Bestämdhetssuffixens form och tvåstavigheten
|
|
- Björn Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bestämdhetssuffixens form och tvåstavigheten Tomas Riad 1 Asymmetrin Enklitisk bestämd artikel i singularis finns i svenska i två genus och inom varje genus i två, tre fonologiska former, lite beroende på hur man räknar och vilken varietet man beskriver. Den centrala allomorfin illustreras i (1). (1) utrum sg best neutrum sg best a. mes en gräs et ren en ben et kanal en besök et b. dricka n dricka t galge n flöde t ponny n pentry t Formvariationen mellan (1a) och (b) kan uttryckas med följande generaliseringar. (2) a. Vid stam som slutar på konsonant används den vokalförsedda formen (-et/-en) b. Vid stam som slutar på obetonad vokal används den vokallösa formen (-t/-n) För att uttrycka den lexikala representationen bakom variationen i (1) kan man visserligen anta att det finns två morfem i vardera genus således både /n/ och /en/ för utrum och både /t/ och /et/ för neutrum men den analysen missar generaliseringen att växlingen mellan vokalförsedd och vokallös form är fonologiskt regelbunden. Betydligt rimligare är det då att anta att det är frågan om ett morfem per genus som via fonologiska regler växlar form efter kontext. Valet av underliggande form står då i utrum mellan /n/ och /en/ och beroende på vilken form man betraktar som underliggande måste analysen också innehålla en process som antingen sätter in en vokal (Ø e) eller stryker den (e Ø). 1
2 Om vi betraktar genusen som självständiga och utgår från endast en underliggande form till vardera genuset, ges fyra logiska möjligheter till uppsättning av underliggande former, nämligen följande. 1 (3) hypotes utrum neutrum regler 1 /en/ /et/ e Ø 2 /n/ /t/ Ø e 3 /en/ /t/ e Ø, Ø e 4 /n/ /et/ Ø e, e Ø Valet mellan dessa fyra hypoteser om den lexikala formen hos bestämdhetssuffixen bör träffas efter övervägande av de empiriska mönster som föreligger och de teoretiska antaganden om ekonomi och elegans som sedvanligt görs i strukturalistisk och generativistisk språkanalys. Mången grammatiker attraheras på ett aprioristiskt vis av hypoteserna 1 och 2, ty de är symmetriska mellan genusen och kräver endast en regeltyp insättning eller strykning för att generera de två varianterna. De mindre attraktiva asymmetriska hypoteserna 3 och 4 kräver två regler insättning och strykning bara för att få till bestämdhetsmorfologin, vilket kan se ut som mycket. Om språket i övrigt ändå behöver dessa regler så behöver det i och för sig inte vara en nackdel. För utförliga genomgångar, kopplingar till övrig böjningsmorfologi och tonaccent, se Teleman (1969), Kiefer (1970) och Linell (1972). Dessa tre forskare diskuterar valet mellan hypoteserna 1 och 2. De asymmetriska hypoteserna 3 och 4 har aldrig föreslagits, tror jag, men mycket talar för hypotes 4 som ger en grund och därför empiriskt stark analys. De första tecknen på att bestämdhetsmorfologin är asymmetrisk mellan utrum /n/ och neutrum /et/ finns redan i stammar på betonad vokal. (4) utrum sg best neutrum sg best a. sky n bly et (t) klo n sto et t 1 Man kan också med Teleman (1969) anta att neutrum genereras genom tillägg av -t till en grundläggande utral form. 2
