Årsredovisning Naturbruk Östergötland

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Naturbruk Östergötland

2 sidan 2 av 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Presentation av produktionsenheten 4 Uppdrag och Vision 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Medborgar-/ kundperspektivet 9 Processperspektivet 11 Medarbetarperspektivet 13 Ekonomiperspektivet 14 Fördjupad analys av ekonomin 15 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning Investeringssammanställning per objekt STATISTIK Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik 2

3 sidan 3 av 16 PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION Med år 2011 i backspegeln kan vi ånyo med tacksamhet blicka tillbaka på en verksamhet fylld av omfattande och intensiv verksamhet. Många händelser kommer att stanna kvar i minnet men höjdpunkten var den högtidliga invigningen av nya Vretagymnasiet. Efter att knappt två år tidigare ha tagit det första spadtaget kunde vår landsbygdsminister Eskil Erlandsson klippa invigningsbandet inför ca 300 inbjudna gäster från bla ägare, branscher och myndigheter. Elevmässigt har vi ånyo haft en mycket välfylld organisation. Antalet producerade elevveckor under året är en mycket bra siffra med hänsyn till att elevantalet i länet minskat och utbudet av utbildningar ökat. Vår verksamhet vilar stadigt på flera ben vilket bidrar till att skapa trygghet, effektiviserar organisationen och sänka kostnaderna. Vid sidan om gymnasieprogrammet utgör gymnasiesärskolan, olika former av vuxenutbildning samt uppdragsutbildning viktiga delar för Naturbruk i Östergötland. Utvecklingsmässigt håller vi en hög profil. Det är en nödvändig förutsättning för att bibehålla en ledande position i naturbruksutbildnings-sverige. Denna utveckling sker på två plan ett inre och ett yttre. Båda hänger nära ihop men med det senare menar vi lokaler och utrustning medan det förra avser pedagogik, metodik och klimat. Vi har satsat stora resurser och energi på att skapa bra yttre förutsättningar för våra verksamheter. Under inledningen av det gångna året var Vreta i focus med den unika uppstarten av en ny gymnasieskola en händelse som gett eko i naturbrukskretsar i hela landet. Under höstterminen kom omorganisations- och ledningsbytet på Himmelstalund att prägla det inre utvecklingsarbetet. Vid årsskiftet var alla tjänster tillsatta och en plan klar för ledningsgruppens utbildning och utveckling. Genom Landstingets satsning på Vreta har det också skapats förutsättningar för klusterbildningen. Första etappen har uppförts under året och strax före jul invigdes anläggningen. Första hyresgäst blev Hushållningssällskapet i Östergötland och därutöver har ytterligare sex mindre aktörer flyttat in. Redan diskuteras etapp 2 med aula och flera kontorsutrymmen. Området kring Vretagymnasiet är på väg att utvecklas till ett regionalt centrum för landsbygdsutveckling, vilket under många år varit en hög målsättning. Nyckeln till framgång för vår verksamhet är och kommer alltid att vara en engagerad och motiverad personal. Nöjda medarbetare skapar förutsättningar för nöjda elever. Vår personalstab utgörs av mycket kompetenta och erfarna yrkesutövare. Vår personalomsättning är låg. Under året har vi rekryterat en del nya medarbetare oftast bland många sökande. Sjukfrånvaron under året har varit 3,3%, vilket är lite högre än förra året. Våra chefer har ett mycket viktigt uppdrag i att leda och utveckla våra olika team av arbetslag för att i nästa led förverkliga målet att utveckla eleverna individuellt, socialt och kunskapsmässigt. I ekonomiskt avseende är vi inte riktigt nöjda. Kommunernas dåliga ekonomi återspeglas i eleversättningen och vi har under flera år i följd inte fått täckning för våra kostnadsökningar. Dessutom kom själva flytten av Vretagymnasiet att orsaka oförutsedda kostnader av engångskaraktär för själva avvecklingen och etableringen. Således lyckades vi inte nå uppsatt resultatmål för 2011 utan redovisar ett större underskott än planerat 7,4 mkr istället för 5,0 mkr, som var återbäring till kommunerna för att mildra effekten av den höjda Vretahyran. Naturbruksgymnasiet i Östergötland Roland Nilsson Skolchef 3

