Bestämdhetssuffixens form och tvåstavigheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bestämdhetssuffixens form och tvåstavigheten"

Transkript

1 Bestämdhetssuffixens form och tvåstavigheten Tomas Riad 1 Asymmetrin Enklitisk bestämd artikel i singularis finns i svenska i två genus och inom varje genus i två, tre fonologiska former, lite beroende på hur man räknar och vilken varietet man beskriver. Den centrala allomorfin illustreras i (1). (1) utrum sg best neutrum sg best a. mes en gräs et ren en ben et kanal en besök et b. dricka n dricka t galge n flöde t ponny n pentry t Formvariationen mellan (1a) och (b) kan uttryckas med följande generaliseringar. (2) a. Vid stam som slutar på konsonant används den vokalförsedda formen (-et/-en) b. Vid stam som slutar på obetonad vokal används den vokallösa formen (-t/-n) För att uttrycka den lexikala representationen bakom variationen i (1) kan man visserligen anta att det finns två morfem i vardera genus således både /n/ och /en/ för utrum och både /t/ och /et/ för neutrum men den analysen missar generaliseringen att växlingen mellan vokalförsedd och vokallös form är fonologiskt regelbunden. Betydligt rimligare är det då att anta att det är frågan om ett morfem per genus som via fonologiska regler växlar form efter kontext. Valet av underliggande form står då i utrum mellan /n/ och /en/ och beroende på vilken form man betraktar som underliggande måste analysen också innehålla en process som antingen sätter in en vokal (Ø e) eller stryker den (e Ø). 1

2 Om vi betraktar genusen som självständiga och utgår från endast en underliggande form till vardera genuset, ges fyra logiska möjligheter till uppsättning av underliggande former, nämligen följande. 1 (3) hypotes utrum neutrum regler 1 /en/ /et/ e Ø 2 /n/ /t/ Ø e 3 /en/ /t/ e Ø, Ø e 4 /n/ /et/ Ø e, e Ø Valet mellan dessa fyra hypoteser om den lexikala formen hos bestämdhetssuffixen bör träffas efter övervägande av de empiriska mönster som föreligger och de teoretiska antaganden om ekonomi och elegans som sedvanligt görs i strukturalistisk och generativistisk språkanalys. Mången grammatiker attraheras på ett aprioristiskt vis av hypoteserna 1 och 2, ty de är symmetriska mellan genusen och kräver endast en regeltyp insättning eller strykning för att generera de två varianterna. De mindre attraktiva asymmetriska hypoteserna 3 och 4 kräver två regler insättning och strykning bara för att få till bestämdhetsmorfologin, vilket kan se ut som mycket. Om språket i övrigt ändå behöver dessa regler så behöver det i och för sig inte vara en nackdel. För utförliga genomgångar, kopplingar till övrig böjningsmorfologi och tonaccent, se Teleman (1969), Kiefer (1970) och Linell (1972). Dessa tre forskare diskuterar valet mellan hypoteserna 1 och 2. De asymmetriska hypoteserna 3 och 4 har aldrig föreslagits, tror jag, men mycket talar för hypotes 4 som ger en grund och därför empiriskt stark analys. De första tecknen på att bestämdhetsmorfologin är asymmetrisk mellan utrum /n/ och neutrum /et/ finns redan i stammar på betonad vokal. (4) utrum sg best neutrum sg best a. sky n bly et (t) klo n sto et t 1 Man kan också med Teleman (1969) anta att neutrum genereras genom tillägg av -t till en grundläggande utral form. 2