3 mö n spö et t knä (et) t te et t b. depå n skrå et t ironi n geni et (t) aveny n paraply et t c. ungmö n metspö (et) t örnklo n fölsto (et) t Vi ser här att utrum helt regelbundet uppvisar vokallös suffixform efter betonad vokal, medan neutrum har variation. Den variation som markeras i (4) utgår mest från min egen intuition, men har också kontrollerats i några studentgrupper och rapporteras också på olika håll i litteraturen (t.ex. Thorell 1973, 31; SAG 2:100). Bruket av former varierar mellan stillägen, varieteter och individer. Det viktiga i sammanhanget är egentligen bara att läsaren är överens med mig om att utrum är stabilt i dessa kontexter medan neutrum varierar och därmed i större utsträckning uppvisar vokalförsedd suffixform. I skrift är asymmetrin också synlig, vilket framgår av tabell 1, som innehåller exempel ur Språkbanken. Tabell 1. Stavning av bestämd artikel efter betonad vokal utrum <n> <en> neutrum <t> <et> mö 10 0 te klo 15 0 sto 0 96 depå 66 0 geni 0 62 ironi 90 3 paraply 1 57 sky spö 3 31 aveny bly 0 12 skrå 0 10 ungmö 5 0 metspö 4 6 tabu 12 3 akademi knä Som synes är i denna lilla ordgrupp <et> den vanligaste skrivformen i neutrum (utom för orden knä och tabu), medan <n> är vanligast i utrum (utom för ordet akademi). När det gäller utrum saknar stavningar med <en> helt motsvarighet i talet. Ingen uppsvensk människa säger 3
4 akademien till vardags. I neutrum torde skriftbruket reflektera det vårdade uttalet ganska väl. Folk säger knät snarare än knäet, respektive geniet snarare än genit, även om proportionerna är helt annorlunda i tal än i skrift, vilket också demonstrerats av Sjödin (2001). Asymmetrin mellan artiklarnas form i utrum och neutrum blir tydligare när vi går till ord som slutar på -el, -er, -en. Där finner vi att -n är regel i utrum, medan -et är regel i neutrum. (5) utrum sg neutrum sg obestämd bestämd obestämd bestämd regel regel-n segel seg l-et stängel stängel-n stängsel stängs l-et kader kader-n väder väd r-et vinter vinter-n fönster fönst r-et broder broder-n roder rod r-et Stammarna innehåller själva instabila vokaler både i utrum och neutrum (markerat med understrykning och ' '). Såtillvida är ordtyperna parallella: regel~reg l-er, reg l-era, segel~seg l-a, seg l-ing. Det är således inte några uppenbara egenskaper hos stammarna som ger upphov till det asymmetriska mönstret. Det är heller inte fonotaktiska skillnader som gör -ln i t.ex. regeln till en legitim final konsonantsekvens i svenska till skillnad från -lt i hypotetiska *segelt. Ord som salt, kobolt och enkelt är ju fonotaktiskt legitima. Nej, det tycks vara bestämdhetssuffixen som orsakar mönstret. Med antagandet att dessa har formerna /n/ respektive /et/ förutsägs mönstret i (5). Det finns som bekant några utrumformer med vokalisk ändelse i likhet med neutrum: t.ex. sock n-en, ök n-en, him l-en, men det omvända förekommer mig veterligt inte (*roder-t, *nomen- t, jfr nomen-et). Detta ska antagligen ses som en indikation om flödets riktning. Bestämdhetssuffixen är ju från början fristående pronomen, så diakroniskt är det frågan om stabila vokaler som i vissa kontexter (utrum) omtolkats till instabila vokaler, en naturlig fonologisering. Den dialektala variationen när det gäller suffixens form ger samma implikationer. Vi kan hitta former som triangelen, roderet och reglen, särskilt söderöver, men former som *fönstert är sällsynta. 2 2 Den från huvudmönstret avvikande bestämda formen himl-en och liknande ord är att betrakta som lexikaliserad. I utrum finns också en variation mellan Ø-suffix och 4
5 2 Tvåstavigheten När vi nu har etablerat /n/ och /et/ som en rimligt grund beskrivning av bestämdhetssuffixen, uppstår frågan om vad den synkrona variationen betyder. Delvis är mönstret med omväxlande vokalförsedd och vokallös form motiverat av fonotaxen med sina restriktioner på konsonantkluster och vokalmöten, såsom påpekas i SAG (2:96) och som vi redan sett. Fonotaxen kan dock inte ensam förklara hela distributionen, inte ens med hjälp av den underliggande asymmetrin mellan artiklarna. Utanpå dessa faktorer ligger nämligen ett välformadhetsvillkor gällande prosodiska ord, vilka i det omarkerade fallet är tvåstaviga med betoningen på den första stavelsen. Det betyder