4 sidan 4 av 16 Presentation av produktionsenheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland är genom Himmelstalundsgymnasiet och Vretagymnasiet en av landets största och mest kompletta anläggningar av sitt slag. Regionens ungdomar och vuxna erbjuds här högkvalitativ grund- och vidareutbildning inom olika naturbrukssektorer i nära samverkan med branscherna. Verksamheten bedrivs av Landstinget i Östergötland på uppdrag av länets kommuner samt Tranås kommun vilka genom samverkansavtal reglerar villkoren för innehåll, omfattning, kvalitet och ekonomi. Verksamheten är inte anslagsfinansierad utan drivs helt med medel från försäljning av producerade varor och tjänster. Naturbruksprogrammet utgör i Gy-11 - reformen ett av de nationella gymnasieprogrammen med de nationella inriktningarna lantbruk, skog, trädgård och djur. Vidare erbjuder vi inom samverkansavtalet Fordonsprogrammets transportinriktning. Samtidigt kommer vid våra skolor parallellt erbjudas slutförande av naturbruksprogrammets lokala inriktningar enligt gamla läroplanen. Varje studieväg erbjuder dessutom olika profiler. Under året har vi samarbetat med ett drygt åttiotal olika kommuner i landet. Enstaka elever förekommer också från våra grannländer. Vid Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping erbjuds studievägarna trädgård med markbyggnad, sällskapsdjur, djursjukvård, hund, djur med NV-profil samt djurparksdjur. På skolområdet finns en omfattande anläggning med bl a skolbyggnader, växthus, verkstäder, hunddagis, djurhus, markbyggnadshall, frilandsodling och rosarium. Under året har veterinär Bengt Röken öppnat en djurklinik i djurhuset. Han kommer också vara oss behjälplig med djursjukvård för våra djur och med undervisning. Inriktningen inom djurparksdjur bedrivs i nära samverkan med Kolmårdens Djurpark och Tropicarium Kolmården. Skolans egen djuranläggning inrymmer fem olika avdelningar med de vanligaste sällskapsdjuren. Den mest iögonfallande avdelningen är tropikdelen som med sina stora terrarier genast fångar en besökares uppmärksamhet. Vidare finns utrymmen för elever och personal samt undervisningslokaler och grupprum. I anslutning till Himmelstalundsgymnasiet finns Himmelstahus som erbjuder skolrestaurang samt elevboende för långväga studerande. Vid Himmelstalundsgymnasiet finns också en fyraårig gymnasiesärskola med trädgårds- och djurinriktning samt vuxenutbildning inom trädgård och markbyggnad. Särskoleutbildningen omfattar såväl det fyraåriga nationella programmet som individuellt program. Denna del av verksamheten har expanderat under de senaste åren på grund av ökad efterfrågan. Vuxenutbildningen erbjuder kurser inom trädgård och markbyggnad inom ramen för vuxnas lärande. Ansökan om Yrkeshögskoleutbildning har nyligen beviljats. Därutöver bedrivs uppdragsutbildningar inom trädgård. Vretagymnasiet är beläget i nya lokaler i närheten av Vreta Kloster, strax norr om Linköping. Här finns naturbruksprogrammets nationella inriktningar mot lantbruk, skog och djur samt fordonsprogrammets transportinriktning. Vårt skoljordbruk - Järngården - innehåller en modern anläggning för nöt, svin, får och häst samt höns för forskningsändamål. På gården brukas ca 300 ha mark som företrädesvis används för eget foderbehov. Den brukade marken är egen eller arrenderad. Djurbesättningen består av ett drygt hundratal kor, lika många ungdjur, ett hundratal suggor och ca 600 slaktsvin, ett trettiotal får samt ett sjuttiotal hästar. Skolan har också tillgång till ett mindre skogsbestånd men merparten av våra skogsövningar bedrivs i en angränsande häradsallmänning, bolagsskogar och privata bestånd. Vid skolan finns också en gymnasiesärskola med jord-, djur- och skogsinriktning. Denna verksamhet har vuxit de senaste åren och genom nybyggnationen fått mycket ändamålsenliga lokaler. 4

