Kvalitetsdokument Majstigens förskola (läå 2014/2015)

Transkript

1 Kvalitetsdokument Majstigens förskola (läå 2014/2015) Majstigens förskola ligger nedanför Petrus-kyrkan i Stocksund i ett lugnt villaområde med närhet till tre skogar som vi besöker varje vecka. Under skogsutflykterna får barnen möjlighet att utforska naturen och lära sig mer om naturvetenskap, teknik och matematik. Vi som arbetar på Majstigens förskola är lyhörda och positiva. Vårt mål är att barnen varje dag ska uppleva glädjen i att lära sig nya saker.

2 Vårt mål är att varje barn ska känna en styrka i sig själv, känna gott självförtroende och vetskap om att jag kan lära mig, bara jag försöker. Att misslyckas är inget nederlag utan bara ett tillfälle att få försöka igen. Re 318 Majstigen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 2(10)

3 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal Re 318 Majstigen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 3(10)

4 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi har arbetat och arbetar vidare utifrån Qualisstegen, vilket kan ses som ett redskap för kvalitetssäkring i förskolan. I detta arbete har både barn, föräldrar samt all personal varit involverade. Detta har varit ett prioriterat område under året och arbetet fortsätter. Vidare, har vi följt upp de olika målen i kvalitetsdokumentet kontinuerligt genom att på personalmöten delge varandra hur vi arbetar inom de olika områdena. Vi har då också kunnat visa konkret hur ex: en matematiklek kan gå till. Vi har haft personalmöten tillsammans med Kornvägens förskola och genom detta har vi fått ett större erfarenhetsutbyte. Vi har också, under året, påbörjat arbetet med lotusdiagram samt introducerat en gemensam modell för dokumentation på planeringsdagen. All personal har även deltagit vid föreläsningar i ämnet pedagogisk dokumentation. Vi har sedan tidigare ett matråd och har, utifrån arbetet med likabehandlingsplanen startat ett barnråd. Här kan barnen, i mötesform, komma till tals och reflektera kring olika saker som påverkar deras vardag. Vi har också, i olika mån, gjort utvärderingar tillsammans med barnen ex: Veckan som gått, Vad tycker du om...? Vi har då, för att konkretisera och skapa möjligheter för barnen att minnas och reflektera, använt dokumentation/bilder/symboler som underlag. På avdelningsmöten, personalmöten, planeringsdagar reflekterar personalen vidare över det pågående arbetet samt hur de kan gå vidare för att utveckla verksamheten och möta barnens intressen och behov. Under året har vi också fortsatt att utveckla vårt arbete med årsplanen, vilket ger en helhetsbild och tydlig struktur över året och är en del i arbetet med uppföljning och utvärdering. Vi, förskolorna och skolorna i Stocksund, har fortsatt vårt samarbete genom projekt bryggan. Att arbeta med fördjupning i läroplanens samtliga områden. I detta arbete kommer all personal vara involverad. Att utveckla gemensamma strategier för hur vi dokumenterar och följer upp varje barns enskilda, allsidiga lärande. Detta arbete är påbörjat och fortsätter vid terminstart. I en fortsättning av arbetet ska kvalitetsdokumentet ligga på varje avdelnings dator för månatlig uppföljning på respektive avdelnings möten. Gemensamt tema: I höst startar vi upp ett gemensamt tema och syftet kan ses på flera nivåer. Förutom temats eget syfte ser vi det som en möjlighet att öka vårt samarbete på förskolan samt koppla det till gemensamma utvecklingsarbetet Vi förväntar oss att våra samlade åtgärder ska leda till att höja verksamhetens kvalité på hela förskolan. Vi vill i detta sammanhang åter lyfta fram att tiden för reflektion/dokumentation behöver utökas. Detta för att nå en överensstämmelse med de ökade krav som ställs på förskolan. Vårt önskemål är att kommunen inför flera sk. planeringsdagar. Re 318 Majstigen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 4(10)