3 mö n spö et t knä (et) t te et t b. depå n skrå et t ironi n geni et (t) aveny n paraply et t c. ungmö n metspö (et) t örnklo n fölsto (et) t Vi ser här att utrum helt regelbundet uppvisar vokallös suffixform efter betonad vokal, medan neutrum har variation. Den variation som markeras i (4) utgår mest från min egen intuition, men har också kontrollerats i några studentgrupper och rapporteras också på olika håll i litteraturen (t.ex. Thorell 1973, 31; SAG 2:100). Bruket av former varierar mellan stillägen, varieteter och individer. Det viktiga i sammanhanget är egentligen bara att läsaren är överens med mig om att utrum är stabilt i dessa kontexter medan neutrum varierar och därmed i större utsträckning uppvisar vokalförsedd suffixform. I skrift är asymmetrin också synlig, vilket framgår av tabell 1, som innehåller exempel ur Språkbanken. Tabell 1. Stavning av bestämd artikel efter betonad vokal utrum <n> <en> neutrum <t> <et> mö 10 0 te klo 15 0 sto 0 96 depå 66 0 geni 0 62 ironi 90 3 paraply 1 57 sky spö 3 31 aveny bly 0 12 skrå 0 10 ungmö 5 0 metspö 4 6 tabu 12 3 akademi knä Som synes är i denna lilla ordgrupp <et> den vanligaste skrivformen i neutrum (utom för orden knä och tabu), medan <n> är vanligast i utrum (utom för ordet akademi). När det gäller utrum saknar stavningar med <en> helt motsvarighet i talet. Ingen uppsvensk människa säger 3

4 akademien till vardags. I neutrum torde skriftbruket reflektera det vårdade uttalet ganska väl. Folk säger knät snarare än knäet, respektive geniet snarare än genit, även om proportionerna är helt annorlunda i tal än i skrift, vilket också demonstrerats av Sjödin (2001). Asymmetrin mellan artiklarnas form i utrum och neutrum blir tydligare när vi går till ord som slutar på -el, -er, -en. Där finner vi att -n är regel i utrum, medan -et är regel i neutrum. (5) utrum sg neutrum sg obestämd bestämd obestämd bestämd regel regel-n segel seg l-et stängel stängel-n stängsel stängs l-et kader kader-n väder väd r-et vinter vinter-n fönster fönst r-et broder broder-n roder rod r-et Stammarna innehåller själva instabila vokaler både i utrum och neutrum (markerat med understrykning och ' '). Såtillvida är ordtyperna parallella: regel~reg l-er, reg l-era, segel~seg l-a, seg l-ing. Det är således inte några uppenbara egenskaper hos stammarna som ger upphov till det asymmetriska mönstret. Det är heller inte fonotaktiska skillnader som gör -ln i t.ex. regeln till en legitim final konsonantsekvens i svenska till skillnad från -lt i hypotetiska *segelt. Ord som salt, kobolt och enkelt är ju fonotaktiskt legitima. Nej, det tycks vara bestämdhetssuffixen som orsakar mönstret. Med antagandet att dessa har formerna /n/ respektive /et/ förutsägs mönstret i (5). Det finns som bekant några utrumformer med vokalisk ändelse i likhet med neutrum: t.ex. sock n-en, ök n-en, him l-en, men det omvända förekommer mig veterligt inte (*roder-t, *nomen- t, jfr nomen-et). Detta ska antagligen ses som en indikation om flödets riktning. Bestämdhetssuffixen är ju från början fristående pronomen, så diakroniskt är det frågan om stabila vokaler som i vissa kontexter (utrum) omtolkats till instabila vokaler, en naturlig fonologisering. Den dialektala variationen när det gäller suffixens form ger samma implikationer. Vi kan hitta former som triangelen, roderet och reglen, särskilt söderöver, men former som *fönstert är sällsynta. 2 2 Den från huvudmönstret avvikande bestämda formen himl-en och liknande ord är att betrakta som lexikaliserad. I utrum finns också en variation mellan Ø-suffix och 4

