DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )
|
|
- Monica Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DELRAPPORT2 ElevströmmariStockholmsgrundskolor JiaZhou SilkeTindrebäck 1(74)
2 Sida2av74
3 År26genomfördeSwecoEurofutures 1 enstudie 2 avgrundskoleeleverspendlingsmönsteristockholmsstad. Ikohortstudienföljdeselevergenomsinskolgång.Vidareinnehöllstudienenöversiktöversamtligaeleversom viddentidpunktengickistadensskolorutifrånaspekterna,valavskola,socioekonomiskbakgrundsamt skolbyten. Våren212fickSwecoEurofuturesiuppdragattföljauppstudienfrån26.Iföreliggandeuppföljning studerashureleverspendlingsmönsterförändratsövertidochmedelevernasålder.vidarehardatamaterialet utökatsmeduppgifteromelevernasbetygvilketgerenmöjlighetattundersökaomskolvaletsamverkarmed elevensslutbetyg. Somgrundföruppföljningsstudienanvändsettdatamaterialbeståendeav15792eleveritrekohorter,vilka avslutadesinskolgångvåren29,21samt211.materialetinnehålleruppgifteromelevernasskolasamt skolpliktsbevakningsskolaundersamtligaskolårsamtbetygefteravslutadestudier.vidareharmaterialet kompletteratsmedbakgrundsuppgiftersåsomboende(basområde),ochsocioekonomiskabakgrundsvariabler. UnderlagetbestårenbartaveleversomboddeiStockholmsstad. Syftetmeddenföreliggandestudienärattundersökaelevpendlingenseffekterurettelevperspektiv (exempelvisgenomattelevennårbättreresultat)samturettskolperspektiv(dvs.omochhurelevpendlingen påverkarskolornasförutsättningar). Föreliggandestudiebekräftaristoradragdetendensersomfannsidentidigarestudien.Viserattandelen eleversomgickisinskolpliktsbevakningsskolaavtogsuccessivtitaktmedattelevernableväldreochmer mobila.iårskursgickcirka74%avelevernaideförstatvåkohorternaochknappt7%avelevernaiden tredjekohortenisinskolpliktskola.frånochmedårskurs8gickknappt5%avelevernaisinskolpliktskola.ide lägreårskursernavardetenhögreandelsomgickienkommunalskolaellerenfriståendeskolaisamma stadsdelsområdesomelevernaboddemenfrånårskurs6ochuppåtblevdetalltvanligareattgåiskolaiett annatstadsdelsområde. Iförskoleklassgickcirka8%avelevernaiskolaidetegnastadsdelsområdetmedanknappt2%aveleverna gickiskolaiettannatstadsdelsområde.iårskurs9gickknappt5%avelevernaidetegnastadsdelsområdet medandrygt46%avelevernagickiskolaiettannatstadsdelsområdeochcirka5%gickiskolaienannan kommunelleriutlandet.liksomidentidigarestudienserviattelevermedbättresocioekonomiska förutsättningartenderadeattstannaiboendeområdet.överlaggickelevertillvårdnadshavaremed eftergymnasialutbildninginågothögregradiskolaninomdetegnaboendeområdetunderårskurs6medan elevertilllågutbildadevårdnadshavareistörreutsträckningpendladetillettannatstadsdelsområde,men skillnadernaärrelativtsmå.underhögstadieårenblirmönstretnågottydligaredåandelenelevermed högutbildadeföräldrarsompendladeuttillskolanutanförboendeområdetvarcirka5%lägreijämförelsemed elevervarsvårdnadshavarevarlågutbildade. Istudienharskolbytenställtsirelationtillbetyg.Syftetvarattseomfleraktivavalleddetillettbättre slutbetyg,dvs.atteleversommedvetetochoftabyterskolalyckasbättre.detfinnsdockingetsomtyderpå detta tvärtomhadedeeleversomintebyttskola,annatändåskolgångensåkrävde,debästabetygen. Sannoliktfinnssambandmellanattdeeleversomborigynnsammaskolochboendemiljöerinteharnågot behovavattbytatill enmerstimulerandemiljö utanhardenomkringsigochattdetfinnsensamvariation. 1 DåvarandeStockholmsStadsUtredningsochstatistikkontor 2 Elevströmmar ,Stockholmsstadsutredningsochstatistikkontor,SilkeBurestam. 3(74)
4 Närmanstuderarvissaytterstadsområdenkanmandockseattdeeleverfråndessaområdensomgjordeett valattgåiskolaiinnerstadennåddebättreresultatändesomgickiskolaisittnärområde. Stadensskolorpåverkastillvissadelarrelativtkraftigtavpendlingen.Mångaskoloriytterstadenharhögre socioekonomisktindexochdärmedelevermedsämreförutsättningaräneleverboendeiområdet.deelever somharmergynnsammaförutsättningarpendlarivissmånutochintillinnerstaden.iinnerstadenråderför samtligastadsdelsområdendetmotsattaförhållandet,specielltihögstadiet.tillinnerstadenpendlardetin elevermednågotsämreförutsättningaränvadeleverboendeinärområdethar.samtidigtpendlarivissmån eleverboendeidessaområdentillfriståendeskolor. Rapporteninnehållerävenenbeskrivningavflickorochpojkarsskillnaderielevpendling enbeskrivningsom fördjupasochkompletterasidelrapport3. Sida4av74
5 1. Bakgrundochsyfte 7 2. Valavskola 8 3. Pendlandeelever Pendlingochregi Pendlingochstadsdelsområde Pendlingochutländskbakgrund Pendlingochkön Pendlingochvårdnadshavarnasutbildningsnivå Pendlingochboendesituation Skolbyten Logistiskregression Skolsegregationfördestuderadeeleverna EnstudieavelevernasomboriRinkebyKista,SkärholmenochFarsta RinkebyKista Skärholmen Farsta Pojkarochflickor 55 Stadens stadsdelsförvaltningar 69 5(74)
6 6(74)
7 År26genomfördeSwecoEurofutures 3 enstudie 4 aveleverspendlingsmönsteristaden.istudien följdesenkohortelevergenomsinskolgång.vidareinnehöllstudienenöversiktöversamtligaelever somviddentidpunktengickistadensskolorutifrånaspekterna,valavskola,socioekonomisk bakgrundsamtskolbyten. Totaltgick5%avstadenseleverisinskolpliktsbevakningsskolaår25.Oftavardetelevermed utländskbakgrundsamtelevermedlågutbildadevårdnadshavaresompendlade.dettastodistrid medvadsomförväntadesinföranalysenochvartroligenettuttryckförattdeskolorsomliggeri områdenmedhögresocioekonomiskstatusbetraktassombättreochlockareleverfrånandra områdenattpendlain,samtidigtsomdeeleversomborinärmiljönärnöjdaochväljerattintependla. Mansågvidareenökningavantaletelevertillfriståendeskolor,ennaturligföljdavökningenav antaletfriståendeskoloristaden.denökanderörlighetenmedfördeocksåenökadinpendlingfrån ytterstadtillinnerstad.istudienfannmanattelevermedutländskbakgrundtillvissdelskildesigi frågaompendlingsmönsterfrånelevermedsvenskbakgrundochattdenskillnadenvarsignifikant. Andrastuderadebakgrundsvariablersåsomvårdnadshavarnasinkomstsamtutbildninghadelägre sambandmedpendling. Våren212fickSwecoEurofuturesiuppdragattföljauppstudienfrån26.Iföreliggande uppföljningstuderashureleverspendlingsmönsterförändratsövertidochmellanårskurser.vidare hardatamaterialetutökatsmeduppgifteromelevernasbetygvilketgerenmöjlighetattundersöka omskolvaletsamverkarmedelevensslutbetygochdåpåvilketsätt. Somgrundföruppföljningsstudienanvändsettdatamaterialbeståendeav15792eleveritre kohorter,vilkaavslutadesinskolgångvåren29,21samt211.materialetinnehålleruppgifterom elevernasskolaochskolpliktsbevakningsskolaundersamtligaskolårsamtbetygefteravslutade studier.vidareharmaterialetkompletteratsmedbakgrundsuppgiftersåsomboende(basområde)och socioekonomiskabakgrundsvariabler.underlagetbeståraveleversomboristockholmsstad. Syftetmeddenföreliggandestudienärattundersökahurelevpendlingenpåverkarurett elevperspektiv(exempelvisgenomattelevennårbättreresultat)samturettskolperspektiv(dvs.om ochhurelevpendlingenpåverkarskolornasförutsättningar). 3 DåvarandeStockholmsStadsUtredningsochstatistikkontor 4 Elevströmmar ,Stockholmsstadsutredningsochstatistikkontor,SilkeBurestam. 7(74)
8 Idettaavsnittbeskrivshurelevernaidetrestuderadekohorternavaldeskolaundersinskolgångoch hurdettaharförändrats. Elevernaistudiendelasinisexgrupperpåbasisavskolvaletföratttydliggöraelevernaspendling: (1) gårisinskolpliktskola(oavsettvardenligger) (2) gårienannankommunalskolaisammasdn (3) gårienfriståendeskolaisammasdn (4) gårienannankommunalskolaiannansdn(exkl.demsomgårisinskolpliktskola) (5) gårienfriståendeskolaiannansdn (6) gåriskolaiannankommunellerutlandet Detfinnsimaterialeteleversomboriytterkantenavstadsdelsområden,därskolpliktskolanliggeri ettannatstadsdelsområdeändetdärelevenbor.totaltfinnsdet815eleversomnågongångunder sinskolgånggåttiskolpliktskolaiettnärliggandestadsdelsområde.dettabetraktasintesompendlingi studien. Allaelever tillhör ensåkalladskolpliktsbevakningsskoladärdeiallmänheterbjudsplatsomdeinte väljerenfriståendeskolaellerenannankommunalskola.dettaharvarieratnågotmellan stadsdelsområdenochövertid.skolpliktsbevakningsskolornasamarbetarivissmånmedvarandrai denmeningattmanerbjudergrupperaveleverplatspånärliggandeskolorutifrånorganisatoriska förutsättningar.istudienharinformationkringdettainhämtatsfrånutbildningsförvaltningenoch bedömningenhargjortsattomflerän1eleverisammaåldergåriennärliggandekommunalskola medsamarbetemellanskolornabetraktasdennasomlikvärdigaföreleverochföräldrar.dethandlar därmedinteomettaktivtvalattbytaskolaochbetraktasdärförlikvärdigtmedattelevernagårisin skolpliktskola. Figur1:Andeleleversomgåridenskolpliktskoladetillhör,perårskursochkohort Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 8(74)
9 9(74) Figur1visarandeleleversomgåridenskolpliktskoladetillhör.Dennaandelavtarsuccessivtitakt medattelevernabliräldreochmermobila.iårskursgårcirka74%avelevernaideförstatvå kohorternaochknappt7%avelevernaidentredjekohortenisinskolpliktskola.frånochmed årskurs8gårknappt5%avelevernaisinskolpliktskola. Dettamönsterärrelativtstabiltöverdenstuderadetidsperiodenmenskillnadernamellandetre kohorternavisarattbenägenhetenattgåiskolpliktskolaharminskatnågotövertid. Figur2:Andeleleversomintegåridenskolpliktskoladetillhöriårskurs,efterkohortsamtvarochivilkentypavskolade går. Figur2visarattidetrestuderadekohorternagårdeflestaeleversomväljerettannatalternativi förskoleklassenienannankommunalskolaidetstadsdelsområdedärdebor.mellan19och27%av elevernaväljerattgåienfriståendeskolaidetegnastadsdelsområdetmedanknappt1%av elevernagårienkommunalskolaiettannatstadsdelsområde.drygt1%avelevernagårien friståendeskolaiettannatstadsdelsområde. Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattdetfinnsskillnadermellandenförstakohortenoch deandratvåkohorterna.andeleneleversomgåriannankommunalskolaidetegna stadsdelsområdetharminskatmeddrygt1%tillförmånföreleversomgårienfriståendeskolaidet egnastadsdelsområdet.dettakanförklarasmedattantaletfriskolorökatunderdenstuderade perioden.andeleneleversompendlartillkommunalaskolorochfriståendeskoloriettannat stadsdelsområdeäridetnärmasteoförändrat Kommunalskolai egensdn Kommunalskolai annansdn Friståendeskolai egensdn Friståendeskolai annansdn Övr. Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22
10 Figur3:Andeleleversomintegåridenskolpliktskoladetillhöriårskurs9,efterkohortsamtvarochivilkentypavskolade går Kommunalskolai egensdn Kommunalskolai annansdn Friståendeskolai Friståendeskolai egensdn annansdn Övr. Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 Iårskurs9harelevernasomvaltattgåienannankommunalskolaidetstadsdelsområdedärdebor minskatfråndrygt5%tilldrygt3%jämförtmeddådegickiförskoleklass.cirka15%aveleverna väljerattgåienfriståendeskolaidetegnastadsdelsområdet.dessaminskningarärtillförmånför eleversomgårikommunalaskolorochfriståendeskoloriettannatstadsdelsområde. Enjämförelsemellankohorternavisarattdetinteskettnågrastörreförändringarövertid. Figur4:Andeleleversomintegåridenskolpliktskoladetillhöreftervarskolaliggerochårskurs.Andelenavsereleveriden kohortsombörjadeskolanläsåret21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 SammamSDN AnnanSDN 1(74)
11 Figur4visarhurelevernasombörjadeskolan21/22ochintegårisinskolpliktskolaväljerskola underhelaskolgången.idelägreårskursernaärdetenhögreandeleleversomgårienskolaidet stadsdelsområdedärdebor.frånårskurs6ochuppåtblirdetalltvanligareattgåiskolaiettannat stadsdelsområde. Iförskoleklassengårcirka8%avelevernaiskolaidetegnastadsdelsområdetmedanknappt2%av elevernagåriskolaiettannatstadsdelsområde.iårskurs9gårknappt5%avelevernaiskolaidet egnastadsdelsområdet,medandrygt46%avelevernagåriskolaiettannatstadsdelsområdeoch cirka5%gåriskolaienannankommunellerutlandet. Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattideförstatvåkohorternagårelevernasomunder högstadietväljerbortsinskolpliktskolaihögregradiskolaiettannatstadsdelsområdeändetegna stadsdelsområdet. Figur5:Andeleleversomgårikommunalskola,efterårskursochkohort Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 Figur5visarandeleneleversomgårikommunalskola.Idelägreårskursernaärdetenhögreandelav elevernasomgårikommunalskola,menfrånårskurs6ochuppåtblirdetalltvanligareattgåien friståendeskola.iårskurs69gårcirka78%avelevernaienkommunalskola. Somdetgårattutläsaavfigurenovanärskillnadernamellankohorternaiprincipobefintligamed undantagförårskursernaoch1därandeleneleverikommunalskolaharminskatnågotövertid. Dettakanförklarasmedattantaletfriskolorökatunderdenstuderadeperioden. 11(74)
12 Figur6:Andeleleversomgårikommunalskola,friståendeskolaochövrigskolaienannankommunellerutlandet.Andelen avsereleveridenkohortsombörjadeskolanläsåret21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 kommunalskola Friståendeskola Övr. Figur7:Andeleleversomgåridenskolpliktskoladetillhör,efterårskursochbakgrund.Avsereleveridenkohortsom börjadeskolaläsåret21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ej.utländsk Utländsk Figur7visarattelevermedutländskbakgrundihögregradväljerbortsinskolpliktskolagenomhela skolgången.skillnadenmellanelevermedutländskochsvenskbakgrundvarierarmellan2till6 procentenheter,enskillnadsomminskarnäreleverkommerhögreuppiårskurserna. Enjämförelsemellankohorternavisarattandeleneleversomgåridenskolpliktskoladetillhörhar minskatövertidblandbådeelevermedutländskochmedsvenskbakgrund. 12(74)
13 13(74) Figur8:Andeleleveriårskursefterskoltyp,stadsdelochutländskbakgrund.Andelenavsereleveridenkohortsombörjade skolaläsåret21/22. Figur8visarattelevermedsvenskbakgrundihögregradgårisinskolpliktskolaellerienfristående skolaidetegnastadsdelsområdet.elevermedutländskbakgrundgårinågothögregradienskolai ettannatstadsdelsområdeellerienkommunalskolaidetegnastadsdelsområdet. Figur9:Andeleleveriårskurs9efterskoltyp,stadsdelochutländskbakgrund.Andelenavsereleveridenkohortsombörjade skolaläsåret21/22. EnjämförelsemellanFigur8ochFigur9visarhurskillnadernaiskolvalmellanelevermedsvensk respektiveutländskbakgrundharförändratsgenomskolåren.elevermedsvenskbakgrundgåräveni årskurs9inågothögregradänelevermedutländskbakgrundidenskolpliktskoladetillhörmenockså ienkommunalskolaellerenfriståendeskolaidetegnastadsdelsområdet.elevermedutländsk bakgrundgårinågothögregradienannanskolaiettannatstadsdelsområde.oavsettbakgrundhar andeleneleversomgårisinskolpliktskolaminskattillförmånförandeleneleversomgårikommunal ellerfriståendeskolaiettannatstadsdelsområde Pliktskola Annan kommunal skolaiegen SDN Kommunal skolaiannan SDN Fristående skolaiegen SDN Fristående skolaiannan SDN Övr. Ejutländsk Utländsk Pliktskola Annan kommunal skolaiegen SDN Kommunal skolaiannan SDN Fristående skolaiegen SDN Fristående skolaiannan SDN Övr. Ejutländsk Utländsk
14 Figur1:Andelelevereftervarochivilkentypavskoladegårochvårdnadshavarnashögstautbildningsnivåiårskurs. Andelenavsereleveridenkohortsombörjadeskolaläsåret21/ Pliktskola Annan kommunal skolaiegen SDN Kommunal skolaiannan SDN Fristående skolaiegen SDN Fristående skolaiannan SDN Övr. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutb Okänt Figur1visarattelevertillvårdnadshavaremeddenlägstautbildningsnivånihögregradgåriden skolpliktskoladetillhörjämförtmedelevertillvårdnadshavaremedhögreutbildningsnivå.elevertill vårdnadshavaremedforskarutbildninggårinågothögregradienannanskolaidetegna stadsdelsområdetellerienfriståendeskolaiettannatstadsdelsområdeochnågotmersällaniden skolpliktskoladetillhörjämförtmedelevertillvårdnadshavaremedlägreutbildningsnivå. Figur11:Andelelevereftervarochivilkentypavskoladegårochvårdnadshavarnashögstautbildningsnivåiårskurs9. Andelenavsereleveridenkohortsombörjadeskolaläsåret21/ Pliktskola Annan kommunal skolaiegen SDN Kommunal skolaiannan SDN Fristående skolaiegen SDN Fristående skolaiannan SDN Övr. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutb Okänt 14(74)
15 JämförelsemellanFigur1ochFigur11visarattdetfinnsskillnadermellanförskoleklassochårskurs9 avseendesambandetmellanpendlingochvårdnadshavarnasutbildningsnivåer.elevertill vårdnadshavaremeddenlägstautbildningsnivångåräveniårskurs9inågothögregradiden skolpliktskoladetillhörmenocksåienkommunalskolaiettannatstadsdelsområdejämförtmed elevermedvårdnadshavaremedhögreutbildningsnivå.andeleneleveriallagruppersomgårisin skolpliktskolaharminskattillförmånföreleversomgårikommunalellerfriståendeskolaiettannat stadsdelsområde. 15(74)
16 Begreppetpendlinghariföreligganderapportdefinieratsenligtföljande:Omelevergåriden skolpliktskoladetillhörellerienannanskolainomdetstadsdelsområdedärdebor(motsvarande grupp1,2,3 sesid8),definierarvidetsomattelevernaintependlar.omelevernagårienannan skolautanfördetstadsdelsområdedebori,exkl.desomgåriskolpliktskolan(motsvarandegrupp4,5, 6),betraktasdetsomattelevernapendlar.Dessapendlandeeleverinkluderardeeleversompendlar tillenannankommunellergåriskolaiutlandet. Figur12:Andeleleversompendlartillenskolautanförsittboendeområde,perårskursochkohort Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 Figur12visarandeleneleversompendlartillenskolautanförsittstadsdelsområde.Dennaandelökar successivtitaktmedattelevernabliräldreochmermobila.iårskurs3pendlarbaracirka58%av elevernatillenskolautanförsittboendeområde,mendärefterbörjarandelenstiga.frånochmed årskurs7pendlarmellan26och28%avelevernatillenskolautanfördetegnastadsdelsområdet. Dettamönsterärrelativtstabiltöverdenstuderadetidsperiodenochskillnadernamellandetre kohorternaärsomsynesavmarginellkaraktär. 16(74)
17 Figur13:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursandregiform.Andelenavsereleveridenkohortsombörjade skolanläsåret21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Kommunal Fristående 17(74)
18 Pendlingochregi Figur13visarandeleneleversompendlarutifrånskolornasregiform.Redaniförskoleklassenärdet betydligtvanligareatteleversomgårifriståendeskolorpendlartillettannatstadsdelsområde. Andeleneleversompendlarökaribådagrupperitaktmedattelevernabliräldreochskillnaderna mellangruppernaökaritaktmedattmankommerhögreuppiårskurserna. Entänkbarförklaringtilldenomfattandeskillnadenmellangruppernakanvaraatttillgångentill friståendeskoloriboendeområdetintealltidärlikahögsomtillgångentillkommunalaskolor. Kommunalaskolorfinnsisamtligastadsdelsområden,menommanvillgåiensärskildfriståendeskola kanmanvaratvungenattpendlautfråndetegnastadsdelsområdet.friståendeskolorerbjudsinom ettbrettspektrumavinriktningarbaseradepåolikapedagogiker,intresseområden,konfessionelleller kulturellanknytningetc.vilketkanledatillmerellermindrelångvägapendlingtillutvaldaskolor. Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattblandelevernaikommunalaskolorharandelensom pendlarutfrånsittboendeområdevaritrelativtoförändradövertid.däremotharandelensom pendlaruttillettannatstadsdelsområdeminskatblandelevernaifriståendeskolor. Blanddeeleversombörjadeskolanläsåret1999/2gick32%avelevernaiförskoleklassenien friståendeskolaienannanstadsdeländendeboddei.förkohortensombörjadetvåårsenare, 21/22,vardennaandelknappt26%.Vidmotsvarandejämförelseiårskurs9hadeandelen minskatfråncirka6%tilldrygt54%.dettakanhaettsambandmedattutbudetavfriståendeskolor harökatövertid,vilketletttillbättremöjligheterattgåienfriståendeskolainomsitteget boendeområde. Figur14:Andelutpendlandeeleverefterstadsdelsområdedeboriochgåriårskurs,5och9.Andelenavsereleveriden kohortsombörjadeskolaläsåret21/ Åk Åk5 Åk9 5 Stadsdelsområdenanamngesibilaga 18(74)
19 Figur14visarattandeleneleversompendlarmellanstadsdelsområdenharökatitaktmedatt elevernablivitäldre.destadsdelsområdensomharlägstandelutpendladeeleveriförskoleklassenär Brommamedknappt2%ochHässelby Vällingbymeddrygt2%medanKungsholmenliksomKista Rinkebyharhögstandelutpendlandeeleverbådacirka13%.Iårskurs5ärdestadsdelsområdensom hardenlägstarespektivehögstaandelenutpendlandeeleversammastadsdelarsomiförskoleklassen. Iårskurs9harandeleneleversomboriFarstaochsompendlarutökatkraftigtilldrygt56%,följtav Kungsholmenmeddrygt46%.BlanddestadsdelarmedlägstandelutpendlandefinnsBrommamed drygt11%ochsödermalmmedknappt14%.idessaområdenharutpendlingeninteökatlikamycket somiandrastadsdelsområden. Enjämförelsemellandetrekohorternaiårskurs,5och9visasiTabell1nedan. Tabell1:Stadsdelsområdensomharlägstrespektivehögstandelutpendlandeeleveriförskoleklasser,årskurs5och9. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 9 Startår MIN MAX MIN MAX MIN MAX 1999/ 2 Bromma (1,96%) Skärholmen (1,3%) Bromma (6,85%) Hässelby- Vällingby (7,2%) Skärholmen (18,5%) Bromma (1,58%) Farsta (55,8%) 2/ 21 Farsta (2,66%) Bromma (2,81%) Kungsholmen (12,6%) Skärholmen (12,4%) Bromma (6,4%) Hässelby- Vällingby (6,7%) Kungsholmen (21,9%) Bromma (1,2%) Farsta (49,2%) 21/ 22 Bromma (1,8%) Hässelby- Vällingby (2,1%) Kungsholmen (12,93%) Kista Rinkeby (12,9%) Bromma (5,8%) Hässelby- Vällingby (5,9%) Kungsholmen (28,2%) Kista Rinkeby (24,%) Bromma (11,3%) Farsta (56,4%) Kungsholmen (46,6%) Figur15:Andelinpendlandeeleverefterdetstadsdelsområdedärdegåriskolaiårskurs,5och9.Andelenavsereleveri denkohortsombörjadeiskolanläsåret21/ Åk Åk5 Åk9 Figur15visarattdetärskolornaiinnerstadensomharflestinpendlandeeleversomkommerfrån andrastadsdelsområden.iförskoleklassenärdetskolornaikungsholmensomfårflestinpendlande eleverfrånandrastadsdelsområden.drygt22%avelevernaikungsholmenkommerfrånandra områden.knappt1%avelevernasomgåriskolaifarstapendlarfrånandrastadsdelsområden.i årskurs5och9harandeleninpendlandeeleverökatkraftigtinorrmalmmedanskolornaiskärholmen 19(74)
20 samtihässelbyvällingbyharlägstandelinpendlandeeleverfrånandrastadsdelsområden.iårskurs 9ärandeleneleversompendlarintillNorrmalmfrånandrastadsdelsområdendryga56%. Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattdetbarafinnsskillnaderiförskoleklassendär NorrmalmfårflestinpendlandeeleverideförstatvåkohorternamedanSkärholmenfårdenlägsta andeleninpendlandeeleverfrånandrastadsdelsområden. Figur16:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochstadsdel.Andelenavsereleveridenkohortsombörjadeskola läsåret21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Västerort Innerstaden Söderort Underårskurs3ärandeleneleversomgåriskolaiettannatstadsdelsområdeungefärjämförbar mellandeolikadelarnaistaden.frånårskurs4ökarandeleneleversompendlarutfrånsitt stadsdelsområdeframföralltisöderort.utvecklingenförstärksidehögreårskursernaochunder högstadieårenpendlardrygt35%avelevernautfrånsöderorttillandrastadsdelsområden,vilketär enavsevärtstörreandeljämförtmedeleverfråninnerstadenvarifråncirka2%avelevernapendlar utfrånsittboendeområde.andelenutpendlandeeleverfrånvästerortärcirka22%. Settövertidhardettamönstervaritrelativtstabilt. Tabell2:Pendlingmellanboendeochskolområdeiårskurs9,perkohort.Redovisatiantal,exklusiveeleversomgåriskola utanförkommunenellerutlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort Innerstaden Söderort /21 Västerort Innerstaden Söderort /22 Västerort Innerstaden Söderort (74)
21 ITabell2beskrivsivilketområdeelevernaiårskurs9gåriskolaniförhållandetillsittboendeområde. PendlingenmellanSöderochVästerortäriprincipobefintligåtbådahåll.Eleverboendei Innerstadenpendlarintehellerdärifråninågonstörreutsträckning.Däremotpendlareleverboendei Västerortivissutsträckningtillinnerstaden,mendemestomfattandeelevströmmarnagårfrån Söderorttillinnerstaden. Tabell3:Pendlingmellanboendeochskolområdeiårskurs9,perkohort.Redovisatiandelar,exklusiveeleversomgåri skolautanförkommunenellerutlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort Innerstaden Söderort /21 Västerort Innerstaden Söderort /22 Västerort Innerstaden Söderort Tabell3visarsammasaksomTabell2,meniandelar.Settövertidharpendlingsmönstretförelever boendeivästerochsöderortvaritiprincipoförändrade.intehellreförinnerstadselevernaharnågra störreförändringarskett,menandelensombådeborochgåriskolainominnerstadenharökatnågot. Tabell4:Pendlingmellanboendeochskolområdeiårskurs9,perkohort.Redovisatiantal,exklusiveeleversomgåriskolan inomsittstadsdelsområdeellerskolpliktskolanocheleversomgåriskolautanförkommunenellerutlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort Innerstaden Söderort /21 Västerort Innerstaden Söderort /22 Västerort Innerstaden Söderort Tabell4visarpendlingsmönsterblandeleveriårskurs9somintegåriskolainomsitteget stadsdelsområde.överlagpendlarmajoritetenavelevernatillettannatstadsdelsområdeinom sammadelavstadensomdärdebor.undantagetärdockeleverboendeisöderortdärmajoritetenav dependlandeelevernagåriskolaiinnerstaden. 21(74)
22 Tabell5:Pendlingmellanboendeochskolområdeiårskurs9,perkohort.Redovisatiandelar,exklusiveeleversomgåri skolaninomsittstadsdelsområdeellerpliktskolaocheleversomgåriskolautanförkommunenellerutlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort Innerstaden Söderort /21 Västerort Innerstaden Söderort /22 Västerort Innerstaden Söderort Tabell5visarsammasaksomTabell4,menhärredovisasandelar.Tabellenvisarvisserligenatt pendlingsmönstretharförändratsnågotövertiddåenhögreandelavelevernafrånsöderoch Västerortpendlartillinnerstadenmenmångaavkategoriernautgörsavväldigtfåeleveroch antalsmässigtharelevströmmarnafrånvästerochsöderorttillinnerstadenintehaftnågon motsvarandeökning.förändringenberorsnararepåattpendlingeninomdenegnastadsdelen minskatmedanpendlingentillinnerstadenvarrelativtkonstant. Figur17:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochbakgrund.Andelenavsereleveridenkohortsombörjadei skolanläsåret21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ejutländsk Utländsk Tabell17visarattelevermedutländskbakgrundihögregradpendlarutfråndetegna stadsdelsområdetgenomhelaskolgångenförattgåiskola.skillnadenmellanelevermedutländskoch svenskbakgrundvarierarmedmellan6och1procentenheter.underhögstadietpendlarcirka35% avelevernamedutländskbakgrundtillettannatstadsdelsområdemedanmotsvarandeandelför elevermedsvenskbakgrundärdrygt25%. 22(74)
23 Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattandelenelevermedutländskrespektivesvensk bakgrundsompendlartillettannatstadsdelsområdeharminskatövertidochskillnadernamellande tvågruppernaharminskatnågotövertidnäreleverkommerhögreuppiårskurserna. Figur18:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochkön.Andelenavsereleveridenkohortsombörjadeiskolan läsåret21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Pojkar Flickor Figur18visareleverspendlingfördelatefterkön.Idelägreårskursernaärandelenflickorochpojkar sompendlarutfrånsittegetboendeområdeungefärjämförbar.frånochmedårskurs4börjar flickornapendlainågothögreutsträckningochunderhögstadietgårcirka3%avflickornaiettannat stadsdelsområdeändetdebori,medanmotsvarandeandelblandpojkarnaärknappt25%. Videnjämförelseövertidsynsingastörreskillnadermellankohorternaidelägreårskursernamedan andelenpendlandeeleverharminskatnågotövertidibådagrupperunderhögstadiet.delrapport3 kompletterarföreligganderapportochbeskriverskillnadernamellanpojkarochflickormeridetalj. IFigur19framträderingatydligapendlingsmönsterutifrånvårdnadshavarnasutbildningsnivå.Överlag gårelevertillvårdnadshavaremedeftergymnasialutbildninginågothögregradiskolainomdetegna boendeområdetunderårskurs6medanelevertilllågutbildadevårdnadshavareistörreutsträckning pendlartillettannatstadsdelsområde,menskillnadernaärrelativtsmå.underhögstadieårenblir mönstretnågottydligaredåandelenelevermedhögutbildadeföräldrarsompendlaruttillskolan utanförboendeområdetärcirka5%lägrejämförtmedelevervarsvårdnadshavareärlågutbildade. Enjämförelseövertidvisarattandeleneleversompendlartillenskolaiettannatstadsdelsområde harökatblandelevermedlågutbildadevårdnadshavareiårskurs69medandetinteharvaritnågra störreförändringariövrigautbildningskategorier. Figur19:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochvårdnadshavarnashögstautbildningsnivå.Andelenavser eleveridenkohortsombörjadeiskolanläsåret21/22. 23(74)
24 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Förgymnasial Gymnasial Eftergym I 24(74)
25 Figur2:Andeleleversompendlar,fördelatefterbakgrund,vårdnadshavareshögstautbildningsnivå,årskursochkohort Svenskbakgrund,kohort1999/2 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk Utländskbakgrund,kohort1999/2 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Föregymnasial Gymnasial Eftergym Föregymnasial Gymnasial Eftergym Svenskbakgrund,kohort2/21 Utländskbakgrund,kohort2/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Föregymnasial Gymnasial Eftergym Föregymnasial Gymnasial Eftergym Svenskbakgrund,kohort21/22 Utländskbakgrund,kohort21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Föregymnasial Gymnasial Eftergym Föregymnasial Gymnasial Eftergym 25(74)
26 IFigur2harvigjortendjupareundersökningavFigur19fördelateftereleversbakgrund. Figur2visarattidenkohortdäreleverbörjadeiskolanläsåret1999/2pendlarelevermed utländskbakgrund,oavsettvårdnadshavareshögstautbildningsnivå,istörreutsträckningtillenskola utanförboendeområdet.elevertilllågutbildadeföräldrarmedbådesvenskochutländskbakgrundgår inågothögregradiskolaidetegnastadsdelsområdet. Enjämförelseövertidvisarattdetinteskettnågrastörreförändringarförelevermedutländsk bakgrund,medanandelenpendlandeelevermedsvenskbakgrundochlågutbildadeföräldrarharökat idekohorternasombörjadeläsåret2/21och21/22.särskiltunderhögstadietärandelen pendlandeblanddessasistnämndaeleverbetydligthögreänblanddesvenskaelevernamed välutbildadeföräldrar. Enjämförelsemellanelevermedsvenskrespektiveutländskbakgrundidesenaretvåkohorternavisar attiårskurs89pendlarcirka35%avelevernamedsvenskbakgrundochlågutbildadeföräldrartillett annatstadsdelsområdemedancirka3%avelevernamedutländskbakgrundochlågutbildade föräldrarpendlartillettannatstadsdelsområde. Figur21:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochboendesituation.Andelenavsereleveridenkohortsom börjadeskolaläsåret21/ Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ingenvh Envh Bådavh IFigur21synsingatydligasambandmellanboendeochpendlingsmönsteravseendeeleverunder årskurs3.frånochmedårskurs4börjarelevernasomintebormednågonvårdnadshavarependlai någothögreutsträckningochunderhögstadietgårcirka48%avelevernasomintebormednågon vårdnadshavareiettannatstadsdelsområdeändetdärdebor.motsvarandeandelblandeleverna sombormedenvårdnadshavareärcirka3%ochcirka26%avelevernasombormedtvå vårdnadshavarependlar. Enjämförelseövertidvisarattandeleneleversompendlartillskolaniettannatstadsdelsområdehar ökatblandeleversomintebormednågonvårdnadshavareiårskurs69medandetintevaritnågra störreförändringariövrigakategorier.dettapåverkasavdetutbudavskolormedundervisningtill
27 eleveribehovavytterligarestöd,någotsomärvanligtblandeleversomintebormedsina vårdnadshavare.eleversombormedenvårdnadshavarekanhaenpendlingrelateradtillatteleven borväxelvishosföräldrarna.
28 Idettaavsnittföljervieleveridetrekohorternagenomskolåren.Vistuderarhuroftaelevernabyter skolatrotsattskolgångenintekräverdetochhurdettastårirelationtillbakgrundsvariablernat.ex. utländskbakgrund. Figur22:Andeleleversom ska bytaskola,efterårskursochkohort Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 Figur22visarandeleneleversomskullebytaskolaförattskolgångensåkrävde.Dessabytenskernär skolpliktskolanskiftar,närelevergåridenhögstamöjligaårskurseniskolanellernäreleverflyttar.i vissafallfinnsmöjlighetförelevernaattväljaattstannakvarochsedanbytaskolanågotårsenare.i andrafallmåsteelevenbytatilldennyaskolpliktskolanellertillenalternativskola.iårskurs6är andeleneleversomskabytaskolasomhögst,cirka37%ochiårskurs7ärdet24%avelevernasom skabytaskola. Skillnadernamellankohorternaäravmarginellkaraktärmedundantagförårskurs4ochårskurs5. DettakanförklarasavattSöderbergaskolanbyttenamnochorganisationtillBeckombergaskolanrunt 25/26,ochelevernasombörjadeläsår2/21och21/22fickdåenskiftadskolpliktskola iårskurs5respektiveårskurs4. Figur23:Andeleleversomharbyttskola,efterårskursochkohort Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22
29 Figur23visarandeleneleversomharbyttskola.Iårskurs6ochårskurs7ärdetbetydligthögreandel eleversomharbyttskolaänideandraårskurserna.dessabytenkanskeavtvåolikaanledningar.den enaanledningenärattpliktskolanskiftardvs.attskolgångenkräverettbyte.denandraanledningen ärattmanväljerattbytaskolatrotsattdetintekrävs,detbetraktasdåsomettegetbyte,dvs.ettval elevengjortutifrånandraaspekter.dessabytenbenämns egnabyten iföreligganderapport. Figur24:Andeleleversomharbyttskola,fördelatefteravvilketskäleleverbyterskola,efterårskursochkohort.Andelen avsereleveridenkohortsombörjadeskolaläsåret21/ Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Egetbyte Skabyta Figur24visarattiårskurs6ochårskurs7ärandeleneleversomharbyttskolautanattskolgångenså kräversomlägst.iårskurs6ärdetcirka24%avallaskolbytensomhargjortsavandraorsakeroch76 %förattskolgångensåkrävde.iårskurs7ärdetcirka31%avskolbytenasomgjordesavandra orsakeroch69%avskolbytenaskeddeförattskolgångensåkrävde.itabell6nedanvisasattantalet bytenav andraorsaker ärsomhögstiårskurs6ochårskurs7,sammaårskursersomflestelever byteravorganisatoriskaskäl. Settövertidhardettamönstervaritrelativtstabilt. Tabell6:Antaleleversomgjordeegnabyten,efterårskursochkohort. Totala elever Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår 1999/ Startår 2/ Startår 21/ Tabell6visarantaleteleversomharbyttskolanärdetintekrävsunderhelaskolgången.Iårskurs7är antaleteleversomhargjortegnabytensomhögst.
30 Tabell7:Antal egnabyten somelevernahargjortunderhelaskolgången. Totala elever Antal egna byten Startår 1999/ Startår 2/ Startår 21/ Tabell7visarhuroftaeleverbyterskolatrotsattdeinte ska.detvanligasteäratteleverintebyter skolaominteskolgångenkräverdet.nästvanligastäratteleverbyterskolaengångunderhela skolgångenochrelativtfåeleverbyterskolatvåellerfleragånger. Figur25:Andeleleversombytertillsinskolpliktskolanärde skabyta ellerpga. egetbyte ochårskurs.andelenavser eleveridenkohortsombörjadeskolaläsåret21/ Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Skabyta Egetbyte Figur25visaratteleversomharbyttskolaförattde skabyta ihögregradbytertillsinskolpliktskola ändeeleversombyttavandraorsaker.skillnadermellandetvågruppernaärstörrenärelevernagåri årskurs1ochårskurs2. Settövertidhardettamönstervaritrelativtstabilt.
31 Tabell8:Antal egnabyten eleverhargjortunderhelaskolgångenuppdelatefterbakgrundochkohort.redovisatiantal. Exklusiveeleversominteharuppgifteromutländskbakgrund. Antal egna byten Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Startår 1999/ Startår 2/ Startår 21/ Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Tabell8visarantalegnabyteneleverhargjortunderhelaskolgångenuppdelatefterbakgrund.Överlag bytermajoritetenavelevernainteskolaomskolgångenintekräverdet,dettagällerbådeelevermed svenskochutländskbakgrund. Tabell9:Antalegnabyteneleverhargjortunderhelaskolgångenuppdelatefterbakgrundochkohort.Redovisatiandel.Exklusive eleversominteharuppgifteromutländskbakgrund. Antal egna byten Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Startår 1999/ Startår 2/ Startår 21/ Tabell9visarsammasaksomTabell8,menhärgörsredovisningeniandelar.Tabellenvisarattelevermed utländskbakgrundoftarebyterskolanärdeinte ska.deflestaeleversomharbyttskolanärdeinte ska byterengångochfärrebytertvåellerflergånger. 31(74)
32 Medhjälpavlogistiskregressionkanmersammanfattandemodellertasfram.Härbeskriverdessa modellervilkabakgrundsvariablersomharettfaktisktsambandmedsannolikhetenföreleverattvara behörigatillettnationelltgymnasieprogram.nedanstuderassambandetmellanskolbytenoch behörighet. Tabell1:Antalet egnabyten förelevernaochhuruvidadeblevbehörigatillettnationelltgymnasieprogram.exklusiveelever somsaknarinformationombehörighet. Antal egna byten Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram Tabell1visarantaletelevermedbehörighetrespektivesomsaknarbehörighettillnationellt gymnasieprogramuppdelatefterantalegnabyten.isnitthareleversominteblivitbehörigagjortnågot flerbyten,,58mot,41fördebehörigaeleverna. Tabell11:Sannolikhetenföreleverattblibehöriga/intebehörigatillettnationelltgymnasieprogramuppdelatefterantalegna bytendehargjortunderhelaskolgången.exklusiveeleversomsaknarinformationombehörighet. Antal egna byten Ej behörig nationellt gymnasieprogram ,46,61,8,14,134,171,216 Behörig nationellt gymnasieprogram,954,939,92,896,866,829,784 Tabell11beskriverresultatetfråndenlogistiskaregressionsmodellenochvikanutläsaattsannolikheten attvarabehörigtillettnationelltgymnasieprogramärlägreförelevernasomharbyttskolamångagånger underskolgångenänförelevernasominteharbyttskola.jufärregångermanbyttskoladestohögreär sannolikhetenattfågymnasiebehörighet. Enlogistiskregressionharocksågjortsförattsesambandmellaneleversomhargåttisinskolpliktskola underskolgångenochslutbetyg.studienhardockintevisatnågratydligasamband. Tabell12:Antaleleveruppdelateftersvenskochutländskbakgrundochbehörighettillettnationelltgymnasieprogram.Exklusive eleversomsaknarinformationombehörighet. Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram (74)
33 Tabell12visarantaletelevermedbehörighetrespektivesomsaknarbehörighettillnationellt gymnasieprogramuppdelatefterbakgrund. Tabell13:Sannolikhetenföreleverattblibehöriga/ejbehörigatillettnationelltgymnasieprogramuppdelatefterbakgrund. Exklusiveeleversomsaknarinformationombehörighet. Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram,11129,381,88871,96199 Tabell13visarresultatfråndenlogistiskaregressionsmodellenochvikanutläsaattsannolikhetenattvara behörigtillettnationelltgymnasieprogramärlägreförelevermedutländskbakgrundänförelevermed svenskbakgrund.beräknadoddskvotenär3,17sombetyderattsannolikhetenattvarabehörigtill nationelltgymnasieprogramär3,17gångerhögreförelevermedsvenskbakgrundänförelevermed utländskbakgrund. Tabell14:Antaleteleveruppdelatpåvårdnadshavarnasutbildningsnivåochbehöriganationelltgymnasieprogram.Exklusive eleversomsaknarinformationombehörighet. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram Tabell13visarantaletelevermedbehörighetrespektivesaknarbehörighettillnationellt gymnasieprogramuppdelateftervårdnadshavarnasutbildningsnivå.idettafallärdetvårdnadshavaren medhögstutbildningsomräknas. Tabell15:Sannolikhetenföreleverattblibehörigatillnationelltgymnasieprogramuppdelateftervårdnadshavareshögsta utbildningsnivå.exklusiveeleversomsaknarinformationombehörighet. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram,23381,8111,2489,733,76619,91889,97511,99267 Tabell15visarresultatfråndenlogistiskaregressionsmodellenochvikanutläsaattsannolikhetenattvara behörigtillettnationelltgymnasieprogramärlägreförelevertillvårdnadshavaremedförgymnasial utbildningänförelevertillvårdnadshavaremedhögreutbildning.juhögreutbildningvårdnadshavarna harjustörreärsannolikhetenattblibehörigtillgymnasiet.beräknadoddskvotmellanelevermed vårdnadshavaremedgymnasialutbildningochelevermedvårdnadshavaremedförgymnasialutbildningär 3,46,vilketbetyderattsannolikhetenattvarabehörigtillnationelltgymnasieprogramnärelevergårut skolanär3,46gångerhögreförelevermedvårdnadshavaremedgymnasialutbildningänförelevermed vårdnadshavaremedförgymnasialutbildning. 33(74)
34 Tabell16:Eleversboendesituationochbehörigtillettnationelltgymnasieprogram.Exklusiveeleversomsaknarinformationom behörighet. Bo ingen Bo en Bo båda Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram Tabell16visarantaletelevermedbehörighetrespektivesaknarbehörighettillnationellt gymnasieprogram. Tabell17:Sannolikhetenföreleverattblibehöriga/ejbehörigatillettnationelltgymnasieprogramuppdelatefter boendesituation.exklusiveeleversomsaknarinformationombehörighet. Bo ingen Bo en Bo båda Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram,16759,7669,3313,83241,92331,96687 Tabell17visarresultatfråndenlogistiskaregressionsmodellenochvikanutläsaattsannolikhetenattvara behörigtillettnationelltgymnasieprogramärlägrefördeeleversomintebormednågonvårdnadshavare änfördeeleversombormedenellerbådavårdnadshavarna.beräknadoddskvotmellaneleversombor medenvårdnadshavareocheleversomintebormednågonvårdnadshavareär2,42.dettabetyderatt sannolikhetenattvarabehörigtillettnationelltgymnasieprogramnärdegårutskolanär2,42gånger högreföreleversombormedenvårdnadshavareänföreleversomintebormednågonvårdnadshavare. 34(74)
35 Förattbeskrivaskolsegregationengenomårenfördestuderadeelevernaharindexberäknatsper skolpliktsområdeochperskola.genomattsepåskillnadenmellandessaservivilkaskolorsomharen förändradstrukturisinelevgruppjämförtmeddeboendeiområdetochdärmedvilkaskolorsom påverkasavpendlingentillattblimerrespektivemindresegregerade.envissdelavdenökadeeller minskadesegregationkanberopåhurskolpliktsbevakningsområdenaärutformadeochvilkaområden skolornanärmastharsomegentligaupptagningsområden,dvs.hurelevernaslussasvidarefrånförskolor etc.inomområdet.denandradelenavsegregationenhärrörfråneleversochvårdnadshavaresaktivaval avskola. Härbeskriverviintefriskolornassegregationeftersomdatamaterialetendastomfattardeeleversombori StockholmsStadavseendedefriståendeskolorna.Defriståendeskolornakanhamångaeleverfrånandra kommunervilkaalltsåsaknasiunderlagetochberäkningarnaskulleinteblihelträttvisande.vidareärdet endastkommunalaskolorsomharskolpliktsbevakningsområdenattjämföramedskolornassituation. Ienförstagenomgångstuderasskolsegregationenförårskurserna,5och8.Isamtligafallbeskrivssnittet blanddestuderadeeleverna,dvs.detrekohorterna. Detindexsomanväntsärdetsammasomtidigare,dvs.baseratpåutbildningsnivå,invandring, ekonomisktbistånd,boendeochkön.iavsnittetanvändsbegreppetsegregationvilketberäknatssom absolutvärdetavskillnadenmellandetsocioekonomiskaindexetochsnittetförstaden(index1).stor segregationanvändsomskolorochboendeområdendärdetsocioekonomiskaindexetliggerlängrefrån snittetistaden,oavsettomdeharenmerellermindregynnsamsocioekonomisksammansättning.med mindresegregeradeskoloravsesskolorsomisinsammansättningliknarstadenssnitt. Deindexitabellernasompresenteratsiavsnittetharenbetydligtlägrespridningändetindexsom presenterasisambandmedresursfördelningenvarjehöst.bakgrundsdataistudienharigrundenen mindrespridningäniaktuelltdata212.deeleversomomfattashärbörjadeskolanhösten1999ochtvå årframåtochharenbakgrundsomavvikernågotfrånelevernaidag.vidarehardeeleversomintegåtti skolaistadengenomallaårrensatsbortinföranalysenvilketsannoliktminskarspridningendådeelever somendastvistaskorttidistadenförattsedanexempelvisflyttautomlandsintefinnsrepresenterade. Deskolorsomharstörstsegregationiförskoleklassenidenmeningenattskolanharetttyngre socioekonomiskindexänvadmankanförväntasigbaseratpåskolpliktsområdeärnytorpsskolan, Hökarängsskolan,Oxhagsskolan,Nybohovsskolan,Bussenhusskolan,Östbergaskolan,Loviselundsskolan, Enbacksskolan,HusbygårdsskolanochDalskolan.Samtligaavdessaärytterstadsskolormedett boendeindexöver1,dvs.medenmerutsattsocioekonomisksammansättningänsnittetförstaden. 35(74)
36 Tabell18:Skolormedhögreskolsegregationänområdessegregation,förskoleklass. Skolindex Områdesindex SDN Nytorpsskolan Hökarängsskolan Oxhagsskolan Nybohovsskolan Bussenhusskolan Östbergaskolan Loviselundsskolan Enbacksskolan Husbygårdsskolan Dalskolan Åandrasidanfinnsskolorsomharenlägresegregationinomskolanäriboendeområdet,dvsskolorsom liggeriområdensomliggerlängrefrånstadenssocioekonomiskasnittänskolanisig.ekholmsskolanoch Solbergaskolanliggerbådaiområdendärboendemiljönärmersegregeradänskolmiljönoch boendemiljönärtyngreänsnittet.eiraskolanochkvarnbacksskolanärskolordärboendemiljönärmer segregeradpåsåsättattdetsocioekonomiskaindexetinomboendeområdetärmindreän1. Tabell19:Skolormedlägreskolsegregationänområdessegregation,förskoleklass. Skolindex Områdesindex SDN Hägerstensåsens Skola Hässelbygårdsskolan Magelungsskolan Fagersjöskolan Skarpabyskolan Ulvsundaskolan Skönstaholmsskolan Kvarnbackaskolan Mimer Solbergaskolan Iårskurs5ärskillnadenmellanskolsegregationochområdessegregationstörre.Detärnaturligtmedtanke påattelevernadåäräldreochsjälvakanåkatillandraskolormedkommunalafärdmedel.liksomi förskoleklassenärdetskoloriytterstadensompåverkasavsegregationenochdärmanharetthögreindex iskolanäniskolpliktområdet. 36(74)
37 Tabell2:Skolormedhögreskolsegregationänområdessegregation,årskurs5. Skolindex Områdesindex SDN Enbacksskolan Nytorpsskolan Blackebergsskolan Tätorpsskolan Oxhagsskolan Bussenhusskolan Östbergaskolan Knutbyskolan Kvarnbackaskolan Rågsvedsskolan Tabell21:Skolormedlägreskolsegregationänområdessegregation,årskurs5. Skolindex Områdesindex SDN Sandåkraskolan Sjöängsskolan Johan Skytteskolan Bredbyskolan Skönstaholmsskolan Ekensbergsskolan Dalhagsskolan Kämpetorps Skola Fruängens Skola Årstadalsskolan Blanddeskolorsomharenlägregradavsegregationfinnsbådeskolorditdetpendlarelevermedtyngre socioekonomiskbakgrundmenävenskolorditelevermedmergynnsambakgrundpendlar. Sammansättningenpåverkaspåsammasättavvilkaeleversompendlarfrånskolan. IexempelvisKämpetorpsskolanharvietthögreindexäniboendemiljönkringskolan.Detkandåbåde varaatteleverfrånandraområdenmedtyngrebakgrundväljerdenskolan,mendetkanocksåvarasåatt Kämpetorpsskolandräneraspåelevermedmergynnsambakgrundochattdessaeleverpendlartillen annanskola.kvarblirdeeleverboendeiområdetsomharenmindregynnsambakgrund. 37(74)
38 Tabell22:Skolormedhögreskolsegregationänområdessegregation,årskurs8. Skolindex Områdesindex SDN Solbergaskolan Smedshagsskolan Rågsvedsskolan Husbygårdsskolan Bagarmossens Skola Hjulstaskolan Enbacksskolan Bäckahagens Skola Årstaskolan Sjöstadsskolan Iårskurs8ärskillnadenmellanboendeindexochskolindexstörstförtvåavskolorna,Solbergaskolanoch Smedshagsskolanidenmeningenattmanharenstörresegregationochhögreindexiskolan.Även Rågsvedsskolanharentyngremiljöänområdetkringskolan. Tabell23:Skolormedlägreskolsegregationänområdessegregation,årskurs8. Skolindex Områdesindex SDN Alviksskolan Bredbyskolan Sjöängsskolan Södra Ängby Skola Engelbrektsskolan Matteusskolan Spånga Grundskola Sofia Skola Akallaskolan Nytorpsskolan Nytorpsskolanärblanddeäldrebarnenenskolamedmindreindexochmindresegregation,troligen förklaratavmaninfördeidrottklasserfördeäldrebarnen. Generellt,ovannämndaskolorundantagna,ärdockskillnadernamellanboendeindexochskolindex mindreiårskurs8äniårskurs5. Påsammasättharviberäknatettsocioekonomisktindexförskolorochboendeiolikastadsdelsområden. Jämförelsenmellanboendesindexochstadenssnitt(värdet1)visarattdestadsdelsområdensomhar ettindexlägreänsnittetharmergynnsambakgrundochmotsvarandefördestadsdelsområdensomhar ettboendesindexhögreän1ochdärelevernahartyngresocioekonomiskbakgrund. 38(74)
39 Tabell24:Skolindexochboendeområdeindexperstadsdelsområde,förskoleklass,årskurs,5och8.Exklusiveeleversomgårisin skolpliktskolaiettannatstadsdelsområdeocheleversomgårienannankommunellerutlandet. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Stadsdelsområde Skol index Områdes index Skol index Områdes index Skol index Områdes index 1 Rinkeby-Kista 171,9 17,8 176,4 177,5 181,6 182,6 3 Spånga-Tensta 13,5 13,2 13,6 128,6 118,9 127,6 4 Hässelby-Vällingby 96,5 95,5 98,9 98, 14,1 1,1 6 Bromma 73,2 71,1 74,6 7,2 78,9 71,3 8 Kungsholmen 81,3 76,3 85, 78, 86,9 77,4 9 Norrmalm 8,1 79,8 75,8 81,6 78,6 81,5 1 Östermalm 76,1 71,8 77,8 72,8 81,4 7,2 12 Södermalm 83,5 82,6 85,9 82,4 91,2 83,6 14 Enskede-Årsta-Vantör 11,8 112,1 19, 19,8 19,9 19,2 15 Skarpnäck 14,7 17,2 16,9 15,5 111,7 16,3 18 Farsta 117,4 117,6 121,4 12, 133,7 12,2 21 Älvsjö 94, 92,1 97,8 95,6 96,5 98,6 22 Hägersten-Liljeholmen 94, 93,7 96,1 94,1 94,5 95,5 24 Skärholmen 134,1 13,7 137,3 132, 14,6 132,4 Tabell25:Inpendlingsochutpendlingsindexperstadsdelsområde,förskoleklass,årskurs,5och8.Exklusiveeleversomgårisin skolpliktskolaiettannatstadsdelsområdeocheleversomgårienannankommunellerutlandet. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna (74)
40 Tabell26:Skolindexochboendeområdesindexförkommunalaskolorperstadsdelsområde,årskurs,5och8.Exklusiveelever somgårisinskolpliktskolaiettannatstadsdelsområdeändärbebor. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Stadsdelsområde Skol index Områdes index Skol index Områdes index Skol index Områdes index 1 Rinkeby-Kista 172,3 171,6 179, 178,7 186, 184,8 3 Spånga-Tensta 131,2 13,1 13,8 128,9 128,5 131,3 4 Hässelby-Vällingby 96,6 96,3 98,9 98,6 14,1 12,2 6 Bromma 71,2 71,3 72,3 7,2 74,5 72, 8 Kungsholmen 79,4 77,8 83,9 79,8 86,7 79,7 9 Norrmalm 84,1 81,6 77,2 83, 8,5 83,4 1 Östermalm 73,6 72,4 75,4 73,1 81,1 71,1 12 Södermalm 84,7 84,2 85,3 82,2 87,3 82,7 14 Enskede-Årsta-Vantör 111,3 112, 18,9 19,9 19,4 16,7 15 Skarpnäck 17, 17,8 19,4 16,3 114,4 18,8 18 Farsta 116,3 117,7 122,1 121,2 135,5 128,6 21 Älvsjö 92,1 91,2 95,6 94,5 94,6 98,2 22 Hägersten-Liljeholmen 94,8 94,9 98, 96,2 92,6 92,4 24 Skärholmen 129,7 129,2 133,1 132,1 137,1 134,5 Tabell27:Inpendlingsochutpendlingsindexförkommunalaskolorperstadsdelsområde,årskurs,5och8.Exklusiveeleversom gårisinskolpliktskolaiettannatstadsdelsområdeändärbebor. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna Tabell26visarattnärdetkommertillförskoleklasserärskillnadenmellanskolområdesindexoch boendesindexsomstörstinorrmalm.eleversomborellergåriskolaibrommaharmycketmergynnsam 4(74)
DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )
DELRAPPORT 2 Elevströmmar i Stockholms grundskolor Jia Zhou Silke Tindrebäck 1 ( 74 ) Sida 2 av 74 Sammanfattning År 26 genomförde Sweco Eurofutures 1 en studie 2 av grundskoleelevers pendlingsmönster
Läs merELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD
ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD 2010 2011 Foto: Liselotte van der Meijs Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Silke Burestam 08-508 35 044 silke.burestam@uskab.se Johan Regnér 08-508 35 065
Läs merHur mår Stockholms skolor?
Rapport nr 3 2008 Hur mår Stockholms skolor? En granskning av det ekonomiska läget i Stockholms skolor 1 1. Förutsättningar i budget för 2007 Skolan är nog den största vinnaren, säger finansborgarrådet
Läs merGrundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola
sid 1 (5) Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan F-9 Beckombergaskolan F-5 1-5 Blackebergsskolan F-5 Höglandsskolan F-9 Norra Ängby skolor
Läs merGrundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola
sid 1 (5) Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan F-9 Beckombergaskolan F-5 F-5 Blackebergsskolan F-5 Höglandsskolan F-9 och gymnasium
Läs merGrundskolor och grundskoleområden 2014
sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2014 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan
Läs merGrundskolor och grundskoleområden 2015
sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2015 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan
Läs merGrundskolor och grundskoleområden 2018
sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2018 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Adolfsbergsskolan F Från ht 2018 F-klass, byggs på till F-6 Alviksskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 Blackebergsskolan
Läs merGrundskolor och grundskoleområden 2016
sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2016 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan
Läs merLokala läs- och språkutvecklare 10e oktober 2014
SKOLA TELEFON ÅR E-post NAMN STADSDEL Abrahamsbergsskolan 50848975 åk 6-9 anna.nygard@stockholm.se Anna Nygård Bromma Abrahamsbergsskolan 566 13 400 F-9 gerd.mellstrom@stockholm.se Gerd Mellström Bromma
Läs merSkola Kommunal eller fristående Behörig % Stadsdel Behöriga lärare
Andelen behöriga till yrkesprogram i procent 2016 i Stockholm stad Skola Kommunal eller fristående Behörig % Stadsdel Behöriga lärare Abrahamsbergsskolan Kommunal skola 100 Bromma 90,9 % Adolf Fredriks
Läs merRedovisad statistik Söka skola i Stockholm
Redovisad statistik All redovisad statistik är framtagen direkt efter systemets (Antagningstjänsten för Stockholms stad) stängning den 15 mars respektive år. Den redovisade statistiken gäller förutom förskoleklass
Läs merKommunal skola Kommunal skola Kommunal skola Fristående skola Fristående skola Fristående skola. Fristående skola. Fristående skola Fristående skola
Andelen behöriga till yrkesprogram i procent 2016 i Stockholm stad Skola Abrahamsbergsskolan Adolf Fredriks musikklasser Akalla grundskola Al-Azharskolan Alla nationers fria skola Almaskolan Alviksskolan
Läs merBilaga 8. Beslutsdatum, kön samt typ av insats avseende ej verkställda beslut enligt LSS per (kvartal )
Bilaga 8., kön samt typ av insats avseende ej verkställda beslut enligt LSS per 2009-12-31 (kvartal 4 2009) > 3 mån / Bromma * 2009-12-31 Ledsagarservice Enskede - Årsta - Vantör 2009-09-01 Biträde av
Läs merUrval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)
Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola) Svaren avser elever i grundskolan årskurs 9 samt gymnasiet år 2 The Capital
Läs merTRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011
TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011 Stockholm Sveriges huvudstad 847 073 invånare Staden har c:a 42 000 anställda 14 stadsdelsnämder 16 facknämnder 16 bolagstyrelser
Läs merSTATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2009 S 2010:1 2010-03-23 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport ingår
Läs merSkola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004
1 Skola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004 Innehåll sid Vad är kvalitet i skolan? 2 Bedöma resultat 4 Förutsättningar
Läs merAtt välja skola 2015
Att välja skola 2015 Innehåll Welcome to school Tervetuloa kouluun Bienvenido a la escuela Ku soo dhawaaw dugsiga! Kontaktcenter: 08-508 11 550 kcskola@stockholm.se Välj senast 15 februari 2015 Välkommen
Läs merHur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Läs merSKOLPLANERING FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM
STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSE AVDELNINGEN SID 1 (83) 211-9-16 STADSLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG: SKOLPLANERING FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM SID 2(83) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Uppdrag...
Läs merPIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 1 Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand Här följer två sammanställda redovisningar:
Läs merVar bor simhallarnas besökare?
Var bor simhallarnas besökare? Av -12-10 FoU och Driftavdelningen IDROTTSFÖRVALTNINGEN UNDERSÖKNINGEN Idrottsförvaltningens forskningsenhet har, med hjälp av studenter vid Stockholms universitet och Södertörns
Läs merLokaleffektivisering av grundskolan. - en analys av elevantalsutvecklingen och skolornas lokalkapacitet
Lokaleffektivisering av grundskolan - en analys av elevantalsutvecklingen och skolornas lokalkapacitet Anna Herre Anette Holm april 2007 Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Uppdrag och genomförande... 6 2.1
Läs merPilotprojekt samverkan skola och socialtjänst delrapport september 2014
Avdelningen för stadsövergripande frågor Utvecklingsenheten Bilaga 1 Sida 1 (8) 2014-10-02 Dnr 1.7.1-121/2014 Pilotprojekt samverkan skola och socialtjänst delrapport september 2014 Avdelningen för stadsövergripande
Läs merSärskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor
Förteckning över Särskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor Läsåret 06/07 Elisabet Sjöberg BROMMA Grund Alviksskolan 1-5 15 Skolan Blandad problematik. Del av dagen
Läs merTabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586
Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även
Läs merNORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD
NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD 1. Kommuner SIGTUNA UPPLANDS-VÄSBY SOLLENTUNA År 2002 35 779 37 454 58 597 Prognos år 2006 37 165 38 677 59 402 Besök öppenvård antal 182 627 246 758 354 845 Slutenvårdstillfällen
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merÄrendets beredning. Bakgrund
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR ENSK ILT DRIVEN OCH FRIST ÅENDE VERKSAMHET DNR 09-454/2996 SID 1 (11) 2009-08-28 Handläggare: Robert Lundh Tfn: 508 33 638 Jan-Erik Nilsson Tfn: 508 33 821 Till
Läs merGenom- SdN Schablon snittlig Myndighets- Moms Peng* fr.o.m. 1 jan avgift utövning komp. fr.o.m. 1 jan
Bilaga 2:1 Peng till enskilda anordnare av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt schabloner för omsorg om funktionshindrade och ersättningsnivåer för hemtjänst i ordinärt boende, avlösning och ledsagning
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2013-2015
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN SID 1 (61) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN 2013-2015 Besöksadress Hantverkargatan 2F, 105 35 Stockholm Telefon 08-508 33 000 info.utbildning@stockholm.se
Läs merHyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1
2014-12-11 Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1 STATISTIKGRUPPENS DELRAPPORT BASERAD PÅ HYRESGÄST- FÖRENINGENS HYRESDATABAS INLEDNING... 3 INNERSTAD, INRE YTTERSTAD, YTTRE YTTERSTAD... 4 STADSDELAR...
Läs merSTATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ArbetssöKANDE i STADSDELSOMRåDEN Oktober 211 SA 211: 211-1 - Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är
Läs merSLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9
USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET SLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9 Läsår 00/01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 5 ANDEL ELEVER SOM INTE UPPNÅTT KUNSKAPSMÅLEN, ALLA
Läs merBromma stadsdelsförvaltning
Bromma stadsdelsvaltning Verksamhetens namn (t.ex. boendets namn) Upphandling av hantverkstjänster i samarbete med fyra andra stadsdelsvaltningar och utbildningsvaltningen Bromma, Spånga-Tensta, Hässselby-Vällningby,
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merFörskoleundersökning 2011
211--1 SIDAN 1 Förskoleundersökning 211 Föräldrar bedömer förskoleverksamheten i Stockholm Familjedaghem Stockholms stad Om undersökningen Bakgrund och syfte Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning
Läs merDEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS STADSHUS STOCKHOLM 2010-09-16 DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN En rapport om riktade nedskärningar i Stockholms skolväsende Inledning Alla barn får i dag inte en likvärdig
Läs merStockholmsenkäten 2016
Stockholmsenkäten 21 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merStockholmsenkäten 2016
Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merStadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013
Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 21 Sysselsättning Rinkeby-Kista Presentation Om undersökningen Svarsfrekvens Resultat Resultat per fråga över tid Resultat regiform Resultat
Läs merStockholmsenkäten 2016
Stockholmsenkäten 16 Temarapport Brott och utsatthet för brott Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och
Läs merSTATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden September 211 SA 211:9 211-1-17 Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten
Läs merStockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad
Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Del II, en uppföljning 2010 Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! Del
Läs merSTATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:
STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt
Läs merArbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027
STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 211 SA 211:5 211-6-17 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en
Läs merSommarjobb Svarstid v Utskickade enkäter Antal svarande Svarsfrekvens 51,4 % Undersökningen genomfördes för andra året i rad
Sommarjobb 2012 Svarstid v 39-44 Utskickade enkäter 4984 Antal svarande 2562 51,4 % Undersökningen genomfördes för andra året i rad 2011 var det 3185 svarande Ange din ålder A. 15 22 6,5 B. 16 117 34,3
Läs merSommarjobb Svarstid v Utskickade enkäter Antal svarande Svarsfrekvens 51,4 % Undersökningen genomfördes för andra året i rad
Sommarjobb 2012 Svarstid v 39-44 Utskickade enkäter 4984 Antal svarande 2562 51,4 % Undersökningen genomfördes för andra året i rad 2011 var det 3185 svarande Ange din ålder A. 15 9 4,6 B. 16 53 27,2 C.
Läs merSTATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2008 S 2009:2 2009-03-24 Roland Engkvist 08-508 35 011 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Arbetssökande i stadsdelsområden
Läs merom Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden
Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning
Läs merom Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden
Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning
Läs merom Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden
Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning
Läs merStatistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.
Läs merom Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden
Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden November 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning
Läs merStatistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.
Läs merom Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden
Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Oktober 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning
Läs merStatistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 215 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.
Läs merStadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013
Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 213 Sysselsättning Socialnämnden Presentation Om undersökningen Svarsfrekvens Resultat Resultat per fråga över tid Resultat regiform Resultat
Läs merStatistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.
Läs merStatistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion,
Läs merStadsdelsförvaltningen Bromma
Stadsdelsförvaltningen Bromma Grottparkens Fritidsträgårdar 10 2-4 år en Gubbkärret Iris Johannelunds 21 1-2 Vi brukar stänga listan vid ca 70-100 pers. för att ge intressenter rimlig chans att få en stuga.
Läs merRörlighet biståndshandläggare och socialsekreterare
Personalstrategiska avdelningen Utveckling och analys Sida 1 (26) 219-2-14 Inledning I denna rapport redovisas statistik över avgångar bland tillsvidareanställda biståndshandläggare och socialsekreterare.
Läs merEnkätundersökning 2012 Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm. Huvudrapport Hela staden
Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm Huvudrapport Hela staden OM UNDERSÖKNINGEN Bakgrund och syfte Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning i stadens familjedaghem/pedagogiska
Läs merUtredning om produktionsplan för bostäder med tidshorisonten 5- respektive 10-års sikt
Utredning om produktionsplan för bostäder med tidshorisonten 5- respektive 10-års sikt Direktörsmöte för stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och trafikkontoret. 2015-01-19
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Brott och utsatthet för brott Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och
Läs merStora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor
Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Några beskrivande data om Stockholms grundskolor vårterminen 214 Innehåll Innehåll...2 Inledning...4 Om FiSS...4 Likvärdig skola...5 Oroande
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Brott och utsatthet för brott Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-
Läs merVi bryter segregationen!
www.stockholmsvanstern.se Kungsholmen Rinkeby- Kista Spånga- Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Norrmalm Östermalm Södermalm Hägersten- Liljeholmen Skärholmen Älvsjö Enskede-Årsta- Vantör Farsta Skarpnäck
Läs merSTATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011
STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden
Läs merSTHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 21 SA 21:6 21-7-26 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på
Läs merStadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013
Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 21 Sysselsättning Skarpnäck Presentation Om undersökningen Svarsfrekvens Resultat Resultat per fråga över tid Resultat regiform Resultat kön
Läs merStatistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2012
Statistik om Stockholm Bostäder Bostadsbyggandet 2012 Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion, ombyggnad, rivningar samt nettotillskott
Läs mer2009-12-09 SIDAN 1. Medarbetarenkät 2009. Stockholms stad
SIDAN 1 Medarbetarenkät 2009 Stockholms stad Högt betyg, tydliga förbättringar Nöjd Medarbetarindex, NMI 62 (2008 NMI 59) Tydlig förbättring av trivsel och hälsa Arbetsmotivation och ansvarstagande högt
Läs merStockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad
Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för
Läs merAtt välja skola 2014
Att välja skola 2014 Innehåll Välkommen 4 Att tänka på innan du väljer skola 5 Så här väljer du skola 6 7 Detta händer efter att du valt skola 8 Annat som är bra att veta 8 Presentation av skolorna 9 Frågor?
Läs merArbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä
STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti 211 SA 211:8 211-9-15 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är
Läs merStockholm stad Familjedaghem Staden totalt
Stockholm stad Familjedaghem Staden totalt Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Sammanfattning av resultaten Resultat Övergripande resultat Staden
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
S USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET KARIN FÄGERLIND OCH PERNILLA MELIN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2007 Sambandet mellan grundskolebetyg och gymnasiebetyg läsåret 2005/06 Diskussionsunderlag INNEHÅLL
Läs merARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden
Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning
Läs merStatistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion,
Läs merKvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2012
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA SID 1 (14) 2013-01-14 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2012 Uppdrag och förutsättningar Den första juli 2011 trädde en ny skollag i kraft
Läs mer2009-09-16 SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö
SIDAN 1 Medborgarundersökning Stadsmiljö Om undersökningen Undersökningen riktade sig till ett urval av boende i respektive stadsdel fördelade efter 300 per stadsdel, totalt 4 200 personer Undersökningen
Läs merKommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring förändring nuvarande ny
1 Utfall Tabell 1 Ny resursfördelning jämfört med nuvarande resursfördelning Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring
Läs merBilaga 2 Deltagande förvaltningar, bolag och stiftelser
Bilaga 2 Deltagande förvaltningar, bolag och stiftelser stockholm.se Stadsledningskontoret It-avdelningen Ragnar Östbergs Plan 1 Växel 08-508 29 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Deltagande
Läs merSTATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar BEFOLKNING. Befolkningsöversikt 2007
STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BEFOLKNING Befolkningsöversikt 2007 Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar S 2008:14 Frida Saarinen 2008-12-01 Tel: 508 35 004 Befolkningstillväxten,
Läs merstatistik om stockholm ArbetsmArknAd
Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk
Läs merFörteckning över deltagande bolag och förvaltningar
SID 1 (8) Bilaga 9 Förteckning över deltagande bolag och förvaltningar Förfrågningsunderlag Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk 105 35 STOCKHOLM. Telefon 08-508 29
Läs merBilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola
Bilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola 0 1 Rinkeby-Kista Stadsdelsförv. Cordoba International School 33 34 Rinkeby-Kista Stadsdelsförv. Fryshuset
Läs merUtbildningsinspektion i Stockholms kommun
Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande
Läs merKvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 10 SID 1 (13) 2012-01-13 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan UPPDRAG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Den första juli 2011 trädde en ny skollag i kraft (Skollag
Läs merBilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Stadsdelsområde Skola
Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Årskurs Stadsdelsområde Skola 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Bromma Bromma Enskilda skola
Läs merUppföljning av utbildningsinspektion i Stockholms kommun
Stockholms kommun 105 35 STOCKHOLM 1 (9) Uppföljning av utbildningsinspektion i Stockholms kommun Skolverket har genomfört utbildningsinspektion i Stockholms kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen,
Läs merTRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning
SIDAN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 211 En stadsövergripande trygghetsmätning Stockholms stad Brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor Projektledare: Niklas Roth Tel: 8-58 4324 E-mejl: niklas.roth@stockholm.se
Läs merFörskolan. Stockholms stad Staden totalt svar, 67% Genomförd av Origo Group på uppdrag av Stockholms stad
Förskolan Stockholms stad Staden totalt 34602 svar, 67% Genomförd av Origo Group på uppdrag av Stockholms stad Innehåll - Om undersökningen - Svarsfrekvens över tid - Sammanfattning - Resultat - Index
Läs merSifferbilaga Stockholm stads kvalitetsredovisning 2007
1 Sifferbilaga Stockholm stads kvalitetsredovisning 27 Förskola Diagram 1 4 Antal förskolebarn i kommunal - enskilt driven verksamhet i stadsdelsområdena 35 3 25 2 15 1 5 Skärholmen Hägersten- Liljeholmen
Läs merStatistik. om Stockholm Hyror Årsrapport Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2018 Publicerad: 2018-11-27 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2018. I rapporten beskrivs
Läs merValkretsindelningen i Stockholms stad för perioden
Utlåtande 2009: RI (Dnr 011-1374/2009) Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden 2010-2014 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Valkretsindelning för perioden 2010
Läs merSTATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011
STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar
Läs mer