Svalans Montessoriförskola Danderyd Kvalitetsdokument 2014/2015

Transkript

1 Svalans Montessoriförskola Danderyd Kvalitetsdokument 2014/2015

2 Vår förskola ligger mitt i Danderyd i nybyggda lokaler. Vi har fyra heltidsavdelningar och en deltidsavdelning. På våra syskonavdelningar har vi 27 barn med fyra pedagoger och på småbarnsavdelningarna har vi 15 barn med tre pedagoger. På vår deltidsförskola har vi ca 18 barn på två pedagoger. Vi har en egen kock som lagar all mat från grunden i vårt stora fina kök. Vi arbetar aktivt med och efter läroplanen och vi följer Maria Montessoris tankar om barns utveckling. Vi arbetar aktivt efter målen i vår verksamhetsplan, målen utvärderas och analyseras en gång per läsår i juni. Underlaget till våra utvecklingssamtal har sin grund i verksamhetsplanen och även i föräldraenkäten. Allt detta utvärderas och analyseras och ligger till grund för vårt utvecklingsarbete. Nya utvecklingsområden sätts upp på studiedagen i juni för kommande läsår. På detta sätt kartlägger vi vår verksamhet så att barnen som går hos oss kan uppnå bästa möjliga kunskap och utveckling. Vi arbetar också tydligt efter vår årsplan där vi har en tydlig planering över vad som händer månad för månad. Vår montessorimiljö är mycket stimulerande för barnen, då det finns mycket material på hyllorna och allt är förberett och tillgängligt för dem. Materialen har sin bestämda plats och vi har även tydlig ordning i regler och rutiner vilket leder till att barnen blir trygga för de känner igen sig i dagens olika aktiviteter. På våra förskolor utgår det mesta av arbetet från vår förberedda montessorimiljö där vi följer barnen. De visar oss vägen och vad de är intresserade av. Vi har fem områden; praktiska livet övningar, sinnestränande övningar, språk, matematik och kultur. Barnen får lära sig och utforska hur mycket de vill. Vi arbetar även mycket med sång, rim, ramsor, rörelse, skridsko på vintern, engelska, konst mm. Vi kan ha små tema i den förberedda miljön om något som just då aktuellt och som barnen visar intresse för. Som på en avdelning frågade barnen mycket om rymden och då har de haft ett tema om rymden. Vårt projekt är att barnen ska med hjälp av vårt fantastiska montessorimaterial och pedagogik få lära sig mycket och utvecklas till trygga, nyfikna barn som stimuleras efter sina förutsättningar och behov. De uppmuntras att ta ansvar, deras tankar och idéer tas tillvara, de lär sig fungera i grupp, de får möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, de får utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, de får arbetsro i verksamheten och vi pedagoger hjälper dem att lyckas. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 2(18)

3 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 3(18)

4 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi arbetar efter våra rosa, blå och vita pärmar där vi har alla våra Svalandokument. Detta gäller för alla våra tre Svalanförskolor. Vi arbetar efter vår tydliga årsplan där vi månad för månad dokumenterar allt som ska hända. Den är mycket viktig så att vi inte glömmer något. I rosa pärmen har vi alla original, allt från inskolning till utvecklingssamtal, alla våra planer. I den blå pärmen utvärderar pedagogerna allt vi gör på förskolan ex. föräldrasammankomster, utvecklingssamtal, inskolning, studiedagar, olika planer osv. Det är mycket givande och vi får en tydlig bild över hur allt är och hur vi kan göra det bättre. I den vita pärmen har vi hela vårt säkerhetsarbete med brandskyddsplan, krisplan, första hjälpen osv. det är tydliga planer om hur vi förebyggande arbetar med säkerhetsfrågor. Vi har också mbe rescue som kommer vartannat år och föreläser om första hjälpen men tungvikt på hjärta- och lungräddning. Vi har under detta läsår även haft utvecklingsområde så som de digitala hjälpmedlen med implementering av läroplattan, att utveckla vårt pedagogiska dokumentationsunderlag och lekens betydelse. Områden som varje år återkommer är personalpolicy, säkerhetspärmen och föräldraenkäten. Under våra personalmöten har vi arbetat med våra utvecklingsområden. Vi började med pedagogisk dokumentation som två pedagoger tillsammans med förskolechefen har arbetat fram en nytt dokumentationsunderlag. Det nya underlaget presenterades på ett personalmöte. Vi gick igenom hur vi ska arbeta med det för att sedan på nästa personalmöte sätta ihop pärmarna. Pedagogerna fick då göra om sina ansvarsbarns pärmar. Vi har kopplat ihop vårt arbete med läroplanen och synliggjort läroprocesserna. Vi har även infört lotusdiagram. Vi är mycket nöjda med detta underlag och har kommit igång bra med det. All personal gick på kvällsföreläsningen om läroplattan, den la vi obligatorisk. Därefter har vi gjort upp gemensamma strategier för hur vi ska arbeta med läroplattan hos oss. När, var, hur och varför. Vårt mål som ledning har varit att alla avdelningar ska ha varsin läroplatta och en projektor. Detta har vi nästan nått men av olika anledningar har vi fortfarande två avdelningar som inte har en läroplatta och det ska vi korrigera till nästa läsår. Lekens betydelse gick vi igenom under vårterminen, detta kommer vi fortsätta med under nästa läsår. Vi kommer gå på en föreläsning till som kommunen arrangerar och ha fortsatta utvecklande diskussioner i förskolan. Vi har också haft genomgång av vår säkerhetspärm där vi noga gått igenom vad som gäller om det börjar brinna, ett barn försvinner, hur vi ska agera med våra allergibarn. Vi har även gått igenom vår personalpolicy. Det sista vi gjorde på vårterminen var att tillsammans gå igenom föräldraenkäten, utvärdera och planera för fortsatt arbete inom de som vi bedömde var våra utvecklingsområden. Hos oss är det viktigt att förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barnens utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 4(18)

5 målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Analys Vi känner att alla våra dokument nu är välförankrade hos alla pedagoger, de har nu koll på hur och när de ska använda sig av alla underlag. Vi ser att det har förbättrat och förenklat vårt arbete, dels med alla våra utvärderingar som leder till att vi hela tiden förbättrat vårt arbete så att vår dokumentation hänger ihop, verksamhetsplanen, utvecklingssamtalsunderlagen och pilenenkäten. Det här är märkbart för alla och vi kan ta det till en helt annan nivå i det systematiska dokumentationsarbetet kring barnen och verksamheten. Vi vill inte ändra i vårt dokumentationsunderlag hela tiden. Det tror vi är en stor bidragande faktor till att alla pedagoger nu är trygga i sin dokumentation. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Det är en ständig process att implementera alla våra dokument, vi får några nya pedagoger till hösten som kommer få en introduktion av vårt dokumentationsunderlag. Vi har kommit ännu längre nu i vårt systematiska kvalitetsarbete men det beror på att vi sakta men säkert implementerat våra dokument och inte gjort en massa ändringar. Vi har nu även implementerat vår pedagogiska dokumentation och även denna känner sig pedagogerna trygga med. Våra utvecklingsområden för nästa termin blir att ta in naturvetenskap och teknik mer i verksamheten. Vi har fem pedagoger som har gått utbildningen som kommunen arrangerat. Vi kommer även fortsätta arbeta med lekens betydelse, giftfri förskola. Vi går varje läsår igenom som personalpolicy, säkerhetsarbetet. Vi kommer fortsätta arbeta med implementering av läroplattan där vi inte helt lyckas nå vårt mål. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 5(18)

6 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi är en Montessoriförskola som möter varje enskilt barn utifrån dess behov och utvecklingsstadier. Vi har en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla barn och möter deras olika behov i olika åldrar/utvecklingsstadier. Miljön är mycket strukturerad och noggrant organiserad, varje sak har sin plats. Detta skapar trygghet för alla barn. Vi arbetar mycket med rutiner även regler är tydliga och välkända för barnen. Vi har en samsyn i vårt pedagogiska uppdrag genom montessoripedagogiken, vi tolkar läroplanen och vårt uppdrag på samma sätt. De barn vi har hos oss med tilläggsbelopp så arbetar vi med de verktyg och tips som vi får från specialpedagogen Eva Krueger. Vi arbetar ex. med bildschema, pedagogerna får möjlighet att gå olika utbildningar som möter det barnet som de är ansvarig för. Vi tar mycket hjälp av Eva och hennes kunskap. Beroende på olika behov arbetar vi på olika sätt även kontakten med hemmet ser lite olika ut beroende på vilken form man tillsammans med föräldrarna valt. Med vissa familjer har vi veckosamtal, andra en läroplatta som går mellan förskolan och hemmet varje dag, med en annan har vi en loggbok. Vi ser att barnen utvecklas hela tiden, är trygga i vår miljö och föräldrarna får det stöd och information som de behöver. Vi lägger ner mycket tid och tar vårt uppdrag på allvar och vi arbetar nära föräldrarna så att kontakten är tydlig och konkret och att det leder till bättre förutsättningar för barnet. Vi har gjort om vår hemsida och där står det tydligt att våra tre förskolor är tillgängliga för alla barn. Våra insatser har under året har varit som tidigare, vi har arbetat strukturerat och medvetet med dessa barn efter en tydlig kartläggning och handlingsplan. Vi har en nära kontakt med föräldrarna och går olika utbildningar för att hela tiden lära oss mer. När vi har ett barn med tilläggsbelopp så är även förskolechefen inkopplad i arbetet kring barnet, föräldrarna och specialpedagogen. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande 1-3 årsavdelning Under oktober 2014 blev alla pedagoger introducerade till ett nytt arbetssätt hur vi ska arbeta med barnens dokumentationspärm. Det är några pedagoger i samarbete med förskolechefen som har arbetat fram detta material. Pärmen utgår från Lotusdiagram och är indelat i olika områden. Dessa områden är: barnets jag, läroprocesser praktiska livet, sinnestränande material, språk, matematik kultur, barnets rutiner och traditioner och länken mellan förskola och hem. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 6(18)