5 2 Tvåstavigheten När vi nu har etablerat /n/ och /et/ som en rimligt grund beskrivning av bestämdhetssuffixen, uppstår frågan om vad den synkrona variationen betyder. Delvis är mönstret med omväxlande vokalförsedd och vokallös form motiverat av fonotaxen med sina restriktioner på konsonantkluster och vokalmöten, såsom påpekas i SAG (2:96) och som vi redan sett. Fonotaxen kan dock inte ensam förklara hela distributionen, inte ens med hjälp av den underliggande asymmetrin mellan artiklarna. Utanpå dessa faktorer ligger nämligen ett välformadhetsvillkor gällande prosodiska ord, vilka i det omarkerade fallet är tvåstaviga med betoningen på den första stavelsen. Det betyder att bestämda former som [ˈpentryt], [ˈgeten] och också ka[ˈmelen] 3, vilka alla innehåller ett omarkerat prosodiskt ord, uppfyller välformadhetsvillkoret, medan t.ex. [ˈskon ], [ˈracketet] och [ˈsyfilisen] inte gör det. Detta välformadhetskrav är mer tacksamt att studera på andra håll i morfologin där genomslaget är större som i variationen mellan syllabisk och icke-syllabisk form hos avledningssuffixet -(i)sk (man-isk, himmel-sk; Riad 1999), eller spektakulärt som i smeknamnsbildningen (Kattis, Bosse, Lelle, Chrille; Riad 2002). Men också en bit ifrån gatlyktan kan man få syn på det prosodiskt omarkerade. Vi ska först titta på lite enkel statistik över stavelseantal i ord med bestämd och obestämd form och finna att en viss tendens till tvåstavighet föreligger. En liten korpus bestående av 276 frekventa, appellativiska, icke-sammansatta substantiv har använts för att illustrera poängerna. 4 Dessa substantiv har sorterats efter stavelseantal och betoningens position. Först betraktar vi substantiven i obestämd form. -en i exempelvis lösen-ø och ök n-en, ibland i samma ord: botten-ø och bott n-en. Nollsuffixformen kan analyseras som en realisering av suffigering med -n med antingen degeminering i obetonad stavelse: botten-n > botten, eller haplologisk avvisning av -n. 3 Det prosodiska ordet i svenska börjar alltid med en betonad stavelse. 4 Jag tog de 1000 vanligaste graforden ur romanmaterialet från början av 80-talet respektive de 1000 vanligaste ur Press 97 i Språkbanken. Ur dessa har substantiviska uppslagsord vaskats fram genom att böjningsformer rensats ut och sammansättningar och egennamn lagts åt sidan. Det gäller också inherenta pluraler som kläder och pengar. I den korpus på 276 substantiv som då finns kvar har således alla substantiv en bestämd form singularis. Bland de 1000 vanligaste orden är funktionsorden många i vilken korpus som helst och dessutom är överlappningen stor mellan de båda materialen. 5

6 Tabell 2. Simplex, obestämd form # stavelser 1σ 2σ 3σ 4σ 5σ 6σ summa % betoning finalbetoning ,5 penultimabetoning ,5 antepenultimabetoning ,0 summa Vi ser i tabell 2 att de allra flesta ord är antingen enstaviga (144) eller tvåstaviga med betoningen på penultima (80). Finalbetonade tvåstavingar förekommer (beslut, kritik) och också ett par tre- och fyrstavingar (politik, ekonomi). Penultimabetoning är det normala för tvåstavingar (dotter, klocka), medan trestavingar gärna har antepenultimabetoning (ledare, leende), beroende på ett par frekventa suffix, tycks det. Andelen ord med penultimabetoning är 31,5%. När vi nu tittar på bestämd form så har denna andel ökat markant. Tabell 3. Simplex, bestämd form # stavelser 1σ 2σ 3σ 4σ 5σ 6σ summa % betoning finalbetoning ,9 penultimabetoning ,7 antepenultimabetoning ,4 summa Ökningen är väntad med tanke på att det finns en mängd enstaviga ord bland grundformerna som till övervägande del slutar på konsonant och därför expanderar med -en eller -et i bestämd form. Många av de i obestämd form penultimabetonade orden förblir så i bestämd form. Delvis är detta en funktion av att tvåstaviga ord med penultimabetoning tenderar att sluta på vokal lite oftare än på konsonant (proportionen är 6