5 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Majstigens förskola ska vara tillgänglig för alla barn oavsett behov. Inför varje läsårsstart görs en självvärdering av den egna verksamheten. Vi diskuterar också hur vi ska göra vår verksamhet tillgänglig för alla. Vi utvärderar flera gånger under året för att se om behoven ändras och diskuterar hur vi ska gå vidare. Vi har barnråd där barnen får komma till tals och diskutera frågor som de tycker är viktiga. Vi anpassar vårt arbetssätt och intrigerar det i verksamheten så att det kommer alla till nytta. T.ex. om ett visst barn behöver språkträning kan vi lägga in anpassade övningar i samlingen så att alla barn får ta del av detta. På så sätt pekas inte något speciellt barn ut. Vid behov gör vi upp handlingsplan tillsammans med föräldrarna där vi kommer överens om hur vi kan hjälpa deras barn på bästa sätt. Vi tar också hjälp av specialpedagog för samtal och strukturering av arbetssätt. Vi gör kontinuerliga utvärderingar under året så att vi vet hur vi ska gå vidare. Vid varje avdelningsmöte, en gång i månaden, diskuterar vi om hur avdelningen fungerar i dagsläget och om vi behöver göra några förändringar utifrån barnens behov. Detta innebär ofta att vi möblerar om eller tar fram nytt material efter det intresse som finns hos barnen just då. Detta kan även handla om att skapa en fungerande struktur samt hur vi kan dela upp barnen i olika situationer och behov. T.ex. När barnen i femårsgruppen visat stort intresse för att leka affär hjälpte vi dem då med att möblera om och ordna en hörna med bord, stolar samt hylla där de kunde ha sina varor. Vi diskuterade tillsammans vad de tyckte att en affär ska innehålla. Vi tillverkade sedan varor, pengar mm som barnen behövde. Vi kunde se att intresset spred sig bland alla barn och att alla ville vara med i tillverkning och utförande. Vi såg också hur barnen tränade samarbete, turtagning, språk samt matematik mm. Vi arbetar dagligen aktivt med värdegrunden där vi bla diskuterar alla lik och olikheter. Vi deltog också i manifestationen Rocka Sockorna där hela förskolan samt många föräldrar engagerade sig. Vi hade en trevlig stund tillsammans då vi sjöng, lekte och viftade på tårna. Ett stort projekt som pågår under hela läsåret är Lika som bär. Boken skapar många bra och viktiga reflektioner och diskussioner med barnen där de kan sätta sig in i hur det skulle vara på ena eller andra sättet. Vi i personalen behöver utveckla vårt gemensamma förhållningssätt och utnyttja våra egna resurser för att kunna tillgodose varje barns behov och lägga upp vår verksamhet efter detta. Vi måste också hitta en bra och enkel form som gör att vi kommer ihåg att dokumentera våra ändringar och varför. På hemsidan informerar vi redan nu om att vi arbetar efter läroplanen. Vi kommer att se över hur vi kan förtydliga informationen gällande hur vi gör vår verksamhet tillgänglig för alla barn. Re 318 Majstigen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 5(10)

6 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Barnens pärmar I barnets personliga pärm, som står lättillgängligt i hallen, synliggörs barnets alster, intressen och lärprocesser. Digitala fotoramar På varje avdelning finns digitala fotoramar där förskolans verksamhet och aktuella händelser visas. Månadsbrev I slutet av varje månad delar avdelningen ut ett månadsbrev. I dessa brev beskriver vi verksamheten och kan då välja olika fokus kopplade till läroplanen. SchoolSoft Här informerar avdelningarna dagligen om arbetet som sker på förskolan samt information om kommande händelser. Varje månad lägger förskolechefen ut en sammanfattande information om pågående arbete och händelser på förskolan. Väggdokumentation Här synliggör vi temaarbeten och barnens intressen genom bild, skapande och text. Lotusdiagram/ Trespaltsdokumentation/ Barnobservation/ utvecklingssamtal Vi har börjat arbeta med lotusdiagram och trespaltsdokumentation för att tydliggöra verksamhetens innehåll utifrån målen i läroplanen samt att synliggöra barnens egna lärprocesser. Barnintervjuer/ Utvärderingar med barnen Genom barnintervjuer och utvärderingar med hjälp av bildstöd gör vi barnen delaktiga samt får kunskap om det enskilda barnets utveckling och lärande. Veckologgbok Tillsammans med barnen tar vi fram bilder från veckan som gått. Den ligger framme i hallen för att uppmuntra till gemensamt reflekterande. Pic collage Vi använder oss av appen Pic Collage på vår lärplatta. Med denna app kan vi, både barn och pedagoger tillsammans, lättare dokumentera och visa barnets utveckling och lärande. Ett av förra årets utvecklingsförslag var att utveckla arbetet med barnintervjuer samt förnya och uppdatera dokument. Denna process har vi nu påbörjat tillsammans med att utveckla nya underlag för utvecklingssamtal, samt pedagogisk trespaltsdokumentation, arbetet med lotusdiagram. Genom detta vill vi uppnå ett mer metodiskt sätt att arbeta; dokumentera, följa upp och utvärdera arbetet med barns utveckling och lärande i förhållande till de i Läroplanen uppsatta målen. För att alla ska bli mer trygga i arbetet med lärplatta efterfrågar vi workshops i ämnet. Re 318 Majstigen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 6(10)