att bestämda former som [ˈpentryt], [ˈgeten] och också ka[ˈmelen] 3, vilka alla innehåller ett omarkerat prosodiskt ord, uppfyller välformadhetsvillkoret, medan t.ex. [ˈskon ], [ˈracketet] och [ˈsyfilisen] inte gör det. Detta välformadhetskrav är mer tacksamt att studera på andra håll i morfologin där genomslaget är större som i variationen mellan syllabisk och icke-syllabisk form hos avledningssuffixet -(i)sk (man-isk, himmel-sk; Riad 1999), eller spektakulärt som i smeknamnsbildningen (Kattis, Bosse, Lelle, Chrille; Riad 2002). Men också en bit ifrån gatlyktan kan man få syn på det prosodiskt omarkerade. Vi ska först titta på lite enkel statistik över stavelseantal i ord med bestämd och obestämd form och finna att en viss tendens till tvåstavighet föreligger. En liten korpus bestående av 276 frekventa, appellativiska, icke-sammansatta substantiv har använts för att illustrera poängerna. 4 Dessa substantiv har sorterats efter stavelseantal och betoningens position. Först betraktar vi substantiven i obestämd form. -en i exempelvis lösen-ø och ök n-en, ibland i samma ord: botten-ø och bott n-en. Nollsuffixformen kan analyseras som en realisering av suffigering med -n med antingen degeminering i obetonad stavelse: botten-n > botten, eller haplologisk avvisning av -n. 3 Det prosodiska ordet i svenska börjar alltid med en betonad stavelse. 4 Jag tog de 1000 vanligaste graforden ur romanmaterialet från början av 80-talet respektive de 1000 vanligaste ur Press 97 i Språkbanken. Ur dessa har substantiviska uppslagsord vaskats fram genom att böjningsformer rensats ut och sammansättningar och egennamn lagts åt sidan. Det gäller också inherenta pluraler som kläder och pengar. I den korpus på 276 substantiv som då finns kvar har således alla substantiv en bestämd form singularis. Bland de 1000 vanligaste orden är funktionsorden många i vilken korpus som helst och dessutom är överlappningen stor mellan de båda materialen. 5
6 Tabell 2. Simplex, obestämd form # stavelser 1σ 2σ 3σ 4σ 5σ 6σ summa % betoning finalbetoning ,5 penultimabetoning ,5 antepenultimabetoning ,0 summa Vi ser i tabell 2 att de allra flesta ord är antingen enstaviga (144) eller tvåstaviga med betoningen på penultima (80). Finalbetonade tvåstavingar förekommer (beslut, kritik) och också ett par tre- och fyrstavingar (politik, ekonomi). Penultimabetoning är det normala för tvåstavingar (dotter, klocka), medan trestavingar gärna har antepenultimabetoning (ledare, leende), beroende på ett par frekventa suffix, tycks det. Andelen ord med penultimabetoning är 31,5%. När vi nu tittar på bestämd form så har denna andel ökat markant. Tabell 3. Simplex, bestämd form # stavelser 1σ 2σ 3σ 4σ 5σ 6σ summa % betoning finalbetoning ,9 penultimabetoning ,7 antepenultimabetoning ,4 summa Ökningen är väntad med tanke på att det finns en mängd enstaviga ord bland grundformerna som till övervägande del slutar på konsonant och därför expanderar med -en eller -et i bestämd form. Många av de i obestämd form penultimabetonade orden förblir så i bestämd form. Delvis är detta en funktion av att tvåstaviga ord med penultimabetoning tenderar att sluta på vokal lite oftare än på konsonant (proportionen är 6
7 45/35). 5 Men härtill kommer de tvåstaviga på konsonant som förblir tvåstaviga genom att antingen synkopera andra stavelsens vokal (tecken~teck n-et, väder~väd r-et) eller genom att lägga till vokallös artikel till konsonantslutande stam (dollar~dollar-n, syster~syster-n). Det gäller också neutrum som enligt denna analys har vokalstrykning i suffixet i former som hjärta- t och öga- t (< öga+et). Hiatus räcker inte för att förklara strykningen (jfr spa-et) utan här spelar också prosodisk välformadhet in: [hjärtat], [spaet]. Andelen penultimabetonade ord ökar alltså och detta begränsar ökningen hos de antepenultimabetonade orden till ca 5 procentenheter, från obestämd till bestämd form. Även om tendensen mot tvåstavighet inte är särskilt stark så finns den där, och vi ska nu byta perspektiv och se på några belysande former som inte förekommer. 3 Oformer Svenskans fonotax tolererar ganska komplexa finala konsonantkluster. Att dessa ändå uteblir i vissa ordtyper i bestämd form ger stöd dels till asymmetrin i den lexikala representationen av bestämdhetssuffixen, dels till antagandet att prosodiskt omarkerad struktur kommer fram i speciesböjningen, när andra faktorer är neutraliserade. Neutrum först. Fonotaktiskt sett är ord som *bakt, *batt, *fjunt helt legitima, så om nu den neutrala formen vore /t/, snarare än /et/ så skulle dessa former inte vara oväntade (jfr adjektiven rak-t, glatt < glad-t, brun-t). Men nu heter det ju bak-et, bad-et, fjun-et, vilket här kan förklaras med den underliggande formen hos neutrumsuffixet. Men vad gör vi med de utrala formerna? Det heter ju heller inte *del-n, *borr-n, *bår-n, *ton-n, osv, utan del-en, borr-en och ton-en. 6 Inte heller här duger något fonotaktiskt villkor. Ord som sadel-n, broder-n och botten(-n) visar att segmentföljden inte kan vara problemet. Annorlunda uttryckt gäller frågan varför vi har konsonantkluster i slutet av tvåstavingar (doktor-n) men inte i enstavingar (*bår-n)? Svaret är att omarkerad prosodisk struktur slår igenom när möjlighet ges. Vokalepentesen i denna grupp ord av 5 Vid ultimabetoning är det som med enstaviga ord: nästan alla slutar på konsonant (3/24) 6 Vi får bortse från dialektala uttal och vissa frekventa ord. 7
8 enstaviga utrer på l, n, r vår korpus innehåller 18 exempel på denna typ (bil, son, tur, m.fl.) drivs alltså av prosodiska och inte fonotaktiska skäl. 4 Korta sammansättningar En svag tendens till tvåstavighet står eventuellt också att finna bland de korta sammansättningarna. Som exempel tar vi ett av de neutrala orden som slutar på betonad vokal, nämligen spö. När ordet står fritt väljs gärna suffixformen -et. Men när ordet uppträder i kort sammansättning är den tendensen svagare. Materialet nedan är hämtat från Språkbanken och är både otillfredsställande litet och otillfredsställande skriftligt, men ger en s.k. möjlig indikation om emergent omarkerad struktur. Tabell 4. Stavning av bestämd artikel efter betonad vokal ord <t> <et> # σ s:a antal % spö σ 3/31 9/91 ridspö σ 13/21 38/62 flugspö 2 0 trollspö 3 3 kastspö 1 3 spinnspö 1 0 metspö 4 6 stjärnspö 0 1 körspö 0 2 långspö 0 1 glasfiberspö 0 1 > 2 σ 0/6 0/100 fiskespö 0 4 haspelspö 0 1 En premiss för tolkningen av denna tabell är att leden i korta sammansättningar genom reduktion gemensamt bildar ett prosodiskt ord, dvs. att bibetoningen på andra ledet tenderar att reduceras 8
9 /ˈme:tˌspø:/ > [ˈme:tspø]. Bibetoningen förblir prominent när en obetonad stavelse föregår den (haspelspö). Mönstret här är alltså att bruket av -t ökar (utan att bli dominant i skriftspråk) när spö står som andra led i en tvåstavig sammansättning jämfört med när det står antingen fritt eller i längre sammansättning. 5 Avslutning Vi har sett att en ytnära tolkning av distributionen av vokalförsedda och vokallösa bestämdhetssuffix i de båda genusen talar för en asymmetrisk lexikal representation: utrum /n/ och neutrum /et/. Det kanske starkaste argumentet är mönstret i tvåstaviga ord av typen regel-n respektive väd r-et. Den lexikala representationen och de regler som behövs för att generera allomorferna kan dock inte förklara hela distributionen. Förslaget är alltså att prosodisk välformadhet också spelar in i formvalet, här som i ett par andra domäner i svensk morfologi. I neutrum syns detta i den vokalstrykning som ändå äger rum (hjärta- t, öga- t), och i utrum är det vokalinsättning trots acceptabel fonotax som är tecknet (del-en, bår-en). Litteratur Kiefer, Ferenc Swedish morphology. Skriptor. Linell, Per Remarks on Swedish morphology. RUUL 1, Uppsala universitet. Riad, Tomas "Allting ryms i varje frö". Om suffixet -(i)sk. Språk och stil 9, Riad, Tomas Svensk smeknamnsfonologi. Studia Anthroponymica Scandinavica 20, SAG = Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson Svenska Akademiens Grammatik. Norstedts. Sjödin, Inga Knäet eller knät, hur säger man? Proseminarieuppsats, Nordiska språk, Stockholms universitet. Teleman, Ulf Böjningssuffixens form i nusvenskan. Arkiv för nordisk filologi 84, s Thorell, Olof Svensk grammatik. Esselte studium. 9
Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merInstitutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)
1 Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Morfologiövningar 1. Bestämd artikel i svenska 1. Pröva följande (alfabetiskt
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs mer12 Programstege Substantiv
Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också
Läs merfem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen
Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merHar adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017
Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?
Läs merMer aktuell eller aktuellare? En korpusbaserad undersökning av svenskans adjektivkomparation de senaste årtiondena
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C-UPPSATS Svenska språket/nordiska språk Vt. 2009 AnnaMaria Tahlén Vaksalagatan 44 A 753 31 Uppsala annamariatahlen.3440@student.uu.se Mer aktuell eller
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merHammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs mer!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Läs merHej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart.
Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart. While waiting, make sure your speakers work by checking the speaker settings in the GotoMeeting panel. If you have a headset handy, it will improve
Läs merVokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland
Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta
Läs merOsynliga former i ordbildningen
Osynliga former i ordbildningen Tomas Riad, Stockholms universitet Ordbildning Det ligger nära till hands att tänka på ordbildning som formandet av en kedja, där de enskilda länkarna är de i skrift synliga
Läs merKursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011
Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord
Läs merProsodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1
Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Tomas Riad den 12 november 2009 tomas.riad@nordiska.su.se 1 De grundläggande idéerna i detta arbete härrör från projektet Prosodi i svenskans morfologi
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merPraktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1
Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar
Läs merKongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.
Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.
Läs merTaggning av räkneord som årtal eller andra räkneord, Språkteknologi 2D1418, HT 01 Jonas Sjöbergh, , 15 oktober 2001
Taggning av räkneord som årtal eller andra räkneord, Språkteknologi 2D1418, HT 01 Jonas Sjöbergh, 761029-0178, jsh@nada.kth.se 15 oktober 2001 1 Bakgrund 1.1 Kort om taggning Taggning innebär att man ger
Läs merSvenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merSpråket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs.