7 45/35). 5 Men härtill kommer de tvåstaviga på konsonant som förblir tvåstaviga genom att antingen synkopera andra stavelsens vokal (tecken~teck n-et, väder~väd r-et) eller genom att lägga till vokallös artikel till konsonantslutande stam (dollar~dollar-n, syster~syster-n). Det gäller också neutrum som enligt denna analys har vokalstrykning i suffixet i former som hjärta- t och öga- t (< öga+et). Hiatus räcker inte för att förklara strykningen (jfr spa-et) utan här spelar också prosodisk välformadhet in: [hjärtat], [spaet]. Andelen penultimabetonade ord ökar alltså och detta begränsar ökningen hos de antepenultimabetonade orden till ca 5 procentenheter, från obestämd till bestämd form. Även om tendensen mot tvåstavighet inte är särskilt stark så finns den där, och vi ska nu byta perspektiv och se på några belysande former som inte förekommer. 3 Oformer Svenskans fonotax tolererar ganska komplexa finala konsonantkluster. Att dessa ändå uteblir i vissa ordtyper i bestämd form ger stöd dels till asymmetrin i den lexikala representationen av bestämdhetssuffixen, dels till antagandet att prosodiskt omarkerad struktur kommer fram i speciesböjningen, när andra faktorer är neutraliserade. Neutrum först. Fonotaktiskt sett är ord som *bakt, *batt, *fjunt helt legitima, så om nu den neutrala formen vore /t/, snarare än /et/ så skulle dessa former inte vara oväntade (jfr adjektiven rak-t, glatt < glad-t, brun-t). Men nu heter det ju bak-et, bad-et, fjun-et, vilket här kan förklaras med den underliggande formen hos neutrumsuffixet. Men vad gör vi med de utrala formerna? Det heter ju heller inte *del-n, *borr-n, *bår-n, *ton-n, osv, utan del-en, borr-en och ton-en. 6 Inte heller här duger något fonotaktiskt villkor. Ord som sadel-n, broder-n och botten(-n) visar att segmentföljden inte kan vara problemet. Annorlunda uttryckt gäller frågan varför vi har konsonantkluster i slutet av tvåstavingar (doktor-n) men inte i enstavingar (*bår-n)? Svaret är att omarkerad prosodisk struktur slår igenom när möjlighet ges. Vokalepentesen i denna grupp ord av 5 Vid ultimabetoning är det som med enstaviga ord: nästan alla slutar på konsonant (3/24) 6 Vi får bortse från dialektala uttal och vissa frekventa ord. 7

8 enstaviga utrer på l, n, r vår korpus innehåller 18 exempel på denna typ (bil, son, tur, m.fl.) drivs alltså av prosodiska och inte fonotaktiska skäl. 4 Korta sammansättningar En svag tendens till tvåstavighet står eventuellt också att finna bland de korta sammansättningarna. Som exempel tar vi ett av de neutrala orden som slutar på betonad vokal, nämligen spö. När ordet står fritt väljs gärna suffixformen -et. Men när ordet uppträder i kort sammansättning är den tendensen svagare. Materialet nedan är hämtat från Språkbanken och är både otillfredsställande litet och otillfredsställande skriftligt, men ger en s.k. möjlig indikation om emergent omarkerad struktur. Tabell 4. Stavning av bestämd artikel efter betonad vokal ord <t> <et> # σ s:a antal % spö σ 3/31 9/91 ridspö σ 13/21 38/62 flugspö 2 0 trollspö 3 3 kastspö 1 3 spinnspö 1 0 metspö 4 6 stjärnspö 0 1 körspö 0 2 långspö 0 1 glasfiberspö 0 1 > 2 σ 0/6 0/100 fiskespö 0 4 haspelspö 0 1 En premiss för tolkningen av denna tabell är att leden i korta sammansättningar genom reduktion gemensamt bildar ett prosodiskt ord, dvs. att bibetoningen på andra ledet tenderar att reduceras 8

9 /ˈme:tˌspø:/ > [ˈme:tspø]. Bibetoningen förblir prominent när en obetonad stavelse föregår den (haspelspö). Mönstret här är alltså att bruket av -t ökar (utan att bli dominant i skriftspråk) när spö står som andra led i en tvåstavig sammansättning jämfört med när det står antingen fritt eller i längre sammansättning. 5 Avslutning Vi har sett att en ytnära tolkning av distributionen av vokalförsedda och vokallösa bestämdhetssuffix i de båda genusen talar för en asymmetrisk lexikal representation: utrum /n/ och neutrum /et/. Det kanske starkaste argumentet är mönstret i tvåstaviga ord av typen regel-n respektive väd r-et. Den lexikala representationen och de regler som behövs för att generera allomorferna kan dock inte förklara hela distributionen. Förslaget är alltså att prosodisk välformadhet också spelar in i formvalet, här som i ett par andra domäner i svensk morfologi. I neutrum syns detta i den vokalstrykning som ändå äger rum (hjärta- t, öga- t), och i utrum är det vokalinsättning trots acceptabel fonotax som är tecknet (del-en, bår-en). Litteratur Kiefer, Ferenc Swedish morphology. Skriptor. Linell, Per Remarks on Swedish morphology. RUUL 1, Uppsala universitet. Riad, Tomas "Allting ryms i varje frö". Om suffixet -(i)sk. Språk och stil 9, Riad, Tomas Svensk smeknamnsfonologi. Studia Anthroponymica Scandinavica 20, SAG = Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson Svenska Akademiens Grammatik. Norstedts. Sjödin, Inga Knäet eller knät, hur säger man? Proseminarieuppsats, Nordiska språk, Stockholms universitet. Teleman, Ulf Böjningssuffixens form i nusvenskan. Arkiv för nordisk filologi 84, s Thorell, Olof Svensk grammatik. Esselte studium. 9

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) 1 Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Morfologiövningar 1. Bestämd artikel i svenska 1. Pröva följande (alfabetiskt

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Mer aktuell eller aktuellare? En korpusbaserad undersökning av svenskans adjektivkomparation de senaste årtiondena

Mer aktuell eller aktuellare? En korpusbaserad undersökning av svenskans adjektivkomparation de senaste årtiondena UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C-UPPSATS Svenska språket/nordiska språk Vt. 2009 AnnaMaria Tahlén Vaksalagatan 44 A 753 31 Uppsala annamariatahlen.3440@student.uu.se Mer aktuell eller

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Osynliga former i ordbildningen

Osynliga former i ordbildningen Osynliga former i ordbildningen Tomas Riad, Stockholms universitet Ordbildning Det ligger nära till hands att tänka på ordbildning som formandet av en kedja, där de enskilda länkarna är de i skrift synliga

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

fonetik fonotax + prosodi

fonetik fonotax + prosodi Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som

Läs mer

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Tomas Riad den 12 november 2009 tomas.riad@nordiska.su.se 1 De grundläggande idéerna i detta arbete härrör från projektet Prosodi i svenskans morfologi

Läs mer

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så

Läs mer

Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk *

Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk * Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk * Tomas Riad 1 Inledning På ytan kan det se ut som att variationen mellan -sk och -isk är rapsodisk. Det heter lybsk men typisk; spartansk men mekanisk; glupsk

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

1. Turkologisk transkription och notation

1. Turkologisk transkription och notation 1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

BLOCK 1. 1A. Att komma igång BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många

Läs mer

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:

Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2: Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7

Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7 GuidetillSWED2030HT2009Sidan1av7 1.Repetitionenavpluralochobestämdochbestämdform 75%avorditidningstextären ordord. Ordpåmänniskorochdjurären ord(undantag:ettbarn,ettfår) Ordsomslutarpå aären ord Artikel

Läs mer

Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart.

Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart. Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart. While waiting, make sure your speakers work by checking the speaker settings in the GotoMeeting panel. If you have a headset handy, it will improve

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Kungl. Tekniska högskolan NADA Grundformer med Stava

Kungl. Tekniska högskolan NADA Grundformer med Stava Kungl. Tekniska högskolan NADA Grundformer med Stava Språkteknologi 2D1418 Höstterminen 2004 Författare: Andreas Pettersson az@kth.se 1. Bakgrund Om man automatiskt ska plocka ut de informationsbärande

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn

Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn Vad är dialekt? varietet som skiljer sig från standardspråket varietet som talas inom ett geografiskt avgränsat område varietet som skiljer

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)

(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna) Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens

Läs mer

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium

3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium 3.4 Sigmatisk aorist och dess infinitiv i aktivum och medium Vi ska nu gå igenom ett alternativ till den tematiska aorist (aorist II) som vi tidigare behandlat: typ av presensstammen jag flyr, aoristtypen

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Svensk smeknamnsfonologi *

Svensk smeknamnsfonologi * Svensk smeknamnsfonologi * Tomas Riad, Stockholms universitet 1. Inledning Namnens fonologi och morfologi speciell i så måtto att de dels innehåller vissa drag som annars inte förekommer i svenskan, dels

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig.

