Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild

Transkript

1 Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild

2 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal... 7 Re 311 Baduhild, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(8)

3 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi fortsätter vårt tidigare kvalitetsarbete med årshjulet där hösten inleds med ett värdegrundsarbete. Genom barnobservationer, intervjuer och utvecklingssamtal har vi utgått från barnens intressen gällande läroplansmålen. Vi skriver en verksamhetsplan för respektive barngrupp, upprättar en likabehandlingsplan för hela förskolan samt följer upp och skriver ett gemensamt kvalitetsdokument efter verksamhetsårets slut. Detta arbete sker vid avdelningsreflektion, pedagogmöten och vid personalkonferenser och studiedagar. Under året har vi på grund av en tight organisation haft svårt att få tid till gemensam reflektion i tillräcklig omfattning. Genom samarbete med andra förskolor har vi dock kunnat utöka antalet studiedagar. Vi måste hitta alternativa lösningar för gemensam reflektion och få fler studiedagar. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vårt uppdrag att arbeta aktivt med att göra förskolan tillgänglig för alla barn är självklart vi har även lång erfarenhet av att ta emot barn i behov av särskilt stöd. Vi arbetar dagligen med värdegrundsfrågor och alla barns lika rättigheter och uppmärksammade även i år "Rocka sockan" dagen. Vi har använt SPSM:s värderingsverktyg Tillgänglig förskola och vid behov använder vi kartläggningsmaterial. Vi har regelbundna möten med förskolechefen där vi följer upp orosbarn för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Vid behov har vi tagit hjälp av datorteket för handledning. av era insatser under året Som ett stöd för att göra vår verksamhet tillgänglig har vi sett över och gjort inköp av litteratur och material. Bland annat har vi varit på Hattens förlag i Mörby C där man har möjlighet att titta och få tips och hjälp om material, framförallt inom språkområdet. Vi ska föra in arbetet med handlingsplaner av barn i behov av särskilt stöd i vårt årshjul. Re 311 Baduhild, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(8)

4 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Genom observationer och samtal med barnen tar vi tillvara barnens idéer och intressen Vi diskuterar, rådfrågar barnen hur de vill jobba vidare med projekt de är intresserade av. När det är möjligt reflekterar vi - kollegialt och tillsammans med barnen. Barnen väljer foton, skriver text eller får hjälp att skriva, om vad de tycker att de lärt sig och eller vill veta mer os. Dessa projekt samlas i barnens pärmar och sitter oftast uppe som väggdokumentation. Sedan hösten 2015 har förskolan tre lärplattor och antalet ska utökas ytterligare för att tillgängligheten för både barn och pedagoger ska öka. De används främst för att synliggöra barnens lärande och utveckling via Schoolsoft och vårt Instagramkonto som vi startade i hösten Vi använder också smartphones med appar för att under hela dagen kunna fotografera, dokumentera och göra inlägg i loggen och instagram. Föräldrar upplever att de till 88 % får tydlig information om sitt barns utveckling. Det är samma antal som föregående år, dock var andelen som tyckte att det stämmer mycket bra högre än föregående år, 69 % mot 42 %. Dock är svarsfrekvensen låg, 62 %, och andelen föräldrar med annat språk hög. Det är svårt att få en riktig uppfattning om vad föräldrar upplever. I självvärderingen har pedagogerna uppskattat att de till 100 % dokumenterar barnens utveckling och lärande mot 83 % föregående år. Vi hade ett föräldramöte där vi synliggjorde verksamheten utifrån läroplanen med material och i samtal med föräldrar anser vi att vi nu har nått ut till fler föräldrar än tidigare. Precis som förra året önskar vi ett digitalt verktyg som förenar Schoolsoft med t ex Instagram och vi hoppas nu på Förskoleappen. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Vi samtalar, berättar, läser högt, rimmar och ramsar och sjunger på olika språk. Med stöd av bilder och foton samtalar och diskuterar vi med barnen om vad som intresserar Re 311 Baduhild, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(8)

5 dem, vilket bidrar till utveckling av språk och begreppsbildning. Barnen tar själva upp samtalsämnen och frågor och samtalen bygger på deras berättelser. Vi gör biblioteksbesök och lånar böcker regelbundet. Sagomormor från Riksföreningen Allas barnbarn kommer och läser för de äldre barnen regelbundet. Vi deltar i bibliotekets projekt med temabokpåsar till förskolorna. Föräldrar upplever till 88 % att förskolan utvecklar deras barns språk, varav 81 % upplever att det stämmer mycket bra. Föregående år var 92 % respektive 54 %. Pedagogerna upplever till 100 % att de utmanar och stimulerar barnens språkutveckling både i år och föregående år. Vi ser att barnen utvecklar och intresserar sig för språket på olika sätt. De känner igen sin och andras bokstäver, vill skriva själva och flera barn lär sig läsa under förskoletiden. Vi utgår ännu mer från barnens intressen i samtalet och språkstimulerar utifrån det. I år har vi fler barn med annat och även gemensamt modersmål. Det ger barnen möjlighet att leka och prata på sitt modersmål. Vi ser också att dessa barn ökar sitt ordförråd och pratar mer svenska för varje dag. Vi fortsätter vårt goda arbete med att utveckla barnens språk och kommer att anlita tolk oftare och om möjligt få dokument översatta till respektive språk. Till hösten ska två pedagoger gå en teckenkurs i habiliteringens regi och vi ska satsa på all personal successivt ska kunna teckna som alternativ kommunikation. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi använder matematiska begrepp i alla vardagssituationer, t ex när vi delar frukt i hel, halv och fjärdedelar. Hur många är vi som ska dela på två äpplen? Hur ska vi dela lika? Vid måltider och dukning räknar vi hur många vi är, hur många köttbullar har du kvar, hur många tog du? Vi uppskattar och mäter - hur många pärlor behöver jag till mitt armband? I sandlådan - är hinken full eller halvfull, tung eller lätt? I lekar som Bockarna Bruse ryms begrepp om antal, lite, mellan och stor. Fingerlekar med parbildning - tumme möter tumme osv. Vi mäter med timglas, längd och måttband, hur lång är jag? Föräldrar upplever att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande till 75 %, en minskning från föra året då siffran var 88 %. Detta kan delvis bero på den låga svarsfrekvensen. Pedagogerna upplever däremot att de till 100 % utmanar barnens matematiska förmågor både i år och förra året. Vi ser att barnen intresserar sig för och utvecklar sitt matematiska tänkande på olika Re 311 Baduhild, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(8)

6 sätt, som t ex vid dukning. Då vill de själva räkna och placerar rätt antal tallrikar, glas och bestick på borden. De ställer frågor och jämför t ex ålder och storlek. Vi strävar efter att tillföra mer matematiska material i utemiljön. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har trådlös internetuppkoppling och färgskrivare ansluten till nätverket. Vi har en laptop per barngrupp samt två stationära datorer i lärarrummet. Vi har tre lärplattor som används av pedagoger och barn. Dator och lärplatta används dels av pedagoger för dokumentation och dels av pedagoger och barn tillsammans för dokumentation, reflektion och informationssökning. Vi kopplar både dator och lärplatta till projektor för att se något roligt och lärorikt från t ex UR och vi använder lärplattan också för att lyssna på musik. Vi har även använt projektorn för att projicera bilder/filmer som ett tillägg i den pedagogiska miljön. Vi använder appar som stämmer överens med läroplanens strävansmål. Kamerorna har helt blivit ersatta av lärplattor och smarta telefoner för att direkt kunna dokumentera och arbeta i appar och skriva ut. Vi har även digitala fotoramar men använder oss mer och mer av plattor och datorer för bildspel, samtal och reflektion. Vi har haft en föreläsning för alla pedagoger i IKT. Barnen har lätt att ta till sig kunskaper genom modern teknik och upplever också att de själva är en tillgång i utforskandet på t ex lärplattan. Utvecklingen går fort och det gäller att vi pedagoger reflekterar över hur vi ska använda den moderna tekniken och att vi är kritiska till såväl informationen på nätet som till vilka appar vi ska använda. Vi ska utveckla både material, ytterligare lärplattor, verktyg för dokumentation (förskoleappen) samt kunskaper hos pedagogerna att använda verktygen för att underlätta och utveckla verksamheten. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi arbetar dagligen med naturvetenskap och teknik förskolans verksamhet. Vi använder oss av bl a vardagsteknik/naturvetenskap som t ex hälla, ösa, gräva, använda bestick och sax. I bygg och konstruktion i olika former och i skapande verksamhet. I utforskande lekar och experiment med sand, ljud, ljus och lera, både inne och ute på förskolans gård och i närliggande naturområden. Som ett stöd i vårt arbete har vi bl a NTA-lådor (natur och teknik för alla) och aktivitetskort från Natur och Kultur som konkret behandlar teknik och naturvetenskap i förskolan. Vi använder litteratur från bibliotekets temabokkassar, om ex småkryp, flora & fauna och kretslopp och återvinning. Re 311 Baduhild, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(8)

7 Vi deltog i Barnens vecka och utställningen på Djursholms bibliotek med naturvetenskap och teknik tom tema. Föräldrar upplever att vi stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik till81 %. Pedagogerna upplever att de stimulerar barnen till i naturvetenskap och teknik till 100 % i år, en förbättring från förra året då siffran var 83 %. Vi ser ett ökat intresse och fler frågeställningar från barnen som rör dessa läroplansmål. Att pedagogerna upplever att de i högre grad stimulerar barnen i naturvetenskap och teknik tror jag beror på att vi använder de rätta begreppen i högre grad. Vi ska utveckla de naturvetenskapliga och tekniska strävansmålen genom att installera en fast vattenpost på gården. Detta innebär också en utveckling av gården och att vi får in läroplansmålen i utemiljön. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Andelen förskollärare är i dagsläget 33 % och kommer i augusti vara 50 %. Vi har ingen barnskötare som utbildar sig till förskollärare nu, däremot tar vi emot studenter. Vi har hittills fördelat förskollärarna på varsin avdelning. Jag har en försteförskollärare som har delat/gemensamt uppdrag med en förste förskollärare på Norra Åsgårds förskola. Verksamhetens kvalitet hänger till viss del ihop med förskollärartätheten och jag hoppas nu att vi ska kunna utveckla oss i och med att andelen förskollärare ökar. / långsiktig lösning Anställa och bibehålla förskollärartätheten på ca 50 %. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" "Det är arbetsro i barngruppen" Kommentarer och analys till nyckeltal Det finns en målmedveten strävan att alla barn ska bli sedda och känna sig trygga. Det arbetet involverar även arbetet med föräldrarna, att dom ska kunna lita på oss, att vi är transparenta och gör vårt bästa för att nå dessa mål. Re 311 Baduhild, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(8)

8 Siffrorna ovan visar att vi är på väg åt rätt håll. Re 311 Baduhild, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(8)