5 sidan 5 av 16 Vuxenutbildningen erbjuder ett brett och omfattande utbud inom jord- och skogssektorerna där delar också kan läsas på distans. Skolan erbjuder också yrkeshögskoleutbildningar inom jord, skog och häst. Skolan har nyligen beviljats två nya yrkeshögskoleutbildningar. Vid Vretagymnasiet bedrivs också en omfattande uppdragsutbildning. De ca 150 långväga gymnasieeleverna erbjuds boende i anslutning till skolområdet och i Ljungsbro. Skolornas nära samverkan med naturbruksnäringarnas branscher utgör ett mycket värdefullt inslag i vår verksamhet inte minst vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen och den därigenom goda möjligheten till anställning efter skolans slut. Samarbetet med LiU fortsätter i allt fastare former. Etologiprofessor Per Jenssen med doktorander bedriver forskning på våra nöt- och svinbesättningar samt fjäderfä i den av LiÖ uppförda hönsanläggningen. Under året har Vreta Kluster invigts och vi har ett nära samarbete med verksamheten där. Faktaruta Naturbruksgymnasiet Östergötland Antal anställda omräknat till heltid: 182 Omsättning mkr: 143,1 mkr Resultat mkr: -7,4 mkr Eget kapital mkr: 9,1 mkr Antal årselevplatser: Naturbruksprogrammet: 733 Övrig utbildning: 253 Uppdragsutb: 17 Produktion försäljning: Mjölk: ca 900 ton/år Kött: ca 225 ton/år Spannmål, grönsaker, blommor mm 5

6 sidan 6 av 16 UPPDRAG OCH VISION Naturbruksgymnasiet i Östergötland är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten (2011). Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation omfattar ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen år 2011 var ca 12 miljarder kronor. Naturbruk i Östergötland har visionen att vara: Landets ledande aktör inom naturbruksutbildning Vårt uppdrag är att långsiktigt driva och utveckla verksamheten under marknadsmässiga former. 6

7 sidan 7 av 16 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Vår vision är att vara Landets ledande aktör inom naturbruk. Detta är ett högt uppsatt mål men fungerar som en stark drivkraft för vår verksamhet att utvecklas mot ständiga förbättringar. Livet på naturbruk är spännande och händelserikt. Det gångna året utgör verkligen inget undantag. Vi kan med glädje konstatera att våra anläggningar är ändamålsenliga och våra tjänster är efterfrågade. Vi kan med fog påstå att vi kompetensförsörjer hela den gröna sektorn inte bara i regionen utan även på vissa områden långt utanför regionens gränser. Eftersom vi inte har några anslag utan arbetar under marknadsmässiga former har vi upplevt ett allt hårdare konkurrensläge. Antalet elever som lämnar grundskolan sjunker varje år för att stagnera först År 2007 var antalet åk nioelever i länets grundskolor ca År 2015 är motsvarande siffra endast ca Vidare ökar antalet privata aktörer ständigt även inom naturbrukssektorn. Kommunernas dåliga ekonomi återspeglas också i prissättningen och betalningsförmågan vilket i sin tur naturligtvis får återverkningar i vår ekonomi. Trots dessa omvärldsfaktorer har vi under det gångna året lyckats behålla och faktiskt i viss mån öka vår produktionsvolym. Den ambitionen ämnar vi behålla även om de yttre förutsättningarna för 2012 är mycket sämre. Den kommande treårsperioden kommer att bli den svåraste hittills att hantera ekonomiskt och volymmässigt. Sannolikt har vi omställningar att vänta samtidigt som vårt egna kapital är mycket begränsat pga återbäringen till kommunerna. Under 2011 har vi påbörjat verksamhet enligt de nya gymnasiereformen Gy 11. Som vanligt har förberedelsetiden varit knapp och ställt stora krav på våra medarbetare. Reformen är för vår del mycket omfattande med stora förändringar av bla kurser, planer, inriktningar, betygssystem och examensarbete. Vår oro för att den offentliga diskussionen rörande den skarpa skiljelinjen mellan yrkesutbildning och studieförberedande utbildning har lyckligtvis inte besannats. Många yrkesutbildningar upplevde vid första rekryteringen enligt den nya planen en flykt från yrkesutbildningarna. Vi satsade mycket resurser på att informera om att våra utbildningar inte innebär en återvändsgränd i förhållande till högre studier. Detta har uppenbarligen nått fram och vid båda skolorna finns grupper som valt att komplettera sina studier med naturvetenskapliga kurser för behörighet att söka högskola. En klar konkurrensfördel är naturligtvis det nya Vretagymnasiet. Detta projekt har uppmärksammats runt om i landet och i april var vi värd för den årliga rikskonferensen för landets ca 150 naturbruksskolledare. I slutet av året har vi även fått delta vid invigningen av Vreta Kluster, som är en direkt effekt av Landstingets stora skolsatsning. Vi kan också glädjas åt ett påbörjat gott samarbete med klusteraktörerna och området har unika förutsättningar att utvecklas till ett regionalt utvecklingscentrum för de gröna näringarna. Vuxen- och uppdragsutbildningarna är och kommer sannolikt att bli en alltmera viktig del av vår verksamhet. På Vretagymnasiet har vi tre yrkeshögskoleutbildningar inom Jord, Skog och Häst. Två nya har nyligen beviljats av myndigheten delvis som ersättning för andra som utgått. Vidare finns en grundutbildning inom Jord som bedrivs i distansutbildningsform. Himmelstalundsgymnasiet har också nyligen beviljats en YH utbildning vilket blir ett värdefullt tillskott till vuxenutbildningsutbudet. Grundutbildningen inom trädgård för vuxna röner ett mycket stort intresse och har under året bedrivits med två paralleller. Genom det komplicerade arbetsmarknadsläget har många fler än tidigare beviljats medel för sin grundutbildning av kommunerna. Våra invandrare håller på att bli en ny intressant målgrupp för våra skolor. Projektet Grön framtid är ett bra exempel på detta. Gymnasiesärskolan är en annan viktig del av vår verksamhet vid båda skolorna. Efter ett uppbyggnadsskede på Vreta finns nu två väletablerade naturbruksutbildningar för grundsärskoleeleverna i regionen. Det är mycket viktigt att denna elevkategori har samma möjlighet som andra elever att i mån av förutsättningar kunna välja yrken inom de gröna 7

8 sidan 8 av 16 näringarna. Genom nybyggnationen på Vreta har gymnasiesärskolan fått mycket ändamålsenliga lokaler. På Himmelstalund har under året flera lokaler anpassats för att möta den växande särskoleelevgruppens behov där. Det ekonomiska målet för 2011 gick dessvärre inte att uppfylla. Istället redovisar vi ett underskott på ca 7,4 mkr, varav 5 mkr var budgeterade som återbäring till kommunerna. Orsaken till de 2,4 mkr återfinns huvudsakligen inom Vretabygget och underbalanserad verksamhet. Den förra omständigheten beror på oförutsedda kostnader för avveckling och flytt. Den senare för några oväntat små vuxelevgrupper samt överdrag på bla kostnader för marknadsföring. För att genomföra vårt ambitiösa program av grenar och profiler krävs en unik kombination av kompetenser och ett rikt nätverk av kontakter med branscher och experter. Det är angeläget för oss att kunna behålla och kompetensutveckla denna kår av goda medarbetare. Med en blandning av tillförsikt och oro ser vi fram mot kommande planperiod. 8

9 sidan 9 av 16 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Välfungerande elevstöd: - Långsiktigt mål som delvis är uppfyllt Strategi 2: Mentorskapet - Långsiktigt mål som delvis är uppfyllt Strategi 3: Samverkan och kommunikation - Långsiktigt mål som delvis är uppfyllt Anm: Samtliga våra strategiska mål är långsiktiga. Korta mål återfinns på skol- och/eller enhetsnivå och redovisas i skolornas kvalitetsrapporter. Väsentliga insatser och resultat Vårt kundperspektiv utvärderas årligen i februari månad genom ett omfattande enkätmaterial till alla elever. Detta jämföres internt över tid och i de fall det är möjligt med andra skolor i riket. I materialet fokuseras på områdena trivsel, trygghet, inflytande, personlig utveckling, arbetsformer, relationer, personlig handledning, stöd, boende, övrigt och resultat. Genom att schemalägga utvärderingen i datasal uppnår vi mycket hög svarsfrekvens. Under våren och hösten bearbetas elevernas utvärderingsresultat och dokumenteras. Rektor presenterar resultaten i varje klass och för en dialog med eleverna med anledning av gruppens svar. I arbetslagen diskuteras också resultaten och en prioritering av åtgärder diskuteras. Dessa är olika mellan skolorna och mellan inriktningar och ibland även mellan grupper. Under året har vi fortsatt med mentorsutbildningen med hjälp av en extern konsult. Samtliga mentorer har nu genomgått denna utbildning som bygger på moderna erfarenheter av kommunikation med ungdomar och samtalsteknik. Konsulten har också jobbat med vissa elevgrupper för att utveckla individernas förmåga att kommunicera inbördes, för att stärka elevernas sammanhållning och att arbeta med ett gemensamt förhållningssätt. Ett annat sätt att bedöma elevperspektivet är att betrakta elevtillströmningen, som under 2011 ännu en gång volymmässigt varit den bästa någonsin såväl till våra ungdomsutbildningar som till vårt utbud till vuxna. Och detta trots minskande elevkullar och ökad konkurrens från friskolorna. I elevernas ögon är våra utbildningar tydligen attraktiva och vi förmår leverera det vi utlovar. 9