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Mål med Mango Språk Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Kunna förstå och använda uttryck såsom idiom, ordpar och ordspråk. Behärska olika strategier

Läs mer

god dugligare dugligast dålig sämre sämst liten mindre minst

god dugligare dugligast dålig sämre sämst liten mindre minst 4.4 Komparation av adjektiv och adverb Adjektiv och adverb kan kompareras, dvs. de kan bilda former som används vid jämförelse mellan olika grader av en egenskap hos olika saker. Komparationsgraderna är

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord

Läs mer

MODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6)

MODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6) MODIFIERAD STANDARDORTOGRAFI (MSO6) Version 6 Januari 1999 Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Joakim Nivre 1 1 Allmänna principer MSO6 är en modifierad standardortografi för svenska avsedd

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.

Läs mer

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB

Läs mer

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel 1. Skottdagen betyder att året får en extra dag. 2. Skottdagen är årligen i februari. 3. Förr i tiden var skottdagen (enligt traditionen)

Läs mer

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent C-uppsats i lingvistik med inriktning på fonetik Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07 Toner & tonaccent en studie i pedagogiken kring toner och tonaccent i mandarin, japanska och svenska Susanna

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012

Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012 Lf P~ O 1.3 Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4.. 6 21jan 2012 Information och instruktioner: skrivningen består av 12 frågor och ger max SOp. För godkänt resultat

Läs mer

Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta

Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta Håkan Jansson hakan.jansson@svenska.gu.se Uppläggning Söka i Korp Syntax och konstruktioner Förändringar i ordförrådet

Läs mer

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb

Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Artighetsmarkörer? Om förstås och andra självklarhetsadverb Peter Andersson, D-student i svenska Att behandla utvecklingen av några speciella ord i svenskan kan tyckas trivialt och möjligen uppfattas det

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet Tyst kunskap i gramma/kundervisningen Tomas Riad Stockholms universitet Gramma/ska kunskaper Som modersmålstalare besi

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation

Läs mer

Allt i ett! Exempel: Introduktion av Inge Benn Thomsen ARTICULA www.spf-utbildning.com. Flicka 1 Hon ler lätt Läpparna dragna åt sidan och stängda

Allt i ett! Exempel: Introduktion av Inge Benn Thomsen ARTICULA www.spf-utbildning.com. Flicka 1 Hon ler lätt Läpparna dragna åt sidan och stängda Introduktion av Inge Benn Thomsen ARTICULA www.spf-utbildning.com Allt i ett! Denn mapp innehåller allt övningsmaterial,inkl spegel i en kompakt form.klart att använda direkt. Bilderna är mycket neutrala

Läs mer

Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07

Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07 Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna 2012-2013 Utskottsgrupp lydnad, 2014-05-07 Apportering I 14 står det om hundens framförande: "Föraren avgör när hunden skall kommenderas in. Vid apporteringsmomenten

Läs mer

Språket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs.

Språket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs. GRAMMATIK Boken är en kort berättelse i diktform om ensamhet, längtan och saknad. Språket är tydligt och vackert där alla kan känna igen sig i känslorna som beskrivs. LÄSFÖRSTÅELSE 1. Beskriv hur kvällen

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Språkteknologi. Språkteknologi

Språkteknologi. Språkteknologi Språkteknologi Denna kurs handlar om naturliga språk (svenska, engelska, japanska, arabiska ), och hur vi kan få datorer att utföra användbara och intressanta uppgifter med naturliga språk. Språkteknologi

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer