SLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9"

Transkript

1 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET SLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9 Läsår 00/01

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 5 ANDEL ELEVER SOM INTE UPPNÅTT KUNSKAPSMÅLEN, ALLA ÄMNEN, 98/99 OCH 99/00 ANDEL ELEVER SOM INTE UPPNÅTT KURSMÅLEN I ENGELSKA, MATEMATIK OCH SVENSKA/SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK, 98/99, 99/00 OCH 00/01 SLUTBETYG OCH RESULTAT I NATIONELLA ÄMNESPROV, 98/99, 99/00 OCH 00/ RESULTAT FÖR FLICKOR OCH POJKAR 18 ELEVER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 19 STOCKHOLMS STAD I JÄMFÖRELSE MED ANDRA STÄDER OCH SVERIGE 22 BILAGA 23 1

3 2

4 SAMMANFATTNING I rapporten redovisas och beskrivs fördelningen av slutbetyg, gymnasiebehörighet och resultat för nationella ämnesprov i Stockholms stad läsåren 98/99, 99/00 och 00/01. Vissa förändringar har ägt rum på skol- och stadsdelsområdesnivå men för hela staden är slutbetyg och provresultat relativt oförändrade mellan 00/01 och föregående läsår. Många av resultaten består från tidigare läsår, både för slutbetyg och provresultat. Slutbetygen varierar mellan skolorna, i några skolor har nästan alla elever uppnått kursmålen i alla ämnen och i andra skolor är det stora elevandelar som inte uppnått kursmålen. Det är i de natur- och samhällsorienterande ämnena som andelen ej godkända elever är störst. Skolornas resultat mellan läsåren varierar och det finns både positiva och negativa förändringar. Andledningarna till förändringar kan vara lite olika, det kan vara förändringar på skolan eller elevsammansättningen som haft betydelse för resultaten. Noteras kan att skolor som föregående läsår haft dåliga resultat har mycket bättre resultat 00/01, även om de fortfarande ligger på en lägre nivå. Även andelen gymnasiebehöriga elever varierar mellan skolor och stadsdelsområden och skillnaderna är ibland stora. Av de ej gymnasiebehöriga eleverna är det i matematik som störst andel har svårt att uppnå godkänt slutbetyg. I relation till andelen gymnasiebehöriga 99/00 har andelen gymnasiebehöriga 00/01 ökat i 8 stadsdelsområden, minskat i 7 stadsdelsområden och är oförändrad i 3 stadsdelsområden. Totalt för hela staden har andelen gymnasiebehöriga elever ökat en procentenhet (91%) jämfört med föregående läsår. Liksom tidigare läsår följer resultaten av de nationella ämnesproven i stora drag samma variationer mellan skolor och stadsdelsområden som slutbetygen gör. Det framkommer att en del skolor och stadsdelsområden flera år i rad uppvisar hög andel som inte uppnått kursmålen. På motsvarande sätt har mindre goda resultat upprepats för några andra skolor och stadsdelsområden. T ex uppvisar skolor i innerstaden och de fristående skolorna goda resultat med stora elevandelar med höga betyg och små elevandelar som ej uppnått kursmålen. De funna variationerna mellan skolor och stadsdelsområden förefaller vara relaterade till variationer i socioekonomiska förutsättningar som utbildning, inkomst och andelen invånare med utländsk bakgrund. Vidare finns det skillnader mellan kommunala skolor och fristående skolor. De fristående skolorna har större andelar elever som klarar kursmålen i de flesta ämnen, har större andelar gymnasiebehöriga elever och presterar bättre resultat i nationella ämnesprov. Skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan elever med utländskt respektive svenskt ursprung kvarstår. Flickor presterar aningen bättre slutbetyg och aningen högre ämnesprovsresultat i svenska och engelska. Elever som alltid varit bosatta i Sverige är gymnasiebehöriga i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund. Det betydelse för slutbetygen hur länge elever med utländsk ursprung varit bosatt i Sverige. Elever som varit bosatta i Sverige de senaste 0-3 åren tenderar ha lägre andel gymnasiebehöriga än elever som varit bosatta i Sverige de senaste 4 åren eller längre. 3

5 När det gäller andelen gymnasiebehöriga 00/01så ligger Stockholm (90%) på samma nivå som Sverige (90% preliminärt). Resultaten från nationella ämnesproven 00/01 har inte presenterats av Skolverket ännu. 4

6 INLEDNING På uppdrag av utbildningsförvaltningen redovisar USK en sammanställning av slutbetyg och resultat från nationella prov i skolår 9 för elever i Stockholms stad 00/01. Resultaten för 00/01 redovisas tillsammans med resultaten för läsåren 98/99 och 99/00. Redovisningen omfattar alla kommunala skolor och de flesta fristående skolor i Stockholms stad. Syfte Rapporten är ett led i arbetet med att följa upp och utvärdera kvaliteten i skolorna. Den syftar till att redogöra för de resultat som eleverna i grundskolans sista termin i Stockholms skolor uppnår när det gäller slutbetyg och resultat från nationella ämnesprov samt att beskriva relationen mellan slutbetyg och nationella ämnesprov. En viktig aspekt i detta arbete är att följa upp förändringar över åren. Rapporten syftar även till att ge skolorna ett underlag för att jämföra sig med tidigare resultat och med andra liknande skolor. Population och bearbetningar Undersökningen omfattar skolor och elever inom Stockholms stad. Det innebär att elever bosatta utanför Stockholm men som läser på skola i Stockholms stad ingår i populationen samt att elever boende i Stockholms stad men som läser på skola utanför Stockholm inte ingår i populationen. Av 6637 elever i skolår 9 i Stockholms stad 00/01 är det 90 1 (1,4%) elever som inte har slutbetyg i något av skolämnena. Det är osäkert varför betyg saknas men det kan bero på att eleven flyttat till en skola utanför Stockholms stad eller att eleven bott kort tid i Sverige och därför inte hunnit få betyg (oftast kortare än en termin). Med anledning av denna osäkerhet ingår inte dessa elever i den fortsatta redovisningen. Utöver dessa 90 elever finns ett antal elever som bott i Sverige en kort tid och endast hunnit få betyg i ett fåtal ämnen. Rapporten baseras på de 6547 elever som har slutbetyg i minst ett skolämne. Datamaterialet 00/01 har därmed behandlats på samma sätt som datamaterialet för 99/00 och 98/99. För Skanskvarnsskolan, som är en skola för elever med rörelsehinder och läs- och skrivinlärningssvårigheter, redovisas varken slutbetyg eller ämnesprovsresultat. I övrigt ingår i rapporten inte de skolor som varken använder sig av det svenska betygssystemet eller genomför de nationella ämnesproven, t ex International School of Stockholm. I årets rapport ingår inte skolenheten S:t Örjan i redovisningen för något läsår. Skolenheten S:t Örjan är en övergripande resurs till Stockholms skolor och erbjuder stöd och hjälp till elever med särskilda behov. I och med att S:t Örjan inte är inkluderat för något läsår i denna rapport kan uppgifterna för 98/99 och 99/00 skilja sig en aning från föregående rapporter vilka inkluderade S:t Örjan. På en del skolor finns förberedelseklasser för nyligen invandrade elever. I uppgifterna som redovisas i rapporten ingår även dessa klasser. Eleverna i de här klasserna har inte samma möjligheter som andra elever att uppnå de uppsatta kunskapsmålen. Antalet 1 Varav 38 elever från kommunala skolor och 52 elever från fristående skolor. 5

7 elever i förberedelseklasser per skola varierar mellan åren och ger utslag i statistiken. För några skolor utgör detta en viktigt delförklaring till förändringar i resultaten. Mål och kunskapsrelaterade skolbetyg I samband med att den nya läro- och kursplanen infördes 1994, infördes även ett nytt betygssystem. Betygen grundas på i vilken grad eleven uppnår de nationella mål som finns angivna i ämnets kursplan. Betygen som är tregradiga ges från skolår 8 med skalstegen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) samt Mycket Väl Godkänd (MVG). En elev som inte når upp till kunskapsmålen för det nionde skolåret får inget betyg men har rätt till ett skriftligt omdöme. Utgångspunkten för skolans undervisning och betygssättning är att alla elever ska lämna grundskolan med de kunskaper som beskrivs i kursmålen. Målsättningen är alltså att alla elever ska ha minst godkänt betyg i alla skolämnen. Det går inte att skilja elever som inte blivit godkända från elever som inte läst ämnet eller elever som deltagit för kort tid för att betygssättas. Oavsett anledning har elever som inte uppnått kursmålens kunskapskrav för grundskolan samlats i en gemensam kategori. Utifrån denna kategorisering har andelen elever som uppnått respektive inte uppnått målen beräknats. Eleverna kan göra minst ett språkval. De kan alltså välja att läsa ytterligare språk på B- eller C-nivå utöver engelska, men alla elever väljer inte att göra det. I betygsmaterialet finns uppgifter om hur många elever som erhållit betyg i språkval B och C, men inte hur många som inte valt att läsa dessa språk. På grund av att skolorna brukat olika markeringssystem går det alltså bara att se antalet elever som uppnått kursmålen samt vilken andel det motsvarar av antalet elever för vilka skolorna lämnat uppgifter om språkval. För att på ett lättöverskådligt sätt redovisa slutbetyg har vissa omkodningar gjorts. I de flesta skolor har eleverna fått separata betyg i de tre naturorienterade ämnena (biologi, fysik och kemi) och i de fyra samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, religion och samhällskunskap). I en del skolor har dock eleverna fått ett sammanvägt betyg för de naturorienterade ämnena (NO) och ett sammanvägt betyg för de samhällsorienterade ämnena (SO). De sammanvägda betygen har här likställts med att eleven erhållit samma betyg i alla tre NO-ämnen eller i alla fyra SO-ämnen som det sammanvägda betyget meddelar. Vidare har betyg i svenska och svenska som andra språk slagits samman till ett ämne. På grund av litet elevantal har några av de fristående skolorna slagits samman till en Övrig -kategori. För slutbetyg 00/01 gäller det skolorna Al-zahraa idealiska akademi, International school of Stockholm, interkulturella skolan, Tyska skolan, Vasastans Montesoriskola och Vintertullsskolan. För nationella ämnesproven 00/01 gäller det Al-zahraa idealiska akademi, Aspdammsskolan, Skolgrunden och interkulturella skolan. För slutbetyg 99/00 gäller det Al-zahraa idealiska akademi, Skolgrunden, interkulturella skolan, Vasastans Montessoriskola och Vintertullsskolan. För nationella ämnesprov våren 2000 gäller det skolorna interkulturella skolan och Vintertullsskolan. För slutbetygen och nationella ämnesproven 98/99 gäller det Al-zahraa idealiska akademi och interkulturella skolan. Övrig -gruppen är alltså en blandkategori som inte innehåller samma skolor för de olika läsåren och för 00/01 och 99/00 är det inte ens samma skolor för 6

8 slutbetygen och provresultaten. Övrig -gruppen ska därför inte användas vid jämförelser över tiden. Nationella ämnesprov Det är Skolverket som utformar och organiserar det nationella provsystem där de nationella ämnesproven ingår. Ämnesproven för årskurs 9 är enligt grundskoleförordningen obligatoriska för grundskolan att genomföra. Ämnesproven genomförs alltid under läsårets vårtermin. Insamlingen av provresultaten för läsåret 00/01 och 99/00 genomfördes av USK och insamlingen för 98/99 av SCB. Proven har enligt Skolverket till uppgift att att ge lärare stöd vid diagnostisering och betygssättning av elevernas kunskaper för att därigenom skapa förutsättningar för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Ämnesproven, som görs i engelska, matematik och svenska (inte i svenska som andra språk), består av flera delprov. Delprovresultaten vägs samman till ett provbetyg per ämne och elev. Betygsskalan är Godkänt (G), Väl Godkänt (VG), Mycket Väl Godkänt (MVG) och ej godkänd. Inget sammanvägt provbetyg beräknas för elever som inte deltagit i samtliga delprov. De nationella ämnesproven mäter inte elevers kunskaper mot samtliga mål i läroplaner och kursplaner. Proven utgör bara en av flera mätobservationer på elevens kunskaper, på vilka lärare grundar slutbetygen. Därför kan provbetyg och slutbetyg skilja sig åt. Det är ändå intressant att studera hur resultaten av kunskapsproven varierar mellan skolor och stadsdelsområden och hur relationen mellan slutbetyg och ämnesprov ser ut. Eftersom slutbetygen grundas på i vilken mån kursmålen uppnåtts och de nationella ämnesproven ska ses som en konkretisering av kursplanerna, så bör resultaten rimligtvis överensstämma samt dessutom variera mellan skolor och stadsdelsområden på samma sätt för ämnesprov som för slutbetyg. Ämnesprovresultaten är inte helt jämförbara mellan åren. De nationella ämnesproven som testar vissa kunskaper och färdigheter mer noggrant vid de olika tillfällena och har olika utformning varje år. I tabellbilagan redovisas slutbetyg och resultat från nationella ämnesprov för 00/01, 99/00 och 98/99. Dessutom är slutbetyget och ämnesprovsbetyget inte helt jämförbara i svenska eftersom slutbetyget även innefattar svenska som andra språk medan provbetyget inte tar någon liknade hänsyn utan endast är ett mått på kunskaperna i svenska. Skolor och stadsdelsområden I rapporten redovisas betyg och ämnesprovsresultat på skolnivå, stadsdelsområdesnivå och för hela Stockholms stad. För skolåret 00/01 finns betygsuppgifter för 6041 (92,3%) elever i kommunala skolor i skolår 9 och för 506 (7,7%) elever som undervisades i närmare 20 fristående skolor i Stockholm. De fristående skolorna tillåts i rapporten på stadsdelsområdesnivå fungera som en separat enhet och kommer att analyseras på samma sätt som stadsdelsområdena. Dessutom redovisas i några av tabellerna och diagrammen det sammantagna resultatet för de kommunala skolorna så att jämförelser mellan skolor med olika huvudmän kan göras. Stadsdelsområdet Kungsholmen har endast en skola med elever i skolår 9. En kommunal skola med skolår 9 har tillkommit sedan läsåret 99/00, det är Blommensbergsskolan i Liljeholmen. Uppgifter på stadsdelsområdesnivå ger en översiktlig bild av skillnader och likheter mellan stadsdelsområden. I rapporten förekommer samtidigt variationer mellan skolor 7

9 inom samma stadsdelsområde. Dessa variationer syns inte i sammanfattande siffror för stadsdelsområdena. Skillnaderna mellan skolorna är viktig delinformation för att erhålla en heltäckande bild av hur slutbetyg och resultat från nationella ämnesprov fördelar sig. Variationer i slutbetyg och ämnesprov för skolor och stadsdelsområden bör ses mot bakgrund av deras olika förutsättningar. Till exempel är andelen elever med utländsk bakgrund och områdets socioekonomiska karaktär faktorer av betydelse. I bilagans tabeller 10, 11, och 12 beskrivs stadsdelområdenas befolkningssammansättning när det gäller utbildning, personer med utländsk bakgrund och inkomst. Förutom yttre sociala faktorer tillkommer också skillnader mellan skolornas organisation, pedagogik och arbetssätt. ANDEL ELEVER SOM INTE UPPNÅTT KUNSKAPSMÅLEN, ALLA SKOLÄMNEN Diagrammet nedan och tabell 1 i bilagan visar andelen elever i skolår 9 i Stockholms stad som inte uppnått godkänt slutbetyg 00/01, 99/00 och 98/99, för alla ämnen. Det är mellan 4-12% av eleverna i skolår 9 i Stockholms stad 00/01 som enligt slutbetygen inte uppnått kunskapsmålen i respektive ämne. Som mest är det 2 procentenheters skillnad mellan läsåren 00/01 och 99/00. Läsåret 99/00 ökade andelen ej godkända elever i många ämnen jämfört med året innan, men 00/01 har andelarna minskat i flera ämnen. Det är i de naturorienterade och därefter i de samhällsorienterande ämnena som störst andelar elever inte uppnått målen. Diagram 1 Andel elever i skolår 9 som ej uppnått kursmålen, Stockholms stad 98/99, 99/00 och 00/ % Bild B-språk C-språk Hemkunskap Idrott & hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi 98/99 99/00 00/01 Historia Religion Samhällsvetenskap Slöjd /2 Teknik 8

10 Skola Tabell 1 i bilagan visar andel elever i skolår 9 per skola som inte uppnått godkänt slutbetyg 00/01, 99/00 och 98/99, i respektive ämne. Från tabellen kan utläsas att andel elever som enligt slutbetygen inte uppnått kursmålen varierar mycket mellan skolorna. I många skolor har många eller nästan alla elever uppnått målen i alla eller de flesta ämnen. I andra skolor är det blandat små och stora elevandelar som inte uppnått ämnenas kursmål. Det finns även skolor som har relativt stora andelar elever som inte uppnått målen i de flesta eller alla ämnen. I skolor som har samma elevandel som inte uppnått godkänt i många ämne finns anledning att tro att det är samma elever som ligger bakom. Det gäller t ex några av de fristående skolorna, där procentsatserna ofta motsvarar få elever. I stort sett alla skolor i Bromma, Kungsholmen 2, Norrmalm, Östermalm, Katarina-Sofia och Älvsjö och de fristående skolorna har små elevandelar som ej uppnått kursmålen. Det finns även exempel på stadsdelsområden med stora variationer mellan skolor, t ex där en eller flera av skolorna har stora andelar ej godkända elever i flera ämnen medan andra skolor i samma område har relativt låga eller medelstora andelar ej godkända elever i många av ämnena. För de flesta skolor är betygsresultaten för läsåret 00/01 på ungefär samma nivå som föregående läsår. Skolor som 00/01 i många ämnen har betydligt större elevandelar som uppnått kursmålen än föregående läsår är Husbyskolan, Bredbyskolan, Rinkebyskolan, Hjulstaskolan, Grimstaskolan, Kvickentorpsskolan, Bäckahagens skola, Hagsätraskolan, Rågsvedsskolan, Solbergaskolan och Vårbergsskolan. Skolor som i flera ämnen har mindre andel elever som uppnått godkänt slutbetyg är Åsö grundskola, Nytorpsskolan, Bergholmsskolan, Västbergaskolan, Fruängsskolan och Bredängsskolan. Generellt betyder skolornas elevsammansättning men avseende på bakgrundsfaktorer, som t ex sociala och ekonomiska förhållanden och nationell bakgrund, sannolikt mycket för skolan resultat och även för elevernas och lärarnas arbetsförhållanden. Exempel på förklaringar till enskilda skolors positiva förändringar kan vara att skolan gjort en medveten satsning för förbättring (ex projekt som LUS ), har engagerade lärare och att det är en bra årskull elever. Förklaringar till sämre resultat kan vara stort antal elever i förberedelseklasser, en besvärlig årskull eller förhållanden på skolan. Det finns skolor som haft betydande förändringar av betygen två läsår i rad men där förändringarna går åt olika håll de respektive läsåren. Goda resultat 00/01 men dåliga resultat 99/00 har Rinkebyskolan, Hjulstaskolan, Kvickentorpsskolan, Bäckahagens skola, Rågsvedsskolan och Vårbergsskolan. Sämre resultat 00/01 men positiva resultat 99/00 har Åsö grundskola och Bergholmsskolan. För en del skolor fortsätter utvecklingen åt samma håll som tidigare, för Solbergaskolan är utvecklingen positiv men det är den inte för Fruängsskolan. Stadsdelsområden I bilagans tabell 2 redovisas andelen elever i skolår 9 per stadsdelsområde och per ämne som inte uppnått godkänt slutbetyg läsåret 00/01. Det finns stora skillnader mellan stadsdelsområdena. Stadsdelsområden där mer än 95% av eleverna uppnått målen i de flesta ämnen är Bromma, Norrmalm, Östermalm, Katarina-Sofia, Älvsjö och i de 2 Kungsholmen har endast en skola med skolår 9 (Rålambshovsskolan). 9

11 fristående skolorna. I många stadsdelsområden är situationen den omvända, t ex i Kista, Rinkeby, Spånga-Tensta, Vantör och Skärholmen har mer än 10% av eleverna inte uppnått kursmålen i flertalet ämnen. De två stadsdelsområden som föregående läsår i flest ämnen hade störst andelar som inte uppnått kursmålen, Rinkeby och Vantör, är de stadsdelsområden där störst förändring i positiv riktning ägt rum 00/01. Trots stora förbättringar är det ändå 20%-30% av eleverna i Rinkeby som inte uppnått godkänt betyg i flera av ämnena. De kommunala skolorna har i alla ämnen (undantaget c-språk och hemkunskap) större andelar elever som inte uppnått kursmålen än vad de fristående skolorna har. Det rör sig om små procentenheter men inte desto mindre är andelen ej godkända i några ämnen mer än dubbelt så stora för de kommunala skolorna. ANDEL ELEVER SOM INTE UPPNÅTT KURSMÅLEN I ENGELSKA, MATEMATIK OCH SVENSKA/SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK Behörighet till gymnasiets nationella och specialutformade program har elever som i skolår 9 uppnått kursmålen i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk, d v s har minst godkänt betyg i alla tre ämnena. I diagram nedan åskådliggörs andelen elever i skolår 9 i Stockholms stad som enligt slutbetyget 00/01 inte var behöriga till gymnasium. I diagrammet anges även hur stor andel som inte uppnått målen i var och en av de behörighetsgivande ämnena. Förutom de 90 elever som läsåret 00/01 av olika skäl inte fått betyg i något skolämne är det 578 elever (9%) som inte uppnått gymnasiebehörighet och 5969 (91%) som har uppnått gymnasiebehörighet. Det är en procentandels skillnad från föregående år då 90% var gymnasiebehöriga. Även i Göteborg, Malmö och för hela landet har trenden med ökande andelar ej gymnasiebehöriga elever stagnerat eller gått tillbaka. /svenska som andra språk är det ämne där störst andel elever uppnått målen, därefter följer engelska och sist matematik (se diagram nedan). Av de ej gymnasiebehöriga eleverna är det 217 elever (3%) som inte har godkänt i något av ämnena engelska, matematik eller svenska/svenska som andra språk, 223 elever (3%) som har godkänt betyg i ett av de tre ämnena och 138 elever (2%) som har godkänt i två av de tre ämnena. 10

12 Diagram 2 Andel ej gymnasiebehöriga elever samt andel elever som ej uppnått kursmålen i engelska, i matematik och i svenska/svenska som andra språk, Stockholms stad 00/ % Ej gymnasiebehöriga En Ma Sv/Sv2 Skola I bilagans tabell 3 redovisas andelen elever per skola som är gymnasiebehöriga; andelen elever som endast uppnått målen i ett av tre behörighetsämnen, i två av tre behörighetsämnen, i alla tre behörighetsämnen; samt andelen elever som ej uppnått kursmålen i engelska, i matematik respektive i svenska/svenska som andra språk. Liksom tidigare läsår varierar andelen gymnasiebehöriga elever mycket mellan skolorna. I 32 av 66 skolor (exklusive övriga fristående skolor) är 95% eller mer av eleverna behöriga att söka till gymnasium. I Höglandsskolan, Gärdesskolan och Katarina Norra skola samt i flera av de fristående skolorna har 100% av eleverna uppnått målen i alla tre behörighetsämnena. Läsåret 99/00 var det sju skolor där alla elever var godkända i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk, året dessförinnan var det tre skolor. Det är 3 skolor där 30% eller mer av eleverna inte är gymnasiebehöriga. Det är färre skolor än läsåren 99/00 och 98/99 då 30% eller mer saknade gymnasiebehörighet på 6 respektive 5 skolor. För läsåret 00/01 saknar 25% eller mer av eleverna gymnasiebehörighet på Rinkebyskolan (39%), Kämpingeskolan (36%), Stefanskolan (32%), Bredbyskolan (28%) Fruängsskolan (26%) och Vårbergsskolan (25%). När det gäller andelarna som ej uppnått godkänt i de enskilda behörighetsämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk är andelarna ungefär lika stora hos de flesta skolorna. Vissa variationer mellan behörighetsämnena finns och dessa är störst hos de skolor som har stora eller medelstora andelar ej gymnasiebehöriga elever. I skolor med medellåga och låga andelar ej gymnasiebehöriga elever är det några få procent som inte uppnått godkänt slutbetyg i ett eller kanske två ämnen, alternativt att det är en jämn fördelning mellan ej godkänt i ett, två och tre behörighetsämnen. I skolorna med höga andelar ej gymnasiebehöriga elever är det vanligare med större elevandelar som inte uppnått godkänt i två eller tre av de tre behörighetsgivande ämnena. 11

13 Diagram 3 Andel gymnasiebehöriga elever och andel elever som inte uppnått målen i ett, två eller tre behörighetsämnen, per stadsdelsområde, efter huvudman samt för hela Stockholms stad 00/01 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kista Rinkeby Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Maria-Gamla stan Katarina-Sofia Enskede-Årsta Skarpnäck Farsta Vantör Älvsjö Liljeholmen Hägersten Skärholmen Fristående skolor Kommunala skolor Stockholm Gymnasiebehöriga Ej godkänt i 2 behörighetsämnen Ej godkänt i 1 behörighetsämne Ej godkänt i 3 behörighetsämnen Förändringar i andel gymnasiebehöriga elever mellan läsåren med några procentenheter bör ses som en naturlig fluktuation. För de flesta skolorna är andelen gymnasiebehöriga elever 00/01 ungefär densamma som 99/00 och 98/99 men i några skolor är andelen gymnasiebehöriga större eller mindre än föregående år. Skolor med tydliga förändringar (10 procentenheter differens eller mer) är Rinkebyskolan, Hjulstaskolan, Kvickenstorpsskolan, Bäckahagens skola, Rågsvedsskolan, Solbergaskolan och Södermalmskyrkans skola som alla har högre andelar gymnasiebehöriga elever 00/01 än 99/00. Lägre andelar gymnasiebehöriga elever 00/01 än 99/00 har Nytorpsskolan, Rödabergsskolan, Bredängsskolan och Stefanskolan. För små skolor som t ex Södermalmskyrkans skola och Stefanskolan kan resultatet för några få elever innebära stora skillnader i procentsatserna. I diagram 4 nedan jämförs andelen gymnasiebehöriga per stadsdelsområde för 00/01, 99/00 och 98/99. 12

14 Stadsdelsområde Diagram 4 Andel gymnasiebehöriga elever 98/99, 99/00 och 00/01 per stadsdelsområde, efter huvudman samt för hela Stockholms stad % Kista Rinkeby Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Maria-Gamla stan Katarina-Sofia Enskede-Årsta Skarpnäck Farsta Vantör Älvs jö Liljeholmen Hägersten Skärholmen Fristående skolor Kommunala skolor Stockholm 98/99 99/00 00/01 I diagram 4 ovan samt i bilagans tabell 4 redovisas uppgifter om gymnasiebehörighet på stadsdelsområdesnivå. Mycket förenklat kan stadsdelsområdena delas in i grupper med störst, mellan och minst andel gymnasiebehöriga elever. Gruppen med största andelen gymnasiebehöriga elever (>=96%) består av Bromma, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm, Katarina-Sofia och de fristående skolorna. I en grupp med mellanstora andelar gymnasiebehöriga elever (90%-95%) finns Hässelby-Vällingby, Maria-Gamla stan, Enskede-Årsta, Skarpnäck, Älvsjö och Liljeholmen. I gruppen med lägst andelar gymnasiebehöriga elever (<=89%) återfinns Kista, Rinkeby, Spånga-Tensta, Farsta, Vantör, Hägersten och Skärholmen. 13

15 Diagram 5 Spridning av skolornas andelar ej gymnasiebehöriga elever inom respektive stadsdelsområde 00/01. Linjen representerar skolornas högsta och lägsta värde inom respektive stadsdelsområde. Det korta sträcket markerar medelvärdet för stadsdelsområde % Kista Rinkeby Bromma Kungsholmen Norrmalm Maria-Gamla stan Katarina-Sofia Farsta Liljeholmen Spridning i andel gymnasiebehöriga inom stadsdelsområdena illustreras i diagram 5 ovan. Andelen gymnasiebehöriga elever kan variera relativt mycket inom ett och samma stadsdelsområde. Exempel på sådana områden 00/01 är Spånga-Tensta, Enskede-Årsta, Hägersten samt de fristående skolorna. I dessa stadsdelsområden finns det en eller flera skolor med hög koncentration av elever som inte är gymnasiebehöriga samtidigt som områdena innehåller skolor där nästan alla elever är gymnasiebehöriga. Diagrammet visar att Rinkeby är det enda område vars genomsnittliga andel gymnasiebehöriga elever är lägre än 80%. I tabellen nedan jämförs andelen gymnasiebehöriga elever 97/98, 98/99, 99/00 och 00/01, per stadsdelsområde, efter huvudman och för Stockholm (för 97/98 saknas uppgifter för fristående skolor). Rinkeby är det område som 00/01 har lägst andel gymnasiebehöriga elever (63%). Samtidigt är Rinkeby tillsammans med Vantör de områden där andelen gymnasiebehöriga elever ökat mest jämfört med läsåret 99/00 (ökningar med 10% respektive 8%). Även i Farsta och Spånga-Tensta har andelen behöriga ökat till en viss del. Sammantaget är andelen gymnasiebehöriga elever i Stockholms stad är 1 procentenhet större 00/01 än 99/00. Vidare är andelen gymnasiebehöriga elever läsåren 98/99, 99/00 och 00/01 mindre i de kommunala skolorna än i de fristående skolorna. Medan de kommunala skolorna över åren haft ungefär lika stora andelar gymnasiebehöriga har det gått lite upp och ner för de fristående skolorna. Skillnaden mellan skoltyperna är varierar mellan åren och 00/01 är skillnaden 6 procentenheter. 14

16 Jämförelse av andel gymnasiebehöriga elever per stadsdelsområde, efter huvudman och för Stockholms stad, läsåren 97/98, 98/99, 99/00 och 00/01 Andel gymnasiebehöriga (%) Differens i %-enheter Stadsdelsområde 97/98* 98/99 99/00 00/01 98/99-97/98 99/00-98/99 00/01-99/00 Kista Rinkeby Spånga - Tensta Hässelby - Vällingby Bromma Kungsholmen** Norrmalm Östermalm Maria - Gamla stan Katarina Sofia Enskede Årsta Skarpnäck Farsta Vantör Älvsjö Liljeholmen Hägersten Skärholmen Fristående skolor Kommunala skolor Stockholms stad * Uppgifter för 97/98 är hämtade från USK s Områdes Data System (ODS) ** Stadsdelsområdet Kungsholmen har bara en skola med skolår 9 (Rålambshovsskolan) SLUTBETYG OCH RESULTAT I NATIONELLA ÄMNESPROV Elevernas slutbetyg och sammanvägda provbetyg från de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska, per skola och Stockholms stad för läsåren 00/01, 99/00 och 98/99 redovisas i tabell 5 i bilagan. I tabell 6 redovisas motsvarande uppgifter för stadsdelsområdena, efter huvudman samt för Stockholms stad. För att beräkna ett sammanvägt provbetyg krävs att eleven genomfört alla delprov i ett ämnesprov, elever som inte deltagit i ett eller flera av delproven har inget sammanvägt provbetyg. Några skolor har anmärkningsvärt många elever som inte deltagit i något av ämnesproven, t ex har runt 30 elever, ca 45%, av eleverna i Husbyskolan inte deltagit i de nationella ämnesproven. En möjlig förklaring till stora provbortfall kan vara att en hel klass eller grupp av någon anledning inte genomfört provet. (Det har från skolor rapporterats att vissa klasser/grupper inte genomfört vissa prov eller delprov p.g.a. elevernas bristande språkkunskaper i svenska.) En annan möjlighet är att rapporteringen av provresultaten inte har fungerat, t ex saknas resultat i engelska för en klass från skolan och i Eriksdalsskolan har två klassers provresultat i svenska blivit stulna. Procentfördelningen på provbetygen baseras på elever som genomfört alla delprov. Antalet elever som inte deltagit i ämnesproven redovisas i en separat kolumn. Skolverket har i bortfallsanalyser funnit att av de som inte genomför de nationella ämnesproven finns en svag överrepresentation av elever som inte uppnår kunskapsmålen (Skolverkets rapport Ämnesproven i skolår ). De provresultat som presenteras kan alltså ge sken av en bättre situation än vad som är fallet. Det är en 15

17 snedrapportering som kan ha inverkan på resultaten. För skolorna i Stockholm indikeras en liknande trend då de skolor som har ett stort antal elever som inte genomfört ämnesproven i alla tre ämnena också har relativt låga andelar gymnasiebehöriga elever. Diagram 6, 7 och 8 nedan visar på likheter mellan slutbetyg och provbetyg även om fördelningarna inte överensstämmer helt och hållet. Liksom föregående läsår är det i alla tre ämnena större elevandelar som erhållit slutbetyget MVG än som erhållit provbetyget MVG. Störst är differensen i MVG mellan slutbetyg och provbetyg för svenska/svenska som andra språk (7 procentenheter). I alla tre ämnen är det större eller lika stora elevandelar som har provbetyget VG än andelar som har slutbetyget VG. Det är större elevandelar som inte har godkänt slutbetyg än provresultat i engelska och svenska/svenska som andra språk men vice versa för matematik. Sammantaget för hela Stockholms stad är det är små skillnader i resultatfördelningen mellan slutbetyg och provresultat i alla tre ämnena. Även variationer mellan läsåren är små. är det ämne som är svårast att uppnå godkänt betyg i, enligt provresultatet och slutbetygen är det 10% respektive 7% som inte klarade det. Det är 00/01 även ämnet där andelen elever med provbetyget MVG ökat mest. Variationer i förhållandet mellan slutbetyg och provbetyg mellan läsåren kan förutom elevernas prestationer hänga samman med att proven har olika utformning och därmed olika svårighetsgrad de olika läsåren. Det är även relaterat till hur lärare använder sig av provresultaten i betygsättningen. 16

18 Diagram 6, 7 och 8 Slutbetyg och resultat från nationellt ämnesprov i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk, Stockholms stad 00/01 Diagram 6: % Ej G G VG MVG Slutbetyg Nationellt ämnesprov Diagram 7: % Ej G G VG MVG Slutbetyg Nationellt ämnesprov Diagram 8: /svenska % Ej G G VG MVG Slutbetyg Nationellt ämnesprov 17

19 Skola I tabell 5 (bilaga) redovisas stor variation i fördelningen av slutbetyg och provbetyg mellan skolor, ämnen och läsår. Slutbetyg, provresultat samt relationen mellan slutbetyg och provresultat är individuella för skolorna. På skolnivå finns det en ungefärlig överensstämmelse i fördelningen av slutbetyg och provbetyg men det är få skolor där fördelningen av slutbetyg och provbetyg är helt lika. För vissa skolor och ämnen är denna diskrepans större än för andra skolor. I många skolor visar andelarna MVG, och delvis Ej G, att eleverna värderas högt i förhållande till resultaten på ämnesproven. Det är även stor variation i hur fördelningen av slutbetyg och provbetyg varierar mellan ämnena och de flesta skolor har förändrade resultat mellan läsåren. Stadsdelsområde Tabell 6 (bilaga) visar slutbetyg och betyg i nationella ämnesprov på stadsdelsområdesnivå. Liksom för skolorna finns det viss diskrepans mellan slut- och provbetyg och det vanligaste är att slutbetygen är lite bättre än provbetygen. Det finns skillnader mellan stadsdelsområdena, t ex går det att utläsa att eleverna i Bromma, innerstaden, Enskede- Årsta, Liljeholmen, Hägersten och de fristående skolorna har klarat ämnesproven mycket bra. Dessa har små andelar ej godkända och stora andelar MVG i ämnesproven. Rinkeby är det område som har högst andel ej godkända i provresultaten. RESULTAT FÖR FLICKOR OCH POJKAR I tabell 7 (bilaga) kan skillnader i gymnasiebehörighet mellan flickor och pojkar studeras. Tabellen är uppdelad efter kön och visar andelen elever per skola som är gymnasiebehöriga; andelen elever som endast uppnått målen i ett av tre behörighetsämnen, i två av tre behörighetsämnen, i alla tre behörighetsämnen; andelen elever som uppnått kursmålen i engelska, i matematik respektive i svenska/svenska som andra språk. I Stockholms stad 00/01 är något större andel flickor (92%) än pojkar (91%) gymnasiebehöriga när de går ut grundskolans nionde år. I de kommunala skolorna är motsvarande siffror 92% respektive 90% och i de fristående skolorna (96%) respektive (97%), d v s där råder omvänt förhållande mellan pojkar och flickor. Skola Det rör sig om mycket små procentuella skillnader mellan könen men mönstret återfinns på många skolor. I 51% av skolorna (kommunala och fristående) är en större andel flickor än pojkar gymnasiebehöriga, i 17% av skolorna är andelen gymnasiebehöriga lika stora för flickor och pojkar och i 32% av skolorna är pojkarna gymnasiebehöriga i större utsträckning än flickorna. Skillnader på 10 procentenheter eller mer finns på Husbyskolan, Bredbyskolan, Hjulstaskolan, Kämpingeskolan, Grimstaskolan, Rödabergsskolan, Nytorpsskolan, Bergholmsskolan, Hökarängsskolan, Rågsvedsskolan, Fruängsskolan, Bredängsskolan och Vårbergsskolan 3. 3 Mer 10 procentenheters skillnad i gymnasiebehörighet återfinns även för skolor med få elever, t ex Stefansskolan. 18

20 Stadsdelsområde Av stadsdelsområdena och den fristående enheten är det endast Bromma som har lika stor andel gymnasiebehöriga flickor och pojkar (tabell 8). I 12 av områdena är större andel flickor än pojkar gymnasiebehöriga och i 6 av områdena är större andel pojkar än flickor gymnasiebehöriga. Störst är skillnaden i Spånga-Tensta där 91% av flickorna och 80% av pojkarna är gymnasiebehöriga. Även Kista och Enskede-Årsta har relativt tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. I övrigt varierar differensen mellan flickor och pojkar i stadsdelsområdena mellan 1-3 procentenheter. I Rinkeby som hade störst skillnad mellan könen förra läsåret har marginella skillnader 00/01. I diagrammet nedan åskådliggörs fördelningen av betygen i de nationella ämnesproven 00/01 mellan flickor och pojkar i Stockholms stad. Det är ungefär lika stora andelar flickor och pojkar som inte har godkänt provresultat i de tre ämnena. I både engelska och svenska har pojkarna större andelar med betyg G medan större andelar av flickorna har de högre betygen, VG och MVG. I matematik resultaten däremot mycket lika för flickor och pojkar. Diagram 10 Procentuellfördelning (%) av betyg i de nationella ämnesproven vårterminen 2001 efter kön, Stockholms stad 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar MVG VG G Ej G ELEVER MED UTLÄNDSK BAKGRUND Det finns flera faktorer i den sociala bakgrunden som har betydelse för utbildningsresultat. Några av de vanligaste förklaringsfaktorerna är socioekonomiska och berör föräldrarnas situation när det gäller inkomst, utbildning och nationalitet. Skolorna och stadsdelsområdena arbetar utifrån olika förutsättningar till följd av skiftande befolkningssammansättningar. I bilagans tabeller 10, 11 och 12 beskrivs stadsdelsområdenas befolkningssammansättning när det gäller inkomst, utbildning och personer med utländsk bakgrund. Dessutom illustreras relationen mellan dessa tre bakgrundsfaktorer och gymnasiebehörighet på stadsdelsområdesnivå i plott-diagram. I diagrammen kan utläsas att stadsdelsområden där stora andelar av befolkningen år har låg inkomst 19

21 respektive grundskoleutbildning även har små andelar gymnasiebehöriga elever. I diagrammet med andel med utländsk bakgrund i befolkningen är flera av stadsdelsområdena grupperade tillsammans och relationen har inte en rak form utan en mer böjd form. Från diagrammet går det ändå att utläsa att det är stadsdelområdena med högst andel invånare med utländsk bakgrund som har lägst andelar gymnasiebehöriga elever. I nedanstående avsnitt beskrivs hur gymnasiebehörighet varierar med om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund. Bilagans tabell 9 redovisar gymnasiebehörighet efter nationellt ursprung. Eleverna redovisas i tre kategorier; elever som är utrikes födda och som varit bosatta i Sverige de senaste 0-3 åren 4 elever utrikes födda och som varit bosatta i Sverige de senaste 4 åren eller längre 5 elever som alltid varit bosatta i Sverige Datamaterialet innehåller endast uppgifter om senaste inflyttningsdatum, inte om eventuellt tidigare in- och utflyttningsdatum. Indelningen i 0-3 år respektive 4+ år i Sverige är gjord därför att en skillnad i gymnasiebehörighet inträder så eleverna varit bosatta i Sverige längre än 3 år. Tabellen redovisas endast på stadsdelsområdesnivå och inte på skolnivå då det rör sig om relativt få elever. I några stadsdelsområden är det få elever i vissa kategorier vilket gör att den redovisade procentsatsen är instabil. I dessa fall ska jämförelser mellan läsåren göras med försiktighet eftersom ett fåtal elever kan göra stor skillnad i statistiken. 4 D v s elever födda utrikes som senast flyttade till Sverige under 1998 eller senare. 5 D v s elever födda utrikes som flyttade till Sverige under 1997 eller tidigare. 20

22 Andel gymnasiebehöriga efter antal år bosatta i Sverige samt andel gymnasiebehöriga totalt, per stadsdelsområde, efter huvudman samt för Stockholms stad 00/01 Andel gymnasiebehöriga (%) Antal år i Sverige Samtliga Stadsdelsområde 0-3 år 4+ år Alltid elever Kista Rinkeby Spånga-Tensta 22* Hässelby-Vällingby 60* Bromma Kungsholmen Norrmalm 71* Östermalm 100* Maria-Gamla stan 75* Katarina-Sofia - 86* Enskede-Årsta 67* Skarpnäck 20* Farsta Vantör Älvsjö Liljeholmen Hägersten 0* 71* Skärholmen Fristående 78* Kommunala skolor Stockholm * Procentsatsen baseras på färre än 10 elever Av eleverna i Stockholms stad som varit bosatta i Sverige de senaste 0-3 åren är 32% behöriga till gymnasium. Av eleverna som varit bosatta i Sverige de senaste 4 åren eller längre är 82% gymnasiebehöriga och av eleverna som alltid bott i Sverige är 94% behöriga till gymnasium. För de flesta av stadsdelsområdena återfinns denna relation mellan antal år i Sverige och gymnasiebehörighet. Det vill säga att elever som varit bosatt kortast tid i Sverige har lägst andel gymnasiebehöriga, att elever som varit bosatta i Sverige i 4 år eller mer har något högre andel gymnasiebehöriga och att elever som alltid bott i Sverige har högst andel gymnasiebehöriga elever. För läsåret 00/01 är detta mest påtagligt i Kista, Rinkeby, Spånga-Tensta, Skapnäck, Fasta, Vantör, Älvsjö, Liljeholmen, Hägersten och Skärolmen. I några stadsdelsområden är betydelsen av utländsk bakgrund för gymnasiebehörighet liten eller obefintlig, det gäller Bromma, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm, Maria-Gamla stan och de fristående skolorna. Förändringar mot större andelar gymnasiebehöriga i de olika elevkategorierna har framför allt ägt rum i Rinkeby, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Farsta. Tendenser i motsatt riktning finns i Skarpnäck, Hägersten och Skärholmen. 21

23 STOCKHOLMS STAD I JÄMFÖRELSE MED ANDRA STÄDER OCH SVERIGE Tabellen nedan visar att det är små förändringar i andelen gymnasiebehöriga elever i Malmö, Stockholm och Sverige. I Göteborg har andelen ökat från 10% till 14%. I Malmö stad är andelen ej gymnasiebehöriga elever betydligt större än i övriga landet (21%). De senaste åren har andelen gymnasiebehöriga elever i Sverige stigit men det har varit små förändringar och 00/01 har trenden brutits. I Stockholm har andelen varierat runt 10% och 00/01 har den sjunkit till 9%. Jämförelse av andel ej gymnasiebehöriga elever i Göteborgs stad, Malmö stad, Stockholms stad och Sverige läsåren 97/98, 98/99, 99/00 och 00/01 Andel ej gymnasie- Läsår behöriga (%) 97/98 98/99 99/00 00/01 Göteborgs stad Malmö stad Stockholms stad Sverige * *Preliminär uppgift från Skolverket Skolverket har ännu inte presenterat resultaten av de nationella ämnesproven vårterminen

24 BILAGA 23

25 24

26 Tabell 1, Andel elever som ej uppnått kursmålen per skola och för Stockholms stad, slutbetyg i skolår 9, 00/01 Förklaring av ämnesförkortningar finns efter tabell 2 i bilagan. Stadsdelsområde/Skola/Termin Bl Bsp Csp En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Sl Sv/Sv2 Tk Antal % % % % % % % % % % % % % % % % % % elever Kista Akallaskolan Husbyskolan Ärvingeskolan Rinkeby Bredbyskolan Rinkebyskolan Spånga-Tensta Hjulstaskolan

27 Stadsdelsområde/Skola/Termin Bl Bsp Csp En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Sl Sv/Sv2 Tk Antal % % % % % % % % % % % % % % % % % % elever Kämpingeskolan Spånga grundskola Sundbyskolan Hässelby-Vällingby Grimstaskolan Hässelby villastads skola Hässelbygårdsskolan Vällingbyskolan

28 Stadsdelsområde/Skola/Termin Bl Bsp Csp En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Sl Sv/Sv2 Tk Antal % % % % % % % % % % % % % % % % % % elever Bromma Abrahamsbergsskolan Alviksskolan Höglandsskolan Södra Ängby skola Äppelviksskolan Kungsholmen Rålambshovsskolan Norrmalm Adolf Fredriks Musikklasser

29 Stadsdelsområde/Skola/Termin Bl Bsp Csp En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Sl Sv/Sv2 Tk Antal % % % % % % % % % % % % % % % % % % elever Matteusskolan Rödabergsskolan Vasa Real Östermalm Engelbrektskolan Gärdesskolan Maria-Gamla stan Eriksdalsskolan Högalidsskolan

30 Stadsdelsområde/Skola/Termin Bl Bsp Csp En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Sl Sv/Sv2 Tk Antal % % % % % % % % % % % % % % % % % % elever Åsö grundskola Katarina-Sofia Katarina Norra skola Sofia skola Enskede-Årsta Enskede skola Nytorpsskolan Årstaskolan Skarpnäck Bagarmossens skola

31 Stadsdelsområde/Skola/Termin Bl Bsp Csp En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Sl Sv/Sv2 Tk Antal % % % % % % % % % % % % % % % % % % elever Bergholmsskolan Björkhagens skola Farsta Gubbängsskolan Hökarängsskolan Kvickenstorpsskolan Vantör Bäckahagens skola Hagsätraskolan

32 Stadsdelsområde/Skola/Termin Bl Bsp Csp En Hk Id Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Sl Sv/Sv2 Tk Antal % % % % % % % % % % % % % % % % % % elever Rågsvedsskolan Älvsjö Johan Skyttes skola Sjöängsskolan Solbergaskolan Liljeholmen Aspuddens skola Blommensbergsskolan Västbergaskolan

Hur mår Stockholms skolor?

Hur mår Stockholms skolor? Rapport nr 3 2008 Hur mår Stockholms skolor? En granskning av det ekonomiska läget i Stockholms skolor 1 1. Förutsättningar i budget för 2007 Skolan är nog den största vinnaren, säger finansborgarrådet

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-12-05 Resultat i grundskolans årskurs 9 2016 Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016. Våren 2016 avslutade 105 513

Läs mer

Kommunal skola Kommunal skola Kommunal skola Fristående skola Fristående skola Fristående skola. Fristående skola. Fristående skola Fristående skola

Kommunal skola Kommunal skola Kommunal skola Fristående skola Fristående skola Fristående skola. Fristående skola. Fristående skola Fristående skola Andelen behöriga till yrkesprogram i procent 2016 i Stockholm stad Skola Abrahamsbergsskolan Adolf Fredriks musikklasser Akalla grundskola Al-Azharskolan Alla nationers fria skola Almaskolan Alviksskolan

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN S USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET KARIN FÄGERLIND OCH PERNILLA MELIN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2007 Sambandet mellan grundskolebetyg och gymnasiebetyg läsåret 2005/06 Diskussionsunderlag INNEHÅLL

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )

DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 ) DELRAPPORT2 ElevströmmariStockholmsgrundskolor JiaZhou SilkeTindrebäck 1(74) Sida2av74 År26genomfördeSwecoEurofutures 1 enstudie 2 avgrundskoleeleverspendlingsmönsteristockholmsstad. Ikohortstudienföljdeselevergenomsinskolgång.Vidareinnehöllstudienenöversiktöversamtligaeleversom

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Skola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004

Skola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004 1 Skola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004 Innehåll sid Vad är kvalitet i skolan? 2 Bedöma resultat 4 Förutsättningar

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor Några beskrivande data om Stockholms grundskolor vårterminen 214 Innehåll Innehåll...2 Inledning...4 Om FiSS...4 Likvärdig skola...5 Oroande

Läs mer

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10 Skolblad avseende Stora Sätraskolan Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel 026-179871 Fax 026-179290 www.skola.gavle.se/satra Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Smedby skola Ryttargatan 275 19471 UPPLANDS VÄSBY Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands Väsby 04 Grundskola 36789655 http://wwwupplandsvasbyse/smedbynavet

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: 2013-2014 Årskurs: 9 Pojkar

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: 2013-2014 Årskurs: 9 Pojkar Elever med godkänt per ämnesprov åk 9 Årskurs: 9 Pojkar den 27 juni 2014 Andel (%) elever med godkänt Engelska åk 9 - EN 55 55 100 (90,9) Matematik åk 9 - MA 58 51 87,9 (71,7) NO-ämnen åk 9 - KE 56 43

Läs mer

DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN

DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS STADSHUS STOCKHOLM 2010-09-16 DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN En rapport om riktade nedskärningar i Stockholms skolväsende Inledning Alla barn får i dag inte en likvärdig

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 44551665 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Grundskolor och grundskoleområden 2014

Grundskolor och grundskoleområden 2014 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2014 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan

Läs mer

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola sid 1 (5) Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan F-9 Beckombergaskolan F-5 1-5 Blackebergsskolan F-5 Höglandsskolan F-9 Norra Ängby skolor

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Grundskolor och grundskoleområden 2016

Grundskolor och grundskoleområden 2016 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2016 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan

Läs mer

Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2011

Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2011 RAPPORT Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2011 Uppdragsnummer 95125 Stockholm 2011-12-05 Sweco Eurofutures AB Henrik Nilsson

Läs mer

Grundskolor och grundskoleområden 2015

Grundskolor och grundskoleområden 2015 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2015 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan

Läs mer

ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD

ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD 2010 2011 Foto: Liselotte van der Meijs Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Silke Burestam 08-508 35 044 silke.burestam@uskab.se Johan Regnér 08-508 35 065

Läs mer

Kommun Kommunkod

Kommun Kommunkod SKOLBLAD avseende: Augustenborgsskolan Ystadvägen 50 21445 MALMÖ Tel 040-6727370 Fax 040-346701 wwwmalmose Huvudman Kommun Kommunkod Kommun Malmö 1280 Skolform Grundskolan Skolkod 128000101 Skolid 2117

Läs mer

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod SKOLBLAD avseende: Lindängeskolan Munkhättegatan 151 21574 MALMÖ Tel 040-346608 Fax 040-343022 wwwmalmose Huvudman Kommun Kommunkod Kommun Malmö 1280 Skolform Grundskolan Skolkod 128006701 Skolid 2171

Läs mer

Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån. Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21)

Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån. Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21) Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 3-2011 Utbildningsförvaltningen A. Uppföljning av nationella mål Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån 100 90 80 70 ma

Läs mer

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1, 2011 A. av de nationella målen Måluppfyllelse alla ämnen alla årskurser Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9 Andel elever i 1-6 och 7-9 som

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2016-01-12 Skolverket publicerade i december 2015 resultat från de nationella proven

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11:

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11: Elever som ht11 inte nådde kunskapskraven Barn- och utbildningsförvaltningen har, utifrån skolornas inskickade underlag sammanställt andel och antal elever som i år 8 och 9 inte nådde kunskapskraven Då

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 44551665 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon 08-706 82 17 eller monica.vesterlund.olsson@sundbyberg.se Fokus på måluppfyllelse grundskolan

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Tjänsteskrivelse 1 (12) Handläggare Lena Öijen Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Sammanfattning Ingen uppföljning och analys av skriftliga omdömen årskurs

Läs mer

Ämnesprov för grundskolans Lärare

Ämnesprov för grundskolans Lärare 2015-01-29 Ämnesprov för grundskolans Lärare Ämnesprov 2015 Registrering av provresultat, Matematik år 3 Resultat delprov A - G Ange uppnådda resultat för varje delprov 0 = Ej uppnått kravnivån för delprovet

Läs mer

Grundskolans resultat

Grundskolans resultat Grundskolans resultat Innehåll: Resultat Falkenberg och riket över tid: Meritvärde, elever som når mål i alla ämnen, nationella prov, behöriga till gymnasiet. Sid 2 7. Resultat Falkenberg 2011: Meritvärde,

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Kyrkenorumskolan Kyrkenorumsvägen 44446 STENUNGSUND Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Stenungsund 15 Grundskola 57205367 http://wwwstenungsundse/webbsidor/huvudmeny/barnutbildning/grundskola/ko

Läs mer

Sifferbilaga Stockholm stads kvalitetsredovisning 2007

Sifferbilaga Stockholm stads kvalitetsredovisning 2007 1 Sifferbilaga Stockholm stads kvalitetsredovisning 27 Förskola Diagram 1 4 Antal förskolebarn i kommunal - enskilt driven verksamhet i stadsdelsområdena 35 3 25 2 15 1 5 Skärholmen Hägersten- Liljeholmen

Läs mer

Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2013

Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2013 Utbildningsförvaltningen Bilaga 10 Grundskoleavdelningen Sida 1 (15) 2014-01-09 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2013 Uppdrag och förutsättningar Den första juli 2011 trädde

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Kommunens läsmål åk 2

Kommunens läsmål åk 2 Kommunens läsmål åk 2 Måluppfyllese av läskunnighet pojkar flickor totalt Svenska som modersmål 84 % 92 % 88 % Annat modersmål än 64 % 85 % 74 % svenska Samtliga elever 82 % 91 % 86 % Resultat av delproven

Läs mer

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013

Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013 Stefan Melén 2014-03-23 Fokus på måluppfyllelse i Sundbybergs grundskolor läsåret 2012/2013 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX

Läs mer

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7 Meritvärden VT åk9 2014 2015 2013 2014 2015 flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 204,7 182,4 193,2 172,5 158,8 166,8 217,7 192,3

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Stadsdelsområde Skola

Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Stadsdelsområde Skola Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Årskurs Stadsdelsområde Skola 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Bromma Bromma Enskilda skola

Läs mer

Ämnesprov för grundskolan

Ämnesprov för grundskolan 2015-02-09 Lärare Ämnesprov för grundskolan Ämnesprov 2016 Kontroll av registreringar Procapita har en kontrollfunktion som gör det möjligt att definiera vilka värden som kan registreras i en resultatcell.

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Registrera resultaten enligt vad som gäller för respektive årskurs och delprov (se nedan).

Registrera resultaten enligt vad som gäller för respektive årskurs och delprov (se nedan). SID 1(1) INSTRUKTION TILL LÄRARE SOM SKA REGISTRERA ÄMNESPROVSRESULTAT VIA STOCKHOLM SKOLWEBB Logga in i Skolwebben Klicka på ikonen Ämnesprov under Tjänster Välj klass eller grupp genom att klicka på

Läs mer

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Skolenhetskod 76249351. Kommunen. http://www.kramfors.

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Skolenhetskod 76249351. Kommunen. http://www.kramfors. Skolblad avseende Grämestaskolan Grämesta 271 87293 LUNDE Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kramfors Kommunkod 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 76249351 http://www.kramfors.se Skolbladet presenterar

Läs mer

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009 1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009 1 30) VK100S v1.0 040416, kvalitetsredovisning ro 1 2008-2009 Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Nationella prov 2016

Nationella prov 2016 Nationella prov 2016 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2016-12-06 Anneli Jöesaar Forskningssamordnare Sjöängsskolan, Askersund anneli.joesaar@skola.askersund.se 070-23 88 958

Läs mer

Nr 246 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9. Förvaltningen föreslår nämnden besluta godkänna rapporten

Nr 246 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9. Förvaltningen föreslår nämnden besluta godkänna rapporten Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2015/91 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (4) Datum 5 oktober 2015 Barn- och utbildningsnämnden Måttbandet 2015 Nr 246 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9 Förslag

Läs mer

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012 Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Betyg 2015/16. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete Anneli Jöesaar

Betyg 2015/16. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete Anneli Jöesaar Betyg 2015/16 Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete 2016-10-03 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 4 2. Resultat betyg vår

Läs mer

Ämnesprov för grundskolan

Ämnesprov för grundskolan 2013-03-07 Ämnesprov för grundskolan Ämnesprov 2013 Kontroll av de resultat som registreras Exemplet nedan för Kemi i åk 6 säger att: 1. eleven kan få mellan 0 och 100 poäng på delprov A. Vidare ska läraren

Läs mer

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen

Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län Rapport 2012:06 Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Johan Jonsson Lena Öijen Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Av Johan Jonsson och Lena Öijen Regionförbundet Örebro Rapport 2012:06

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2016 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 29 november 2016 2.0 Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen

Läs mer

Den västmanländska betygsrouletten

Den västmanländska betygsrouletten Den västmanländska betygsrouletten En rapport om likvärdigheten i betygssättningen i Västmanland Mikael Damsgaard (M) OPPOSITIONSRÅD VÄSTERÅS STAD mikael.damsgaard@moderat.se www.moderat.se/vasteras Inledning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Måttbandet nr 246 hösten 2015

Måttbandet nr 246 hösten 2015 1 (17) Måttbandet nr 246 hösten 2015 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9 I detta måttband redovisas elevernas uppnående av kunskapskraven för godtagbara kunskaper inom respektive årskurs och ämne

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET SILKE BURESTAM. Elevströmmar i Stockholms stad 1998-2005

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET SILKE BURESTAM. Elevströmmar i Stockholms stad 1998-2005 S USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET SILKE BURESTAM Elevströmmar i Stockholms stad 1998-2005 2 Sammanfattning I Stockholm finns en mängd grundskolor spridda över hela staden. Utvecklingen har gått mot

Läs mer

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri.

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri. Bakgrund Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen med omdömen och den framåtsyftande planeringen kan se ut. Stödmaterialet

Läs mer

Obligatoriska skolan vårterminen 2012

Obligatoriska skolan vårterminen 2012 Obligatoriska skolan vårterminen 2012 Nationella ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 Betyg i årskurs 9 Uppföljning av kunskapsmålen i årskurs 3 Uppföljning av kunskapskraven för grundsärskolan Stadskontoret

Läs mer

Trädgårdsstadsskolan 2014/15 Resultat- och indikatorpalett

Trädgårdsstadsskolan 2014/15 Resultat- och indikatorpalett 214/15 Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 8-53 61 www.botkyrka.se Org.nr 212-2882 Bankgiro 624-161 sid 1 Resultat- och indikatorpalett 214/15 Föräldrars

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik Skolblad avseende Torups skola Bosgårdsvägen 12 341 TORUP Tel Fax wwwhyltese/torup Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Hylte 1315 Skolform Grundskola Skolkod 1315001 Skolid 02355 Skolbladet presenterar

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2008 S 2009:2 2009-03-24 Roland Engkvist 08-508 35 011 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Arbetssökande i stadsdelsområden

Läs mer

Bilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola

Bilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola Bilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola 0 1 Rinkeby-Kista Stadsdelsförv. Cordoba International School 33 34 Rinkeby-Kista Stadsdelsförv. Fryshuset

Läs mer

Skolblad avseende Unnaryds skola. Faktaruta. Norra vägen UNNARYD Tel Fax. Hylte Kommunen. Kommunkod. Skolenhetskod

Skolblad avseende Unnaryds skola. Faktaruta. Norra vägen UNNARYD Tel Fax. Hylte Kommunen. Kommunkod. Skolenhetskod Skolblad avseende Unnaryds skola Norra vägen 22 31083 UNNARYD Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Hylte 15 Skolform Grundskola Skolenhetskod 28921911 http://www.hylte.se/unnaryd Skolbladet presenterar

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2009 S 2010:1 2010-03-23 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport ingår

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Förvaltningsinformation - februari

Förvaltningsinformation - februari Tjänsteskrivelse 2015-01-26 BUN 2015.0021 Handläggare: Noomi Calov Barn- utbildningsnämnden Förvaltningsinformation - februari Förskoleklass: Faktisk personaltäthet i förskoleklass: 10-12 barn per pedagog

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola

Resultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola Resultatprofil Läsåret 2014-2015 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 2 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 3 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2013

Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2013 RAPPORT Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2013 Stockholm 2013-12-20 Sweco Eurofutures AB Linda Wahlman Henrik Nilsson Sweco

Läs mer

Enkätundersökning 2012 Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm. Huvudrapport Hela staden

Enkätundersökning 2012 Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm. Huvudrapport Hela staden Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm Huvudrapport Hela staden OM UNDERSÖKNINGEN Bakgrund och syfte Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning i stadens familjedaghem/pedagogiska

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 67,7 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 67,7 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik Skolblad avseende Kyrkbyns skola Skolgatan 4 79430 ORSA Tel Fax www.orsa.se Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Orsa 2034 Skolform Grundskola Skolenhetskod 203400201 Skolid 03945 Skolbladet presenterar

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik Skolblad avseende Hågadalsskolan Granitvägen 14 C 752 UPPSALA Tel Fax www.hagadalsskolan.uppsala.se Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Uppsala 0380 Skolform Grundskola Skolkod 038000403 Skolid 00789 Skolbladet

Läs mer

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. Utbildningsdepartementet Departementspromemoria Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Fler obligatoriska nationella ämnesprov

Läs mer

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2012

Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2012 RAPPORT Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2012 Stockholm 2013-01-07 Sweco Eurofutures AB Henrik Nilsson Silke Tindrebäck

Läs mer

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-04-06 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket

Läs mer

Råd skriftliga omdömen

Råd skriftliga omdömen Råd skriftliga omdömen BAKGRUND Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen med omdömen och den framåtsyftande planeringen

Läs mer

Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2014

Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2014 RAPPORT Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad Utvärdering av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2014 Stockholm 2014-01-08 Sweco Strategy AB Linda Wahlman Henrik Nilsson Sweco

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2015 Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 26 oktober 2015 1.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen

Läs mer