10 nyckelindikatorer sidan 10 av 16 Strategi 1: Välfungerande elevstöd Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Mentorskapet Kompetent personal Elevenkäten o kvalitetsrapport till Skolverket Elevenkäten o kval.rapporten PoU-samtalen -11 4,5 4,02 4,12 Elevutv V ,5 4,02 3,99 Elevutv V 7-11 Strategi 2: Aktivt elevinflytande Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Arbetsformer utifrån ett demokratiskt synsätt Elevenkät o kval.rapport Elevrepresentativitet i formella grupper ska öka v ,0 3,56 3,52 Elevutv V 7-11 Strategi 3: Samverkan och kommunikation Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Kvalitet i möten mellan människor på alla nivåer V 7-11 Elevenkät o kval.rapport 4,5 4,04 4,06 Elevutv V 7-11 Analys och reflektion Årets elevutvärdering på totalindexnivå visar att vi kunnat bibehålla den höga betygsnivå som våra elever gett oss ående år. Som vanligt finns bland de ca fyrtiotal frågorna i materialet för enskilda skolor och enheter signifikanta förändringar både uppåt och neråt. Särskilt glädjande är elevernas höga betyg på Trivsel (4,50) och Trygghet (4,24) Våra verksamheter har i detta omfattande material ett bra utgångsmaterial för sitt fortsatta kvalitetsarbete. 10

11 sidan 11 av 16 Process- och utvecklingsperspektivet Strategi 1: Elevens utveckling individuellt, socialt och kunskapsmässigt - Långsiktigt mål som delvis uppfyllts Strategi 2: Erbjuda en attraktiv och modern utbildning - Långsiktigt mål som delvis uppfyllts Strategi 3: Stor miljömedvetenhet - Långsiktigt mål som delvis uppfyllts Strategi 4: Organisationsutveckling - Långsiktigt mål som delvis uppfyllts Strategi 5: Utvecklade arbetsformer - Långsiktigt mål som delvis uppfyllts Strategi 6: Omvärldsanalys - Långsiktigt mål som delvis uppfyllts Anm: Samtliga våra strategiska mål är långsiktiga. Korta mål återfinns på skol- och/eller enhetsnivå och redovisas i skolornas kvalitetsrapporter Väsentliga insatser och resultat Processfokus just nu är att omsätta direktiven i de nya styrdokumenten till vardagens verksamhet. Den nya programstrukturen skiljer sig i flera viktiga avseenden mot den gamla. Det nya naturbruksprogrammet har fyra nationella inriktningar mot inga alls tidigare. Detta tillsammans med ökat krav på tydlighet i utgång och yrkesexamen gör att personalen måste omarbeta stora delar av det tidigare upplägget. Till detta kommer ett helt nytt betygssystem. Vidare måste formella yrkesråd inrättas och formaliseras samt kontakten med näringarna intensifieras. Allt detta är i sig positivt men tids- och arbetskrävande då det måste genomföras parallellt med det vanliga arbetet. Myndigheterna har inte ställt några resurser alls till förfogande för reformens genomförande. Ett annat projekt som pågår vid båda skolorna med Vreta som pionjär är datorisering. All pedagogisk personal och alla elever får eller kommer att få tillgång till egna bärbara datorer. En pedagogisk plattform utvecklas parallellt i samarbete med en mjukvaruleverantör. Detta innebär ett annat arbetssätt där kommunikationen mellan lärare och elev förändras markant. Fördelarna med detta arbetssätt är många och uppskattas mycket av såväl medarbetare som elever. All pedagogisk personal kommer under året att genomgå sk PIMutbildning som avser pedagogisk IT metodik. nyckelindikatorer Strategi 1: Elevens utveckling individuellt, socialt och kunskapsmässigt Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Personalens engagemang o kompetens Elevens motivation Pos utv Pos utv Vt 11 Se Se Kursutvärderingar, PoUsamtal Avhoppsfrekvens, slutbetygsfrekvens, betygspoäng Kvalredov Kvalredov K-rapport -11 K-rapport 11 11

12 sidan 12 av 16 Strategi 2: Erbjuda en attraktiv och modern utbildning Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Kvalitet i relationerna på alla nivåer Moderna och anpassade lokaler och utrustningar Elev- o personalutvärdering Uppföljning av investeringsplaner o skyddsrondsprot 4,5 90/100 3,5 75 Vt 11 4,21 4,04 83/100 78/100 3,98 3,36 72/100 69/100 Vt -11 VT 11 Gynnsam produktivitetsutveckling Antal elevveckor/anställd Pos utv Bokslut Strategi 3: Stor miljömedvetenhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Engagemang på alla nivåer Elevutvärdering Miljörevision Strategi 4: Organisationsutveckling Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Flexibel organisation som Personalenkät skapar goda förutsättningar för Branschsynpunkter uppdraget Strategi 5: Utveckla arbetsformer Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Spaning efter goda förebilder Personalenkät PoU-samtal Mod och vilja att pröva nya Personalenkät metoder PoU-samtal Strategi 6: Omvärldsanalys Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde 11 4,5 3,6 3,6 Ht 11 Vt /100 52/100 Vt 11 Vt /100 73/100 Vt /100 74/100 Vt 11 Vt 11 Förstå samhällsutvecklingen Elevutvärdering 4.3 4,1 4,1 Vt 11 Följa branschutvecklingen PoU-samtal Pos utv Se Kvalrapp K-rapport 11 12

13 sidan 13 av 16 Analys och reflektion Det gångna året har vårt process- och utvecklingsarbete starkt präglats av gymnasiereformen. Nya ämnen och kurser har påbörjats med delvis nytt innehåll och framför allt ett nytt betygssystem. Våra långsiktiga strategiska mål utgör den röda tråden i detta omfattande utvecklingsarbete. MEDARBETARPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Erbjuda en attraktiv arbetsplats - Långsiktigt mål som delvis är uppfyllt Strategi 2: Ett engagerat medarbetarskap - Långsiktigt målet som delvis är uppfyllt Anm: Samtliga våra strategiska mål är långsiktiga. Korta mål återfinns på skol- och/eller enhetsnivå och redovisas i skolornas kvalitetsrapporter Väsentliga insatser och resultat Av vårens medarbetarenkät framgick tydligt brister vid den ena av våra skolor. Därför har under hösten ett omfattande förändringsarbete påbörjats i nära samarbete med skolans samverkansgrupp. Rektorstjänsten och övriga chefsuppdrag har utannonserats internt och from årsskiftet föreligger en helt ny ledningsorganisation med tydliga befattningsbeskrivningar och ansvarsområden. Två HR-konsulter från LiÖ har planerat och genomför ett utvecklingsprogram för ledningsgrupp och arbetslag. Vi prövar en lite okonventionell lösning för rektorstjänsten. Två personer delar på uppdraget med en detaljerad beskrivning av gränsdragning för ansvaret. De planerade insatserna för ledningsgruppen och arbetslagen kommer att pågå hela året. Genom denna förändring av skolans organisation skapas förhoppningsvis förutsättningar för en gynnsam utveckling och förbättring av de brister som påtalats. Utöver detta krävs sannolikt flera åtgärder som kommer att planeras av den nya ledningen. nyckelindikatorer Strategi 1: Erbjuda en attraktiv arbetsplats Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde 2010 utf. -10 Mättidpun kt Välfungerande PoU-samtal Medarbetarenkät 85 71/100 69/100 Vt 11 Upprättad ind utvecklingsplan Medarbetarenkät 85 64/100 59/100 Vt 11 Adekvat kompetensutveckling Medarbetarenkät 85 67/100 66/100 Vt 11 God arbetsmiljö Medarbetarenkät Skyddsrond 85 74/100 75/100 Vt 11 13

14 sidan 14 av 16 Engagerat ledarskap Medarbetarenkät 85 68/100 67/100 Vt 11 Framgångsfaktor Strategi 2: Ett engagerat medarbetarskap Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde 2011 utf. 10 Medarbetarskap positiva Personalenkät 95 90/100 88/100 Vt 11 PoU-samtalet Motivation positiva Personalenkät 90 75/100 75/100 Vt 11 PoU-samtalet Hälsa Sjukfrånvaro sänkt 3,3% 2,8% Bokslut Analys och reflektion Vårens medarbetarenkät gav ett lägre resultat än väntat och det föreligger stora skillnader mellan olika delar i vår verksamhet. De genomförda förändringarna av den ena skolans organisation skapar förutsättningar för en positiv utveckling. De olika enheterna har genom detta fått nya ledningsresurser som tillsatts i nära samråd med samverkansgruppen. Med stöd från HR kommer den nya ledningsgruppen att fokusera på de brister som framkommit. Utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar av hög kvalitet blir ett viktigt verktyg i arbetet. EKONOMIPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Ekonomi i balans. Målet gick delvis att uppfylla. Strategi 2: Tillväxt av eget kapital. Målet gick inte att uppfylla. Strategi 3: Investeringsförmåga. Målet gick delvis att uppfylla. Väsentliga insatser och resultat Tillämpning av beprövade metoder från ående år dvs noggrann genomgång med alla budgetansvariga chefer av de principer som skulle tillämpas för detaljbudgeten under Vidare enskild uppföljning med dessa chefer för att bedöma förutsättningarna för ett gynnsamt. Trots detta arbete redovisar vi 2,4 mkr mer i underskott än planerade 5 mkr. Det senare är resultatet av överenskommelsen med kommunerna för att mildra effekten av den plötsliga hyreshöjningen i samband med idrifttagandet av den nya Vretaskolan. Det förra är huvudsakligen av engångskaraktär pga flytten av verksamheten för Vretagymnasiet. 14

15 nyckelindikatorer sidan 15 av 16 Strategi 1: Ekonomi i balans och därmed handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Ekonomisk medvetenhet Nyckeltalsanalys Inga röda siffror Goda planeringsförutsättningar Nyckeltalsanalys Uppföljn/ månadsvi Efter intäkt anpassad Lönekostnadsutveckling i Enligt verksamhet procent jmf m motsv period plan ående år ,2% 3,7% Bokslut Framgångsfaktor Strategi 2: Tillväxt av eget kapital Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Effektivt resursutnyttjande Nyckeltalsanalys Pos utv Korta ställtider Nyckeltalsanalys Max 1 år Strategi 3: Investeringsförmåga Framgångsfaktor Investeringsutrymme Nyckelindikator/annan uppföljning Ekonomisk uppföljning/nyckeltalsanalys Målvärde mkr 3,9 mkr ,7 mkr Bokslut Analys och reflektion Ersättningen till oss från kommunerna baseras på en nyligen införd beräkningsmodell som bygger på ett genomsnitt av gymnasiekommunernas satsning på sina gymnasieprogram. Eftersom kommunernas ekonomi är ansträngd har vår uppräkning de senaste åren varit blygsam och i ett fall tom sänkt. Tack vare god elevtillströmning har vi lyckligtvis kunna matcha kostnader och intäkter någorlunda. Det som skapade det oplanerade underskottet på 2,4 mkr var huvudsakligen oförutsedda kostnader i samband med avvecklingen av gamla skolan och idrifttagandet av den nya. 15

16 sidan 16 av 16 Fördjupad analys av ekonomin Produktionsenheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland har inga anslag eller ekonomiska bidrag från LiÖ. Hela budgeten byggs upp av intäkter för producerade tjänster eller varor. Den största intäktsposten är självklart ersättning för försåld utbildning som uppgår till 124 mkr av den totala omsättningen på 143,1 mkr. Dessa ekonomiska förutsättningar skapar en tydlighet i verksamheten kring vad som gäller och ökar den ekonomiska medvetenheten. Denna driftsform förutsätter ett affärsmässigt förhållningssätt bland såväl chefer som personal. Alla vet att en förlorad elev innebär förlust av mycket pengar. Denna frihet innebär med nödvändighet en ekonomi i balans, vilket är möjligt då förutsättningarna är relativt klara i förväg. Dessutom måste vi skapa utrymme för tillskott av det egna kapitalet och hålla en fortsatt bibehållen nivå på investeringarna. Kommunernas svåra ekonomiska situation har drabbat och kommer att påverka vår verksamhet då vi inte får någon större prisuppräkning. Ersättningen till oss från kommunerna baseras på en nyligen införd beräkningsmodell som bygger på ett genomsnitt av gymnasiekommunernas satsning på sina gymnasieprogram Det ekonomiska resultatet för år 2011 är sämre än planerat. Den främsta orsaken till det sämre resultatet är kostnader i samband med flytt till den nybyggda skolan och avveckling av den gamla skolan. Vissa poster har varit svåra att beräkna och var för lågt budgeterade och vissa kostnadsposter var inte kända. Det har varit fråga om lösen av ombyggnationer på den gamla skolan, flytt och iordningsställande av hyrda baracker. Sedan har arbetet varit mycket mer personalintensivt än vad som planerades vad gäller flytt och iordningsställande av både den gamla samt den nya skolan. En annan icke budgeterad post är kostnader för vinstdelning fjärrvärme som reglerades gentemot Försörjningscentrum i slutet på december. Investeringsnivån för 2011 är drygt en miljon lägre än planerat men dessa investeringar har gjorts och redovisas

17 Bilaga Naturbruksgymnasiet Österg Resultaträkning (tkr) Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not Intäkter Koncernbidrag ) Försäljning utbildning ) Försäljning övriga tjänster ) Statsbidrag Bidrag för personal ) Övriga bidrag ) Försålt mtrl varor övr intäkt ) Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet ) Verksamhnära material o varor ) Lämnade bidrag ) Övriga verksamhetskostnader ) Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag till Finanförvaltningen. 2) Fr om 1999 har skatteväxling skett vilket innebr att all ersättning för gymnasieelever erhålls från elevernas hemkommuner. Denna ersättning uppgår till tkr av den totala ersättningen för såld utbildning. 3) I försäljning av övriga tjänster ingår hyresintäkter från elevboende samt ersättning kost. 4) Ersättning för lönebidragstjänster, motsvarande kostnad återfinns under under personalkostnader. 5.) EU-bidrag gällande jordbruk samt bidrag för internationellt utbyte. 6 Intäkter avseende jordbruk, skogsbruk, frilands- och växthusodling. 7) I kostnader för köpt verksamhet ingår kostnader för köpt utbildning, APU. 8. I verksamhetsnära material och varor ingår kostnader för utbildningsmtrl samt kostnader för naturbruksproduktion. 9) I gruppen lämnade bidrag ingår kostnader för elevernas matersättning samt bidrag för internationellt utbyte. 10) I övriga verksamhetskostnader ingår kostnader för fastigheter, utrustning, fordon, tele, data,köpta administrativa tjänster.

18 Bilaga Naturbruksgymnasiet Österg Kassaflödesanalys Bokslut 2011 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager -168 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital 0 Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 318 Likvida medel vid årets slut 318 Noter till kassaflödesanalysen:

19 Investeringsredovisning Bilaga 1 Investeringar Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisningen:

20 Bilaga Naturbruksgymnasiet Österg Balansräkning (tkr) Bokslut 2011 Bokslut 2010 Not TILLGÅNGAR Pågående arbeten, maskiner och inventarier Inventarier Datautrustning 0 9 Bilar och andra transportmedel Jord- skogs o trädgårdsmaskin Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Övriga kortfristiga fordringar Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank ) Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Leverantörsskulder -3 0 Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder ) Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Bankkontot hos finansförvaltningen redovisas under kortfristiga skulder då saldot är negativt.

21 Produktionsstatistik Årselever Naturbruksprogrammet Uppdragsutbildning Övrig utbildning Totalt antal årselever Elevveckor Naturbruksprogrammet Uppdragsutbildning Övrig utbildning Intagningsstatistik Naturbruksprogrammet Utexaminerade Naturbruksprogrammet Personalstatistik Antal anställda omräknat till heltid Andel kvinnor i % 54% 51% 51% 51% 48% 47% Andel män i % 46% 49% 49% 49% 52% 53% Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i % Åldersfördelning år 40 22,0% 44 24,6% 41 23,2% år 50 27,5% 46 25,7% 46 26,0% år 43 23,6% 40 22,3% 45 25,4% år 49 26,9% 49 27,4% 45 25,4%

22