7 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Medvetet förhållningssätt Språket finns med oss i alla situationer tillsammans med barnen. Vi sätter stor vikt i att bemöta varje barn i dess olika sätt att uttrycka sig. Före Bornholmsmodellen På 5-6års samlingarna har barnen på ett lustfyllt sätt lärt sig sagor, sånger, rim och ramsor samt mycket annat. T.ex. betydelsen av förnamn- och efternamn. Barnen har också lärt sig sina (och kompisarnas) hemadresser. Vi har läst samma saga vid flera tillfällen. Barnen har fått fylla i ord samt återberätta. Vi reflekterar och diskuterar ord som de inte förstår och har på så sätt utökat deras ordförråd. Ta vara på barnens intresse för skriftspråket Vi använder oss dagligen av namnkort, bild och textscheman, turtagningslistor, skyltar. Vi skriver tillsammans och tar tillvara på barnens eget intresse till att skriva. Lässtund Vi har dagliga lässtunder i mindre grupp Biblioteksbesök/ Teater Femårsgruppen har gjort regelbundna besök på Stocksunds bibliotek där vi har haft en gemensam sagostund tillsammans med bibliotekarien. Barnen har också fått grundläggande kunskaper om hur man hanterar böcker samt lära sig vad orden författare och illustratör. Biblioteket erbjuder även teater. Detta inspirerar och utvecklar barnens fantasi och språk. Sångsamling Vi har haft regelbundna sångsamlingar med alla barn på huset då vi introducerat nya sånger, lärt oss texter samt haft trevligt tillsammans. Eget bibliotek Vi har skapat ett eget bibliotek på förskolan där barnen själva kan få låna och välja böcker till gemensamma eller egna lässtunder utifrån sitt eget intresse. Bokkassar med tema Vi har deltagit i ett gemensamt projekt med biblioteket. I samråd mellan personal och bibliotekarie har bokkassar med olika teman tagits fram. Dessa kassar har varit till utlåning på förskolorna och efter lässtund har personal och barn reflekterat över text och innehåll. Dessa böcker har skapat många stunder till bra diskussioner. Vi tar med oss förra årets utvecklingsförslag och går vidare med att förankra arbetet med Bornholmsmodellen på samtliga avdelningar genom en gemensam uppstart i början av terminen och uppföljningar på våra pedagogiska möten. Genom att arbeta med en uttalad och gemensam metod tror vi också att informationen till föräldrarna blir tydligare. Vi kommer att fortsätta att lägga stor vikt vid böcker och läsning och fortsätta vårt samarbete med biblioteket. Re 318 Majstigen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 7(10)

8 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Utematematik Våra utedagar ger stora möjligheter att arbeta med matematik så olika sätt både genom planerade uppdrag och genom barnens egna upptäckter. Tillsammans har vi utforskat områden som antal, längd, tyngd mm Håll Sverige rent Genom att delta i projektet Håll Sverige Rent lär sig barnen att sortera, klassificera, väga och jämföra. Mattelekar Vi använt oss av olika rörelse och sånglekar. Kastanjelådan och femmasken, antalsförståelse. Matematik i vardag och lek I våra matsituationer får barnen matematiska utmaningar såsom ex: Ta fem, ta två av varje sort, hur många kan man ta så att det räcker till alla? Hur kan vi dela? Hel, halv, fjärdedelar, och om vi delar alla fjärdedelar, hur många blir det då. Bakning Konstruktion och bygglek Dela bilar Skapande, former, mönster Pärlplatta, väva, teckna, måla Tid, Klockan Bildschema över dagen. Veckodagar, årstider, månader. Ta tillvara barns intresse för klockan. Hur många hopp kan vi göra på en minut? Äggklocka Spel Spela kort, dinosauriespelet, försvunna diamanten, plocke pinn, memory mm Rörelsematte I dessa lekar får barnen uppleva matematiken med hela kroppen och använda sig av syn, hörsel och känsel Musikleken Barnen rör sig fritt i rummet till musik. När musiken tystnar ska barnen ha tex 1 kroppsdel i golvet eller 3 kroppsdelar i golvet osv. Frukt Frukt kan användas för bråkräkning. Först delar man ett äpple i två lika delar. Fråga barnen vad blev det nu? Och vad händer om vi sätter tillbaka halvorna igen? Vad händer om vi delar halvorna? Här får barnen använda alla sina sinnen i enkel bråkräkning. Det är viktigt att hela tiden ställa många och bra frågor som får barnen att reflektera och bli medvetna om hur de själva tänker. Bra frågor är tex. Hur tänkte du då, vad händer om, kan du göra på flera sätt, skulle det kunna vara på ett annat sätt och hur kan du veta det? Bowling I den här övningen tränar vi förberedande addition och subtraktion genom att barnen får se, känna, räkna och jämföra hur många som står eller ligger. Vi har 10 käglor av Re 318 Majstigen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 8(10)

9 toarullar och flirtkulor. Käglorna står som på riktig bowling. Barnen rullar en boll och räknar hur många som står upp respektive har ramlat. Det vore bra om all personal fick samma plattform att stå på, dvs att alla fick gå samma matematikkurs t.ex. den med Josefine Reiler. Hon är en fantastisk föreläsare och inspirationskälla. Kanske det är en utopi att alla använder sig av det hon lär oss men det vore ändå en god start. Önskemålet är att personalen, precis som barnen, också vill utmana sig och komma längre i sitt matematiska tänkande. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Lärplatta / Ipad Vi har i större grad börjat använda lärplattan mer än tidigare. Barnen använder den själva till att skapa egna Pic collage samt spela matematikspel, memoryspel, lösa kluringar mm. Dator Vi använder datorn till att söka information med barnen om ämnen på nätet. Barnen får också använda datorn ibland till att skriva på själva. På datorn finns barnens personliga mappar där alla fotografier samlas. Dessa bränns ner på skiva och ges till barnen när de slutar på förskolan. Kamera Kameran använder vi dagligen i vårt arbete för att dokumentera händelser, aktiviteter, när barnen har verksamhet eller under deras lärprocesser. Dessa fotografier samlas sedan i barnens personliga mappar på datorn. Barnen kan titta i sina mappar när de önskar. Digital fotoram På vår digitala fotoram, som sitter väl synlig i hallen, visar vi bilder på verksamhet och aktuella händelser som barnen kan visa sina föräldrar. Att vi får möjlighet att lära oss mer om lärplattan, hur vi kan använda oss av den på bästa sätt. Vilka appar man kan ladda ner för att använda i verksamheten mm. Vi behöver också tid för att sätta oss in i de olika spelen så att vi pedagoger vet hur de fungerar. 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola I dagsläget har vi 37.5% förkollärare och 62.5% barnskötare på vår förskola som är fördelade på två 1-4 års avdelningar och en 5 årsavdelning. Förskollärarna ansvarar för att det pedagogika arbetet drivs på sin avdelning. Vi har inga barnskötare som utbildar sig till förkollärare och vi har ingen VFUhandledare på förskolan och har därför inte kunnat ta emot lärarstudenter. Re 318 Majstigen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 9(10)

10 / långsiktig lösning Vi har anmält två förskollärare till VFU-handledarutbildning i höst för att kunna ta emot nya lärarstudenter. För att fortsätta bibehålla det öppna klimatet på förskolan har vi betämt att arbeta med ett gemensamt tema där området Normer och Värden är en stor del av detta. 8 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENK ÄT 2013 KUNDENK ÄT 2014 KUNDENK ÄT 2015 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 96 % 100 % 97 % "Det är arbetsro i barngruppen" 76 % 73 % 79 % Re 318 Majstigen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 10(10)