fortbildning av både medarbetare och chefer genomförs vittnar färsk statistik från Heroma om. Det pågår en dialog med landstingsfastigheter om en långsiktigt strategi kring hyressättning och underhåll av de fastigheter som Lunnevad nyttjar. Analys och reflektion Nu när målet inom strategi 1 delvis är uppnått, kommer vi troligen att byta fokus från att kontrollera att en utvecklingsplan upprättats till att följa upp i hur stor omfattning utvecklingsplanen förverkligas. En lämplig mätpunkt för detta bör vara i samband med de årliga lönesamtalen, där man ändå talar om måluppfyllnad kopplad till löneutveckling. 6

7 sidan 7 av 14 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Kontinuerlig kompetensutveckling och lärande av andra. Målvärde 4 Utfall 5 Senast Att tid och andra Individuell 100 % 84 % *) 100 % Nov 09 resurser avsätts för utvecklingsplan för utveckling medarbetarna Anpassning till rådande behov hos eleverna Mer elev- och inriktningsanpassade elevenkäter 2 st per år Saknas Årsredovis ning Strategi 3: Lokaler och utrustning anpassade till verksamhetens innehåll. Målvärde Utfall Senast Finansiering Fortlöpande bevakning Enligt Lite underhålls lägre än plan plan. Strategi 2: Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud. Målvärde Utfall Senast Lärande av andra Studiebesök och konferenser 3st per enhet Delvis Saknas Årsredovis ning Saknas 4 Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall *) Denna mätning grundas på medarbetarenkät 2009 medan tidigare mätning grundats på förfrågan till chefer med personalansvar. 7

8 sidan 8 av 14 PROCESSPERSPEKTIVET Lunnevads folkhögskola bedriver folkbildning. I processperspektivet har vi valt att fokusera på lärandet och lärandeprocessen. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelse inom detta perspektiv kommenteras efter elevenkät i maj Tidigare elevenkät visade att målsättningen för strategi 1 var delvis uppfyllt och för strategi 2 var målet uppfyllt. Rapporteringen av måluppfyllelsen för strategi 3 kommer att påbörjas ht 2010 efter läsårsstart. Väsentliga insatser och resultat Verksamheten har fortsatt sitt kommunikativa arbete med att utvidga och fördjupa relationen till eleven. Strategin för att uppnå målvärdet med tydliga kommunicerade mål för lärandet har varit att fokusera kring elevens utvecklingssamtal. Eleverna har fått ett utvecklingssamtal samt ett ssamtal per termin med respektive lärare. Kontinuerliga vägledningsfrågor är också vanliga och en viktig funktion för eleverna på skolan. Utöver detta har vi jobbat innovativt med att utveckla nya varor och tjänster. Det metodiska arbetet med att finna nya metoder för att bemöta funktionshinder inom läs- och skrivsvårigheter samt psykisk ohälsa fortsätter. Analys och reflektion Arbetet har bedrivits enligt uppgjord plan och ingen avvikelse av vikt finns att rapportera i avvaktan på ny enkät etc. God service och säkra rutiner är en viktig del i att skapa en god miljö och goda förutsättningar för lärande och utveckling. 8

9 sidan 9 av 14 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Tydliga kommunicerade mål för lärandet. Målvärde 7 Utfall 8 Senast Kontinuerliga utvecklingssamtal Andel genomförda utvecklingssamtal 100 % 92 % *) 98 % Maj 09 Strategi 2: God servicenivå och säkra rutiner. Framgångsfaktor Engagerade och serviceinriktade medarbetare Strategi 3: Standardisera och förbättra. Ökad produktivitet Produktivitetsutveckling (antal deltagarveckor/arbetslön **) Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Nöjda elever 90 % 95 % 95 % Maj 09 Målvärde Utfall Senast Positiv - Aug 10 produktivi tetsutveck ling 7 Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall *) Frågan omformulerades i samband med att Lunnevads folkhögskola gick över till enkätverktyget LEO. **) Efter att verksamhetsplanen för 2010 godkänts har måttet ändrats till deltagarveckor/arbetslön. Ett mått som täcker in mer produktion än det tidigare. Arbetslön = de lönekostnader som ligger till grund för påslag för arbetsgivaravgift. 9

10 sidan 10 av 14 MEDARBETARPERSPEKTIVET Utgångspunkten är att Lunnevads folkhögskola ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. Det mesta av det prioriterade arbete som bedrivs inom detta perspektiv har sitt ursprung baserat på analys av landstingets medarbetarenkät Under sista kvartalet 2009 genomfördes på skolan landstingets medarbetarenkät. Därutöver genomfördes en enkätundersökning i samarbete med Folkhälsovetenskapligt centrum kring våra livstilsvanor. Resultatet från båda dessa enkäter kommer att analyseras under Bedömning av måluppfyllelse Strategi 2: Hälsofrämjande arbetsplats. Målet är delvis uppfyllt. Sjukfrånvaron efter tre månader 2010 är högre än målvärdet året. På grund av att vi är en liten personalgrupp så får en enstaka sjukskrivning stor påverkan över det procentuella sjuktalet. Övrig måluppfyllelse inom detta perspektiv kommenteras efter medarbetaren i maj 2010 och övriga utfall finns tillgängliga. Tidigare utfall för strategi 1 och 3 visade att målsättningen var delvis uppfyllt. Väsentliga insatser och resultat Ett prioriterat område är att medarbetarna har rätt kompetens och att de ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. För att kartlägga kompetensutvecklingsbehovet ska ansvariga chefer se till att alla medarbetare inom en 18 månadersperiod fått ett utvecklingssamtal och att en skriftlig utvecklingsplan upprättats i anslutning till detta. Utöver att betona egenansvaret hos den enskilde medarbetaren bedrivs ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på skolan. I samarbete med folkhälsovetenskapligt centrum har skolan genomfört en omfattande enkätundersökning rörande levnadsvanor hos elever och medarbetare. Målet med den undersökningen är att ge oss en bild av elevernas och medarbetarnas levnadsvanor, motivation till förändring och eventuellt behov av stöd för förändring. En första analys av materialet visar på en hög svarsfrekvens och ett mycket bra resultat. Bland annat trivs 95% ganska bra, eller mycket bra i skolan de arbetar i och 98 % trivs ganska bra eller mycket bra med eleverna. Intresset för att förbättra sina kost- och motionsvanor är stort medan intresset för att förändra sina tobaks- och alkoholvanor är något mindre. Målet är att verksamheten inte ska ha en genomsnittlig sjukfrånvaro som överstiger 2 %. Resultatet kan dock variera kraftigt från år till år efter som det är en relativt liten arbetsplats och enskilda sjukskrivningar får därför ett större 10

11 sidan 11 av 14 genomslag i statistiken. Nuvarande sjuktal ligger dock relativt lågt i jämförelse med övriga landstinget. Ett annat prioriterat område är att skapa incitament för att medarbetaren ska motiveras att göra goda arbetsinsatser. På detta område har vi valt att lägga fokus på en förståelig och motiverande löneutveckling kopplad till verksamhetens mål och inriktning. Analys och reflektion Värt att notera är vikten av att regelbundet genomföra en omfattande medarbetarenkät, både för att utvärdera hur väl verksamheten fungerat och för att identifiera områden där det finns förbättringspotential. De områden inom medarbetarperspektivet som ledningen valt att fokusera på under 2010 bygger i huvudsak på den analys som samverkansgruppen gör av medarbetarenkät 2009 och hälsoenkäten som gjordes av Folkhälsovetenskapligt centrum ht Baserat på det resultatet i enkäterna har vi ambitionen att utforma en ny lokal hälsopolicy/handlingsplan för skolan under

12 sidan 12 av 14 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Målvärde 10 Utfall 11 Senast 12 Upprätta individuella utvecklingsplaner samt avsätta tid och resurser Andel medarbetare med individuella utvecklingsplaner 100 % 84 % *) 100 % Nov 09 Strategi 2: Hälsofrämjande arbetsplats. Gott Sjukfrånvaro ledarskap/delaktiga (total sjukfrånvaro) medarbetare Handlingsplan för återgång i arbete efter 1 månads sjukskrivning 100 % 100 % årsredovis ning Målvärde Utfall Senast <2% 2,8 % 2,5 % Mar 10 Strategi 3: Förståelig och motiverande lön och löneutveckling. Målvärde Utfall Senast Lönesamtal Andel medarbetare som haft lönesamtal 100 % 93 % *) 100 % Nov Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall *) Denna mätning grundas på medarbetarenkät 2009 medan tidigare mätningar grundats på förfrågan till chefer med personalansvar. 12

13 sidan 13 av 14 EKONOMIPERSPEKTIVET Lunnevads folkhögskola arbetar för att uppnå ett resultat i balans. Den viktigaste framgångsfaktorn är möjligheten att rekrytera nya elever, framförallt för att uppnå hög beläggning på internatboende men även för att upprätthålla elevunderlaget för volymbaserade delen i statsbidraget. Bedömning av måluppfyllelse När det gäller måluppfyllelsen inom detta perspektiv finns inget att kommentera för de strategier där det finns ett nytt utfall. Övrig måluppfyllelse kommenteras i samband med höstens rapportering. Tidigare utfall inom perspektivet visade att målsättningen med samtliga strategier var delvis uppfyllt. Väsentliga insatser och resultat Lunnevads folkhögskola arbetar med delegerat budgetansvar och uppmuntrar till att linjerna och dess medarbetare tar eget ansvar för elevrekrytering och hushållning med sina resurser. Elviraverksamheten, där vi erbjuder kommunerna att köpa en kombinerad utbildning och behandling för unga kvinnor i åldern år fortsätter. Vi arbetar fortsatt aktivt mot utökat samarbete med den kommunala skolan där vi har möjlighet att ta hand om elever med särskilda behov. Detta kan medföra ökande kostnader för att upprätthålla kvaliteten i undervisning och elevsocialt arbete, men visar sig även i form av ökade externa intäkter. I dagsläget har vi fler elever med särskilda behov än budgeterat och vad vi kan få täckning för. Möjligheten att öka de externa intäkterna samt verka för en gynnsam finansiell utveckling från ägaren och staten är ständigt i fokus för en god ekonomi. Samtidigt visade det negativa resultatet, motsvarande 482 tkr, för 2009 att det krävdes en översyn av både skolans intäkter och kostnader inför framtiden. Detta har också skett i samband med budgetarbetet för 2010 och en handlingsplan är beslutad av skolans ledning samt kommunicerad och förankrad i verksamheten. Analys och reflektion Beslutad handlingsplan 2010 för att åter få en ekonomi i balans är en stor utmaning för skolan. I utfallet efter mars månad finns det dock inget som indikerar att ekonomin inte skulle vara i balans vid årets slut även om fastighetskostnaderna är osäkra. 13

14 sidan 14 av 14 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Ekonomin ska ge handlingsfrihet. Framgångsfaktor Ökat fokus på extern finansiering Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen Nyckelindikator/annan Målvärde 13 Utfall 14 Senast 15 Antal avtalselever 14 st Mar 10 Antal elever med särskilda behov Lönekostnadsutveckling en i % jmf med motsvarande period föregående år 30 st Aug 09 <2,0 % -0,3 % 2,0 % Mar 10 Strategi 2: Effektivt resursutnyttjande. Egna resurser till Andel köpta merparten av undervisningstjänster verksamheten Målvärde Utfall Senast Minskar Oföränd Saknas mot föreg. rat år Strategi 3: Marknadsföring genom olika media. Framgångsfaktor Hög efterfrågan på våra kurser Nyckelindikator/annan Antal sökande per plats för respektive linje *) Årsredovis ning Målvärde Utfall Senast AK 2,0 AK 2,1 Bild 2,0 Bild 1,7 Saknas Sep 10 Dans 6,0 Dans 5,1 Musik 5,0 Musik 4,2 13 Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall *) Antalet sökande per utbildningsplats visar hur hög efterfrågan är på skolans utbildningar. Ett mått för samtliga inriktningar ger dock inte tillräcklig styreffekt därför ett målvärde för respektive linje. 14

15 Blankett Lunnevads folkhögskola Resultaträkning (tkr) Helårsbedömn Helårsbedömn Helårsbedömn Budget 2010 Bokslut 2009 Intäkter Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen:

16 Blankett Lunnevads folkhögskola Kassaflödesanalys Helårsbedömn Helårsbedömn Helårsbedömn DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 269 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -500 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Justering av ingående eget kapital 0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen:

17 Investeringsredovisning Blankett 1 Helårsbedömn Helårsbedömn Helårsbedömn Nettoinvestering Budget 2010 Bokslut 2009 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning 78 Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till Investeringsredovisning:

18 Blankett Lunnevads folkhögskola Balansräkning (tkr) Helårsbedömn Helårsbedömn Helårsbedömn Budget 2010 Bokslut 2009 TILLGÅNGAR Inventarier Datautrustning Bilar och andra transportmedel Jord- skogs o trädgårdsmaskin Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen