Kvalitetsdokument Svalans Montessoriförskola Rindavägen 2016 (läå 2015/2016)

Transkript

1 Kvalitetsdokument Svalans Montessoriförskola Rindavägen 2016 (läå 2015/2016)

2 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(19)

3 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Vi arbetar efter våra rosa, blå och vita pärmar där vi har alla våra Svalan dokument, detta gäller för våra tre Svalan förskolor. Vi arbetar efter vår tydliga årsplan där vi månad för månad dokumenterar allt som ska hända. Den är mycket viktig så vi inte glömmer något. I rosa pärmen har vi alla original, allt från inskolning till utvecklingssamtal, alla våra planer. I den blå pärmen utvärderar pedagogerna allt vi gör på förskolan ex. föräldrasammankomster, utvecklingssamtal, inskolning, studiedagar, olika planer osv. Det är mycket givande och vi får en tydlig bild över hur allt är och hur vi kan göra det bättre. I den vita pärmen har vi hela vårt säkerhetsarbete med brandskyddsplan, krisplan, första hjälpen osv. det är tydliga planer om hur vi förebyggande arbetar med säkerhetsfrågor. Vi har också mbe rescue som kommer vartannat år och föreläser om första hjälpen men tungvikt på hjärta och lung räddning. Vi har under detta läsår haft utvecklingsområde, naturvetenskap och teknik. Tre pedagoger inom organisationen har gått natur och teknik utbildningen som kommunen arrangerade genom Gävle universitet. Vår studiedag i november handlade om naturvetenskap och teknik, de pedagoger som gått utbildning fick delge sina kollegor vad de lärt sig och även visa flera olika experiment som man enkelt kan göra med barnen. Vi har även köpt in ett arbetsmaterial från natur och kultur förlaget med aktivitetskort med enkla experiment inom naturvetenskap och teknik. Vi har även haft lekens betydelse som utvecklingsområde, samtlig personal har gått på föreläsningen som arrangerades av Danderyds kommun. Vi har sedan arbetat vidare med det på våra personalmöten. Då vi fokuserade mycket på hur vi ska bli bättre på att leka med barnen ute på gården. Områden som hela tiden återkommer är personalpolicy, säkerhetspärmen och föräldraenkäten. Dessa områden kör vi varje läsår, personalpolicy, säkerhetspärm på hösten och föräldraenkäten på våren. Vi har använt våra personalmöten till dessa utvecklingsområden. Vi började med personalpolicy, vi har gått igenom sekretess och vad den innefattar, hade sedan lekens betydelse som vi startade med under förra läsåret, på hösten var samtlig personal på en kvällsföreläsning som Danderyds kommun arrangerade. Några pedagoger från varje förskola gick på en föreläsning om det svåra samtalet som sedan också delgavs till övriga kollegor. På vårterminen startade vi upp med en genomgång av vår säkerhetspärm där vi noga gick igenom vad som gäller om det börjar brinna, om ett barn försvinner, hur vi ska agera med våra allergi barn. Alla våra förskolor har genomgått en inventering för att bli giftfri förskola och våra förskolor hade få anmärkningar. Vi har mycket leksaker i trä och de få saker som fanns med anmärkning har vi tagit bort. Vi har även gått igenom självvärdering och föräldraenkäten, utvärdera och planera för fortsatt arbete inom de som vi bedömer är våra utvecklingsområden. Hos oss är det viktigt att förskolans kvalité ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalité och skapa goda villkor för lärande behöver barnens utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(19)

4 målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Analys Vi känner att alla våra dokument nu är välförankrade hos alla pedagoger, de har nu koll på hur och när de ska använda sig av alla underlag och vi ser att det har förbättrat och förenklat vårt arbete mycket. Dels med alla våra utvärderingar som leder till att vi hela tiden förbättrat vårt arbete, våra dokument hänger ihop, verksamhetsplanen, utvecklingssamtalsunderlagen, föräldraenkäten och självvärderingen. Detta ser nu alla och kan verkligen ta det till en annan nivå i det systematiska dokumentationsarbetet kring barnen och verksamheten. Vi ändrar inte våra dokument hela tiden och det tror vi är en stor bidragande faktor till att nu alla pedagoger nu är trygga i dokumenten. Vi arbetar strikt efter vår årsplan, där vi månad för månad vet vad som ska göras och dokumenteras. I juni utvärderar varje avdelning sin verksamhet, detta gör de med hjälp av vårt dokument utvädring av verksamhetsplan. Utvecklingsområden som upptäcks lyfts fram och tas med i kommande års verksamhetsplan. Vi utvärderar också noga föräldraenkäten och ser vad föräldrarna tycker och lyfter även in det i kommande verksamhetsplan. Även ledningen tar in utvecklingsområden som kommunen vill att vi ska förbättra som ex. i år har vi arbetat med naturvetenskap och teknik som även kommunen haft som utvecklingsområde. På föräldramötet på hösten lyfter pedagogerna frågor som vi ev. har fått lite sämre resultat på i föräldraenkäten. Många gånger handlar det om att de inte vet och då är det vår uppgift att informera om det. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Det är en ständig process att implementera alla våra dokument, vi får några nya pedagoger till hösten som kommer få en introduktion av vårt dokumentationsunderlag. Vi har kommit ännu längre nu i vårt systematiska kvalitetsarbete men det beror på att vi sakta men säkert implementerat våra dokument och inte gjort en massa ändringar. Vi har implementerat vår pedagogiska dokumentation och även denna känner sig pedagogerna trygga med. Våra utvecklingsområden för nästa termin att fortsätta arbeta med naturvetenskap och teknik. Vi ska vara pilot förskola för ett företag som heter Bnosy och de arbetar med ett nytt arbetsmaterial kring hur man kan arbeta med barn i naturvetenskap och teknik. Vi har tema uppstart i början av september. Då kommer de vara med och presentera sin lärarhandledning. På småbarnsavdelningarna ska vi börja arbeta med babblarna. Vi går varje läsår igenom som personalpolicy, säkerhetsarbetet. Vi kommer fortsätta arbeta med implementering av läroplattan där vi inte helt lyckas nå vårt mål eftersom vi har problem internet. Framförallt på vår förskola i Danderyd, där vi inte har någon fiberanslutning. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi är en Montessoriförskola som möter varje enskilt barn utifrån dess behov och Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(19)

5 utvecklingsstadier. Vi har en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla barn och möter deras olika behov i olika åldrar/utvecklingsstadier. Miljön är mycket strukturerad och noggrant organiserad, varje sak har sin plats. Detta skapar trygghet för alla barn. Vi arbetar mycket med rutiner även regler är tydliga och välkända för barnen. Vi har en samsyn i vårt pedagogiska uppdrag genom montessoripedagogiken, vi tolkar läroplanen och vårt uppdrag på samma sätt. De barn vi har hos oss med tilläggsbelopp så arbetar vi med de verktyg och tips som vi får från specialpedagogen Eva Krueger. Vi arbetar ex. med bildschema, pedagogerna får möjlighet att gå olika utbildningar som möter det barnet som de är ansvarig för. Vi tar mycket hjälp av Eva och hennes kunskap. Beroende på olika behov arbetar vi på olika sätt även kontakten med hemmet ser lite olika ut beroende på vilken form man tillsammans med föräldrarna valt. Med vissa familjer har vi veckosamtal, andra en läroplatta som går mellan förskolan och hemmet varje dag, med en annan har vi en loggbok. Vi ser att barnen utvecklas hela tiden, är trygga i vår miljö och föräldrarna får det stöd och information som de behöver. Vi lägger ner mycket tid och tar vårt uppdrag på allvar och vi arbetar nära föräldrarna så att kontakten är tydlig och konkret och att det leder till bättre förutsättningar för barnet. Vi har gjort om vår hemsida och där står det tydligt att våra tre förskolor är tillgängliga för alla barn. Våra insatser har under året har varit som tidigare, vi har arbetat strukturerat och medvetet med dessa barn efter en tydlig kartläggning och handlingsplan. Vi har en nära kontakt med föräldrarna och går olika utbildningar för att hela tiden lära oss mer. När vi har ett barn med tilläggsbelopp så är även förskolechefen inkopplad i arbetet kring barnet, föräldrarna och specialpedagogen. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Vi arbetar med dokumentationspärmar. Varje barn har en egen pärm som de får när de börjar hos oss. I pärmen sparas och dokumenteras barnens arbeten; målningar, intervjuer, tankar, fotografier m.m. Dessa är kopplade till våra fem olika ämnesområden inom Montessoripedagogiken. Det finns även ett s.k Lotus-diagram kopplat till läroplanens mål vid varje ämnesområde som vi fyller i för att man tydligt ska kunna se vad barnen uppnått för kunskaper. I hallen sätter vi upp barnens teckningar eller collage etc på väggen för att synliggöra för föräldrarna barnens olika arbeten. Vi ger varje enskild förälder en daglig rapport över sitt barns olika aktiviteter som skett under dagen. Detta är under dagen nedskrivet och sparas sedan som underlag vid ev. senare frågor och/eller vid utvecklingssamtal. Vi har ett slutet Instagram-konto där vi lägger upp bilder ur barnens vardag. Inga ansikten är dock synliga, men föräldrarna får ändå en inblick i vår verksamhet och Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(19)

6 vad vi gör på dagarna. 3-5 årsavdelningen. Varje barn har varsin dokumentationspärm som påbörjas vid start på lilla avdelningen och som sedan följer med upp till oss på stora avdelningen. I pärmen dokumenteras barnens utveckling inom alla ämnen inom montessoripedagogiken. Foton, arbeten, intervjuer och målningar sparas i pärmen. I pärmen finns ett lotusdiagram vid varje ämnesområde, detta lotusdiagram är kopplat till läroplanens mål. Ett nytt lotusdiagram fylls i i slutet av varje läsår för att visa barnets lärande och utveckling inom de olika områdena i pärmen. Nere i hallen har vi en väggdokumentation, som regelbundet byts ut. Detta typ av dokumentation är viktig för att synliggöra vår pedagogiska verksamhet för föräldrarna. En daglig muntlig rapport ges till varje enskild förälder i slutet av dagen. För ett ge föräldrarna en inblick i hur dagen för deras barn varit och vilka aktiviteter som deras barn deltagit i. Varje år(jan/feb)erbjuds föräldrarna ett utvecklingssamtal,då pedagogerna ges möjlighet att samtala med föräldrarna om deras barns utveckling, lärande och framtida utvecklingsområden. Vi har ett instagramkonto där föräldrarna får en inblick i vår verksamhet och deras barns vardag. Foton mailas regelbundet även direkt till föräldrarna på deras barn som visar deras vardag/läroprosesser/kamratskap hos oss på förskolan. Analys Detta dokumentationsunderlag var nytt för oss förra läsåret. Då höll vi fortfarande på att uppdatera alla barnens pärmar. Nu har vi kommit in i ett flyt som har fungerat bra. Vi har delat upp arbetet mellan oss pedagoger och alla har haft 5 ansvarsbarn var. Med en lista på dokumentationens områden kan vi överblicka barnen och se vad vi har hunnit att göra med dem. Det har varit lättöverskådligt och gjort vårt arbete lättare att se vad som blivit färdigt eller vad som är kvar att göra. Vi ser att en del barn gärna tar fram och tittar i pärmarna emellanåt, men det har varit svårt att göra dem delaktiga då de är så små. Vi ser en stor skillnad på en 1-åring och en 3-åring. De äldre visar större intresse och kan också vara mer delaktiga i dokumentationen t.ex. att svara på frågorna i en intervju. Det är ju svårare med någon som inte kan prata t.ex. De äldre barnen kan se sin egen utveckling genom att t.ex. titta på gamla fotografier och då konstatera att de har vuxit. Vi ser ingen skillnad i intresset hos pojkar eller flickor utan det är snarare i ålder och mognad som påvisar om de är intresserade eller inte. De uppsatta dokumenten, såsom målningar och annan konst i hallen, uppskattas av föräldrarna då de får en inblick i vad barnen gör. Den dagliga rapporten är viktig då det är under den kommunikationen som vi Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(19)

7 vuxna möts för barnets välbefinnande och utveckling. Den kontakten kan ge oss förståelse och leda oss, och dem, vidare i det fortsatta arbetet med barnet. Det är ett givande och tagande. Även utvecklingssamtalen är ett viktigt forum för detta ändamål. I kundundersökningen hade vi 100% nöjda föräldrar när det gäller den tydliga informationen kring deras barns utveckling där vår dokumentation ligger till grund för detta. Vi lägger ut ungefär en bild i veckan på Instagram. Majoriteten av familjerna har tagit del av och följer oss där. Reaktionerna är positiva. Vi har informerat föräldrarna, om dokumentationen, på inskolningsmöte. 3-5 årsavdelningen Dokumnetationspärmarna var uppdaterade med ett nytt underlag förra året, vilket har fungerat väldigt bra. Uppdateringen av dessa pärmar har mestadels skötts av vår förskolelärare,som är ansvarig för detta område,dokumentationen som sätts in i pärmars är alla pedagoger och barn delaktiga i. Barnen blir mer och mer aktiva i sin egen dokumentation. De tar regelbundet fram dem för att titta på sina foton, arbeten och intervjuer. Och fascineras ofta över sin utveckling. Vi ser ingen skillnad när det gäller pojke/flicka. Alla(obeoronde på kön)är lika delaktiga och intresserade av sina pärmar. dock spelar självklart ålder/mognad in. Den dagliga rapporten och samtalen med föräldrarna är otroligt viktig då detta ska ge en bild av hur deras barn mår och utvecklas i vår dagliga verksamhet. Denna har fungerat otroligt bra hela läsåret. Årets föräldraenkät visar att föräldrarna är nöjda med informationen de får. Dokumentation i hallen är väldigt uppskattat hos föräldrarna då den är synbar och lättillgänglig vid lämning/hämtning., då sker ofta samtal,kring den dokumentation som finns på väggarna, med barnen. instgramkontot uppdateras regelbundet och är väldigt uppskattat hos föräldrarna,instagram är ett väldigt bra och snabbt hjälpmedel till att få ut information till föräldrarna. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta att dela upp barnen så att varje pedagog får sina egna ansvarsbarn att dokumentera för. Detta leder till att samtliga pedagoger blir delaktiga i vår dokumentationsarbete. Däremot ska vi tänka på att fotografera mer i början/mitten på varje termin så inte sådana saker finns kvar mot slutet av läsåret när pärmarna ska vara färdigställda. Vi kommer att fortsätta med väggdokumentationen samt formen av daglig Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(19)

8 rapport. Det är områden som fungerar bra och så vill vi fortsätta. Vi skulle vilja hitta mer tid för dokumentationen av varje enskilt barn ang deras intresseområden samt inför utvecklingssamtal. För att få publicera bilder på Instagram krävs det skriftliga godkännanden av familjerna, men under ett möte bestämdes att inga ansikten ska få synas. Bilden beskriver aktiviteten så bra i sig att så kommer vi att fortsätta arbeta. Det ska vara aktiviteten i fokus som visas - inte själva personen som utför den. 3-5 årsavdelningen vi är överlag väldigt nöja med vår pedagogiska dokumentation. Dock vill vi att barnen blir ännu mer aktiva i sin egna pärm. De ska själva få bli mer aktiva när det gälar att fota,välja foton och vara delaktiga i vad som sätts in i deras pärm. Vi ska även till hösten informera föräldrarna om hur den pedagogiska dokumentationen ser ut och se till att den når ut till föräldrarna regelbundet. Vi ska vara tydligare med att se till att alla barns arbete fotas inom alla områden. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Språket är en viktig del i förskolan och inte minst på en småbarnsavdelning. I 1-2- årsåldern börjar barn att härma ord och så småningom kommer talet i form av flera och längre meningar. Därför är det extra viktigt att vi pedagoger tänker på hur vi är som förebilder. Vi strävar aktivt för att barnen utvecklar ett rikt språk med brett ordförråd och begrepp. Detta gör vi genom dagliga dialoger, genom sång, rim och ramsor, genom sagor och högläsning under olika delar av dagen t ex på samlingen, i smågrupper, individuellt eller vid måltiderna. Vi strävar mot att barnen utvecklar förmågan att berätta, uttrycka tankar, ställa frågor och kommunicera med oss och med andra samt att lyssna, reflektera och försöka förstå andras synsätt. Vi har språkmaterial som stimulerar barnen att utveckla sitt intresse för bilder samt sin förmåga att tolka dem och samtala om dessa. Förutom det talade språket så har vi material som stimulerar barnens intresse för skriftspråk och förståelsen för symboler (bokstäver och siffror). Det finns en bokhörna med två fåtöljer där barnen har möjlighet att sitta i lugn och ro. Vi lånar böcker på biblioteket så variationen av böcker och innehåll är Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(19)

9 stort. Då vi har 5 barn som har ett annat modersmål än svenska så strävar vi efter att de ska få förmågan att kommunicera och utvecklas på båda språken i den mån vi klarar av. I föräldraenkäten så har vi fått 100% nöjdhet av föräldrarna på frågan om hur förskolan arbetar med att utveckla sitt barns språk. 3-5 årsavdelningen I kundundersökningen var det i år någon enstaka familj som inte visste om vi arbetar med att utveckla barnens språk. Resten av familjerna tyckte att det stämde mycket bra och ganska bra. Vi arbetar aktivt med vårt montessorimaterial som är utvecklat för att stimulera och utveckla barnets ordförråd och ordförståelse, samt skapa ett intresse och en nyfikenhet för det lästa och skrivna språket. Vi har dagliga samlingar, detta är ett forum för att aktivt arbeta med språket. Sånger, rim, ramsor, högläsning och samtal är delar ur samlingen som stimulerar språkutvecklingen. Samlingarna innehåller även inslag av engelsaka och tyska språket, detta skapar ett stort intresse hos barnen. Böcker finns på flera ställen på vår avdelning, som barnen själva har tillgång till och kan ta fram när de vill. Dagliga samtal vid lunch, vid rutiner och spontant under dagen är även en del som är viktig för att stimulera barnets språk och förståelse för det talade språket. Analys Pedagogerna ger barnen en förberedd miljö med ordning och sekvens inom språkområdet. Vi ger barnen riktiga ord t.ex. fågel, ej pippi. Vi ger barnen stimulans och utmaningar i sin språk- och kommunikationsutveckling t.ex. vi frågar hur tänker du nu? Vi har språklekar t.ex. kan du ge mig den röda cirkeln?. Vi tar tillvara på barnens sensitiva period för språk d.v.s. viljan och lusten att lära och därmed ger barnen möjligheten att förmedla upplevelser, erfarenheter, ideér och tankegångar med hjälp av ord och konkreta material. Vi försöker att inte lägga orden i munnen på barnen utan låta dem själva komma fram till egna tankar, slutsatser etc. För de yngsta barnen namnger vi allt som de arbetar med t.ex. sked, skål etc. Vi samtalar med och informerar föräldrarna var barnet befinner sig i sin språkutveckling. Vi observerar och dokumenterar. Barnen själva har alltid möjlighet att ta fram det material han/hon vill arbeta med. Vi ser att barnen ofta väljer bilder och böcker. Ser vi att barnen missbrukar t.ex. bilderna så visar vi direkt hur man ska behandla materialen för att de inte ska gå sönder osv. Det här är vi duktiga på. Vi roterar innehållet Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(19)

10 i bildaskarna med jämna mellanrum för att barnen inte ska tröttna på bilderna. Då vi inte har hittat tillräckligt med tid för att gå till biblioteket och låna böcker så har en av pedagogerna gjort det på vägen hem efter arbetstid. Vi har inte använt alla barnens modersmål så bra som vi hade velat, detta pga bristen på kunskap hos pedagogerna på de språk som talas i hemmen bl.a. mandarin, persiska och turkiska. Tyskan används dock mer flitigt då vi har tysktalande pedagoger i huset. Även lite grekiska, men mest i förbifarten, aldrig som ett planerat inslag i verksamheten. 3-5 årsavdelningen Vårt språkmaterial står tillgängligt och förberett för barnen dagligen, de har fri tillgång till detta material. Vi upplever även i år att vi pedagoger kan bli mer aktiva kring detta material, presentera och locka till intresse. Det går i perioder hur intresserade de är av detta material, under de perioder som intresset är någon sämre så ska vi förnya materialet så det kan skapa intresse på nytt. Men vi följer barnets intresse och utveckling. Vi anser att största delen av de 12 barn som till hösten börjar skolan kommer ha goda kunskaper i det lästa och skrivna språket vid skolstart. Barnen är väldigt aktiva under de dagliga samlingarna, de äldsta barnen erbjuds att hålla i samlingen ett flertal gånger under läsåret. Vi önskar att vid nästa föräldraenkät så ska 100 procent ha kunskap om hur vi stimulerar barnens språkliga utveckling. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta arbeta på det sätt vi gör idag genom att ge barnen presentationer av Maria Montessoris språkmaterial d.v.s. bilder, sandpappersbokstäver och namngivning av föremål (konkreta ting). Vi kommer att ge dem samtal och dialoger under hela dagen, sagoläsning, flanosagor, olika lekar, frågelekar samt att vara goda förebilder som språkmodell. På samlingen kommer vi att fortsätta med sånger, rim och ramsor. Sånger och räkning av antal närvarande barn kommer att fortsätta göras på alla de språk vi kan och som vi har barns modersmål på; svenska och tyska. Vi kommer också att fortsätta arbeta med försiktigheten av vårt material och våra böcker. Vi hade tänkt försöka hitta tid under arbetstid att låna böcker på, men det har inte fungerat. Förmodligen fortsätter en av pedagogerna att låna böcker på sin privata tid. Informationen till föräldrarna om hur vi arbetar med språket kommer att fortsätta att presenteras både på hembesöken när de är nya, på föräldramöte och/eller utvecklingssamtal. 3-5 årsavdelningen Vi anser att barnen på vår avdelningen har god kunskap och utveckling inom detta område, så vi Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(19)

11 kommer att fortsätta arbeta på samma sätt med vårt material. Men vi kan även nästa läsår vara mer aktiva med presentationer och förnya materialet mer regelbundet för att skapa ett ännu större intresse hos barnen under hela läsåret. Vi vill verkligen komma igång mer med biblioteksbesök med barnen. Vi ska fortsätta att tydligt informera föräldrarna om hur vi stimulerar barnens språkliga förmåga, så vi nästa år uppnår 100 procent på denna fråga på föräldraenkäten. Då samtal,mail mm sker med föräldrarna ska vi bli bättre på att förmedla när den språkliga utvecklingen berörs. alltså,att man nämner fraser som detta stimulerade kalles muntliga/skriftliga språkutveckling. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vår matematikdel på småbarnsavdelningen är liten. Trots det så ska den vara komplett och tilltalande för att locka intresse hos barnen. Vi har Maria Montessoris sandpapperssiffror som barnen känner konkret på. Där ger vi dem även siffrornas namn. Vi har bilder med siffror och mängd på. Barnen har där möjlighet att sortera in och para siffror och mängd med varandra. Vi har även pussel där siffror och mängd ska pusslas samman. Vårt sinnestränande material är dock större. Det är ett konkret material som är en indirekt förberedelse till matematiken. Här arbetar våra barn mycket t.ex att urskilja längd, höjd och storlek samt att estimera volym i våra praktiska häll-övningar med vatten. Rent språkligt så använder vi matematiken mycket. Vi räknar ofta och mycket. Vi kan ha allt från böcker med siffror och mängd i till att räkna varandra t.ex. på samlingen. Vi räknar även på flera språk då vi har olika modersmål i gruppen. Ibland så bakar en av pedagogerna med barnen. Då får 2-4 barn åt gången vara med och räkna och hälla i. På detta enkla sätt får de in vardagsmatematik. I kundundersökningen var det endast 7% av föräldrarna (en familj av 15) som inte visste hur vi arbetar med att få barnen att förstå matematik. Resten av föräldragruppen var mycket instämmande med detta. 3-5 årsavdelningen Matematik finns på många olika sätt på vår avdelning och något som barnen använder dagligen på varierande sätt, inte enbart med hjälp av det fantastiska språkmaterial vi har inom montessoripedagogiken. Montessori har ett speciellt framarbetat material inom detta område, som går från de allra enklaste grunderna med talen 1-10 och knyta ihop de talen med mängd. Detta arbete fortsätter sedan upp på en mer avanceras nivå ju äldre barnen blir. Redan innan man börjar med detta material så har de grunden och förståelsen för att sortera, storleksordning,osv,denna grund och förståelse har de fått genom vårt sinnestränande material. I praktiska livet finns en bakövning där de själva följer ett recept vilket innebär att de Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 11(19)

12 måste räkna och mäta ingredienser. Under samlingarna är barnen med och räknar antalet barn, antalet dagar och liknande. Detta är tydliga exempel på vardagsmatematik. Vi lämpliga tillfällen så presenteras matematikmaterial under samlingarna,detta leder ofta till samtal och ett ökat intresse för matematiken. I föräldraenkäten visar det att alla vet hur vi stimulerar barnens matematiska utveckling. Analys Vi ser att det finns ett intresse för siffror och räkning hos barnen, både pojkar och flickor, när de är ca 2,5-3år. Vi ser i den åldern att barnen använder sina kunskaper för räkning även i andra sammanhang t.ex. de räknar stenar på gården, de ser siffror på olika ting som de reflekterar över osv. Vi skulle vilja utveckla matematiken för de små barnen genom fler konkreta material på hyllorna. Vi ska fortsätta att ge föräldrarna information gällande matematiken. 3-5 årsavdelningen Vårt matematikmaterial skapar ett stort intresse hos barnen och vi sr detta intresse under hela läsåret. Alla åldrar visar intresse,ingen skillnad på pojke/flicka. Materialet erbjuder övningar för alla,oavsett utveckling,ålder och intresse. Trots det stora intresset så bör materialet förnyas någon gång per termin,för att stimulera och utmana. Vi anser att barne har en god förståelse och kunskap inom matematiken. De som börjar skolan till hösten har en väldigt god kunskap inom detta område. Vi önskar att alla föräldrar till hösten har kunskap om hur vi arbetar inom matematiken på vår avdelning. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att fortsätta använda Maria Montessoris matematikmaterial samt de indirekta materialen vi har idag. Vi skulle också vilja köpa hem och/eller utveckla nytt och enkelt matematikmaterial för de yngre åldrarna. Vi ska informera föräldrarna via mail, föräldramöte, utvecklingssamtal etc angående matematiken och dess betydande inom förskolan. 3-5 årsavdelninge Vi kommer att fortsätta med vårt språkmaterial och även stimulera intresset för matematik i vardagen på förskolan. Vi anser att vi har ett material som Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 12(19)

13 utmanar och stimulerar barnens utveckling inom matematiken,var barnet än befinner sig i ålder och utveckling. Vi ska bli bättre på att förnya och utveckla materialet,för att skapa ännu större intresse. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Lilla avdelningen har en ipad som kallas för Läroplattan. Den används av både barn och pedagoger. Pedagogerna använder den främst till dokumentation i form av fotografier av barnen i deras vardag på förskolan, men även till att läsa/svara på mejl, sparande av skrivna dokument samt Instagram. Barnen, oftast en i taget, använder Läroplattan som ett material i Montessorimiljön. De arbetar då med pedagogiska appar avsedda för barn i 2- årsåldern. Vi har en fungerande internetuppkoppling, men den är ansluten till ett fast nätverk och kopplad med en stationär dator på översta våningen. Därifrån kan pedagogerna läsa/skicka mail eller skriva ut foton, kopiera osv. Något mobilt bredband finns inte i huset. Vi kan ändå sända iväg mejl från ipaden vid behov, men då gör vi det genom att sätta på internetdelning med våra privata mobiler en kort stund, för att kunna skicka iväg. Någon separat digitalkamera har vi inte utan vi tar bilder med vår ipad. Ibland tar vi bildserier som vi sedan gör ett bildcollage utav i en app som heter Fotorus. Däri kan man även skriva text till bilden/bilderna. Vi sparar bilderna i ipaden för framtida utskrifter till dokumentationspärmarna och ibland mejlar vi ut bilderna direkt till föräldrarna. Vi har en gemensam projektor med Stora avdelningen. Den har vi använt som bildvisning vid olika föräldrasammankomster såsom Lucia och semmelfikat. Då har stora bilder på väggen visats upp. Personalen har någorlunda god vana och kunskap av datorer, ipads och projektorer. Vi provar oss fram, men det är främst en av pedagogerna som har ansvarat för ipaden med nedladdning av appar osv. Vi har alla gått på en föreläsning som handlade om ipads i förskolan. Där fick vi också tips om vilka appar man kan använda för barn. 3-5 årsavdelningen Läroplattan som finns på avdelningen används flitigt av barn och pedagoger dagligen. Den används till fotografering, dokumentation och för instagram. Pedagogiska kunskapsappar finns till barnens förfogande, läroplattan används då som ett material i montessorimiljön. Då ett barn i taget kan sitta och arbeta på läroplanen,eller i par då det finns appar då man ska samarbeta. Det finns bra appar till barnens förfogande på läroplattan inom alla ämnesområden så som; matematik, språk, naturvetenskap, teknik, skapande och lek. Vi har en stationär dator som används av pedagogerna för att läsa/skicka mail, här skrivs även foton ut. Då vi mailar fotona vi tar med läroplattan till denna dator. i huset finns en projektor som kan användas vid till exempel föräldrasammankomster, då Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 13(19)

14 foton på barnen kan visas upp. Den är även ett bra hjälpmedel för att visa information vid personal/föräldramöten, dock har vår avdelning ej använt oss av den än. Kunskapen och vanan hos pedagogerna är god kring läroplattan och dess användningsområden. Analys Den bildhantering vi gjorde förra året inför den pedagogiska dokumentationen tog väldigt lång tid. Efter vår utvärdering så valde vi att hantera bilderna på ett enklare sätt. Dels genom att endast använda en bild/barn och område istället för små bildsekvenser som vi sedan gjorde ett litet digitalt collage utav. Överskådligheten blev också enklare då vi började använda oss av listor som vi fyllde i och prickade av i takt med att bilder togs. På så sätt eliminerade vi eventuella dubbletter på barnen. En brist är internetuppkopplingen. För att kunna få över våra bilder från ipaden till skrivaren behöver vi maila över dem och då använda våra privata mobiler för att få internetuppkoppling. Det skulle gå smidigare att alltid vara online via WiFi genom t.ex. ett mobilt bredband. Att visa bilder ur barnens vardag mot en stor vägg är populärt hos föräldrarna. Vi har pedagogiska appar i Läroplattan som är avsedda för små barn. Det är bl.a. pekböcker med ljud och bilder. Detta blir som ett komplement till en lärare som skulle sagt samma sak. Vi har appar för språket, matematik, färger och former, djur, fordon, enkla spel som Memory, pussel, musik m.m. Barnen ser fram emot att få arbeta med Läroplattan. Vi har begränsat den till våra äldsta barn - de som fyller 3 år under läsåret. En och annan 2-åring har också visat intresse, men inte de yngsta barnen. Vi har begränsat användandet till ca 15 min/barn. Det kan lätt bli ett grupptryck runt Läroplattan, men under detta läsår har barnen lärt sig att invänta sin tur och att dela med sig av den. 3-5 årsavdelningen Detta läsår har användandet av läroplattan varit väldigt stort, vilket vi alla i arbetslaget ser som väldigt positivt, då detta underlättar dokumentationen i form av foton och anteckningar. Barnen har även lättare att vara delaktiga. Barnen ska fortsätta ges en bredare kunskap om läroplattan som leder till en större frihet så barnen själva kan fota och dokumentera sina arbeten. Hanteringen av läroplanen hos barnen har blivit väldigt mkt bättre detta läsår, då det förra året var en nyhet som skapade lite rörighet kring detta hjälpmedel, då alla ville använde läroplanen ofta och mycket. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi har tänkt arbeta på samma sätt fortsättningsvis när det gäller bildhantering och i användandet av Läroplattan för barnen. Vi skulle vilja vidareutveckla utnyttjandet av projektorn till att kunna använda Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 14(19)

15 den mer med barnen t.ex. vid sagoläsning på storbildsskärm. Vi skulle vilja ha WiFi i hela huset, det skulle underlätta än mer. Har förskolan någon IKT-strategi för framtiden? 3-5 årsavdelningen Vi kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt med läroplattan i miljön,i vardagen och som fotoredskap. Vi ska bli bättre på att regelbundet ladda ner nya kunskapsappar inom de olika ämnesområdena. Låta barnen använda denna för sina egna dokumentation och fota med i större utsträckning än innan. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Med hjälp av Praktiska-Livet-Övningar får barnen vattna blommor på avdelningen. Periodvis så sår och planterar vi frön. I samband med detta visar vi barnen hur man gör och varför vi värnar om miljön och växterna. I Kulturen och Sinnestränande materialet får barnen ett sensoriskt närmande av naturen genom olika pussel av blommor, blad, olika djur osv. I våras visade vi tussilago och på ett enkelt sätt fick de sedan klippa kronbladen själva (i den mån de kunde) samt klistra ihop blomdelarna själva. Frivilligt såklart (det är inte alla som vill) Vi har en stor gren hängandes i taket. Beroende på årstid så följer grenen samma utveckling som de riktiga träden ute på gården. Tex. lägger vi bomull på grenen på vintern som symbol för snö. Inom Språket ger vi barnen ord på växters namn, växtens delar osv när vi läser böcker, tittar på bilder och samtalar kring dessa. Vi sjunger vädersången varje dag på samlingen. Vi utforskar naturen ute på gården genom att titta på riktiga blommor, blad, insekter, fåglar m.m. Ibland även med lupp för att få en förstoring. Vi visar hur aktsam man ska vara mot naturen; ej bryta av grenar, blad etc. Vi visar hur man plockar blommor, vilka man får plocka osv. Vi använder oss av grundläggande teknik på en småbarnsavdelning. Tänker man efter så ingår teknik överallt. Vi lär/visar barnen hur man gör för att kunna öppna en dörr, hur man gör för att skruva upp ett lock, hur man bygger t.ex. ett torn av olika material, hur man öppnar ett hänglås med en nyckel, hur man gör för att blåsa bubblor, hur man knäpper knappar osv. Allt detta ingår i våra Praktiska-Livet-Övningar. Vi har bygg- och konstruktionsmaterial såsom klossar, magneter, skruvar med skruvdragare m.m. Det finns även olika tekniker inom konsten. Vi använder oss av; rita med kritor, måla med pensel, måla med vattenfärg, måla med en färg, måla med flera färger, nyanser, blandningar, måla fritt, rita efter mall osv. I kundundersökningen var det endast 64% av föräldrarna som instämde med att förskolan arbetar för att utveckla barnens förståelse för naturvetenskap och teknik. 21% var ovetandes och 14% tyckte inte att det stämde. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 15(19)

16 3-5 års avdelning Vi har vår miljö både inomhus och utomhus stora delar som stimulerar till kunskap och intresse inom naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap: finns bland annat mkt material som skapar intresse om djur,växter,människokroppen,geovetenskap,astronomi. Detta är någon som uppdateras regelbundet och barnen visar ett stort intresse för detta. De kan tex göra en bok med ett djurs olika delar,där de ska para ihop,skriva och känna igen delarna. Detta är något som barnen själva tar initiativ till ofta,intersset är väldigt stort i barngruppen kring naturvetenskap. I utemiljön talar vi ofta om växter, djur och deras liv i naturen. Teknik: Något som finns i vardagen hos oss på förskolan. att öppna en dörr,leka med plusplus,polydroner eller när de använder appar på läroplattan där de tex ska bygga uppfinningar. Detta är några exempel på hur teknik är en del av vår miljö på förskolan. Ett intersse som är stort hos barnen. Föräldraenkäten i år visar att föräldrarna har mer kunskap om hur vi stimulerar barnen inom detta ämnesområdet än åren innan, men kan förbättras ännu mer. Analys Våra styrkor är vårt förberedda montessorimaterial. Det finns alltid framme och tillgängligt för barnen. Allt står dock inte framme samtidigt utan vi roterar/tar fram efter det behov/intresse som barnen visar. Då vi följer varje barn efter sitt intresse så kan det vara svårt att hinna delge alla barn vetskapen om naturen. Beroende på vilka barn som ingår i gruppen varje läsår så förändras också innehållet beroende på gruppens intressen. Vi arbetar efter en årsplan och följer årstiderna; på hösten krattar vi löv, på vintern skottar vi snö, på våren planterar vi frön och på sommaren vattnar vi rabatter och gräsmattan. Detta är barnen delaktiga i och tycker också det är roligt att få hjälpa till. Vi ger samtliga barn i gruppen möjligheten att utforska natur och teknik av olika slag oavsett om det är pojkar eller flickor. Våra brister är att vi inte alltid hinner planera våra aktiviteter i detalj utan när tiden närmar sig projektet får vi vara snabbtänkta och flexibla. Det brukar trots allt bli bra i slutänden. Då kundundersökningen gav ett sämre resultat än väntat så behöver vi vara mer tydliga i informationen kring natur och teknik. Den är så självklar att det är lätt att glömma bort att den faktiskt finns där. 3-5årsavdelningen Vår största styrka är vår förberedda miljö. Det finns alltid material framme och tillgängligt för barnen. materialet förnyas regelbundet och följer barnens utveckling och intresse. Naturvetenskap och teknik är ett ämnesområde som förbättrats avsevärt under våren och våra förskolelärare/montessorilärare har varit otroligt aktiva inom detta område. Aktivitetskort för naturvetenskap/teknik har köpts in till förskolan och kommer att vara en del av miljön och den dagliga verksamheten till hösten. Barnen,oavsett kön, visar ett stort intresse i både inne och utomhus miljön när det gäller naturvetenskap och teknik och något de självmant ofta tar egna intiativ Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 16(19)

17 till som leder till lärande nio detta område. Självklart avgör ålder och mognad var barnet befinner sig i intresse och kunskap,och vi pedagoger anpassar material och lärande efter detta. Personalgruppen är eniga om att detta är ett område som fått en större del under läsåret,speciellt under vårterminen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill ha ett årsträd att följa utvecklingen av. Det kan räcka med det träd vi har utanför fönstret för att barnen ska kunna följa trädets utveckling inifrån klassrummet. Försöka finplanera detaljerna kring våra projekt i god tid innan. Vi kommer att fortsätta arbeta efter den mall, grovplanering, och med de material vi har i Montessorimiljön. Vi kommer fortsätta låta barnen vara delaktiga i vårt dagliga arbete om att värna om miljön. Vi behöver vara tydliga i informationen till föräldrarna om hur vi arbetar med natur och teknik. Detta ska vi ha som en punkt på höstens föräldramöte. Vi förväntar oss bättre resultat i kundundersökningen av de insatser/åtgärder vi planerar att vidta! 3-5 årsavdelningen Vi ska bli bättre på att nå ut med info till föräldrarna inom dessa ämnesområden. Informera om hur vi arbetar och stimulerar barnen i naturvetenskap och teknik. Detta kommer ske genom löpande info via samtal,mail och instagram,även under föräldramötet i början av höstterminen. Vi ska bli mer aktiva inom teknik och experiment. Detta mkt med hjälp av de aktiviteskort som sent under våren köptes in till förskolan. Personalgruppen ska arbeta på att få alla pedagoger mer delaktiga i utvecklingen inom naturvetenskap och teknik. Något som kommer diskuteras och planeras under planeringsdag i höst. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Anvisning Vi har som mål att ha minst en förskollärare per avdelning på alla våra förskolor. Detta mål når vi och vi har ju också många pedagoger som är utbildade Montessoriförskollärare med högskolepoäng. Den som är avdelningsansvarig är förskollärare med Montessoriutbildning. Vi har två Montessoriförskollärare som läser till förskollärare och vi har en Montessoriförskollärare som är färdig förskollärare nu i juni Vi har tidigare inte kunnat ta emot lärarkandidater men under hösten har vår förskolechef och en förskollärare läst till Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 17(19)

18 VFU handledare 7,5 p och blivit godkända så nu kan vi ta emot lärarkandidater. Analys Anvisning Vi anser att vi har mycket kompetenta arbetslag på våra förskolor, vi har en förskollärare per avdelning och två tre som är montessoriutbildade. Montessori är ju vår inriktning, det gör att vi har en samsyn i arbetet kring barnen. Hos oss vik vi helst att man är både förskollärare med montessoriutbildning för att förstå vårt arbetssätt på bästa sätt. Vi har flera pedagoger som är förskollärare i botten med montessoriutbildning. Vi har två montessoriförskollärare som läser till förskollärare på distans. En av dem är färdig till januari Vi har en montessoriförskollärare som är färdig förskollärare nu i juni Vi har hög personaltäthet hos oss och tar in vikarier när det behövs. Vi har även en tydlig struktur och en samsyn i vårt pedagogiska tänkande vilket leder till att vi är en attraktiv förskola som ger våra kunder en tydlig bild över hur vi arbetar med barnen. Vi har i stort sätt fulla grupper på alla våra förskolor trots att det finns lediga platser i kommunen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Anvisning Vi kommer även detta kommande läsår ha en förskollärare på varje avdelning. Vi har även flera pedagoger som läser vidare till förskollärare. Vi har två medarbetare som gått VFU handledarutbildningen vilket leder till att vi kan ta emot lärarkandidater, som vi sedan kanske kan locka till arbete hos oss. Vi har anställt ytterligare en pedagog som läser till förskollärare på distans. Så nu inför läsår 2016/2017 har vi tre pedagoger som läser till förskollärare och vi har egna utbildade VFU handledare. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering Anvisning Värden anges i procent. Lägg ihop procenten nöjda + procenten mycket nöjda. VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" "Det är arbetsro i barngruppen" Kommentarer och analys till nyckeltal KUNDENKÄT 2016 Vi pedagoger och våra kunder är överens om att barnen är trygga i vår verksamhet. Föräldrar märker detta tydligt när de lämnar och hämtar sina barn på förskolan. I vår miljö stimuleras barnen att bli trygga eftersom vi har en tydlig struktur i vår pedagogiska samsyn, regler och rutiner. Vi bjuder ofta in föräldrar på besök och de är många som då blir imponerade av den lugna och harmoniska arbetsmiljön som barnen har. Även vi pedagoger tycker att det Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 18(19)

19 är fin arbetsro i barngruppen. Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 19(19)