GRAMMATIK Boken är en kort berättelse i diktform om ensamhet, längtan och saknad. Språket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs. LÄSFÖRSTÅELSE 1. Beskriv hur kvällen
Läs merSpanska höstterminen 2014
LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merfonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merSvenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:
Läs merRegeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07
Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07 Apportering I 14 står det om hundens framförande: "Föraren avgör när hunden skall kommenderas in. Vid apporteringsmomenten
Läs merDNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -
DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merOrdbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:
Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket
Läs mer1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel
ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt
Läs merTvå-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01
Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merAllting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk *
Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk * Tomas Riad 1 Inledning På ytan kan det se ut som att variationen mellan -sk och -isk är rapsodisk. Det heter lybsk men typisk; spartansk men mekanisk; glupsk
Läs merVad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn
Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn Vad är dialekt? varietet som skiljer sig från standardspråket varietet som talas inom ett geografiskt avgränsat område varietet som skiljer
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merKardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland
Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form
Läs merLycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.
Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet
Läs merTDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000
Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.
Läs merCSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges
Läs merFöreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Läs merKrashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:
Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merHur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal
Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merProsodi och prosodiska drag. Prosodi talets rytm och melodi
Prosodi talets rytm och melodi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Prosodi och prosodiska drag Vokaler och konsonanter brukar kallas för segment eller segmentella drag och är naturligtvis
Läs merGuide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7
GuidetillSWED2030HT2009Sidan1av7 1.Repetitionenavpluralochobestämdochbestämdform 75%avorditidningstextären ordord. Ordpåmänniskorochdjurären ord(undantag:ettbarn,ettfår) Ordsomslutarpå aären ord Artikel
Läs merKapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.
Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han
Läs merKungl. Tekniska högskolan NADA Grundformer med Stava
Kungl. Tekniska högskolan NADA Grundformer med Stava Språkteknologi 2D1418 Höstterminen 2004 Författare: Andreas Pettersson az@kth.se 1. Bakgrund Om man automatiskt ska plocka ut de informationsbärande
Läs merArbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben
Läs merHur svårt kan det vara? Sara Lövestam
Hur svårt kan det vara? Sara Lövestam Sara Sara relationsromaner historiska romaner spänningsromaner lättläst barn- och ungdomsromaner Tio lektioner i språkdidaktik 2017-10-24 8 Vad är det som gör att
Läs merHur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk
Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merBetygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp
Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat
Läs merStudiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs mer"Siri och ishavspiraterna"
"Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08
Läs merTro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Läs merDet låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.
Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merKorpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp
Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens
Läs merPå svenska sätter man markören för bestämd form sist i ordet: -en, -et (mfl ändelser)
Kapitel 1:3 Bestämd och obestämd form På hebreiska liksom svenska kan alla substantiv stå i antingen bestämd eller obestämd form: Obestämd form: (ett) hus, (flera) hus, (en) man, män Bestämd form: huset,
Läs merReflexioner kring självbedömning
Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas
Läs merFraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om???
Lektion 4 Fraser: Vi lär oss verb Tycker om Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Grammatik: En/ett + den/det + Adjektiv Verb En dag: På morgonen: Vaknar Stiger
Läs merAppar vi arbetat med
Appar vi arbetat med Vårterminen 2013 Rönnbäcksskolan 5 juni 2013 ipad projekt Vt-2013 appar vi jobbat med, Sida 1 Choiceboard Creator Vi har använt denna app för att välja sång. Man kan ställa in så det
Läs merArtiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.
Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 2-8. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merUtskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Läs merOrdbok arabiska - svenska
1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska
Läs merHare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att
Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning
Läs merKunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva
Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl
Läs merTyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet
Tyst kunskap i gramma/kundervisningen Tomas Riad Stockholms universitet Gramma/ska kunskaper Som modersmålstalare besi
Läs mer3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium
3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium Vi ska nu gå igenom ett alternativ till den tematiska aorist (aorist II) som vi tidigare behandlat: typ av presensstammen jag flyr, aoristtypen
Läs mer