7 Varje barn har sin egen pärm, som är tillgänglig för barnet. Pärmen tas även med till utvecklingssamtalen med föräldrarna, där vi pedagoger kan synliggöra barnets utveckling och lärande. Även verksamheten blir tydlig att åskådliggöra för föräldrarna med pärmen som underlag. Pärmarna får sedan följa med barnet, då det börjar på 3-5 års avdelning. I våra hallar har vi digitalfotoramar, så att föräldrarna kan tillsammans med sitt barn se bilder från verksamheten. Även vi pedagoger tittar på bilderna tillsammans med barnen och reflektera över dem. Vi mailar ut brev kontinuerligt till föräldrar, där vi skriver vad som händer och sker på t.ex. samlingar, vad vi sjunger, om vi har haft något litet projekt m.m. Den pedagogiska dokumentationen av barns lärande och utveckling värderar inte barns kunskaper och förmågor. Dokumentationen används istället för att utveckla lärandemiljön med utgångspunkt från barnens intressen, förmågor och kunskaper. Vi har från och med detta år infört ett nytt sätt att dokumentera där samtliga avdelningar inom hela organisationen har samma underlag att utgå ifrån. Alla barn har en likadan pärm med samma innehåll med några avvikelser under fliken rutiner och traditioner dessa kan variera lite från avdelning till avdelning. Barnen som kommer till 3-5 årsavdelningen har redan påbörjat sin pärm nere på 1-3 årsavdelningen och den följer med upp där dokumentationen fortsätter. Alla har ett lotusdiagram i sin pärm som är en självkontroll av vad man som pedagog uppfyllt inom vårt styrdokument Lpfö 98/10 och ingen kontroll av barnet. Diagrammet är uppdelat i helhet/allsidighet, matematik, skapande, språk/kommunikation, naturvetenskap/teknik, lek, socialkompetens/värdegrund samt hälsa/rörelse. Pärmen är tillgänglig för barnet, att när de så önskar kan sitta ned och titta i den. Barnen gör gärna det både för att titta i den själv men även för att visa och berätta för sina kamrater och pedagoger. Vi reflekterar tillsammans över barnets utveckling och lärande. Vad dokumenteras tillsammans med barnet? Varje barn har varsin dokumentationspärm som är indelad i: Jag som innehåller: Mitt självporträtt (barnet ritar sig själv) Min längd Mitt hus (barnet ritar själv) Jag och mina vänner (barnet ritar själv) Min födelsepromenad Barnintervju Min önskelista Mina läroprocesser som är indelade i olika färger och som dokumenteras med fotografier där barnet får frågorna Vad gör du på bilden? Vad gör du? Vad lärde du dig? : Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 7(18)

8 Praktiska livet grön Sinnestränande blå Språk gul Matematik röd Kultur orange Våra rutiner och traditioner som innehåller dokumentation av: Måltider Samling Vila Skogen Lyktfest Lucia Barnens Svalan lopp Våffelfika mm. Förskola och hem med dokumentation av: Jag och mamma Jag och pappa Jag har besök på förskolan Att synliggöra pedagogisk dokumentation Den pedagogiska dokumentationen synliggörs för barn, vårdnadshavare och för arbetslaget på flera olika sätt: Bild och väggdokumentationer i förskolans lokaler i viss mån I barnens dokumentationspärm som föräldrarna får ta del i när de är på besök på förskolan eller i samband med utvecklingssamtalet I månadsbreven där bilder visar barn i arbeten Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 8(18)

9 Analys 1-3 årsavdelning Vi är närvarande pedagoger, vilket gör att vi kan följa barnets utveckling och lärande. Vi pedagoger håller ständigt en levande diskussion, om hur vi upplever våra barns lärande och utveckling. Med gott samarbete mellan småbarnsavdelningarna söker vi stöd och kunskap hos varandra. Vi söker även kunskap i litteratur och pedagogiska tidskrifter, om hur vi kan utveckla det pedagogiska arbetet på förskola både inne och i utomhus miljö. Vid införskaffande av pedagogiska material tar vi in bl.a. genusperspektiv och hur materialet är utformat för barnets leklust, lärande och utveckling. När det nya dokumentationsunderlaget implementerades kunde det genomförts än mer strukturerat och inte på det sätt det gjordes. Tror dock att när alla är vana och ansvarsuppdelningen av de olika momenten blir mer introducerade och framförallt med mer aktiva medarbetare så kommer det bli lättare. Att all dokumentation för alla barn ser likadan ut är bra, för som det tidigare har varit har en del pedagoger lagt ner mer på sina ansvars barn än andra på sina. Oftast har man ont om tid att hinna med i lugn och ro sitta ner med varje enskilt barn för att dokumentera och på så sätt få barnens egna röster i språk, bild och skrift vilket leder till att göra barnen delaktiga i dokumentationen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år 1-3 årsavdelning Det har varit ett stort arbete med barnens nya dokumentationspärm. Fortfarande jobbar vi för att få in bra rutiner och tid med pärmarna. Vi har ännu inte någon bra plats att förvara pärmarna tillgängliga för barnen. Det är många blad i pärmarna och det är lätt att mycket ramlar ut, när små barn ska bläddra själva. Vi hade med dem nya pärmarna till utvecklingssamtalen med föräldrarna, vilket var mycket uppskattat. Tyvärr, så hade vi utvecklingssamtal efter föräldrarnas kundundersökning Pilen, så detta bidrog till att föräldrarna inte hade fått kännedom om barnets utveckling, inom senaste halvåret. Där av det låga betyget för hur förskolan dokumenterar vad barnen lär sig och utvecklas. Känner att vi inte varit så bra på att synliggöra vad barnen arbetat med under året genom att sätta upp saker på väggarna vilket vi kan bli bättre på. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 9(18)

10 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga 1-3 årsavdelning Vi lägger stor vikt på småbarnsavdelningarna med det dagliga språket t.ex. vid på och avklädning, matsituationen, blöjbyte, toalettbesök och i samling. Språket hålls ständigt levande både inne och i utelek. Böcker ligger framme i barnens nivå, så att dem själva kan eller tillsammans med kompisar och pedagoger läsa och titta tillsammans. Rim och ramsor, mun gymnastik och användande av rytmiska instrument, sång, rörelse till musik, handdockor och flanosagor, men även fritt berättande sagor utan att använda bilder eller dockor stimulerar språket och fantasin. Detta år har vi haft flera barn med två språk. Så vi har både sjungit lättare sånger och haft bilderböcker på engelska. Vi utnyttjar också bibliotekets bokpåsar som vi har tillgängliga på förskolan. Vi arbetar med att hitta nya teman i böcker och besöker närliggande bibliotek för detta. Vi använder oss av namnlappar i samlingen, i hallen och på toaletten. Barnet lär sig tidigt att identifiera sitt eget och även andra barns namn, vilket är första mötet med det skrivna ordet. Detta skapar också en känsla för identitet det här är jag. I samlingsrummet har vi satt upp alfabetet, där barnen kan titta på bokstäverna och de äldre barnen kan känna igen alla sina bokstäver i sitt namn. Vi hjälper också barnet att sätta ljud på bokstäverna med att titta på bilden under den. Viktigt att tänka på att frågor kan av barnen, framförallt språksvaga barn, upplevas som krävande att prestera ett svar. Bättre då som pedagog att återberätta vad barnet har varit med om under dagen i ett samtal med barnet. Då behöver inte barnet känna krav på att leverera ett svar, utan kan om det själv önskar delta i samtalet. De barn som har börjat prata på småbarnsavdelningarna, uppmuntrar vi till att använda språket och inte bara genom att peka, göra miner eller gestikulera vad man vill göra eller ha. Vi fortsätter att arbeta som tidigare för att stimulera och att utmana barnens språkliga förmåga med lite tillägg och borttagning av olika moment. I vardagssituationerna utnyttjar benämner vi de saker som händer(vad kallas föremål, aktiviteter ) orsak/verkan (vad händer när?, hur känns det när?) färger och hur föremålet är (hårt?, mjukt?, smutsigt?...?) Vi motiverar barnet till att tala genom att dels inte bara ställa frågor som fodrar ja eller nej. Att inte alltid tolka barnets gester, miner, blickar utan frågar vad barnet vill (t.ex. frågar vad barnet vill när det sträcker sig efter vattenkannan). I mån av tid och respekt ger vi barnet tid att uttrycka sig. Det visar på att det barnet vill säga är viktigt men samtidigt inte tvinga fram något på grund av att det kan hända att inte barnet vet. Vi tänker på att det är viktigt att barnet säger något och inte hur det säger det. Vi Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 10(18)

11 korrigerar inte uttal eller meningsbyggnad utan korrigerar passivt genom att upprepar det barnet sagt med rätt uttal eller meningsbyggnad. I vår dagliga kontakt med barnen stimulerar vi språket genom bland annat benämna det barnet gör men även det vi vuxna gör. Vi beskriver saker och händelser, kommentera och repetera exakt det barnet sagt med rätt uttal och satsmelodi. Det här gör vi till exempel i mottagandet på morgonen, vid matsituationen, påklädningen, samlingen mm. I vårt arbete fortsätter vi att arbeta med böckerna Vägen till språk, Titta och Peka om fordon och farkoster samt en annan om djur och natur samt Lyssna & berätta. Våra språkspel med rim och symboler är något barnen fortfarande tycker om att spela. Barnen lär sig dels rimmet, stavningen och uttalet. Nytt för i år är att vi haft stor glädje utav boken Språkglädje där författaren presenterar flertalet rim, ramsor, fingerlekar, hemliga språk, sånger, gåtor, talesätt, berättelselekar och många andra språklekar och språkliga övningar. Vårt första läsmaterial är det rosa materialet som innebär ljudenliga ord i olika svårighetsgrader. Det andra materialet är det blå som är ljudenliga ord i olika svårighetsgrader t.ex. dubbelteckning och kort vokalklang. Den tredje svårighetsgraden består av ord med ljudstridig stavning det gröna materialet. De flesta barn som ska börja förskoleklass kan det rosa materialet. Rosa materialet innehåller bl.a. bilder och ord, ord kort, ordlistor, meningar etc. Sedan har vi lättare böcker. Bokstavsleken har även den fortsatt som tidigare och det innebär att vi arbetar med en bestämd bokstav. - Vi presenterar veckans bokstav och benämner den vad den heter, hur den låter, om det är en konsonant/vokal, gemen/versal. - Vi lyssnar på Majas alfabetssång - Vi ser vem som har veckans bokstav i sitt namn - Vi gör alfabetsramsan - Vi läser rim efter veckans bokstav i boken ABC av Lennart Hellsing - Vi gör teckenspråkets bokstav - Vi känner på sandpappersbokstaven - Barnen har med sig olika saker som de får stava med hjälp av det rörliga alfabetet där vi även benämner om det är en kort el. lång vokal och följden med en eller två konsonanter. - Om någon har med sig något som man kan äta luktar och provsmakar vi det. - Sedan arbetar vi med att skriva, måla och leta veckans bokstav. Under det gångna året har vi varit flertalet gånger och besökt biblioteket, både för att låna böcker, bekanta sig bland alla hyllorna och varit på sagostunder. Bokkassarna som biblioteket tillhandahåller till förskolan när höstterminen börjar och resten av läsåret har både uppskattats av barn, föräldrar och personal. Det är oftast en bra blandning av olika böcker. Enligt pilen enkäten har vi ökat vår procentuella bedömning från våra föräldrar av hur Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 11(18)

12 vi arbetar med att utveckla barnens språk från 87 till 91 så då är vi på rätt väg. Analys 1-3 årsavdelning Vi håller språket levande i olika vardags situationer och arbetar med att sätta ord på allt och samtalar med barnen. Vi informerar föräldrar om vilka sånger, ramsor m.m. vi sjunger på samlingarna. Ur ett genusperspektiv är det viktigt att vi pedagoger är medvetna om hur vi betonar och uttrycker oss till barnen, att kön inte ska bestämma hur vi uttrycker oss t.ex. vackra, söta flickor och tuffa, starka pojkar. Här är det också viktigt att vi håller diskussionen levande, då vi ofta är präglade att uttrycka oss på ett könsbundet sätt. Vi pedagoger söker kunskap både inom avdelningen, men även mellan avdelningarna. Vi söker även kunskap med att läsa litteratur och pedagogiska tidskrifter om ämnet. Detta försöker vi också använda oss av vid kontakten med föräldrarna, som har funderingar kring sitt barns språk. Genom att vi arbetar på detta sätt har vi märkt att barnen: Blivit mer medvetna om språkregler att de ibland rättar sig självt när det talar. Kan reflektera över språket genom att emellanåt byta namn på föremål eller att använda slangord. Att barnen kan sätta samman två ord och se att de två orden betyder något annat var för sig ex. sol + ros blir solros, trä + sko blir träsko etc. Vi är bra på att stimulera barnets språkutveckling genom organiserad språkträning samt i den dagliga kontakten med barnen då vi tänker på varje barns individuella utveckling och dess lärande. Vi försöker att efter tid och förmåga ge gehör för deras tankar och funderingar samtidigt som vi har ett bra samspel med barnen. Att vi läser högt för och tillsammans med barnen är två viktiga delar till att barnens intresse för skrift- och bildspråk ökar och utvecklas. I bokens värld får barnet utmaning i att tolka texter och bilder, vilket påverkar barnets språkinlärning. Barnet får en möjlighet att leva sig in i fantasins magiska värld. Genom barnlitteratur får barnen också en bild av hur samhället ser ut och vilka värderingar och normer som finns. Genom att försöka tänka på vilka böcker som vi lånar försöker vi att bryta genusmönstret några exempel är bl.a. Prinsessböckerna av Per Gustavsson (prinsessan som spelar hockey och slåss mot drakar men har mycket i garderoben) eller Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum (Kenta leker gärna med Barbiedockor men han är också bra på att spela fotboll). Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år 1-3 årsavdelning Vi kommer fortsätta att informera föräldrarna vikten av att prata och läsa för sina Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 12(18)

13 barn. Vi har fortfarande ingen Ipad eller projektor på avdelningarna, men tanken finns att använda dessa i samband med sagoläsning och ha appar, som stimulerar barnens språkutveckling. Vi kommer att fortsätta arbeta på samma sätt med språket, vårt fantastiska språkmaterial, vårt genustänk och våra grupper. Ett önskemål skulle vara att bokkassarna som biblioteket tillhandahåller skulle bytas ut efter varje termin och att nya fräscha böcker finns vid varje terminsstart. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande 1-3 årsavdelning På småbarnsavdelningarna använder vi matematik under det dagliga arbetet i olika situationer t.ex. vid dukning (en sked, en tallrik, ett glas m.m.) Vid blöjbyten hämtar barnet själv sin blöja på hyllan, där det står barnets namn och foto. På samlingen låter vi ett barn tillsammans med en pedagog räkna barnen. Vi använder oss också av sånger, rim och ramsor, som innehåller räkning Vi har under vårterminen arbetat med nytt material, där barnen har upptäckt olika former. Hyllorna på avdelningarna är placerade i barnens nivå. Där kan dem hämta pussel, kapplastavar, klossbygge, duplo, cylinderblock m.m. Under läsning med barnen samtalar vi ofta om bilderna och räknar t.ex. hur många katter vi ser på bilden osv. Vi har också siffror uppsatta inne på avdelningarna. På vår gård har vi ett rep med bollar som barnen kan räkna. Vi har också siffrorna 1-5 uppsatta på vårt staket. Barnen kan få springa till den siffran vi säger. I sandlådan byggs det mycket kakor i olika former. Det görs tårtor, där det sätts ljus i, som vi räknar. På avdelningarna har vi också enklare spel för de yngre barnen. Det här gör vi genom att barnen får möjlighet att erfara matematik i olika former och situationer, genom lek och egna erfarenheter. Vi använder vårt montessorimaterial och ger därigenom barnen många konkreta upplevelser av matematik, ex: sandpapperssiffror, som barnen känner på och spårar med fingrarna, para siffror med föremål, bygga upp tallinjen med siffror, addera och subtrahera med räknestänger och Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 13(18)

14 pärlor. Barnen får tillsammans leka och konkret utforska olika matematiska begrepp som ex. stor, liten, större, störst, mindre, minst. Men även leka, bygga och skapa med geometriska figurer och former, samt att vi använder traditionellt förskole material, som ex. spel med tärningar och memory. Vi försöker ta vara på matematiken i vardagen, som när vi bakar, delar och äter frukt samt vid måltiderna. I samlingarna har vi sjungit och gjort räkneramsor med barnen, samt använt oss av flanosagor, ex. Guldlock och Hans & Greta. När vi har varit i skogen har barnen fått olika uppgifter, som ex. Kan du hämta en lång pinne? Kan du hämta en som är kortare än den? Kan du hämta två kottar? Ställ dig vid ett litet träd. osv. Vi vill att barnen skall känna och uppleva delaktighet på förskolan. Barnen får vara med och hjälpa till i olika vardagliga göromål, ex. turas barnen om att vara dukvärdar, vilket innebär möjlighet till problemlösande matematik. Barnen väljer själva många av aktiviteterna på vår förskola, vilket ger dem stort inflytande, däremot försöker vi guida dem i deras val av aktiviteter. Tre av personalen, som arbetade på förskolan under hösten, har gått en kurs om matematik på förskolan. Enligt pilen enkätens påstående Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik anger 83 % av föräldrarna att det stämmer bra, mot 80 % året innan. Analys 1-3 årsavdelningarna På småbarnsavdelningarna har vi levande diskussion, hur vi kan gå vidare med olika material och arbetssätt. Ur genus perspektiv använder både flickor och pojkar materialet och deltar i samlingarna. Alla barn är både aktiva inne och ute. Vi arbetar redan mycket med matematiken på förskolan, tack vare att vårt montessorimaterial, alltid är synlig och lättillgänglig. Detta ska vi fortsätta med och kan även utveckla vidare och göra än mer lustfyllt för barnen. Vi kan bli bättre på att ge barnen många fler olika, varierande erfarenheter. Vi kan bli bättre på att ta vara på och lyfta matematiken i vardagen och tydligare synliggöra barnens lärprocesser genom pedagogisk dokumentation. Då blir det också tydligare hur vi ska gå vidare. En utmaning skulle kunna vara att tydligare integrera matematik, teknik och naturvetenskap i vårt arbete. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år 1-3 årsavdelningarna I verksamheten på småbarnsavdelningarna måste vi bli bättre på att dokumentera och informera, hur vi arbetar med matematik. Pilen undersökningen visade att vi har svårt att ge information till Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 14(18)

15 Föräldrarna hur vi jobbar med att förstå matematik i förskolan. Vi kommer också att utveckla material tillhörande matematik. Tanken även här var att vi skulle börja jobba med Ipad, som ett verktyg. Att ha appar, som stimulerar det matematiska tänkande. Vi ska fortsätta arbeta som nu och fortsätta med att utveckla den pedagogiska dokumentationen, som utifrån barnens lärande, kan bli ett bra underlag för hur vi ska arbeta vidare. På detta sätt får barnen även ett reellt inflytande. Att vi pedagoger kan bli bättre på att ta tillvara barnens intressen i matematiken och ta vara på lärsituationer i vardagen. Att vi kan vidareutveckla och ta fram nya matematiska övningar för att stimulera och utmana barnens lärande än mer. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från verksamheten 1-3 årsavdelningarna I verksamheten på småbarnsavdelningarna använder vi pedagoger oss av digitalkamera, för att dokumentera till barnets dokumentationspärm. Vi har digitala fotoramar, som är tillgängliga för barnen och föräldrarna. Läroplattor har köpts in till avdelningarna, men på en avdelning har den försvunnit och nuvarande personal har aldrig använt den. På den andra avdelningen används läroplattan mestadels, som stöd för barn i behov av särskilt stöd, men alla barn har tillgång till den för spel, som ex. memory och gissa djuret. Vi har fungerande internetuppkoppling till personalens dator, däremot fungerar inte de trådlösa modem, som blivit installerade i huset på avdelningarna. Båda avdelningarna använder digitalkamera till att fotografera aktiviteter i verksamheten. Här finns dock en etisk aspekt, att respektera föräldrar som valt att säga nej till fotografering av deras barn. Då kan vi istället endast fotografera själva aktiviteten, utan barn. Fotografierna används i dokumentationsarbetet. På förskolan finns en projektor, som exempelvis används till att tillsammans titta på något som hör till ett tema, eller projektarbete, ex. har barnen tittat på vulkanen Surtsey tillsammans. All personal, som arbetade på förskolan under hösten, har varit på en föreläsning om användning av läroplatta i förskolan. Förskolan har en strategi för arbetet med läroplatta. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 15(18)

16 Analys 1-3 årsavdelningarna Inom digitala lär verktyg/hjälpmedel har vi inte utvecklats. Vi har inte tillgång till Ipad eller projektor på småbarnsavdelningarna. Det finns en projektor på förskolan, men den har inte visats hur vi använder denna. Vi har varit på en föreläsning om Ipad, som Danderyds kommun ordnade. Den var av skiftande kvalitet. Läroplattan kan användas som ett komplement till övrig verksamhet, för att lära och arbeta med, men även som informationsverktyg och redskap i skapande processer. För att kunna använda läroplattan för fler användningsområden krävs fungerande internetuppkoppling. Det fungerar bra att använda digitalkamerorna på förskolan, dock krånglar ibland skrivaren, varför vi inte alltid får fram bilder när det är tänkt. Att använda digitala hjälpmedel i förskolan, kan kopplas till olika mål i läroplanen, beroende av hur de används. Arbetet med IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett möjligt utvecklingsområde på förskolan. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år 1-3 årsavdelningarna Vi hoppas att vi pedagoger kan få del av digitala lärverktyg/hjälpmedel. Vår strävan, som pedagoger är att vi kanske kan använda oss av projektor till kommande föräldramöte, där vi kan synliggöra hur vi arbetar med barnen utifrån läroplanen. Köpa in en läroplatta till avdelningen, som saknar läroplatta. Se över och förbättra internetuppkopplingarna på avdelningarna, så att de fungerar. Formulera syfte och mål, där det framgår hur vi ska arbeta med läroplattan. 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Vi har som mål att ha minst en förskollärare per avdelning på alla våra förskolor. Detta mål når vi och vi har också många pedagoger som är utbildade Montessoriförskollärare med högskolepoäng. Den som är avdelningsansvarig är förskollärare med Montessoriutbildning. Vi har två Montessoriförskollärare som läser till förskollärare och vi har en Montessoriförskollärare som förhoppningsvis kommer Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 16(18)

17 att läsa till förskollärare med start till hösten. Vi har tidigare inte kunnat ta emot lärarkandidater men till hösten kommer vår förskolechef och en pedagog utbilda sig till VFU handledare. Därefter kommer vi kunna ta emot lärarkandidater. Analys Vi anser att vi har mycket kompetenta arbetslag på vår förskola, vi har en förskollärare per avdelning och två till tre som är montessoriutbildade. Montessori är vår inriktning, det gör att vi har en samsyn i arbetet kring barnen. Hos oss vill vi helst att man är både förskollärare med montessoriutbildning för att förstå vårt arbete på bästa sätt. Vi har flera pedagoger som är förskollärare i botten med en montessoriutbildning, vi har också nu några montessoripedagoger som läser på distans till förskollärare, vilket vi är jätteglada för. Vi har en hög personaltäthet hos oss och tar in vikarier när det behövs. Vi har även en tydlig struktur och en samsyn i vårt pedagogiska tänkande vilket leder till att vi är en attraktiv förskola som kan ge våra kunder en tydlig bild över hur vi arbetar med barnen. Vi har fulla grupper på alla våra förskolor trots att det finns lediga platser i kommunen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi kommer även detta kommande läsår ha en förskollärare på varje avdelning. Vi har även flera pedagoger som läser vidare till förskollärare. Vi kommer ha två medarbetare som går VFU handledarutbildningen vilket kommer leda till att vi kan ta emot lärarkandidater, som vi sedan kanske kan locka till arbete hos oss. 8 Nyckeltal Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2013 KUNDENKÄT 2014 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" "Det är arbetsro i barngruppen" Kommentarer och analys till nyckeltal KUNDENKÄT 2015 På våra montessoriförskolor arbetar vi inte med tema/projekt utan vi har vår förberedda montessorimiljö där vi följer barnen. Barnen visar oss vägen och till det den är intresserad av. Vi har fem områden: övningar praktiska livet, sinnestränande övningar, språk, matematik och kultur. Barnen får lära sig och utforska hur mycket de vill. Vi arbetar till exempel även med sång, rim och ramsor, engelska, rörelse och skridskor. Vårt projekt är att barnen ska med hjälp av vårt montessorimaterial och pedagogik få Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 17(18)

18 lära sig mycket och utvecklas till trygga, nyfikna barn som stimuleras efter sina förutsättningar och behov. De uppmuntras att ta ansvar, deras tankar och idéer tas tillvara. De lär sig att samarbeta och att fungera i grupp. De får möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. De får utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar De får arbetsro i verksamheten och vi pedagoger hjälper dem att lyckas. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 18(18)