Lokaleffektivisering av grundskolan. - en analys av elevantalsutvecklingen och skolornas lokalkapacitet

Transkript

1 Lokaleffektivisering av grundskolan - en analys av elevantalsutvecklingen och skolornas lokalkapacitet Anna Herre Anette Holm april 2007

2 Innehåll 1 Sammanfattning Uppdrag och genomförande Uppdrag Metod och genomförande Elevantalsutveckling och förskoleutvecklingen Elevantalsutvecklingen Förskoleutvecklingen Elevens val Andel elever i kommunala skolor och fristående skolor Friskoleansökningar och nyetableringar Beskrivning av lokalerna Översiktlig beskrivning Hyra, lokalyta och nyckeltal per skola Pågående och planerade skolombyggnader Planeringssituationen i stadsdelsförvaltningarna i västerort Elevantalsutvecklingen Kapacitetsutnyttjande Sammanfattande bedömning Planeringssituationen i stadsdelsförvaltningarna i innerstaden Elevantalsutvecklingen Kapacitetsutnyttjande Sammanfattande bedömning Planeringssituationen i stadsdelsförvaltningarna i sydöstra Stockholm Elevantalsutvecklingen

3 9.2 Kapacitetsutnyttjande Sammanfattande bedömning Planeringssituationen i stadsdelsförvaltningarna i sydvästra Stockholm Elevantalsutvecklingen Kapacitetsutnyttjande Sammanfattande bedömning Förslag och rekommendationer Förslag för västerort Förslag för innerstaden Förslag för sydöstra Stockholm Förslag för sydvästra Stockholm Bilaga 1: Referensgruppen Bilaga 2: Intervjuförteckning Bilaga 3: Uppgifter om skolor och nyckeltal 3

4 1 Sammanfattning Solving Bohlin & Strömberg har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att effektivisera grundskolans lokalanvändning. Till utredningen har funnits en referensgrupp, se bilaga 1, som medverkat mycket aktivt i utredningen. Barn- och ungdomscheferna eller motsvarande har fått tillfälle att sakgranska vårt statistiska underlag samt våra bedömningar för sin respektive stadsdelsförvaltning. Den förväntade elevantalsutvecklingen 1, andel elever som väljer kommunal skola respektive fristående skola (friskola) samt lokalkapaciteten är viktiga uppgifter i vår analys av den framtida skolplaneringen. Totalt prognostiseras en elevantalsökning i Stockholms stad t.o.m. år 2015 men skillnaderna är stora i olika skolor. Det finns områden där en omfattande nybyggelse kommer att ske under planperioden som t.ex. i Hässelby-Vällingby, Bromma, Liljeholmen, Kungsholmen och Katarina-Sofia (Hammarby sjöstad). I andra områden får nybebyggelsen först genomslag under senare delen av och efter prognosperioden. Det gäller t.ex. området i Värtan och vid Norrtull (Norra Stationsområdet). Befolkningsökningen innebär att staden planerar för och uppför nya skolor i vissa områden. Vi har kartlagt lokalkapaciteten i Stockholms skolor och konstaterar att det finns en överkapacitet. Sett till enskilda skolor finns emellertid stora variationer och kapacitetsmåttet måste användas med viss försiktighet, se avsnitt 2.2. När grundskolorna vid halvårsskiftet år 2007 överförs till utbildningsnämnden bör också hänsyn tas till att det finns samordningsfördelar, vilket innebär att lösningar bör sökas för hur lokalerna bäst tas till vara där grund- och gymnasieskola samverkar. I Stockholms stad har alltsedan 1999 andelen elever som väljer kommunala skolor minskat för att 2006 uppgå till 80 procent. Av stockholmseleverna väljer 15 procent friskola år Inget tyder på att elever kommer att välja friskolor i mindre utsträckning än idag snarare tvärtom. Stockholms stad bör i sin skolplanering utgå från att det egna elevunderlaget påverkas av denna utveckling. I alla stadsdelsförvaltningarna pågår arbete med att effektivisera lokalanvändningen. I många fall utgår den planeringen från det egna stadsdelsnämndsområdet eller området i direkt anslutning till den egna stadsdelsnämnden. Vårt perspektiv nu är att göra stadsövergripande bedömningar och vi bedömer att det finns goda förutsättningar att effektivisera lokalanvändningen. I avsnitt 11 redovisar vi våra förslag och rekommendationer som grund för fortsatta diskussioner och ställningstaganden. I de fall vi föreslår avveckling anvisar vi en möjlighet att erbjuda dessa elever plats i andra kommunala skolor. I vår bedömning ingår också ett tänkt samutnyttjande med gymnasieskolan. Andra förslag handlar om ett bättre 1 USK:s elevantalsprognos

5 kapacitetsutnyttjande i befintliga skolor t.ex. genom integrering av fritidshem och förskola i skolorna, lokaler för särskola och S:t Örjan i skolorna samt omstrukturering av vissa skolor, t.ex. ändrad skolorganisation och ändrade upptagningsområden. I några fall visar vi på alternativa lösningar så att nya skolor inte behöver byggas eller kan senareläggas. 5

6 2 Uppdrag och genomförande 2.1 Uppdrag Fr.o.m. den 1 juli 2007 överförs grundskolans enheter F-9, som organiseras vid de 18 stadsdelsförvaltningarna, till utbildningsförvaltningen. Av budget för 2007 framgår att det finns stora krav på lokaleffektivisering för grundskolan och gymnasieskolan. När lokalerna för grundskolan och gymnasieskolan hanteras av en och samma huvudman finns förutsättningar för att få en större överblick av stadens lokalinnehav. Solving Bohlin & Strömberg har fått i uppdrag att göra en genomlysning av stadens skollokaler. Till uppdraget hör att genomföra följande: Kartläggning av samtliga grundskoleenheter där beskrivningar görs av elevantal, prognos för elevantalsutveckling, utveckling av val till friskola. Beskrivning av ny-, om- och tillbyggnad i nuvarande lokaler omfattande planering, och beställning hos SISAB samt pågående byggnadsprojekt. Bedömning av framtida lokalbehov och möjligheter till effektivisering. Hänsyn måste tas till särskolans, förskolans, skolbarnsomsorgens och den öppna fritidsverksamhetens behov av lokaler, som idag i många fall är integrerade i skolans lokaler. Uppdraget syftar ytterst till att identifiera för staden optimala lokallösningar för att få till stånd en effektiv lokalanvändning. 2.2 Metod och genomförande Till uppdraget har varit knuten en referensgrupp, se bilaga 1, med vars hjälp utredningen har genomförts. Urvalet av personer i referensgruppen har gjorts av konsulten med hänvisning till att de representerar värdefull kompetens inom utredningsområdet. I konsultuppdraget har vi genomfört statistiska analyser och har använt oss av elevantalsprognosen år , befolkningsprognosen samt specialbeställda tabeller från Utrednings- och statistikkontoret. Vi beskriver och analyserar 6

7 elevantalsutvecklingen och effekterna av elevens fria skolval 2. Elever som förväntas bo i nybyggnation har inte kunnat fördelas per skola utan redovisas per stadsdelsförvaltning i särskilda tabeller. Den nybyggnation som vi kommenterar är enbart nybyggnation där det beräknas bo elever. Uppgiften om hur många elever som går i kommunala skolor avser kommunala skolor i Stockholms stad och detsamma gäller för friskolorna. I rubriken Övriga skolor ingår skolor i annan kommun tillsammans med S:t Örjan, skolor i utlandet, statliga specialskolor och UFES-skolor Från stadsledningskontoret har vi fått uppgifter om förväntad utveckling inom förskolan år Prognosen bygger på att 85,7 procent av barnen i ålder 1-5 år kommer att vara inskriven i förskoleverksamhet (kommunal förskola, familjehem och enskilt driven förskola). Uppgifter om skollokalerna som nuvarande hyreskostnad, total yta, yta per elev har vi inhämtat från SISAB. I uppgifterna om kvm är förskolelokaler exkluderade. Samtliga dessa uppgifter, som finns redovisade i Tabell 73-90, speglar det dagsaktuella läget, utan hänsyn till framtida planering. Vi har därutöver kartlagt nuvarande planering och pågående ny-, om- och tillbyggnadsprojekt samt bedömt behovet av eventuella förändringar av lokalbeståndet med anledning av de omstruktureringar vi föreslår. Uppgifter om skolornas kapacitet har lämnats av stadsdelsförvaltningarna. I vissa fall bygger de på rektors bedömning. Dessa uppgifter har vi jämfört med uppgifter om skolans yta och nyckeltalet kvm/elev. Kapacitetsmåtten är delvis trubbiga men ger en indikation om eventuell överkapacitet (ledig kapacitet) eller om skolan saknar kapacitet i förhållande till elevunderlaget. Stadsdelsförvaltningens bedömning av skolans kapacitet påverkas av hur skolan idag disponeras. Mindre gruppundervisning för förberedelseklasser, särskola och särskilda undervisningsgrupper, innebär att större yta tas i anspråk än om ordinarie undervisning i helklass bedrivs där. Vi har också exempel på skolor som speciellt har byggts om eller enbart används för mindre grupper (20-grupper). Det är viktigt att understryka att kapacitetsmåttet måste användas med stor försiktighet och att det kan finnas såväl under- som överskattningar av kapaciteten. Några skolor har t.ex. väsentligt fler elever än vad förvaltningarna har uppgett som kapacitetstak. I andra fall tycks stadsdelsförvaltningen/skolan varit försiktig i sin bedömning av kapaciteten. I många skolor har förskola och fritidsverksamhet integrerats i skolan och skolan/stadsdelsförvaltningen har på så sätt funnit lokaleffektiva lösningar, vilket påverkar skolans kapacitet. Vi vill poängtera att dagens organisation och behov av 2 I ingen av de tabeller som redovisas i rapporten om elevantalsutvecklingen och som ingår i USK:s elevantalsprognos inkluderas särskoleelever. 7

8 t.ex. förskola inte självklart är stabil över tiden. Nya skolor som byggs, som t.ex. Sjöstadsskolan i Hammarby sjöstad, planeras flexibelt så att lokalerna initialt används för de stora behoven inom förskolan. Successivt övertar skolans verksamhet lokaler. Det betyder att om t.ex. förskolan inte längre behövs i skolan efter några år, kan kapacitet frigöras för skolverksamhet och vice versa. I rapporten har vi i flera fall föreslagit att fritidsverksamhet och förskola integreras i skolan, för att på så sätt kunna säga upp externförhyrda lokaler eller för att finna mer kostnadseffektiva lösningar. I utredningen har vi genomfört workshops och intervjuer med samtliga barn- och utbildningschefer och motsvarande på stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad, bilaga 2. Dessa har också sakgranskat vårt statistiska underlag och våra bedömningar. 8

9 3 Elevantalsutveckling och förskoleutvecklingen 3.1 Elevantalsutvecklingen Här redovisas per region den prognostiserade elevantalsutvecklingen fram t.o.m. år 2015 per region. En mer detaljerad redovisning per stadsdelsförvaltning finns i avsnitt Tabell 1: Prognos för elevantalsutvecklingen i de kommunala skolorna i Västerort Prognos % förändring Kista % Rinkeby % Spånga Tensta % Hässelby-Vällingby % Bromma % Totalt Västerort % Totalt prognostiseras en ökning med 3 procent av antalet elever i kommunala skolor i Västerort men skillnaderna är stora när jämförelser görs mellan de olika stadsdelsförvaltningarna. I Kista och Rinkeby beräknas ske en elevantalsminskning med 21 procent per stadsdelsförvaltning. I Hässelby-Vällingby och Bromma förväntas en ökning ske. Ökningen är större om hänsyn också tas till nybyggnation i områdena. Tabell 2: Prognos för elevantalsutvecklingen i de kommunala skolorna i innerstaden Prognos % förändrin g Kungsholmen % Norrmalm % Östermalm % Maria-Gamla stan % Katarina-Sofia % Totalt Innerstaden % Totalt prognostiseras en ökning med 8 procent av antalet elever i kommunala skolor i innerstaden. Den stora ökningen, 38 procent, sker i Katarina-Sofia och beror på utbyggnaden i Hammarby Sjöstad, men även i Kungsholmen sker en stor ökning, 24 procent. I några av de andra innerstadsstadsdelsförvaltningarna minskar elevantalet under de närmaste åren men ökar i slutet av prognosperioden för att totalt vara relativt konstant under prognosperioden. 9

10 Tabell 3: Prognos för elevantalsutvecklingen i de kommunala skolorna i sydöstra Stockholm Prognos % förändring Enskede-Årsta % Skarpnäck % Farsta % Vantör % Totalt Sydöstra % Totalt prognostiseras en ökning med 8 procent av antalet elever i kommunala skolor i sydöstra Stockholm. I Skarpnäck och Farsta sker en minskning under de närmaste åren för att därefter återigen öka något. Tabell 4: Prognos för elevantalsutvecklingen i de kommunala skolorna i sydvästra Stockholm Prognos % förändring Älvsjö % Liljeholmen % Hägersten % Skärholmen % Totalt Sydvästra % Totalt prognostiseras en ökning med 16 procent av antalet elever i kommunala skolor i sydvästra Stockholm. Störst ökning sker i Liljeholmen, där en omfattande nybyggelse sker, och i Hägersten. 3.2 Förskoleutvecklingen Från stadsledningskontoret har vi fått uppgifter om förväntad utveckling inom förskolan år Prognosen bygger på att 85,7 procent av barnen i ålder 1-5 år kommer att vara inskrivna i förskoleverksamhet (kommunal förskola, familjehem och enskilt driven förskola). Totalt prognostiseras antalet inskrivna barn i förskolan öka med 8 procent i Stockholms stad fram t.o.m. år Utvecklingen är emellertid olika i de olika regionerna och stadsdelsförvaltningarna, vilket vi redovisar i det följande. För staden kan konstateras att en ökning i huvudsak sker fram t.o.m. år 2010 för att därefter klinga av. Utvecklingen varierar emellertid i de olika stadsdelsförvaltningarna. 10

11 Figur 1: Förskoleutvecklingen i stadsdelsförvaltningarna i västerort Antal förskolebarn Prognosår Kista Rinkeby Spånga - Tensta Hässelby - Vällingby Bromma En viss ökning sker i Hässelby-Vällingby medan såväl Kista och Bromma i stort sett prognostiseras ha samma antal barn i förskolan år 2015 som år En minskning med 20 procent beräknas ske i Rinkeby. Figur 2: Förskoleutvecklingen i stadsdelsförvaltningarna i innerstaden Antal förskolebarn Prognosår Kungsholmen Norrmalm Östermalm Maria - Gamla stan Katarina - Sofia I stadsdelsförvaltningarna i innestaden sker i huvudsak en ökning av antalet förskolebarn t.o.m. år Den största ökningen förväntas i Katarina-Sofia, 18 procent, där stor nybebyggelse sker. En liten minskning sker i Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning. 11

12 Figur 3: Förskoleutvecklingen i stadsdelsförvaltningarna i sydöstra Stockholm Antal förskolebarn Prognosår Enskede - Årsta Skarpnäck Farsta Vantör I samtliga stadsdelsförvaltningar i sydöstra Stockholm sker en ökning av antalet förskolebarn, även om den procentuella ökningen i Skarpnäck är måttlig, 2 procent. Figur 4: Förskoleutvecklingen i stadsdelsförvaltningarna i sydvästra Stockholm Antal förskolebarn Prognosår Älvsjö Liljeholmen Hägersten Skärholmen En stor ökning sker av antalet förskolebarn i sydvästra Stockholm, som mest i Liljeholmen, där ökningen beräknas till 36 procent, och i Hägersten, där ökningen beräknas till 25 procent t.o.m. år

13 4 Elevens val 4.1 Andel elever i kommunala skolor och fristående skolor Andelen elever i kommunala skolor har totalt sett i Stockholms stad successivt minskat fr.o.m. år finns i samtliga åldersgrupper 80 procent i kommunala skolor. Andelen elever i fristående skolor har i motsvarande utsträckning ökat och uppgår år 2006 till 15 procent i samtliga åldersgrupper. En större andel av de äldre eleverna i åldern år, 17 procent, går i fristående skola än elever i de lägre åldrarna 6-11 år, 14 procent. Utvecklingen i de olika stadsdelsförvaltningarna är olika, vilket delvis kan förklaras av den omedelbara närheten till en fristående skola, även om det geografiska avståndet till en fristående skola generellt sett betyder mindre än till en kommunal skola. Tabell 5: Antal och andel stockholmselever i kommunala skolor, fristående skolor och övriga skolor 3 åren Kommunala skolor, antal elever Fristående skolor, antal Övriga skolor, antal Totalt, antal elever Andel elever i kommunala Andel elever i friskolor. Andel elever i övriga skolor,% elever elever skolor, % % år år Samtliga år år Samtliga år år Samtliga år år Samtliga år år Samtliga år år Samtliga år år Samtliga Övriga skolor innefattar S:t Örjan skolor i utlandet och annan kommun, statliga specialskolor och UFES-skolor 13

14 Av Tabell 6-9 framgår hur många stockholmselever som går i fristående skolorna i respektive region. Tabell 6: Antal elever i fristående skolor i västerort Antal elever i fristående grundskolor exkl. särskolan i Västerort Al Azharskolan 350 Bromma Montessoriskola 137 Ellen Key-Skolan 147 Första hockey- och fotbollsskolan 42 Int. Engelska skolan i Bromma 363 Islamiska Skolan 124 Järva Resursskola 3 Kista Montessoriskola 94 Kristofferskolan 375 Kunskapsskolan i Kista 204 Kunskapsskolan i Spånga 232 Lilla Ellen Key 7 Mångården 14 Raoul Wallenbergskolan 282 Sagogården 12 Solgården Fritidshem 6 Stiftelsen Lillgården 2 Svenska Interkulturella Skolan 188 Sverigefinska Skolan i Järva 23 Summa Västerort Tabell 7: Antal elever i fristående skolor i innerstaden Antal elever i fristående grundskolor exkl. särskolan i Innestaden Banérporten AB 23 Banérportsskolan 130 Bergsundsskolan/Axedin Skola AB 103 Carlssons Skola 518 Distra Skola 208 Djurgårdens Waldorfskola 7 Djurgårdsskolan 72 Engelska Skolan, Norr 340 Enskilda Gymnasiet/Grsk 156 Estniska Skolan 91 Europaskolan 275 Franska Skolan 489 Fredrikshovs Slotts Skola 243 Fria Maria Barnskola 147 Galärparkens Fritidshem 1 Hamnskolan 135 Hillelskolan 74 Innerstadens Waldorffskola 126 International School of Sthlm 71 Johannes Walldorfförskolor 5 Kulturamas Musikdramatiska Grsk 209 Kungsholmens Friskola

15 L'Estradska 415 Lunaskolan 24 Lundaskolan (Triaden) 92 Lycee Francais De Stockholm 254 Maria Elementarskola 227 Mikaela Waldorfbarnstuga 4 Musikskolan Lilla Akademien 175 S:t Örjansgården 3 S:ta Cecilia Skola 1 Sonja Kovalevsky-skolan 66 Stefanskolan 51 Stockholms Montessoriskola 75 Sverigefinska skolan i Sthlm 251 The Tanto School 31 Tyska Skolan 180 Vasastans Montessoriskola 83 Via Emilia 48 Vikströmska/Vittra Skolor 217 Vintertullsskolan 10 Summa Innerstaden Tabell 8: Antal elever i fristående skolor i sydöstra Stockholm Antal elever i fristående grundskolor exkl. särskolan i sydöstra Stockholm Aspdammsskolan 6 Farstastrandsskolan 117 Farstaängsskolan 153 Hästens Förskola AB 42 Internat. Skolan i Enskede 385 Kunskapsskolan i Enskede 478 Martinskolan 231 Mullekojan - I ur och Skur 35 Pers.Koop. Tussmötevägen 10 Raketen 231 Regnbågens Waldorfförskola 1 S:t Eriks Katolska Skola 133 Skarpnäcks Fria Skola 65 Skolgrunden 18 Solvändan 1 Stockholms språkskola 132 Studemaskolan 93 Södermalmskyrkans Kristna Skola 109 Tornadoskolan 212 Summa sydöstra Stockholm

16 Tabell 9: Antal elever i fristående skolor i sydvästra Stockholm Antal elever i fristående grundskolor exkl. särskolan i sydvästra Stockholm Alla Nationers Fria Skola 101 Al-Zahraa Idealiska Akademi 179 Central Skola Al Huda 71 Jorielskolan 5 Kunskapsskolan i Fruängen 325 Kunskapsskolan i Skärholmen 69 Kunskapsskolans Resursskola 14 Liljanskolan 5 Lögarebergets Montessoriskola 137 Nya Broskolan 6 Pilgrimsskolan 117 Västbergaskolan 511 Västerholmsskolans Friskola 498 Summa sydvästra Stockholm Tabell 10: Stockholmselever i fristående skolor i andra kommuner Antal elever i fristående grundskolor exkl. särskolan Fristående Skola i annan kommun 671 Tabell 11: Andel stockholmselever som bor i respektive stadsdelsförvaltning och som väljer en kommunal skola, procent Kista Rinkeby Spånga Tensta Hässelby - Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Maria - Gamla stan Katarina - Sofia Enskede - Årsta Skarpnäck Farsta Vantör Älvsjö Liljeholmen Hägersten Skärholmen

17 Figur 5: Andel elever i friskola i Västerort Andel elever som bor i Västerort och som väljer en friskola 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Kista Spånga Tensta Bromma Rinkeby Hässelby - Vällingby Figur 6: Andel elever i friskola i Innerstaden Andel elever som bor i innerstaden och som väljer en friskola 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kungsholmen Östermalm Katarina - Sofia Norrmalm Maria - Gamla stan 17

18 Figur 7: Andel elever i friskola i sydöstra Stockholm 25% Andel elever som bor i Sydöstra och som väljer en friskola 20% 15% 10% 5% 0% Enskede - Årsta Farsta Skarpnäck Vantör Figur 8: Andel elever i friskola i sydöstra Stockholm Andel elever som bor i Sydvästra och som väljer en friskola 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Älvsjö Hägersten Liljeholmen Skärholmen 18

19 4.2 Friskoleansökningar och nyetableringar De ansökningar som har inkommit till Skolverket avseende läsåret 2007/2008 redovisas i Tabell 12. Tabell 12: Sammanställning av sökande friskolor 2007/2008 Skola Antal elever, fullt utbyggd Godkänt av Skolverket Grundskola F-9 Spånga-Tensta sdf Alpha School F Ja Norrmalms sdf Europaskolan F Ja Maria-Gamla stans sdf Fria Maria barnskola Ja Söders högstadium Ja Katarina-Sofia sdf Kulturama Musikdramatiska grundskola Ja Ej angivet i ansökan F Nej Ej bestämt sdf L&F skolan Söder Nej Orféus F Nej Kosmosskolan F Pågående Raoul Wallenbergskolan Ja Olymipaskolan Nej Särskola Bromma sdf Al-Azharskolan Ja Skärholmens sdf Västerholms friskola AB Ja Sökande fristående skolor med specialinriktning Kungsholmen Tasava skola Ja Källa: Utbildningsförvaltningen och Skolverket 4 Ansökan gäller delning av befintlig verksamhet i två separata skolor varav den ena skolenheten skulle bilda ny skolenhet med den nybildade skolan i Spånga-Tensta under namnet Alpha school. 5 Tidigare beslut om att driva fristående grundskola finns F-9 (258 elever). Sökanden är uppsagd från nuvarande lokaler och avser att bedriva verksamheten på två olika lokaler belägna i olika stadsdelsförvaltningar, Norrmalms respektive Södermalms stadsdelsförvaltning. Enligt Skolverket betraktas skolan som en och samma då den har samma ledning och organisation. Dock medför avståndet att skolan betraktas som två enheter, vilket medförde att Skolverket uppmanade huvudmannen att lämna in en formell ansökan om godkännande av och rätt till bidrag avseende verksamheten belägen inom Norrmalms stadsdelsförvaltning. Denna ansökan gäller alltså för en verksamhet som redan finns. 19

20 De skolor som fått sin ansökan godkänd av Skolverket för läsåret 2007/2008 omfattar drygt elever varav ca 50 särskoleelever. Av fotnoterna framgår att Europaskolan är en befintlig verksamhet. Av Tabell 12 framgår att det finns 275 stockholmselever i Europaskolan. Några av de skolor som ansökt om friskola har ännu inte fått besked från Skolverket. För läsåret 2006/2007 har flera friskoleansökningar av Skolverket godkänts att etablera friskola. Det betyder inte att de faktiskt har startat. Totalt handlar det om skolor som fullt utbyggda kommer att ha plats för knappt elever i grundskolans F-9. I ansökningarna har angetts att dessa skolor kommer att etablera sig inom flera stadsdelsnämndsområden som Bromma, Norrmalm, Östermalm, Maria-Gamla stan, Älvsjö och Hägersten. Därutöver har skolor, som fullt utbyggda kommer att ha ca 80 elever med specialinriktning 6-9, av Skolverket godkänts att etablera friskola. 20

21 5 Beskrivning av lokalerna 5.1 Översiktlig beskrivning I Tabell 13 redovisar vi översiktligt avtalsinnehavare för skola och fritidshem. Tabell 13: Lokalyta 6, årshyra och antal avtal avseende lokaler för skol- /utbildningsverksamhet på stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen 2006 Kvm Årshyra SISABavtal Övriga avtal staden Privata avtal Stadsdelsförvaltningarna Varav skola Varav fritidshem Utbildningsförvaltningen Varav skola Varav enskilt driven Totalt Varav skola Varav fritidshem Varav enskilt driven Källa: GLAS 5.2 Hyra, lokalyta och nyckeltal per skola I bilaga 3 redovisas per skola och stadsdelsförvaltning hyra, hyra kr/kvm, kr/elev samt kvm totalt och kvm/elev. Tabell 14: nyckeltal för skolor totalt i Stockholms stad Skola Totalt Hyra, totalt Kr/kvm Kvm Kr/elev Kvm/elev antal elever per kv , SISAB (BRA) Totalt Källa: SISAB Totalt omfattar lokalytan knappt 1 miljon kvm. Hyran är i genomsnitt knappt kr/elev och den genomsnittliga ytan 17 kvm/elev. Måttet kvm/elev jämför vi med det som stadsdelsförvaltningen uppgett som kapacitetstal i skolan. Båda kapacitetsmåtten har brister, vilket vi redovisar i avsnitt 6 Samtliga inhyrda skollokaler inkl. integrerade förskolor och fritidshem i skolor. 7 Avser enbart skolor som ägs av SISAB inkl. fritidshem men exkl. förskolor. 21

22 2.2 Metod och genomförande. Jämförelsen mellan olika skolor är intressant och visar de stora skillnader som finns mellan olika skolor. I Kista stadsförvaltning är den genomsnittliga ytan 22,4 kvm/elev och i Farsta stadsdelsförvaltning 21,7 kvm/elev, vilket är högst i staden. Ytan i Norrmalms stadsdelsförvaltning är 14,2 kvm/elev, i Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning 14,5 kvm/elev och i Östermalms stadsdelsförvaltning 14,9 kvm/elev, vilket är lägst i staden. Det finns stora skillnader mellan enskilda skolor. 22

23 6 Pågående och planerade skolombyggnader Beslut om ny- om- och tillbyggnad där utgifterna överstiger 10 mnkr i investeringsutgift eller där hyresökningen överstiger 1 mnkr skall behandlas i referensgruppen för skollokaler innan respektive nämnds beslut om att begära inhyrnings- eller investeringsmedgivande av kommunstyrelsens ekonomiutskott. Mindre investeringar kan nämnderna själv fatta beslut om. Enligt uppgifter från SISAB och stadsledningskontoret har beslut fattats om flera ny-, om- och tillbyggnadsprojekt för skolor som skall genomföras, flera projekt pågår samt ytterligare projekt planeras. Investeringar som pågår och som är beställda för genomförande uppgår till ca 723 mnkr, vilket innebär en tillkommande hyreseffekt om ca 58 mnkr, se Tabell 15. Ytterligare projekt för grundskolan har beställts för utredning och förslagshandling omfattande 525 mnkr, vilket innebär en tillkommande hyreseffekt om 47 mnkr, se Tabell 16. Tabell 15: Projekt beställt för genomförande och pågående projekt, mnkr Beställt genomförande Investering Hyreskostnad Kommentar Abrahamsbergsskolan 16,6 1,5 Ombyggnad kök Blackebergsskolan 15,2 1,4 Ombyggnad kök och matsal Elinsborgsskolan 7,2 0,7 Ombyggnad av kök och matsal Hässelbygårdsskolan 8,0 0,9 Ombyggnad av kök och matsal Loviselundsskolan 14,6 1,4 Ombyggnad av kök och matsal Summa beställt 61,6 5,9 Produktion pågår Investering Hyreskostnad Kommentar Adolf Fredriks skola 34,0 3,0 Ombyggnad Miljö, ventilation och verksamhet Aspuddens skola 8,5 0,8 Integrerad fritidshem/fritidsgård, nybyggnad Aspuddens skola 5,4 0,3 Ombyggnad skolgård Blommensbergsskolan 13,9 1,5 Om- och tillbyggnad kök och matsal Gröndalsskolan 4,0 0,2 Ombyggnad kök och matsal Hammarbyskolan 1,6 0,9 Hökarängsskolan 12,3 1,0 Ombyggnad för verksamhet Lillholmsskolan 10,5 0,5 Nockebyhovsskolan 5,7 0,5 Nybyggnad av kök och matsal Smedshagsskolan 138,6 6,0 8 Nybyggnad Smedslättsskolan 22,6 2,1 Tillbyggnad Sundbyskolan 20,2 1,9 Om- och tillbyggnad av gymnastiksal Sätraskolan 8,8 0,5 Söderberga/Beckombergaskolan 174,0 14,0 Om- och nybyggnad Södra Ängby skola 101,5 10,1 Om- och tillbyggnad för verksamhet Tätorpsskolan 9,1 0,9 Västertorpsskolan 24,5 2,0 Ombyggnad för verksamhet Årstadalsskolan 65,9 6,3 Nybyggnad etapp 2 Summa pågående 661,1 52,5 Totalt beställt och pågående 722,7 58,4 Källa: SISAB 8 Tillkommer en engångskostnad om ca 20 mnkr. 23

24 Tabell 16 Av stadsdelsförvaltningarna beställda projekt för utredning och förslagshandling, mnkr Grundskola Investering Hyreskostnad Kommentar Alviksskolan 28,0 2,6 Ombyggnad hus A Aspuddens skola 12,0 1,3 Ombyggnad kök och matsal Mariehäll 182,0 13,5 Ny skola/förskola i Bällsta - hyran endast skola (Annedal/Baltic) Engelbrektsskolan 28,6 2,9 Ombyggnad etapp 2 Högalidsskolan 20,0 2,0 Ombyggnad kök, tillgänglighet Hökarängsskolan 13,0 1,3 Ombyggnad kök och matsal Fagersjöskolan 11,8 1,2 Ombyggnad kök o matsal Grimstaskolan 15,0 1,3 Tillgänglighet samt ventilation Gröndalsskolan 10,0 0,9 Höjning tak hus E och F samt ventilation Johan Skytteskolan 5,0 0,5 Ombyggnad kök och ventilation Katarina norra skola 4,5 0,5 Ombyggnad av kök Knutbyskolan u.s u.s Uppbyggnad efter brand Lillholmsskolan 25,0 1,8 Om- och nybyggnad hus A och B samt ventilation Lillholmsskolan 10,1 1,0 Ombyggnad kök o matsal Mälarhöjdens skola 21,0 2,1 Om- och tillbyggnad kök och matsal Skönstaholmsskolan 12,2 2,0 Ombyggnad kök och matsal Sofiaskolan 4,0 0,4 Ombyggnad för fritids Stadshagsskolan 1,7 0,2 Ny entré Sundbyskolan 13,0 1,1 Om- och tillbyggnad matsal, bibliotek m.m. Snösätraskolan 2,0 0,2 Ombyggnad sop- och diskrum Söderholmsskolan 15,0 1,8 Om- och tillbyggnad Tätorpsskolan 4,9 0,5 Ombyggnad kök Vinstaskolan 9,2 0,8 Ombyggnad kök matsal Vällingbyskolan 41,2 3,6 Nybyggnad kök och matsal Vällingbyskolan 11,0 0,8 Tillgänglighet samt ventilation Västbodaskolan 8,0 0,8 Ombyggnad kök o matsal Ålstensskolan 9,5 1,0 Ombyggnad kök och matsal Ålstensskolan 4,0 0,4 Ombyggnad av gymnastik/omklädningsrum Östermalmsskolan 4,0 0,4 Ombyggnad för LF-integrering Summa grundskola 525,7 46,9 Källa: SISAB Som framgår av Tabell 16 ingår i uppgifterna ovan en ny skola i Bällsta, Bromma stadsdelsförvaltning. Sjöstadsskolan i Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning är nybyggd och tas i drift. Liljeholmens stadsdelsnämnd har i januari 2007 i inriktningsärende godkänt en ny låg- och mellanstadieskola vid Telefonplan för 200 elever. När ärendet behandlades i referensgruppen för skollokaler, avslogs ansökan. 24

25 Tabell 17: Av SISAB planerade underhållsåtgärder Grundskola Kommentar Bredängsskolan Ventilation m.m. Brotorpsskolan Ventilation m.m. Ekensbergsskolan Ventilation m.m. Grimstaskolan Ventilation m.m. Gröndalsskolan Ventilation m.m. hus A Hammarbyskolan Ventilation m.m. hur C Herrängens skola Ventilation m.m. hus C Hästhagsskolan Ventilation m.m. hus A och B Johan Skytteskolan Ventilation m.m. Mälarhöjdens skola Ventilation hur F-G Nytorpsskolan Ventilation m.m. Sandåkraskolan Ventilation m.m. hus A, B och D Skanskvarnsskolan Ventilation m.m. Slättgårdsskolan Ventilation m.m. hus C Stenhagsskolan Ventilation m.m. Sätraskolan Ventilation m.m. hus L, M och V Vällingbyskolan Ventilation m.m. Västbergaskolan Ventilation m.m.hus A 25

26 7 Planeringssituationen i stadsdelsförvaltningarna i västerort 7.1 Elevantalsutvecklingen Tabell 18: Prognos för elevantalsutvecklingen i Kista stadsdelsförvaltning , antal elever Prognos % förändring Akallaskolan % Dalhagsskolan % Husbygårdsskolan % Husbyskolan % Igelbäcksskolan % Kvarnbackaskolan % Oxhagsskolan % Stenhagsskolan % Ärvingeskolan % Totalt Kista % I Kista stadsdelsförvaltning minskar elevantalet fram t.o.m. år Det gäller i samtliga skolor förutom Stenhagsskolan. Tabell 19: Elever boende i nybyggnation i Kista stadsdelsförvaltning Årskurs F Den planerade nybyggnationen är mycket måttlig i Kista. Av samtliga elever i stadsdelsförvaltningen väljer 73 procent kommunal skola i Stockholm 2006, vilket betyder att av 128 elever i nybebyggelse, skulle drygt 90 elever söka kommunal skola år Tabell 20: Prognos för elevantalsutvecklingen i Rinkeby stadsdelsförvaltning , antal elever Prognos % förändring Askebyskolan % Bredbyskolan % Kvarnbyskolan % Knutbyskolan % Rinkebyskolan % Totalt Rinkeby % I Rinkeby stadsdelsförvaltning minskar, precis som i Kista, elevantalet med 21 procent fram t.o.m. år Samtliga skolor har ett minskat elevantal. 26

27 Tabell 21: Elever boende i nybyggnation i Rinkeby stadsdelsförvaltning Årskurs F Den planerade nybyggnationen i Rinkeby som sker, kommer inte att generera så många fler elever. Tabell 22: Prognos för elevantalsutvecklingen i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning , antal elever Prognos % förändring Bromstensskolan % Bussenhusskolan % Enbacksskolan % Elinsborgsskolan % Gullingeskolan % Hjulstaskolan % Hyllingeskolan % Solhemsskolan % Spånga gymnasium grsk % Sundbyskolan % Totalt Spånga Tensta % I Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning ökar elevantalet med 6 procent fram t.o.m. år 2015 men den finns stora skillnader sett till olika skolor. Tabell 23: Elever boende i nybyggnation i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Årskurs F Den planerade nybyggnationen är relativt omfattande i Bromstensområdet. Av samtliga elever i stadsdelsförvaltningen väljer 79 procent kommunal skola i Stockholm 2006, vilket betyder att av beräknade 349 elever skulle ca 275 elever söka kommunalt skolalternativ år

28 Tabell 24: Prognos för elevantalsutvecklingen i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning , antal elever Prognos %-förändring Backluraskolan % Björnbodaskolan % Grimstaskolan % Hässlebygårdsskolan % Hässelby Villasstads skola % Loviselundsskolan % Maltesholmsskolan % Nälstaskolan % Smedshagsskolan % Sörgårdsskolan % Trollbodaskolan % Vinstagårdsskolan % Vinstaskolan % Vällingbyskolan % Totalt Hässelby-Vällingby % I Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning ökar elevantalet med 11 procent fram t.o.m. år En stor elevantalsökning sker i vissa skolor som t.ex. Björnbodaskolan, Maltesholmsskolan och Sörgårdsskolan. En större minskning sker i Vinstagårdsskolan. Tabell 25: Elever boende i nybyggnation i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Årskurs F En omfattande nybyggnation i Hässelby-Vällingby sker under planperioden, bl.a. sker bostadsbebyggelse vid Lövsta Allé. En stor andel elever, 87 procent, som bor i Hässselby-Vällingby väljer kommunal skola i Stockholm. Det innebär att knappt 650 elever kan förväntas välja kommunal skola år

29 Tabell 26: Prognos för elevantalsutvecklingen i Bromma stadsdelsförvaltning , antal elever Prognos % förändring Abrahamsbergsskolan % Alviksskolan % Beckombergaskolan % Blackebergsskolan % Höglandsskolan % Nya Elementar % Nockebyhovs skola % Norra Ängby skola % Olovslunds skola % Smedslättsskolan % Södra Ängby skola % Ulvsundaskolan % Äppelviksskolan % Ålstensskolan % Totalt Bromma % I Bromma stadsdelsförvaltningen ökar elevantalet med 10 procent fram t.o.m. år 2015 men ökningen beräknas bli mycket större när hänsyn tas till nybyggnation i området. Tabell 27: Elever boende i nybyggnation i Bromma stadsdelsförvaltning Årskurs F Utöver den elevökning som fångats upp i elevantalsprognosen visar den omfattande nybyggnation i Bromma under planperioden att flera barn i skolåldern kommer att behöva skolplats t.o.m. år En stor andel elever, 87 procent, som bor i Bromma väljer kommunal skola i Stockholm. Det innebär att 590 elever kan förväntas välja kommunal skola år Stadsdelsförvaltningen påpekar att elevprognosen för nybyggnation bygger på USK:s beräkning att det produceras nya bostäder. Stadsbyggnadskontoret uppskattar i specificerade projekt en produktion med ca nya bostäder i Bromma fram till år Stadsdelsförvaltningen bedömer att sannolikheten är mycket stor för att det blir väsentlig fler elever än de som USK beräknat. 7.2 Kapacitetsutnyttjande Här redovisas den av stadsdelsförvaltningarna bedömda lokalkapaciteten i respektive skola. 9 Inkl Bromma Kyrkskola 29

30 Figur 9: Bedömd kapacitet i skolor i Kista Akallaskolan Dalhagsskolan Husbygårdsskolan Husbyskolan Igelbäcksskolan Kvarnbackaskolan Oxhagsskolan Stenhagsskolan Ärvingeskolan Antal elever Bedömd kapacitet Elevantal 2006 I skolorna i Kista finns en betydande överkapacitet motsvarande ca 850 platser år 2006 och ca platser år I genomsnitt är ytan 22,4 kvm/elev. Figur 10: Bedömd kapacitet i skolor i Rinkeby Askebyskolan Bredbyskolan Knutbyskolan Kvarnbyskolan Rinkebyskolan Antal elever Bedömd kapacitet Elevantal 2006 I skolorna i Rinkeby finns en viss överkapacitet år I takt med det vikande elevunderlaget blir överkapaciteten större under prognosperioden för att år 2015 vara ca 450 platser. I genomsnitt är ytan 15,1 kvm/elev. 30

31 Figur 11: Bedömd kapacitet i skolor i Spånga-Tensta Bromstensskolan Bussenhusskolan Elinsborgsskolan Enbacksskolan Gullingeskolan Hjulstaskolan Hyllingeskolan Solhemsskolan Spånga gymnasium grsk Sundbyskolan Antal elever Bedömd kapacitet Elevantal 2006 Skolorna i Spånga-Tensta har ledig kapacitet i samtliga skolor utom en. Totalt är överkapaciteten ca 500 platser år 2006 och ca 290 platser år I genomsnitt är ytan 16,4 kvm/elev. 31

32 Figur 12: Bedömd kapacitet i Hässelby-Vällingby Backluraskolan Björnbodaskolan Grimstaskolan Hässelby Villasstads skola Hässlebygårdsskolan Loviselundsskolan Maltesholmsskolan Nälstaskolan Smedshagsskolan Sörgårdsskolan Trollbodaskolan Vinstagårdsskolan Vinstaskolan Vällingbyskolan Antal elever Bedömd kapacitet Elevantal 2006 Skolorna i Hässelby-Vällingby har en stor överkapacitet motsvarande ca 850 platser år 2006 och ca 170 platser år Den genomsnittliga ytan är 15,1 kvm/elev. 32

33 Figur 13: Bedömd kapacitet i skolor i Bromma Abrahamsbergsskolan Alviksskolan + Ulvsundaskolan Beckombergaskolan Blackebergsskolan Höglandsskolan Norra Ängby skola Nya Elementar Olovslunds + Nockebyhovs skola Smedslättsskolan Södra Ängby skola Ålstensskolan Äppelviksskolan Antal elever Bedömd kapacitet Elevantal 2006 Totalt sett finns det ingen ledig kapacitet i skolorna i Bromma. Skolor som Ålstensskolan och Äppelviksskolan har redan år 2006 fler elever än vad förvaltningen bedömer att skolan egentligen har kapacitet för. Med den elevantalsutveckling som prognostiseras för år 2015 blir kapacitetsproblemet större under prognosperioden. Ombyggnaden av Beckombergaskolan/Söderbergaskolan och den nya skolan som uppförs i Mariehäll ökar kapaciteten med totalt 780 platser. I genomsnitt är ytan 15,5 kvm/elev år Sammanfattande bedömning I Kista stadsdelsförvaltning, där elevunderlaget minskar med 21 procent, finns en betydande överkapacitet i samtliga skolor under hela prognosperioden. Totalt motsvarar överkapaciteten ca 850 platser år 2006 och ca platser år Överkapaciteten är särskilt stor vid Akallaskolan och Husbyskolan. Båda skolor har en yta motsvarande 30 kvm/elev eller mer. Den planerade nybyggnationen är mycket måttlig i Kista och kommer eventuellt enbart att öka behovet av kommunala skolplatser med drygt 90 år 2015 jämfört med idag. Dessa elever kan erbjudas plats i någon av stadsdelsförvaltningens befintliga 33

34 skolor. Andelen elever som bor i Kista och som väljer kommunal skola är bland de lägsta i staden, 73 procent. En ombyggnad av Akallaskolan har aktualiserats 10 men vår bedömning är att stadsdelsnämnden inte bör genomföra den ombyggnaden, som vi anser är onödig ur kapacitetssynpunkt. Vår bedömning är att det finns stora möjligheter att effektivisera lokalanvändningen i Kista och ändå kunna erbjuda elever som går i skolor som avvecklas plats i andra kommunala skolor i stadsdelsförvaltningen. I Rinkeby stadsdelsförvaltning minskar elevantalet med 21 procent fram t.o.m. år Totalt finns en överkapacitet som motsvarar 60 platser år 2006 och ca 450 platser år Vi bedömer att kapaciteten kan vara ännu större i t.ex. Rinkebyskolan. Skolan inrymmer idag annan verksamhet än skolverksamhet för att nå större lokaleffektivitet. Förutom Knutbyskolan, där en uppbyggnad kommer att ske efter en brand, planeras ingen ny-, om- och tillbyggnad i skolorna i Rinkeby. Det finns inget behov av skolplatser utöver de som elevunderlagsprognosen visar eftersom det i stort sett inte sker någon nybyggnationen i området. Vår bedömning är att det finns stora möjligheter att effektivisera lokalanvändningen i Rinkeby. Tillräcklig kapacitet finns även om en skola avvecklas. Skolorna ligger nära varandra och avstånden är inte stora. Andelen elever som bor i Rinkeby och som väljer kommunal skola är den lägsta i staden, 72 procent. Vår bedömning är också att det finns kapacitet att i vissa skolor integrera fritidsverksamhet och särskola i skolorna. Detta bör utredas vidare. I Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning visar prognosen att elevantalet totalt i stadsdelsförvaltningen ökar med 6 procent fram t.o.m. år Med hänsyn till nybyggnation varierar elevutvecklingen mycket i stadsdelsförvaltningens skolor. En betydande ökning beräknas ske i Sundbyskolan, Solhemsskolan (inkl. Solhemsängens skola), Hyllingeskolan och i Bromstensskolan medan elevantalet minskar i andra skolor. Den prognostiserade elevantalsminskningen sker enbart i skolor i Tensta och Hjulsta. Prognosen är enligt stadsdelsförvaltningen mycket osäker eftersom en ökning av antalet flyktingfamiljer med skolbarn redan nu märkts och förutsägs fortgå. Utöver den ökning som prognostiserats i stadsdelsförvaltningen totalt, betyder nybyggnation i framför allt Bromstensområdet, att antalet elever beräknas öka med ytterligare ca 275 elever. 10 Ärende i referensgruppen för skollokaler den 7 augusti

35 Totalt finns en överkapacitet med ca 500 elevplatser år 2006 respektive ca 290 platser år Till det kommer behoven som föranleds av nybyggnation i området och att vissa skolor inte längre klarar nu prognostiserad elevantalsökning. Vår bedömning är att den totala överkapacitet som finns i området först bör utnyttjas. Eventuella krav på nybyggda skolor kan, så vitt vi bedömer, istället tillmötesgås genom en omstrukturering och förändring av upptagningsområdena. Den kapacitet som finns i vissa skolor kommer därför att kunna användas för att möta tillkommande behov. I denna omstrukturering berörs Bromstensskolan, Enbacksskolan och Gullingeskolan. Ytterligare förslag är att avlasta Hyllingeskolan och låta skolår 6 överföras till Hjulstaskolan, som kommer att ha färre elever under slutet av prognosperioden. Vi ser emellertid inte att detta är akut med hänsyn till kapaciteten men det skulle vara ett sätt att utjämna elevunderlaget. En annan del i dessa två omstruktureringsförslag skulle vara att utnyttja den överkapacitet som finns i Tensta gymnasium för grundskolans äldre elever och på sikt överväga att avveckla Hjulstaskolan. Det bör också prövas om kapacitet i Spånga gymnasium kan utnyttjas i en omstrukturering där Solhemsskolan och Solhemsängens skola omfattas. Den nuvarande lokalkapaciteten medger inte den ökning som idag prognostiseras för elevantalsutvecklingen i Solhemsskolan, även när behoven av förskola successivt minskar vid Solhemsängsskolan. En omstrukturering och förändring av upptagningsområden krävs så att elever från södra Spånga kan beredas plats i Nälsta- eller Vinstaskolan i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning. Den stora elevantalsökning som prognostiseras för Sundbyskolan kan troligen klaras under prognosperioden när den nya skolan F-5 i Mariehäll (i Bromma) står klar. Idag är Sundbyskolan upptagningsområde för barn boende i det området. I Hässelby-Vällingby ökar antalet elever med 11 procent t.o.m. år Därutöver kan det komma att behövas kommunala skolplatser för ca 650 elever med anledning av nybyggnation i området om inte andelen elever som väljer friskola ökar. Totalt finns en överkapacitet i stadsdelsförvaltningen motsvarande ca 850 elevplatser år och ca 170 elevplatser år Denna kapacitet kan behövas när nybyggnationen står klar. Kapaciteten påverkas av att det också i skolorna finns verksamhet som särskola, särskilda undervisningsgrupper som kräver mer yta än reguljär klasser. Kapaciteten påverkas också i Grimstaskolan när en ny ventilationsanläggning kommer att ta yta i anspråk. Planeringssituationen i Hässelby-Vällingby är helt beroende av vilka skolalternativ elever i nybyggda områden väljer friskola eller kommunal skola samt vilket tidsperspektiv som används. Under flera år under planperioden finns en stor överkapacitet, vilken bör kunna utnyttjas bättre än idag. Stadsdelsförvaltningen 11 Sommaren 2007 när Smedshagsskolan står klar. 35