Resultat på 2003 års Stockholmsprov i svenska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat på 2003 års Stockholmsprov i svenska"

Transkript

1 Resultat på 2003 års Stockholmsprov svenska Innehåll 1. ATT TOLKA RESULTAT Provens syfte och utformnng Resultat Stockholms stad som helhet Bortfall Bedömaröverensstämmelse Resultat stadsdelar och skolor Resultat frskolor Varför har färre på 2003 års prov Utvärderng vad anser lärare Slutord STATISTIK Stockholms stad och stadsdelar Skolor Stockholms stad Frskolor BORTFALL Stockholms stad och stadsdelar Ensklda skolor 38 BILAGOR Uppgftsblad och bedömnngsmall Uggla Uppgftsblad och bedömnngsmall Mara Utvärderngsblankett Utvärderngen sffror år Utvärderngen sffror år 7 57 Brgta Allard Mmm Askeljung Per Måhl 0

2 1. Att tolka resultat 1.1 Provens syfte och utformnng Syftet med Stockholmsproven svenska är att ta reda på hur många elever det är år 3 respektve år 7 som har nått ett "mål att uppnå" eller en lägsta "kravnvå" vad gäller läsförmåga och skrvförmåga var för sg och tllsammans (=totalt). Vad gäller utformnngen av 2003 års prov kan följande sägas. De uppgfter och bedömnngsmallar, som defnerar en lägsta läsförmåga, är prncp desamma som 2002 års prov. Av statstken för 2002 års prov framgck att bedömaröverensstämmelsen för Skrvdelen nte blev så god (se rapport). Därför sågs de bedömnngsmallar som defnerar en lägsta skrvförmåga över. Revsonen har de som ansvarar för proven gjort utan tllgång tll den arbetsgrupp som prövade fram 2002 års prov. att ge den, som nte har satt sg n proven, en uppfattnng om de krav som provet defnerar bfogas två texter med Uppgftsblad och bedömnngsmallar: Uggla för år 3 (blaga 1) och Mara för år 7 (blaga 2). Uppgfterna genomförs så här. st ger läraren en nstrukton. Sedan delar läraren ut texten, tll exempel Uggla, som eleverna läser egen takt. När en elev har läst färdgt, får eleven Uppgftsbladet. Eleven skrver svar. Av bedömnngsmallen framgår vad ett svar ska nnehålla och hur det kan se ut för att bedömas som rätt. år 3 fnns 5 uppgfter som speglar förståelse och 3 uppgfter som speglar enkel sökläsnng. Läskravet är fastställt så att den som svarar rätt på 2 av de 5 förståelsenrktade uppgfterna, tll exempel har svarat rätt på de två första uppgfterna tll Uggla, har på läsdelarna. år 7 fnns 7 uppgfter. Läskravet är fastställt så att den som har svarat rätt på 3 uppgfter, har på läsdelarna. Utöver läsuppgfter nnehåller provet en skrvuppgft som eleverna år 3 skrver vd ett tllfälle och som eleverna år 7 skrver vd två tllfällen där det andra är avsatt för att rätta, ändra och skrva rent. Skrvuppgften bedöms två nvåer: nått målet eller nte nått målet. vardera år 3 respektve år 7 fnns en bedömnngsmall som beskrver vad som krävs llustrerat med elevexempel. 1.2 Resultat Stockholms stad som helhet Av statstken (se s. 14 och framåt) framgår hur många det är som har nått krav på läsdelarna och på skrvdelen var för sg och hur många det är som har nått en sammanvägd nvå (först och större stl). Sammanvägnngen är gjord så att den som har vardera läs- och skrvdelarna alltd har nått den sammanvägda. Tll det kommer ytterlgare en grupp. Det är elever som nte har på skrvdelen, men som har svarat rätt på flertalet läsuppgfter 1

3 mnst fyra år 3 och sex år 7. Det vll säga, sammanvägnngen är vktad tanke att elever som läser stablt har de förkunskaper som krävs för att gå vdare. De är nte heller behov av extra resurser för att utveckla en motsvarande skrvförmåga. Så här många av de eleverna år 3 och år 7 har nått det kunnande som proven defnerar på läsdelarna, på skrvdelen och totalt. Stockholms stad Läsdelarna Skrvdelen År 3 88% 77% 78% År 7 91% 74% 76% Något generalserat kan sffrorna tolkas så här. Tolv procent av eleverna år 3 kan nte läsa och skrva på det sätt som provet defnerar. Ytterlgare ca to procent kan läsa men nte skrva motsvarande. Tllsammans utgör dessa båda grupper de 22 procent som nte nått den sammanvägda. Samma resonemang för år 7. No procent av eleverna kan nte läsa och skrva på det sätt som provet defnerar. Ytterlgare ca femton procent kan läsa men nte skrva motsvarande. Tllsammans utgör dessa båda grupper de 24 procent som nte nått den sammanvägda. 1.3 Bortfall Utgångspunkten vd beräknngen av bortfall är elevunderlag hämtade ur Skolasystemet, det vll säga en statstk som anger hur många elever det är som går en vss skola. Det antal elever som lärarna har redovsat på respektve skola har summerats och sedan har skllnaden mellan Skolasystemets statstk och det antal elever som skolan har redovsat beräknats. Tll detta kommer elever för vlka det nte har gått att avgöra om de har nått eller nte nått den sammanvägda. Mer konkret nnebär det att en elev år 3 som fck 3 rätt på läsuppgfterna och som nte var med på skrvuppgften, är redovsad som bortfall. En elev som fck 4 rätt på läsuppgfterna och som nte var med på skrvuppgften är däremot nte redovsad som bortfall. Den eleven är nräknad "en elever som " både läsa, skrva och sammanvägt resultat. Samma prncp gäller år 7. Det vll säga, alla elever som har nått den sammanvägda är med statstken, oavsett om de har gjort alla delprov eller nte. I kolumnen " procent" anges bortfallet Hur dessa procentsffror är framräknade framgår av en tal. Ett exempel. Av en tal framgår att Akallaskolan enlgt elevunderlag hämtade ur Skolasystemet har av dem är redovsade. En av de redovsade har nte gått att bedöma. Alltså, skolans resultat är beräknat på 71 av 75 elever, det vll säga på 95 Det sammanlagda bortfallet är 4 av 75 elever, det vll säga 5 2

4 Stockholms stad, för stadsdelarna och för skolor med hundra elever eller fler ger procentsatserna en tämlgen korrekt bld av bortfallet. mndre skolor fnns en felkälla att elevunderlagen hämtade ur Skolasystemet anger någon/några elever för mycket. I skolor med färre än 50 elever, där en elev kan motsvara 2 procentenheter eller mer, kan den felkällan göra bortfallet flera procentenheter för stort. I mndre skolor ger tal en bättre bld av bortfallet. Bortfallet årets prov är totalt sett lka stort som 2002 års prov. Men det är mer slumpmässgt fördelat mellan stadsdelar. Det vll säga, man kan nte dra slutsatsen att bortfallet snedvrder resultaten så att skllnaderna mellan stadsdelar blr mndre än vad de är verklgheten. Däremot kan ett högt bortfall på en enskld skola snedvrda resultatet. Mndre kunnga elever kan vara överrepresenterade bland dem som nte har gjort provet. Av det skälet redovsas nte resultat för skolor med högre bortfall än 50%. I skolor där var femte elev (20%) eller fler nte ngår underlaget är resultatet ytterst osäkert. 1.4 Bedömaröverensstämmelse Av förra årets rapport framgck att lärare en och samma skola nte alltd var överens om bedömnngar, antngen så att lärarna nte hade bedömt elevernas skrvresultat på samma sätt eller så att vllkoren för genomförandet av läs- och skrvuppgfter hade sklt sg åt. I statstken för 2003 års prov fnns få sådana exempel. Men vssa resultat är svåra att tolka på annat sätt att än att lärare på olka skolor nte har bedömt elevernas skrvresultat på samma sätt eller att vllkoren för genomförandet av skrvuppgften har sklt sg åt. Så här kan resultaten för år 3 fyra skolor se ut. Skola Läsdelarna Skrvdelen A 93% 89% 91% B 94% 68% 79% C 67% 82% 58% D 70% 34% 27% Så här kan det se ut år 7. Skola Läsdelarna Skrvdelen A 86% 76% 73% B 91% 67% 71% C 92% 40% 50% D 85% 25% 33% Är de skllnader som redovsas "verklga"? Eller beror de på att lärare har tolkat anvsnngarna eller bedömnngsmallen för skrvuppgften olka? Att den senare 3

5 förklarngen lgger nära tll hands beror på att läsdelarna är mer robusta vad gäller bedömaröverensstämmelse och på att bedömnngsmallen för skrvuppgften, rätt tolkad, speglar både läs- och skrvförmåga. En elev som nte kan läsa, kan normalt nte heller skrva på det sätt som mallen defnerar. Hur är det då mellan stadsdelarna? Är de skllnaderna "verklga"? Så här kan resultaten för år 3 två stadsdelar se ut. Stadsdel Läsdelarna Skrvdelen A 84% 76% 75% B 83% 63% 65% Så här kan det se ut fyra stadsdelar år 7. Stadsdel Läsdelarna Skrvdelen A 88% 82% 79% B 91% 74% 76% C 78% 67% 61% D 87% 53% 57% Att en jämförelse baserad enbart på läsdelarna bland ger en annan bld av skllnaderna mellan stadsdelar och skolor är besvärande eftersom mycket talar för att den jämförelsen är mer rättvsande. Därför baseras det följande jämförelser mellan stadsdelar och skolor på läsdelarna enbart. 1.5 Resultat stadsdelar och skolor Sammanlagt elever 779 år 3 och 484 år 7 kan nte läsa på det sätt provet defnerar. Om man förutsätter att bortfallet är slumpmässgt, skulle ytterlgare ca 40 3 och ca nte kunna läsa på det sätt som provet defnerar. Det vll säga sammanlagt ca elever ca 800 år 3 och ca kan nte läsa på det sätt provet defnerar. Dessa elever är ojämnt fördelade mellan stadsdelarna. I vssa stadsdelar har 3-6 procent nte. Det vll säga, en normalstor undervsnngsgrupp fnns 1 eller 2 elever som nte kan läsa. I andra stadsdelar är det ca 15 procent som nte har. Det vll säga, en normaltstor undervsnngsgrupp är det dubbelt så många 4 elever som nte kan läsa. I en stadsdel har ca var tredje elev nte på läsdelarna. Det vll säga, en normalstor grupp är det ytterlgare dubbelt så många 8 elever som nte kan läsa. Vad gäller resultat ensklda skolor kan följande sägas. Enlgt de utprövnngar som föregått provet krävs att ca 50 elever har genomfört proven nnan en skolas procentsatser stablseras. Det vll säga skolor med elever, bör varje procentsats förses med ett ntervall plus 4

6 eller mnus 3 procentenheter och skolor med elever kan en vss procentsats bero på rena tllfällgheter. I skolor där bortfallet är % kan procentsatserna vara mssvsande. Orsaken är att mndre kunnga elever tll exempel elever som sällan är skolan eller elever som lärare vet nte skulle klara proven kan vara överrepresenterade bland dem som nte har genomfört proven. skolor där bortfallet är %, där varannan elev eller fler nte är redovsad, offentlggörs ngen statstk. Underlaget är nte representatvt. Precs som för stadsdelar är elever som nte kan läsa på det sätt provet defnerar ojämnt fördelade mellan skolor. I några skolor har alla. I andra har 3-6 procent nte. I ytterlgare andra har ca 15 procent nte. I några skolor har var tredje elev nte. Procentsatserna kan nte tolkas termer av att en skola är bättre eller sämre än en annan. Vd sådana jämförelser måste hänsyn tas tll elevernas bakgrund. 1.6 Resultat frskolor frskolor är t frvllgt. Hur många och vlka som eventuellt nte har deltagt är nte känt. Statstken är baserad på 886 redovsade 3 och 561 redovsade 7. Så här blev resultaten. Frskolor totalt Läsdelarna Skrvdelen År 3 89% 73% 76% År 7 91% 78% 79% jämförelsens skull anges gen motsvarande sffror för Stockholms stad. Stockholms stad Läsdelarna Skrvdelen År 3 88% 77% 78% År 7 91% 74% 76% Precs som 2002 års prov, är skllnader resultat mellan kommunala skolor och frskolor små. Att skllnaderna dessutom är än mndre för läsdelarna antyder att det nte fnns några "verklga" skllnader. De få procenten upp eller ner för skrvdelen och för resultatet totalt, kan bero på att olka skolor har tolkat bedömnngsmallen olka. Det vll säga, av statstken kan man nte dra slutsatsen att frskolor är mer eller mndre kunnga än kommunala skolor. Vad gäller resultaten de ensklda frskolorna kan följande sägas. Precs som för de kommunala skolorna varerar kunskapsstandarden mellan skolor. Det fnns frskolor där alla kan läsa på det sätt som provet defnerar. I andra har 3-6 procent 5

7 nte. I ytterlgare andra kan det vara ca 15 procent som nte har nått. I några har var tredje elev nte. Det vll säga sprdnngen mellan ensklda frskolor är lka stor som mellan ensklda kommunala skolor. 1.7 Varför har färre på 2003 års prov? år 3 ser resultaten på 2002 års prov och på 2003 års prov ut så här. År 3 Läsdelarna Skrvdelen 2002 års prov 93% 77% 85% 2003 års prov 88% 77% 78% Det vll säga, 2003 års prov nådde sju procent färre den sammanvägda. Fem procent färre nådde på läsdelarna. På skrvdelen var resultatet detsamma. Av sffrorna kan man dra två slutsatser. 1. På 2002 års prov fck fler mnst två rätt på läsdelarna. 2. På 2002 års prov fck fler mnst fyra rätt på läsdelarna och nådde totalt utan att ha på skrvdelen. Tänkbara förklarngar tll att färre fck mnst två eller fyra rätt på läsdelarna 2003 års prov är: 2. Den berättande texten 2003 års prov var något svårare. 3. Bortfallet 2003 års prov blev mer slumpmässgt. Tll exempel så sjönk bortfallet den stadsdel som har störst andel som nte på läsdelarna från 37% tll 25%. 4. Instruktonerna tll 2003 års prov har följts bättre. Tll exempel så har lärare redovsat fler cke läskunnga elever som nte har gjort provet alls eller som nte har följt angven processtandard. år 7 ser resultaten på 2002 års prov och på 2003 års prov ut så här. År 7 Läsdelarna Skrvdelen 2002 års prov för år 7 94% 79% 84% 2003 års prov för år 7 91% 74% 76% Det vll säga, 2003 års prov nådde åtta procent färre den sammanvägda. På läsdelarna nådde tre procent färre. På skrvdelen nådde fem procent färre. Av sffrorna kan man dra tre slutsatser. 1. På 2002 års prov fck fler mnst tre rätt på läsdelarna. 6

8 2. På 2002 års prov fck fler mnst sex rätt på läsdelarna och nådde totalt utan att ha på skrvdelen. 3. På 2002 års prov nådde fler på skrvdelen. Tänkbara förklarngar tll att färre fck mnst 3 eller 6 rätt på läsdelarna 2003 års prov är: års prov nnehöll färre läsuppgfter totalt, sju stället för no. Någon motsvarghet tll den enklaste uppgften tll den enklaste texten 2002 års prov fanns nte. 6. Bortfallet 2003 års prov blev mer slumpmässgt. Tll exempel så sjönk bortfallet den stadsdel som har störst andel som nte på läsdelarna från 43% tll 10% medan bortfallet en annan stadsdel med hög andel som ökade från 8% tll 21%. Tänkbara förklarngar tll att färre nådde på skrvdelen är lägre 2003 års prov är: 1. Den nvå som bedömnngsmallen defnerade var något högre. 2. Bedömnngsmallen var tydlgare. 3. Bedömnngsmallen eller anvsnngarna följdes bättre. I statstken över 2003 års prov fnns få exempel där lärare på en och samma skola antngen har tolkat bedömnngsmallen olka eller genomfört skrvuppgften under olka processtandard. Sammanfattnngsvs kan sägas. 1. Den verklga kunskapsstandarden två så stora populatoner som elever år 3 och kan nte förändras särsklt mycket på så relatvt kort td som ett år. 2. Det kan vara så att 2003 års prov blev något svårare. Orsakerna tll det lägre resultatet skulle då vara att (1) någon eller några läsuppgfter blev svårare och (2) skrvkravet för år 7 blev något högre ställt. 3. Det kan vara så att 2003 års prov speglar verklgheten bättre än vad 2002 års gjorde. Orsakerna tll det lägre resultatet skulle då vara att (1) bortfallet blev mer slumpmässgt, (2) att nstruktoner och bedömnngsmallar följdes bättre och (3) att bedömaröverensstämmelsen för skrvuppgften blev något bättre. 1.8 Utvärderng vad anser lärarna? På en utvärderngsblankett kan lärare ge synpunkter på de nvåer som provet defnerar, på texternas svårghetsgrader, på uppgfter och bedömnngsmallar (se blaga 3). 7

9 Av elevunderlagen hämtade ur Skolasystemet framgår hur många elever det är som går en vss skola. Men det framgår nte alltd hur dessa elever är uppdelade klasser/grupper. En och samma lärare kan också genomföra provet flera klasser/grupper. Det vll säga, v vet nte exakt hur många lärare det är som har genomfört provet. V vet att 285 lärare år 3 och 142 lärare år 7 har skckat n utvärderngsblanketten. En grov uppskattnng är att ca 25 procent av lärarna år 3 och ca 40 procent av lärarna år 7 nte har skckat n utvärderngsblanketten. Att det är fler år 7 hänger samman med att bortfallet bland 7 är högre. De lärare som nte har skckat n elevresultat, har nte heller skckat n utvärderngsblanketten. De flesta som har skckat n blanketten har besvarat alla frågor med fasta alternatv men några har avstått från att svara på vssa frågor. Det vll säga, det fnns nte 285 svar utan på en och samma fråga år 3. Det fnns nte 142 svar utan på en och samma fråga år 7. I det följande redovsas och kommenteras den procentuella fördelnngen på några frågor med fasta svarsalternatv. Hur svarsfrekvenserna ser ut tal, framgår av blaga 4 och 5. Vad gäller de nvåer som provet defnerar år 3 fördelar sg lärarnas svar så här. År 3 Lagom låg hög Krav 85% 4% 11% Krav Läsa 84% 11% 5% Krav Skrva 79% 0% 21% Det vll säga, 85% tycker att den sammanvägda är lagom högt ställd. 15% tycker nte det. 4% tycker att den är för lågt ställd och 11% att den är för högt ställd. Ungefär detsamma gäller läsdelarna. 84% tycker att är lagom. 11% tycker att den är för lågt ställd och 5% att den är för högt ställd. När det gäller skrvdelen tycker 79% att är lagom. Ingen tycker att den är för lågt ställd och 21% tycker att den är för högt ställd. Sffrorna kan kommenteras så här. 3. Nvån på läsdelarna är nte för högt ställd. Den är lagom eller något för lågt ställd. Att döma av den statstk över andel elever som nått punkt 15 läsutvecklngsschema olka skolor, defnerar Stockholmsprovets läsdelar en något lägre nvå än punkt 15 läsutvecklngsschemat. 4. Utvärderngen llustrerar den spännvdd som fnns. Av de kommentarer lärare ger framgår att lärare har olka uppfattnng om det pedagogska värdet av bedömnngar. Några ser postvt på Stockholmsprovet. De tycker att utvärderngsbara mål, kunskapskontroller och gensvar, medverkar tll elevernas kunskapsutvecklng. Andra tycker nte det. 5% tycker att en nvå, som är lägre än punkt 15 läsutvecklngsschemat är för högt ställd. 8

10 5. Nvån totalt är nte för lågt ställd. Att de optmala sffrorna med hänsyn tll den spännvdd som fnns trolgen ser ut så här 85% lagom, 7,5% för låg och 7,5% för hög och att 91% har angett att resultaten stämmer med lärarens egen bedömnng av elevernas läs- och skrvförmåga talar för att den lgger nära lagom. 6. Att lärare som tycker att nvåerna är lågt ställda, oftare arbetar vssa stadsdelar Hässelby-Vällngby, Bromma, Mara Gamla stan och Enskede- Årsta medan lärare som tycker att nvåerna är för högt ställda oftare arbetar andra stadsdelar Rnkeby, Skarpnäck, Farsta och Älvsjö llustrerar en tänkbar orsak tll spännvdden. Lärare har en tendens att anpassa sna krav så att den som oftare möter kunngare elever oftare ställer högre krav. 7. Nvån på skrvdelen är något för högt ställd. V som ansvarar för provet är medvetna om det. Det är bland annat därför som jämförelser mellan stadsdelar och skolor baseras på läsdelarna. Varför har v då nte sänkt? Problemet ser ut så här. I kursplanen står att slutet av femte skolåret ska "kunna producera texter" och "kunna tllämpa de vanlgaste reglerna för skrftspråket". En elev som nte kan läsa, kan producera ett talspråksbaserat skrvflöde, det vll säga en text. Men eleven kan nte tllämpa reglerna för skrftspråket. att kunna tllämpa regler för skrftspråket, måste man kunna läsa och ha läst en del. Den bedömnngsmall som nu gäller år 3, anger att en text som ska bedömas ha, ska nnehålla kännetecken som är specfka för skrftspråket. Ett talspråksbaserat skrvflöde har nte. Men kan man nte sänka och göra en mall där även talspråksbaserade skrvflöden bedöms ha? Nej! hur anger man då vad som skljer en text som har från en som nte har det? Ska det vara textens längd? En lång text är nte alltd bra. En sådan mall nnebär praktken att lärare gör subjektva bedömnngar utfrån egna ntutva nvåer. Den mallen garanterar ngen lkvärdghet. Vad är alternatvet? Jo, det är det nte fnns någon gemensam kravnvå för skrvförmåga år 3. Istället fnns en gemensam nvå för år 4 eller år 5. Av utvärderngarna framgår att 85% av lärarna tycker att skrvuppgften är Okej och att 86% tycker att bedömnngsmallen tll skrvuppgften är okej. Det vll säga, uppgften och mallen tll uppgften är ett mndre problem än. Vad hade hänt om den nvå som nu har defnerats för år 3, skulle gällt för år 4? Hade då lärarnas uppfattnngar legat närmare 85% lagom, 7,5% för låg och 7,5% för hög? Vad gäller de nvåer som provet defnerar år 7 fördelar sg lärarnas svar så här. År 7 Lagom låg hög Krav 70% 13% 17% 9

11 Krav Läsa 52% 48% 0% Krav Skrva 72% 4% 24% Det vll säga, 70% tycker att den sammanvägda är lagom högt ställd. 30% tycker nte det. 13% tycker att den är för lågt ställd och 17% att den är för högt ställd. När det gäller läsdelen tycker 52% att är lagom och 48% att den är för lågt ställd. Ingen tycker att den är för högt ställd. När det gäller skrvdelen tycker 72% att är lagom. 4% tycker att den är för lågt ställd och 24% att den är för högt ställd. Sffrorna kan kommenteras så här. 8. Nvån på läsdelarna är för lågt ställd. 9. Utvärderngen llustrerar den spännvdd som fnns. Av de kommentarer lärare har gett framgår att lärare har olka uppfattnng om det pedagogska värdet av bedömnngar. Några ser postvt på Stockholmsprovet. De tycker att utvärderngsbara mål, kunskapskontroller och gensvar, medverkar tll elevernas kunskapsutvecklng. Andra tycker nte det. 10. Nvån totalt är nte för lågt ställd. Att 13% tycker att den är för lågt ställd och 17% att den är för högt ställd och att 86% har angett att resultaten stämmer med lärarens egen bedömnng av elevernas läs- och skrvförmåga talar för att den lgger nära lagom. 11. Att lärare som tycker att nvåerna är lågt ställda, oftare arbetar vssa stadsdelar Bromma, Kungsholmen och Mara Gamla stan medan lärare som tycker att nvåerna är för högt ställda oftare arbetar andra stadsdelar Skarpnäck, Älvsjö och Lljeholmen llustrerar en tänkbar orsak tll spännvdden. Lärare har en tendens att anpassa sna krav tll eleverna så att den som oftare möter kunngare elever oftare ställer högre krav. 12. Nvån på skrvdelen är trolgen för högt ställd. Osäkerheten är stor. Som framgått av statstken har lärare på olka skolor bland tolkat mallen olka. Bortfallet är stort. Att 87% av lärarna tyckte att skrvuppgften var okej och att 82% tyckte att bedömnngsmallen var okej antyder att uppgften och mallen är ett mndre problem än. På utvärderngsblanketten kan lärare ge synpunkter på läsdelarna: på texternas svårghetsgrader, på uppgfter och bedömnngsmallar. Nedan återges och kommenteras de fall där fler än 15% har markerat alternatven väl svår för en text eller mndre bra för en uppgft eller en bedömnngsmall. Så här ser det ut år 3. År 3 texter Lagom Väl svår Evert 62% 38% År 3 uppgfter Okej Mndre bra Uppgft 1 på Evert 69% 31% 10

12 Uppgft 2 på Evert 64% 36% Uppgft 2 på Uggla 75% 25% Det vll säga, 38% tyckte att texten Evert var väl svår. 31% tyckte att uppgft 1 på Evert var mndre bra. 36% tyckte att uppgft 2 på Evert var mndre bra. 25% tyckte att uppgft 2 på Uggla var mndre bra. Av kommentarerna framgår en del motv tll att Evert var väl svår och tll att de angvna uppgfterna var mndre bra. Texten har uppfattats som lång och gammaldags. Den nnehöll svåra ord, tll exempel lasarett. Den motsvarar snarare punkt 18a än punkt 15 läsutvecklngsschema. Uppgft 1 på Evert har uppfattats som svår att förstå. I uppgft 2 har ordet reagera uppfattats som för svårt. Att uppgft 2 på Uggla var mndre bra, motveras med att eleven förväntas ange två saker. Lärarnas synpunkter på läsdelarna kan kommenteras så här. 13. Utvärderngen llustrerar att det fnns en spännvdd. De synpunkter som framförs på texten och uppgfterna, bekräftar det. Lärare har olka uppfattnng om vlka texter 3 ska kunna läsa och på vlket sätt de ska kunna läsa. En del tycker att Evert är en bra text, därför att den är längre och därför att uppgfterna prövar förståelse. Andra tycker nte det. 14. Av utvärderngen framgår att lärare har olka uppfattnng om vad punkt 15 läsutvecklngsschemat nnebär. 15. I kursplanen står att eleven "skall kunna läsa med flyt / / och tyst". Av nstruktonen tll läsdelarna framgår att eleven ska läsa tyst och på egen hand. En del lärare tycker att det är ett högt ställt krav. De vll hjälpa eleverna. En frtt återgven kommentar som llustrerar problemet lyder: "Elev nummer 10 mn klass har nått målet läsa. Eleven har haft vss handlednng. Någon har läst för honom men han har sedan gett svaren själv. Om elev nummer 10 kan läsa, vad menar då läraren med att kunna läsa? Det vll säga, lärare har nte bara olka uppfattnng om texter, uppgfter och om den nvå som läsdelarna defnerar. De har också olka uppfattnng om vad det nnebär att kunna läsa och de tolkar kursplanens mål olka % har angett att mallen tll Uppgft 1 på Evert var Okej, 95% att mallen tll Uppgft 2 på Evert var Okej och 94% att mallen tll Uppgft 2 på Uggla var Okej. Det vll säga, att en lärare har markerat en uppgft som mndre bra, är nte detsamma som att det var svårt att följa anvsnngarna för hur elevernas svar skulle bedömas. Så här ser det ut år 7. År 7 texter Lagom Väl svår Köttätande växter 67% 33% 11

13 År 7 uppgfter Okej Mndre bra Uppgft 1 på Köttätande växter 70% 30% Mall tll Uppgft1, Köttätande växter 78% 22% Det vll säga, 33% tyckte att texten Köttätande växter var väl svår. 30% tyckte att uppgft 1 på Köttätande växter var mndre bra. 22% tyckte att bedömnngsmallen tll uppgft 1 på Köttätande växter var mndre bra. Att texten Köttätande växter är väl svår motveras nte närmare. Någon har konstaterat att den är för svår för år 7. Någon har angett att populärvetenskaplg sakprosa, som skljer sg från läromedlens, nte är lämplg. Vad gäller uppgft 1 och mallen tll uppgft 1 anges att uppgften var svår, att kunnga elever svarade fel, att mallen var sträng, att uppgften nbjöd tll att skrva av texten och att vssa svar därför blev svårbedömda. Lärarnas synpunkter på läsdelarna kan kommenteras så här. 17. Utvärderngen llustrerar att det fnns en spännvdd. Några tycker att det är bra att det fnns en sakprosatext som Köttätande växter, som är svårare. Några tycker att de andra två texterna är väl lätta. Några tycker att Köttätande växter, är för svår för % tyckte att på läsdelarna var för lågt ställd. 33% tyckte att Köttätande växter var väl svår. Låt säga att man tllmötesgck de lärare som tyckte att Köttätande växter var väl svår och ersatte den med en enklare text med enklare uppgfter. Hur många kommer då att tycka att på läsdelarna är lagom högt ställd? Färre än hälften? Resonemanget llustrerar att vlken nvå man än skulle defnera på läsdelarna kommer mnst en tredjedel av lärarna år 7 att tycka att den är för hög eller för låg. I ljuset av det är utfallet totalt 70% lagom, 13% för låg och 17% för hög, kanske så nära lagom man kan komma. 19. En del lärare tycker att elever som läser svenska som andraspråk nte ska göra provet. Ibland motveras det med att på läsdelarna är för högt ställd. Det vll säga, man vll nte att krav och bedömnngar ska vara personneutrala utan de ska varera med vlka modersmål elever har och vara lägre för elever som läser svenska som andraspråk. Ibland motveras det med att elever som läser svenska som andraspråk mssgynnas av proven. Det vll säga, man menar att fler kan läsa på det sätt som krävs men det framgår nte av deras resultat på just det här provet. V som har tagt del av dessa synpunkter, är nte klara över hur de ska tolkas. Menar lärare som vll ha ett särsklt prov svenska som andraspråk att elever som nte når på läsdelarna år 7 en nvå som 48% tycker är för lågt ställd kan läsa tllräcklgt bra? Eller menar de att elever med brstande läsförmåga som läser svenska som andraspråk nte behöver uppmärksammas? Hade de sagt det om resultaten från stockholmsproven nte var offentlga? 12

14 1.9 Slutord Arbetet med stockholmsproven svenska har vart ntressant och v har lärt oss mycket under de tre år som det har pågått. Att proven successvt har blvt något bättre framgår om man jämför det tämlgen msslyckade försök som gjordes våren 2001 med 2003 års prov. V vll tacka de lärare som ett och ett halvt års td medverkade den arbetsgrupp som lade grunden tll provens utformnng. Deras sakkunnande och erfarenhetsbaserade ntuton gjorde att provet blev bättre anpassat tll lärares praxs. V vll också tacka de lärare som utvärderngar gett oss konstruktva synpunkter framför allt på bedömnngsmallen tll skrvuppgften års skrvuppgft var ett "test av testet". Arbetet med en tydlgare mallen har stått fokus under det senaste årets revson. Som framgått har v av 2003 års prov också dragt en för oss ny slutsats, att år 3 är för tdgt för den typ av kvaltatv bedömnng av elevernas skrvförmåga utfrån en gemensam standard som provet anger. V vll också tacka Utbldnngsförvaltnngen. Att förvaltnngen tog ansvar för tryck, dstrbuton och nsamlng av resultat- och utvärderngsblanketter på 2003 års prov underlättade väsentlgt vårt arbete. Det är svårt att ge alla det läs- och skrvkunnande som krävs för ett aktvt medborgarskap. Det är svårt att ge alla elever det kunnande som krävs för att klara gymnaset och få ett fullständgt slutbetyg. Som v ser det, måste man kartlägga förekomsten av elever som rskerar att nte nå det kunnandet. Att göra poltker och föräldrar medvetna om de faktska kunskapsskllnader, som tll exempel ett segregerat boende ger upphov tll, är en förutsättnng. Att göra läraren och eleven själv medveten om vad eleven kan, respektve nte kan är en förutsättnng. Som v ser det, kan ett bedömnngsnstrument som stockholmsproven, rätt använt, på skt medverka tll att skolan lyckas bättre med de mndre kunnga eleverna. 13

15 2.1 Statstk Stockholm stad och stadsdelar Resultat Stockholms stad och respektve stadsdel 3 som nått 3 som ej nått 7 som nått 7 som ej nått Stockholms stad 78% 22% 8% 76% 24% 19% Resultat Läsdelarna 88% 12% 91% 9% Resultat Skrvdelen 77% 23% 74% 26% Ksta sd 75% 25% 3% 57% 43% 22% Resultat Läsdelarna 84% 16% 87% 13% Resultat Skrvdelen 76% 24% 53% 47% Rnkeby sd 54% 46% 25% 41% 59% 10% Resultat Läsdelarna 67% 33% 68% 32% Resultat Skrvdelen 63% 37% 38% 62% Spånga-Tensta sd 65% 35% 4% 67% 33% 8% Resultat Läsdelarna 83% 17% 87% 13% Resultat Skrvdelen 63% 37% 63% 37% Hässelby-Vällngby 84% 16% 10% 76% 24% 9% Resultat Läsdelarna 90% 10% 91% 9% Resultat Skrvdelen 83% 17% 74% 26% Bromma sd 86% 14% 9% 87% 13% 23% Resultat Läsdelarna 92% 8% 97% 3% Resultat Skrvdelen 83% 17% 84% 16% Kungsholmen sd 87% 13% 2% 79% 21% 2% Resultat Läsdelarna 95% 5% 93% 7% Resultat Skrvdelen 82% 18% 74% 26% Norrmalm sd 86% 14% 12% 88% 12% 9% Resultat Läsdelarna 94% 6% 96% 4% Resultat Skrvdelen 85% 15% 86% 14% Östermalm sd 89% 11% 4% 85% 15% 21% Resultat Läsdelarna 95% 5% 94% 6% Resultat Skrvdelen 88% 12% 84% 16% 14

16 Resultat Stockholms stad och respektve stadsdel 3 som nått 3 som ej nått 7 som nått 7 som ej nått Mara Gamla stan 84% 16% 2% 85% 15% 26% Resultat Läsdelarna 92% 8% 95% 5% Resultat Skrvdelen 84% 16% 84% 16% Katarna Sofa sd 78% 22% 21% 85% 15% 33% Resultat Läsdelarna 88% 12% 93% 7% Resultat Skrvdelen 77% 23% 87% 13% Enskede-Årsta sd 77% 23% 3% 80% 20% 5% Resultat Läsdelarna 87% 13% 91% 9% Resultat Skrvdelen 78% 22% 78% 22% Skarpnäck sd 71% 29% 16% 74% 26% 15% Resultat Läsdelarna 86% 14% 92% 8% Resultat Skrvdelen 68% 32% 69% 31% Farsta sd 71% 29% 11% 69% 31% 20% Resultat Läsdelarna 84% 16% 89% 11% Resultat Skrvdelen 71% 29% 67% 33% Vantör sd 67% 33% 5% 61% 39% 37% Resultat Läsdelarna 81% 19% 78% 22% Resultat Skrvdelen 68% 32% 67% 33% Älvsjö sd 80% 20% 8% 79% 21% 45% Resultat Läsdelarna 88% 12% 88% 12% Resultat Skrvdelen 79% 21% 82% 18% Lljeholmen sd 72% 28% 16% 68% 32% 11% Resultat Läsdelarna 84% 16% 92% 8% Resultat Skrvdelen 80% 20% 61% 39% Hägersten sd 89% 11% 14% 92% 8% 27% Resultat Läsdelarna 93% 7% 96% 4% Resultat Skrvdelen 81% 19% 90% 10% Skärholmen sd 67% 33% 11% 66% 34% 26% Resultat Läsdelarna 79% 21% 85% 15% Resultat Skrvdelen 72% 28% 66% 34% 15

17 2.2 Statstk Skolor Stockholm stad Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Ksta stadsdel Akallaskolan 73% 27% 5% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 76% 24% Dalhagsskolan 88% 12% 2% Resultat Läsdelarna 90% 10% Resultat Skrvdelen 95% 5% Husbygårdskolan 79% 21% 12% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 70% 30% Husbyskolan 79% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen Igelbäcksskolan 72% 28% 0% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 65% 35% Kvarnbackaskolan 61% 39% 2% Resultat Läsdelarna 71% 29% Resultat Skrvdelen 73% 27% Oxhagsskolan 84% 16% 3% Resultat Läsdelarna 90% 10% Resultat Skrvdelen 90% 10% Stenhagsskolan 73% 27% 0% Resultat Läsdelarna 76% 24% Resultat Skrvdelen 69% 31% Ärvngeskolan 50% 50% 3% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 40% 60% 16

18 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Rnkeby stadsdel Askebyskolan 53% 47% 21% Resultat Läsdelarna 73% 27% 7 som nått 7 som ej Resultat Skrvdelen 44% 56% Bredbyskolan 63% 37% 7% 19% 81% 16% Resultat Läsdelarna 65% 35% 44% 56% Resultat Skrvdelen 75% 25% 3% 97% Knutbyskolan 51% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen Kvarnbyskolan 58% 42% 22% Resultat Läsdelarna 67% 33% Resultat Skrvdelen 82% 18% Rnkebyskolan 46% 54% 9% Resultat Läsdelarna 74% 26% Resultat Skrvdelen 47% 53% Spånga-Tensta stadsdel Bromstensskolan 70% 30% 3% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 74% 26% Bussenhusskolan 54% 46% 15% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 43% 57% Elnsborgsskolan 27% 73% 6% Resultat Läsdelarna 70% 30% Resultat Skrvdelen 34% 66% Enbacksskolan 37% 63% 0% Resultat Läsdelarna 57% 43% Resultat Skrvdelen 41% 59% 17

19 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Gullngeskolan 56% 44% 4% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 47% 53% Hjulstaskolan 44% 56% 21% Resultat Läsdelarna 71% 29% Resultat Skrvdelen 39% 61% Hyllngeskolan 57% 43% 14% Resultat Läsdelarna 69% 31% Resultat Skrvdelen 62% 38% Kämpngeskolan 33% 68% 2% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 25% 75% Solhemsskolan 87% 13% 1% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 82% 18% Spånga gy, grund 86% 14% 5% Resultat Läsdelarna 95% 5% Resultat Skrvdelen 82% 18% Sundbyskolan 88% 12% 0% 76% 24% 2% Resultat Läsdelarna 96% 4% 93% 7% Resultat Skrvdelen 83% 17% 73% 27% Hässelby-Vällngby Backluraskolan 62% 38% 2% Resultat Läsdelarna 81% 19% Resultat Skrvdelen 68% 32% Björnbodaskolan 84% 16% 0% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 83% 17% 18

20 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Grmstaskolan 85% 15% 2% 100% Resultat Läsdelarna 90% 10% Resultat Skrvdelen 68% 32% Hässelbygård 78% 22% 0% 70% 30% 6% Resultat Läsdelarna 88% 13% 86% 14% Resultat Skrvdelen 81% 19% 70% 30% Hässelby Vllastad 97% 3% 0% 67% 33% 7% Resultat Läsdelarna 99% 1% 95% 5% Resultat Skrvdelen 93% 7% 61% 39% Lovselundsskolan 96% 4% 24% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 93% 7% Maltesholmsskolan 77% 23% 0% Resultat Läsdelarna 79% 21% Resultat Skrvdelen 81% 19% Nälstaskolan 90% 10% 0% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 90% 10% Smedshagsskolan 68% 32% 12% 81% 19% 0% Resultat Läsdelarna 84% 16% 93% 7% Resultat Skrvdelen 68% 32% 81% 19% Sörgårdsskolan 81% 19% 0% Resultat Läsdelarna 89% 11% Resultat Skrvdelen 79% 21% Trollbodaskolan 88% 12% 1% 71% 29% 3% Resultat Läsdelarna 94% 6% 91% 9% Resultat Skrvdelen 85% 15% 67% 33% 19

21 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Vnstagårdsskolan 85% 15% 9% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 85% 15% Vnstaskolan 91% 9% 0% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 83% 17% Vällngbyskolan 81% 19% 0% 81% 19% 5% Resultat Läsdelarna 82% 18% 91% 9% Resultat Skrvdelen 86% 14% 82% 18% Bromma stadsdel Abrahamsberg 84% 16% 2% 98% 2% 0% Resultat Läsdelarna 91% 9% 99% 1% Resultat Skrvdelen 84% 16% 99% 1% Alvksskolan 89% 11% 1% 80% 20% 9% Resultat Läsdelarna 95% 5% 96% 4% Resultat Skrvdelen 90% 10% 77% 23% Blackebergsskolan 59% 41% 8% Resultat Läsdelarna 76% 24% Resultat Skrvdelen 62% 38% Höglandsskolan 93% 7% 2% 100% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 84% 16% Nockebyhov skola 100% 0% 0% Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 100% 0% Norra Ängby 89% 11% 6% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 82% 18% 20

22 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Nya Elementar 88% 13% 0% 68% Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 88% 13% Olovslunds skola 76% 24% 22% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 70% 30% Smedslättsskolan 96% 4% 2% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 88% 12% Södra Ängby skola 77% 23% 6% 79% 21% 24% Resultat Läsdelarna 85% 15% 94% 6% Resultat Skrvdelen 79% 21% 75% 25% Söderbergaskolan 82% 18% 7% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 79% 21% Ulvsundaskolan 70% 30% 0% Resultat Läsdelarna 90% 10% Resultat Skrvdelen 75% 25% Ålstensskolan 97% 3% 27% Resultat Läsdelarna 99% 1% Resultat Skrvdelen 94% 6% Äppelvksskolan 86% 14% 1% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 79% 21% Kungsholmen stadsdel Eraskolan 87% 13% 2% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 76% 24% 21

23 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Essngeskolan 76% 24% 0% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 86% 14% Frdhemsskolan 95% 5% 0% Resultat Läsdelarna 99% 1% Resultat Skrvdelen 96% 4% Klastorpsskolan 87% 13% 18% Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 65% 35% Kullskolan 73% 27% 0% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 69% 31% Rålambshovsskolan 78% 22% 1% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 74% 26% Stadshagsskolan 82% 18% 4% Resultat Läsdelarna 97% 3% Resultat Skrvdelen 74% 26% Norrmalm stadsdel Adolf Fredrk 94% 6% 3% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 94% 6% Gustav Vasa skola 95% 5% 7% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 95% 5% Johannes skola 89% 11% 29% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 91% 9% 22

24 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Karlbergsskolan 80% 20% 2% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 78% 22% Llla Ad Fredrk 89% 11% 2% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 85% 15% Matteusskolan 94% 6% 18% Resultat Läsdelarna 97% 3% Resultat Skrvdelen 94% 6% Mmer 68% 32% 6% Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 70% 30% Rödabergsskolan 85% 15% 28% 79% 21% 10% Resultat Läsdelarna 94% 6% 91% 9% Resultat Skrvdelen 88% 12% 73% 27% Vasa Real 82% 18% 8% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 76% 24% Östermalm stadsdel Engelbrektsskolan 82% 18% 5% 84% 16% 5% Resultat Läsdelarna 91% 9% 94% 6% Resultat Skrvdelen 78% 22% 82% 18% Gärdeskolan 84% 16% 0% 86% 14% 31% Resultat Läsdelarna 100% 0% 94% 6% Resultat Skrvdelen 80% 20% 85% 15% Hedvg Eleonora 97% 3% 5% Resultat Läsdelarna 97% 3% Resultat Skrvdelen 100% 0% 23

25 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Hjorthagens skola 94% 6% 5% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 94% 6% Olaus Petr skola 90% 10% 4% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 94% 6% Östermalmsskolan 89% 11% 4% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 89% 11% Mara-Gamla Stan stadsdel Björngårdsskolan 88% 12% 3% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 90% 10% Erksdalskolan 87% 13% 0% 86% 14% 19% Resultat Läsdelarna 95% 5% 95% 5% Resultat Skrvdelen 87% 13% 83% 17% Högaldsskolan 83% 17% 8% 78% 22% 23% Resultat Läsdelarna 90% 10% 94% 6% Resultat Skrvdelen 81% 19% 75% 25% Maraskolan 67% 33% 3% 65% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 64% 36% Storkyrkoskolan 93% 7% 0% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 100% 0% Södermalmsskolan 91% 9% 0% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 90% 10% 24

26 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Åsö Grundskola 92% 8% 17% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 92% 8% Katarna-Sofa stadsdel Katarna Norra sk 84% 91% 9% 0% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 91% 9% Katarna Södra sk 72% 27% 3% Resultat Läsdelarna 82% 18% Resultat Skrvdelen 74% 24% Sofa skola 80% 20% 5% 80% 20% 46% Resultat Läsdelarna 88% 12% 89% 11% Resultat Skrvdelen 82% 18% 85% 15% Tullgårdsskolan 82% 18% 3% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 74% 26% Enskede-Årsta stadsdel Enskedefältets sk 86% 14% 0% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 89% 11% Enskedeskolan 74% 26% 0% 94% 6% 4% Resultat Läsdelarna 84% 16% 98% 2% Resultat Skrvdelen 81% 19% 91% 9% Nytorpsskolan 48% 52% 9% 60% 40% 16% Resultat Läsdelarna 60% 40% 88% 12% Resultat Skrvdelen 62% 38% 52% 48% Skanskvarnsskolan 83% 17% 9% 25% 75% 0% Resultat Läsdelarna 93% 7% 63% 37% Resultat Skrvdelen 83% 17% 13% 87% 25

27 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Sturebyskolan 86% 14% 0% 90% 10% 11% Resultat Läsdelarna 92% 8% 92% 8% Resultat Skrvdelen 84% 16% 86% 14% Årstaskolan 79% 21% 5% 69% 31% 1% Resultat Läsdelarna 94% 6% 86% 14% Resultat Skrvdelen 68% 32% 73% 27% Östbergaskolan 67% 33% 5% Resultat Läsdelarna 75% 25% Resultat Skrvdelen 64% 36% Skarpnäck stadsdel Bagarmossens sk 43% 57% 39% 74% 26% 25% Resultat Läsdelarna 76% 24% 92% 8% Resultat Skrvdelen 39% 61% 75% 25% Bergholmsskolan 71% 29% 17% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 69% 31% Björkhagens skola 73% 27% 2% 78% 22% 4% Resultat Läsdelarna 93% 7% 96% 4% Resultat Skrvdelen 64% 36% 66% 34% Brotorpsskolan 91% 9% 2% Resultat Läsdelarna 98% 2% Resultat Skrvdelen 86% 14% Hammarbyskolan 84% 16% 2% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 94% 6% Skarpabyskolan 52% 48% 20% Resultat Läsdelarna 80% 20% Resultat Skrvdelen 55% 45% 26

28 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Skarpnäcks skola 81% 19% 22% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 79% 21% Tätorpsskolan 60% 40% 4% Resultat Läsdelarna 76% 24% Resultat Skrvdelen 40% 60% Farsta stadsdel Fagersjöskolan 79% 21% 7% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 79% 21% Resultat Skrvdelen 82% 18% Gubbängsskolan 76% 24% 0% 77% 23% 36% Resultat Läsdelarna 88% 12% 95% 5% Resultat Skrvdelen 80% 20% 77% 23% Hästhagsskolan 65% 35% 0% Resultat Läsdelarna 76% 24% Resultat Skrvdelen 63% 37% Hökarängsskolan 100% 59% 41% 4% Resultat Läsdelarna 81% 19% Resultat Skrvdelen 61% 39% Kvckentorpssk 72% 28% 18% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 64% 36% Magelungsskolan 24% 76% 9% Resultat Läsdelarna 43% 57% Resultat Skrvdelen 33% 67% Sandåkraskolan 71% 29% 0% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 75% 25% 27

29 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Sköndalsskolan 78% 22% 0% Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 78% 22% Skönstaholms sk 69% 31% 15% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 45% 55% Tallkrogens skola 89% 11% 2% Resultat Läsdelarna 95% 5% Resultat Skrvdelen 84% 16% Västbodaskolan 63% 37% 5% Resultat Läsdelarna 81% 19% Resultat Skrvdelen 70% 30% Vantör stadsdel Bandhagens skola 82% 18% 0% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 87% 13% Bäckahagens skola 71% 29% 0% 59% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 68% 32% Hagsätraskolan 68% 32% 0% 63% 37% 13% Resultat Läsdelarna 87% 13% 83% 17% Resultat Skrvdelen 69% 31% 71% 29% Ormkärrsskolan 58% 42% 10% Resultat Läsdelarna 85% 15% Resultat Skrvdelen 46% 54% Rågsvedsskolan 33% 67% 34% 44% 56% 15% Resultat Läsdelarna 39% 61% 69% 31% Resultat Skrvdelen 45% 55% 48% 52% 28

30 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Snösätraskolan 46% 54% 4% Resultat Läsdelarna 70% 30% Resultat Skrvdelen 46% 54% Örbyskolan 85% 15% 0% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 85% 15% Älvsjö stadsdel Dalskolan 86% 14% 9% Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 93% 7% Herrängens skola 89% 11% 1% 7 som nått 7 som ej Resultat Läsdelarna 95% 5% Resultat Skrvdelen 88% 12% Johan Skytteskolan 100% 82% 18% 15% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 84% 16% Kämpetorpsskolan 70% 30% 0% Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 64% 36% Långbrodals Gamla 87% 13% 0% Resultat Läsdelarna 94% 6% Resultat Skrvdelen 80% 20% Sjöängsskolan 84% 16% 0% 100% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 78% 22% Solbergaskolan 47% 53% 3% 66% 34% 22% Resultat Läsdelarna 53% 47% 74% 26% Resultat Skrvdelen 69% 31% 74% 26% 29

31 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej 7 som nått 7 som ej Lljeholmen stadsdel Aspuddens skola 76% 24% 0% 66% 34% 16% Resultat Läsdelarna 80% 20% 93% 7% Resultat Skrvdelen 92% 8% 62% 38% Blommensberg 69% 31% 5% Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 61% 39% Ekensbergsskolan 69% 31% 0% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 59% 41% Gröndalsskolan 67% 33% 47% Resultat Läsdelarna 78% 22% Resultat Skrvdelen 81% 19% Nybohovsskolan 76% 24% 0% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 76% 24% Hägersten stadsdel Fruängsskolan 82% 18% 2% 58% Resultat Läsdelarna 87% 13% Resultat Skrvdelen 80% 20% Hägerstenshamn 89% 11% 37% Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 56% 44% Hägerstensåsens 91% 9% 4% Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 89% 11% Mälarhöjden 95% 5% 1% 95% 5% 5% Resultat Läsdelarna 97% 3% 99% 1% Resultat Skrvdelen 85% 15% 92% 8% 30

32 Resultat respektve skola 3 som nått 3 som ej Västertorpsskolan 51% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen 7 som nått 7 som ej Skärholmen stadsdel Bredängsskolan 62% 38% 1% 56% 44% 11% Resultat Läsdelarna 83% 17% 86% 14% Resultat Skrvdelen 64% 36% 53% 48% Ekholmsskolan 74% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen Lllholmsskolan 51% 49% 23% Resultat Läsdelarna 60% 40% Resultat Skrvdelen 67% 33% Slättgårdsskolan 65% 35% 0% Resultat Läsdelarna 74% 26% Resultat Skrvdelen 72% 28% Sätraskolan 75% 25% 3% 69% 31% 10% Resultat Läsdelarna 82% 18% 86% 14% Resultat Skrvdelen 77% 23% 66% 34% Söderholmsskolan 74% 26% 0% Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 78% 22% Vårbergsskolan 60% Resultat Läsdelarna Resultat Skrvdelen Österholmsskolan 76% 24% 23% Resultat Läsdelarna 88% 12% Resultat Skrvdelen 79% 21% 31

33 2.3 Statstk frskolor Resultat Frskolor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas Absoluta tal 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas Absoluta tal Frskolor 76% 24% % 21% 561 Resultat Läsdelarna 89% 11% 91% 9% Resultat Skrvdelen 73% 27% 78% 22% Al Azharskolan 76% 24% 25 Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 72% 28% Alla natoners fra 17% 83% 18 Resultat Läsdelarna 44% 56% Resultat Skrvdelen 6% 94% Al Zahraa 41% 59% 29 37% 63% 27 Resultat Läsdelarna 79% 21% 56% 44% Resultat Skrvdelen 24% 76% 33% 67% Aspdammsskolan 40% 60% 5 Resultat Läsdelarna 80% 20% Resultat Skrvdelen 40% 60% Bergsundsskolan 88% 12% 26 Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 92% 8% Bromma Montessor 68% 32% 28 Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 61% 39% Carlssons skola 92% 8% 63 85% 15% 61 Resultat Läsdelarna 98% 2% 98% 2% Resultat Skrvdelen 90% 10% 85% 15% Dstra skola 87% 13% 23 Resultat Läsdelarna 91% 9% Resultat Skrvdelen 83% 17% Djurgårdskolan 69% 31% 16 Resultat Läsdelarna 81% 19% Resultat Skrvdelen 81% 19% 32

34 Resultat Frskolor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Engelska sk Norr 70% 30% 53 77% 23% 30 Resultat Läsdelarna 81% 19% 90% 10% Resultat Skrvdelen 74% 26% 83% 17% Engelska sk Söder 91% 9% 64 Resultat Läsdelarna 92% 8% Resultat Skrvdelen 95% 5% Estnska skolan 80% 20% 15 77% 23% 13 Resultat Läsdelarna 80% 20% 100% 0% Resultat Skrvdelen 93% 7% 77% 23% Europaskolan 71% 29% % 0% 16 Resultat Läsdelarna 94% 6% 100% 0% Resultat Skrvdelen 71% 29% 94% 6% Farstastrandssk 86% 14% 14 Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 79% 21% Farstaängsskolan 77% 23% 39 Resultat Läsdelarna 82% 18% Resultat Skrvdelen 72% 28% Fredrkshovs Slott 91% 9% 22 86% 14% 28 Resultat Läsdelarna 95% 5% 96% 4% Resultat Skrvdelen 86% 14% 89% 11% Franska skolan 54% 46% 24 98% 2% 60 Resultat Läsdelarna 92% 8% 100% 0% Resultat Skrvdelen 42% 58% 93% 7% Fra Mara skola 95% 5% 39 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 95% 5% Hamnskolan 74% 26% 19 Resultat Läsdelarna 84% 16% Resultat Skrvdelen 74% 26% 33

35 Resultat Frskolor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Islamska skolan 67% 33% 15 Resultat Läsdelarna 87% 13% Resultat Skrvdelen 67% 33% Järva resurs 0% 100% 2 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Resultat Läsdelarna 50% 50% Resultat Skrvdelen 0% 100% Kultursk Raketen 79% 21% 19 95% 5% 20 Resultat Läsdelarna 84% 16% 100% 0% Resultat Skrvdelen 84% 16% 90% 10% Kungsholmens frsk 87% 13% 15 Resultat Läsdelarna 87% 13% Resultat Skrvdelen 80% 20% Kunskapssk Skärh 54% 46% 48 Resultat Läsdelarna 77% 23% Resultat Skrvdelen 48% 52% L'estradska skolan 92% 8% 37 Resultat Läsdelarna 97% 3% Resultat Skrvdelen 89% 11% Llla Akademen 100% 0% 16 89% 11% 9 Resultat Läsdelarna 100% 0% 100% 0% Resultat Skrvdelen 88% 12% 89% 11% Lundaskolan 75% 25% 20 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 75% 25% Lycée de francas 92% 8% 25 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 80% 20% Lögarebergets Mon 96% 4% 25 Resultat Läsdelarna 96% 4% Resultat Skrvdelen 92% 8% 34

36 Resultat Frskolor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Plgrmskolan 94% 6% 16 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 69% 31% Skarpnäcks fra sk 67% 33% 6 Resultat Läsdelarna 67% 33% Resultat Skrvdelen 100% 0% Sonja Kovalevsky sk 33% 67% 15 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Resultat Läsdelarna 93% 7% Resultat Skrvdelen 33% 67% Studema 57% 43% 7 100% 0% 2 Resultat Läsdelarna 57% 43% 100% 0% Resultat Skrvdelen 100% 0% 100% 0% S:t Erks Katolska 77% 23% % 0% 15 Resultat Läsdelarna 86% 14% 100% 0% Resultat Skrvdelen 59% 41% 100% 0% Skolgrunden 50% 50% 4 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 0% 100% Svergefnska sk 72% 28% 39 57% 43% 23 Resultat Läsdelarna 82% 18% 96% 4% Resultat Skrvdelen 72% 28% 52% 48% Södermalmskyrkans 58% 42% 19 65% 35% 17 Resultat Läsdelarna 79% 21% 82% 18% Resultat Skrvdelen 63% 37% 65% 35% Tornadoskolan 85% 15% 20 73% 27% 26 Resultat Läsdelarna 95% 5% 88% 12% Resultat Skrvdelen 85% 15% 77% 23% 35

37 Resultat Frskolor Vasastans Montessor 3 som 3 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal 86% 14% 7 Resultat Läsdelarna 100% 0% Resultat Skrvdelen 86% 14% Va Emla 71% 29% 7 7 som 7 som ej elever som har kunnat bedömas. Absoluta tal Resultat Läsdelarna 86% 14% Resultat Skrvdelen 71% 29% Vkströmska sk 100% 0% 3 86% 14% 7 Resultat Läsdelarna 100% 0% 100% 0% Resultat Skrvdelen 100% 0% 86% 14% Västbergaskolan 75% 25% 51 78% 22% 63 Resultat Läsdelarna 88% 12% 86% 14% Resultat Skrvdelen 73% 27% 78% 22% Västerholms frsk 64% 36% 53 Resultat Läsdelarna 87% 13% Resultat Skrvdelen 58% 42% 36

38 3.1 Bortfall Stockholm stad och stadsdelar Bortfall Stockholms stad och respektve stadsdel år 3 enlgt sändlstor redovsade år 3 år 3 som nte kunnat bedömas bortfall procent år 3 år 7 enlgt sändlstor redovsade år 7 år 7 som nte kunnat bedömas bortfall procent år 7 Stockholms stad % % Ksta sd % % Rnkeby sd % % Spånga-Tensta sd % % Hässelby % % Vällngby Bromma sd % % Kungsholmen sd % % Norrmalm sd % % Östermalm sd % % Mara Gamla stan % % Katarna Sofa sd % % Enskede-Årsta sd % % Skarpnäck sd % % Farsta sd % % Vantör sd % % Älvsjö sd % % Lljeholmen sd % % Hägersten sd % % Skärholmen sd % % 37

Grundskolor och grundskoleområden 2018

Grundskolor och grundskoleområden 2018 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2018 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Adolfsbergsskolan F Från ht 2018 F-klass, byggs på till F-6 Alviksskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 Blackebergsskolan

Läs mer

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola sid 1 (5) Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan F-9 Beckombergaskolan F-5 F-5 Blackebergsskolan F-5 Höglandsskolan F-9 och gymnasium

Läs mer

Grundskolor och grundskoleområden 2014

Grundskolor och grundskoleområden 2014 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2014 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan

Läs mer

Grundskolor och grundskoleområden 2015

Grundskolor och grundskoleområden 2015 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2015 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan

Läs mer

Grundskolor och grundskoleområden 2016

Grundskolor och grundskoleområden 2016 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2016 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan

Läs mer

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola sid 1 (5) Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan F-9 Beckombergaskolan F-5 1-5 Blackebergsskolan F-5 Höglandsskolan F-9 Norra Ängby skolor

Läs mer

Kommunal skola Kommunal skola Kommunal skola Fristående skola Fristående skola Fristående skola. Fristående skola. Fristående skola Fristående skola

Kommunal skola Kommunal skola Kommunal skola Fristående skola Fristående skola Fristående skola. Fristående skola. Fristående skola Fristående skola Andelen behöriga till yrkesprogram i procent 2016 i Stockholm stad Skola Abrahamsbergsskolan Adolf Fredriks musikklasser Akalla grundskola Al-Azharskolan Alla nationers fria skola Almaskolan Alviksskolan

Läs mer

Skola Kommunal eller fristående Behörig % Stadsdel Behöriga lärare

Skola Kommunal eller fristående Behörig % Stadsdel Behöriga lärare Andelen behöriga till yrkesprogram i procent 2016 i Stockholm stad Skola Kommunal eller fristående Behörig % Stadsdel Behöriga lärare Abrahamsbergsskolan Kommunal skola 100 Bromma 90,9 % Adolf Fredriks

Läs mer

Bilaga 3.1: Lokalresurser

Bilaga 3.1: Lokalresurser Utbildningsförvaltningen Bilaga 3.1 Avdelningen för ekonomi och Sida 1 (16) styrning 2015-03-12 Bilaga 3.1: Lokalresurser Nedan redovisas lokalresurser per stadsdelsnämndsområde. Bromma Kommunala grundskolor

Läs mer

Hur mår Stockholms skolor?

Hur mår Stockholms skolor? Rapport nr 3 2008 Hur mår Stockholms skolor? En granskning av det ekonomiska läget i Stockholms skolor 1 1. Förutsättningar i budget för 2007 Skolan är nog den största vinnaren, säger finansborgarrådet

Läs mer

ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD

ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD 2010 2011 Foto: Liselotte van der Meijs Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Silke Burestam 08-508 35 044 silke.burestam@uskab.se Johan Regnér 08-508 35 065

Läs mer

Utbildningsnämnden. Nämndens budget/verksamhetsplan Nämndens fördelning per verksamhetsområde

Utbildningsnämnden. Nämndens budget/verksamhetsplan Nämndens fördelning per verksamhetsområde Nämndens budget/verksamhetsplan 2013 Nämndens fördelning per verksamhetsområde Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens budget Utfall Prognos Mnkr ursprungliga redovisade begärda efter omslutningsförändringar

Läs mer

DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN

DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS STADSHUS STOCKHOLM 2010-09-16 DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN En rapport om riktade nedskärningar i Stockholms skolväsende Inledning Alla barn får i dag inte en likvärdig

Läs mer

Resultatenheter. Bilaga 5:1

Resultatenheter. Bilaga 5:1 Bilaga 5:1 Resultatenheter I Budget för 2018 för Stockholms stad med inrikning för 2019 och 2020 står bland annat följande om resultatenheter i bilaga 8, Regler för ekonomisk förvaltning: Resultatenheter

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 1 Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand Här följer två sammanställda redovisningar:

Läs mer

DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )

DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 ) DELRAPPORT2 ElevströmmariStockholmsgrundskolor JiaZhou SilkeTindrebäck 1(74) Sida2av74 År26genomfördeSwecoEurofutures 1 enstudie 2 avgrundskoleeleverspendlingsmönsteristockholmsstad. Ikohortstudienföljdeselevergenomsinskolgång.Vidareinnehöllstudienenöversiktöversamtligaeleversom

Läs mer

Lokalförsörjningsplan

Lokalförsörjningsplan 5.1 Sida 1 (20) 2016-02-28 Bilaga 1: Lokalresurser Nedan redovisas lokalresurser per stadsdelsnämndsområde. Elevantalet bygger på verkligt elevantal 15 september 2015. Skolornas area redovisas enbart för

Läs mer

Lokala läs- och språkutvecklare 10e oktober 2014

Lokala läs- och språkutvecklare 10e oktober 2014 SKOLA TELEFON ÅR E-post NAMN STADSDEL Abrahamsbergsskolan 50848975 åk 6-9 anna.nygard@stockholm.se Anna Nygård Bromma Abrahamsbergsskolan 566 13 400 F-9 gerd.mellstrom@stockholm.se Gerd Mellström Bromma

Läs mer

Att välja skola 2015

Att välja skola 2015 Att välja skola 2015 Innehåll Welcome to school Tervetuloa kouluun Bienvenido a la escuela Ku soo dhawaaw dugsiga! Kontaktcenter: 08-508 11 550 kcskola@stockholm.se Välj senast 15 februari 2015 Välkommen

Läs mer

Uppföljning av utbildningsinspektion i Stockholms kommun

Uppföljning av utbildningsinspektion i Stockholms kommun Stockholms kommun 105 35 STOCKHOLM 1 (9) Uppföljning av utbildningsinspektion i Stockholms kommun Skolverket har genomfört utbildningsinspektion i Stockholms kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Stadsdelsområde Skola

Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Stadsdelsområde Skola Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Årskurs Stadsdelsområde Skola 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Bromma Bromma Enskilda skola

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Lokala läs- och språkutvecklare 7e september 2015

Lokala läs- och språkutvecklare 7e september 2015 NAMN SKOLA E-post Anna Nygård Abrahamsbergsskolan anna.nygard@stockholm.se Gerd Mellström Abrahamsbergsskolan gerd.mellstrom@stockholm.se Åsa Alsparr Adolf Fredriks Musikklasser asa.alsparr@stockholm.se

Läs mer

Ärendets beredning. Bakgrund

Ärendets beredning. Bakgrund UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR ENSK ILT DRIVEN OCH FRIST ÅENDE VERKSAMHET DNR 09-454/2996 SID 1 (11) 2009-08-28 Handläggare: Robert Lundh Tfn: 508 33 638 Jan-Erik Nilsson Tfn: 508 33 821 Till

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253 Skolnspektonen Utbldnngsdepartementet 2013-11-06 103 33 Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Kommunal vuxenutbldnng på grundläggande nvå - en översyn för ökad ndvdanpassnng och effektvtet (SOU 2013:20)

Läs mer

Rapport Samordnad grundskoleplanering i Stockholm Mars 2018

Rapport Samordnad grundskoleplanering i Stockholm Mars 2018 Rapport Samordnad grundskoleplanering i Stockholm Mars 2018 stockholm.se Mars 2018 Dnr: KS 2018/166 Utgivare: Stadsledningskontoret 3 (23) Sammanfattning Föreliggande rapport är en redovisning av pågående

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN S USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET KARIN FÄGERLIND OCH PERNILLA MELIN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2007 Sambandet mellan grundskolebetyg och gymnasiebetyg läsåret 2005/06 Diskussionsunderlag INNEHÅLL

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...

Läs mer

Vallokaler vid valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

Vallokaler vid valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 Valnämnden Valnämndens Kansli Tjänsteutlåtande Dnr VN 2019/8 Sida 1 (2) 2019-02-19 Handläggare Roger Wihlborg Telefon: 08-50829055 Till Valnämnd Vallokaler vid valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

Läs mer

Resultatenheter. Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista. Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta. Bilaga 5

Resultatenheter. Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista. Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta. Bilaga 5 Bilaga 5 Resultatenheter I Budget för 2013 för Stockholms stad med inrikning för 2014 och 2015 står bland annat följande om resultatenheter i bilaga 8, Regler för ekonomisk förvaltning: Resultatenheter

Läs mer

Bilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola

Bilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola Bilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola 0 1 Rinkeby-Kista Stadsdelsförv. Cordoba International School 33 34 Rinkeby-Kista Stadsdelsförv. Fryshuset

Läs mer

Dnr Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor

Dnr Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor Dnr.6.- Bilaga b. Stockholmselever i fristående grundskolor 340/08 Årskurs Stadsdelsområde Skola 0 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Rinkeby-Kista Stadsdelsförv. Akademiska skolan 6 Rinkeby-Kista Stadsdelsförv. Akademiska

Läs mer

Lokaleffektivisering av grundskolan. - en analys av elevantalsutvecklingen och skolornas lokalkapacitet

Lokaleffektivisering av grundskolan. - en analys av elevantalsutvecklingen och skolornas lokalkapacitet Lokaleffektivisering av grundskolan - en analys av elevantalsutvecklingen och skolornas lokalkapacitet Anna Herre Anette Holm april 2007 Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Uppdrag och genomförande... 6 2.1

Läs mer

Lokalförsörjningsplan , del 2. Redovisning av prognosperiod

Lokalförsörjningsplan , del 2. Redovisning av prognosperiod Lokalförsörjningsplan 2019-2021, del 2 Redovisning av prognosperiod 2018-2026 Innehåll i del 2 Lokalförsörjningsplan 2019-2021, del 2... 3 9. Redovisning av grundskola per stadsdelsnämndsområde... 3 Jämförelse

Läs mer

Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016

Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016 Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Att välja skola 2014

Att välja skola 2014 Att välja skola 2014 Innehåll Välkommen 4 Att tänka på innan du väljer skola 5 Så här väljer du skola 6 7 Detta händer efter att du valt skola 8 Annat som är bra att veta 8 Presentation av skolorna 9 Frågor?

Läs mer

Särskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor

Särskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor Förteckning över Särskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor Läsåret 06/07 Elisabet Sjöberg BROMMA Grund Alviksskolan 1-5 15 Skolan Blandad problematik. Del av dagen

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

SLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9

SLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET SLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9 Läsår 00/01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 5 ANDEL ELEVER SOM INTE UPPNÅTT KUNSKAPSMÅLEN, ALLA

Läs mer

Antal låntagare 2012. Stockholms län. Folkbibliotek Låntagare vuxna

Antal låntagare 2012. Stockholms län. Folkbibliotek Låntagare vuxna Antal låntagare 2012 Stockholms län Folkbibliotek Låntagare vuxna Låntagare under 18 år Totalt Akalla bibliotek 0 0 0 Alviks bibliotek 3 17 20 Aspuddens bibliotek 1 2 3 Bagarmossens bibliotek 1 0 1 Bergshamra

Läs mer

Sifferbilaga. Nationella prov år 5

Sifferbilaga. Nationella prov år 5 Sifferbilaga Nationella prov år 5 I tabellerna nedan redovisas resultat från de olika delproven i nationella prov i år 5. Av 123 har 16 skolor inte registrerat någonting om ämnesprov sina elever, och 3

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Centrala Gränsvärdessatsen:

Centrala Gränsvärdessatsen: Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar

Läs mer

Stockholms län Antal nedladdningar 2012

Stockholms län Antal nedladdningar 2012 Stockholms län Antal nedladdningar 2012 Folkbibliotek Biblioteken vuxna under 18 år Alla låntagare Totalt Akalla bibliotek Alviks bibliotek 61 50 111 111 Aspuddens bibliotek 1 3 4 4 Bagarmossens bibliotek

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Stockholms län Antal nedladdningar 2013

Stockholms län Antal nedladdningar 2013 Stockholms län Antal nedladdningar 2013 Folkbibliotek Biblioteken Låntagare vuxna Låntagare under 18 år Alla låntagare Totalt Alviks bibliotek 2 49 67 116 118 Aspuddens bibliotek 0 1 9 10 10 Bagarmossens

Läs mer

Redovisad statistik Söka skola i Stockholm

Redovisad statistik Söka skola i Stockholm Redovisad statistik All redovisad statistik är framtagen direkt efter systemets (Antagningstjänsten för Stockholms stad) stängning den 15 mars respektive år. Den redovisade statistiken gäller förutom förskoleklass

Läs mer

KURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad

KURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad KURS-PM för Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp Verson 1.1 Uppdaterad -02-18 Kursens syfte: Syftet med den avslutande LIA-peroden är att den studerande ska få fördjupad erfarenhet från ett mjukvaruprojekt som

Läs mer

Skola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004

Skola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004 1 Skola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004 Innehåll sid Vad är kvalitet i skolan? 2 Bedöma resultat 4 Förutsättningar

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet i Stockholms stad

Skolmåltidens kvalitet i Stockholms stad Kommunrapport Skolmåltidens kvalitet i Stockholms stad Höstterminen 13 13-1-13 Bild över verktyget SkolmatSveriges uppbyggd Denna rapport baseras på svar från 96 skolor som har besvarat Nivå 1 av verktyget

Läs mer

Förklaring:

Förklaring: rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

(MP) Bilaga KS 2018/ 60/2, yttrande från kommunstyrelsens förvaltning Bilaga KS 2018/60/4, yttrande kommunstyrelsens ordförande

(MP) Bilaga KS 2018/ 60/2, yttrande från kommunstyrelsens förvaltning Bilaga KS 2018/60/4, yttrande kommunstyrelsens ordförande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 (48) _ SA LA LEDNINGSUTSKOTTET KQMM UN Sammanträdesdatum 2018-03 20 Dnr 2017/1081 - (a Moton demokrat på klarspråk INLEDNING Erk Åberg (MP) och Ingela Klholm Lndström [MP] nkom

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2009

Utbildningsförvaltningen 2009 Karin Fägerlind Frida Saarinen Utbildningsförvaltningen 2009 Sambandet mellan grundskolebetyg och gymnasiebetyg läsåret 2007/2008 Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Box 8320, 104 20 Stockholm.

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Några beskrivande data om Stockholms grundskolor vårterminen 214 Innehåll Innehåll...2 Inledning...4 Om FiSS...4 Likvärdig skola...5 Oroande

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2013-2015

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2013-2015 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN SID 1 (61) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2013-2015 Besöksadress Hantverkargatan 2F, 105 35 Stockholm Telefon 08-508 33 000 info.utbildning@stockholm.se

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Flode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.

Flode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden. Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005 Alkohol- och narkotkastuatonen En kartläggnng av läget Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och rket år 2005 Camlla Nlsson 2007 Innehållsförtecknng 1. Inlednng 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 1.3 Befolknngsdata

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan

Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 10 SID 1 (13) 2012-01-13 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan UPPDRAG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Den första juli 2011 trädde en ny skollag i kraft (Skollag

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013 Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 213 Sysselsättning Socialnämnden Presentation Om undersökningen Svarsfrekvens Resultat Resultat per fråga över tid Resultat regiform Resultat

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Ringanalys VTI notat VTI notat Analys av bindemedel

Ringanalys VTI notat VTI notat Analys av bindemedel VTI notat 4 004 Rnganalys 00 Analys av bndemedel Författare Lef Vman FoU-enhet Väg- och banteknk Projektnummer 601 Projektnamn Rnganalyser Uppdragsgvare FAS Metodgrupp Förord Rnganalysen har utförts av

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Mos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN

Mos. Statens väg- ochtrafi V NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN f y ä M f ; * I) > t ; + Mos -2'2 2 42/9 halkat :4 11980) S l a,th 4. VD /-/ N =0O0U% 2 ISSN 0347-6049 S 3 ä at HP 3 TP Fa e s % Statens väg- ochtraf V" NatonalRoad&Traffc Research Insttute- $-58101L:

Läs mer

När vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet

När vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet Korrelaton När v räknade ut regressonsekvatonen sa v att denna beskrver förhållandet mellan flera varabler. Man försöker htta det bästa möjlga sättet att med en formel beskrva hur x och y förhåller sg

Läs mer

Lärarcoacher i Stockholms stad

Lärarcoacher i Stockholms stad Lärarcoacher i Stockholms stad augusti 2018 stockholm.se 1 Bra ledarskap och förmågan att undervisa på ett välfungerande sätt är inte en fråga om någon magisk karma eller någon annan ouppnåelig egenskap

Läs mer

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring PROMEMORIA Datum 007-07-0 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Resultat per enhet, grundskola Bilaga 5

Resultat per enhet, grundskola Bilaga 5 Enhetsnamn Årets resultat Ing Fond Utg fond Resultat enhet Abrahamsbergsskolan 0,0 0,7 0,7 Ja Adolf Fredriks musikklasser 1,3-0,1 1,2 Ja Akalla / Stenhagssskolan 1,1 3,3 4,4 Ja Alviksskolan -5,3 0,8-4,5

Läs mer

gymnasievalet 2019 Dags att välja gymnasium

gymnasievalet 2019 Dags att välja gymnasium gymnasevalet 2019 Dags att välja gymnasum Vad gllar du? Vktga datum Vad vll du göra nästa höst? Det börjar bl dags att välja program och gymnaseskola tll hösten 2019. Våga välja program och skola efter

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer