Bestämdhetssuffixens form och tvåstavigheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bestämdhetssuffixens form och tvåstavigheten"

Transkript

1 Bestämdhetssuffixens form och tvåstavigheten Tomas Riad 1 Asymmetrin Enklitisk bestämd artikel i singularis finns i svenska i två genus och inom varje genus i två, tre fonologiska former, lite beroende på hur man räknar och vilken varietet man beskriver. Den centrala allomorfin illustreras i (1). (1) utrum sg best neutrum sg best a. mes en gräs et ren en ben et kanal en besök et b. dricka n dricka t galge n flöde t ponny n pentry t Formvariationen mellan (1a) och (b) kan uttryckas med följande generaliseringar. (2) a. Vid stam som slutar på konsonant används den vokalförsedda formen (-et/-en) b. Vid stam som slutar på obetonad vokal används den vokallösa formen (-t/-n) För att uttrycka den lexikala representationen bakom variationen i (1) kan man visserligen anta att det finns två morfem i vardera genus således både /n/ och /en/ för utrum och både /t/ och /et/ för neutrum men den analysen missar generaliseringen att växlingen mellan vokalförsedd och vokallös form är fonologiskt regelbunden. Betydligt rimligare är det då att anta att det är frågan om ett morfem per genus som via fonologiska regler växlar form efter kontext. Valet av underliggande form står då i utrum mellan /n/ och /en/ och beroende på vilken form man betraktar som underliggande måste analysen också innehålla en process som antingen sätter in en vokal (Ø e) eller stryker den (e Ø). 1

2 Om vi betraktar genusen som självständiga och utgår från endast en underliggande form till vardera genuset, ges fyra logiska möjligheter till uppsättning av underliggande former, nämligen följande. 1 (3) hypotes utrum neutrum regler 1 /en/ /et/ e Ø 2 /n/ /t/ Ø e 3 /en/ /t/ e Ø, Ø e 4 /n/ /et/ Ø e, e Ø Valet mellan dessa fyra hypoteser om den lexikala formen hos bestämdhetssuffixen bör träffas efter övervägande av de empiriska mönster som föreligger och de teoretiska antaganden om ekonomi och elegans som sedvanligt görs i strukturalistisk och generativistisk språkanalys. Mången grammatiker attraheras på ett aprioristiskt vis av hypoteserna 1 och 2, ty de är symmetriska mellan genusen och kräver endast en regeltyp insättning eller strykning för att generera de två varianterna. De mindre attraktiva asymmetriska hypoteserna 3 och 4 kräver två regler insättning och strykning bara för att få till bestämdhetsmorfologin, vilket kan se ut som mycket. Om språket i övrigt ändå behöver dessa regler så behöver det i och för sig inte vara en nackdel. För utförliga genomgångar, kopplingar till övrig böjningsmorfologi och tonaccent, se Teleman (1969), Kiefer (1970) och Linell (1972). Dessa tre forskare diskuterar valet mellan hypoteserna 1 och 2. De asymmetriska hypoteserna 3 och 4 har aldrig föreslagits, tror jag, men mycket talar för hypotes 4 som ger en grund och därför empiriskt stark analys. De första tecknen på att bestämdhetsmorfologin är asymmetrisk mellan utrum /n/ och neutrum /et/ finns redan i stammar på betonad vokal. (4) utrum sg best neutrum sg best a. sky n bly et (t) klo n sto et t 1 Man kan också med Teleman (1969) anta att neutrum genereras genom tillägg av -t till en grundläggande utral form. 2

3 mö n spö et t knä (et) t te et t b. depå n skrå et t ironi n geni et (t) aveny n paraply et t c. ungmö n metspö (et) t örnklo n fölsto (et) t Vi ser här att utrum helt regelbundet uppvisar vokallös suffixform efter betonad vokal, medan neutrum har variation. Den variation som markeras i (4) utgår mest från min egen intuition, men har också kontrollerats i några studentgrupper och rapporteras också på olika håll i litteraturen (t.ex. Thorell 1973, 31; SAG 2:100). Bruket av former varierar mellan stillägen, varieteter och individer. Det viktiga i sammanhanget är egentligen bara att läsaren är överens med mig om att utrum är stabilt i dessa kontexter medan neutrum varierar och därmed i större utsträckning uppvisar vokalförsedd suffixform. I skrift är asymmetrin också synlig, vilket framgår av tabell 1, som innehåller exempel ur Språkbanken. Tabell 1. Stavning av bestämd artikel efter betonad vokal utrum <n> <en> neutrum <t> <et> mö 10 0 te klo 15 0 sto 0 96 depå 66 0 geni 0 62 ironi 90 3 paraply 1 57 sky spö 3 31 aveny bly 0 12 skrå 0 10 ungmö 5 0 metspö 4 6 tabu 12 3 akademi knä Som synes är i denna lilla ordgrupp <et> den vanligaste skrivformen i neutrum (utom för orden knä och tabu), medan <n> är vanligast i utrum (utom för ordet akademi). När det gäller utrum saknar stavningar med <en> helt motsvarighet i talet. Ingen uppsvensk människa säger 3

4 akademien till vardags. I neutrum torde skriftbruket reflektera det vårdade uttalet ganska väl. Folk säger knät snarare än knäet, respektive geniet snarare än genit, även om proportionerna är helt annorlunda i tal än i skrift, vilket också demonstrerats av Sjödin (2001). Asymmetrin mellan artiklarnas form i utrum och neutrum blir tydligare när vi går till ord som slutar på -el, -er, -en. Där finner vi att -n är regel i utrum, medan -et är regel i neutrum. (5) utrum sg neutrum sg obestämd bestämd obestämd bestämd regel regel-n segel seg l-et stängel stängel-n stängsel stängs l-et kader kader-n väder väd r-et vinter vinter-n fönster fönst r-et broder broder-n roder rod r-et Stammarna innehåller själva instabila vokaler både i utrum och neutrum (markerat med understrykning och ' '). Såtillvida är ordtyperna parallella: regel~reg l-er, reg l-era, segel~seg l-a, seg l-ing. Det är således inte några uppenbara egenskaper hos stammarna som ger upphov till det asymmetriska mönstret. Det är heller inte fonotaktiska skillnader som gör -ln i t.ex. regeln till en legitim final konsonantsekvens i svenska till skillnad från -lt i hypotetiska *segelt. Ord som salt, kobolt och enkelt är ju fonotaktiskt legitima. Nej, det tycks vara bestämdhetssuffixen som orsakar mönstret. Med antagandet att dessa har formerna /n/ respektive /et/ förutsägs mönstret i (5). Det finns som bekant några utrumformer med vokalisk ändelse i likhet med neutrum: t.ex. sock n-en, ök n-en, him l-en, men det omvända förekommer mig veterligt inte (*roder-t, *nomen- t, jfr nomen-et). Detta ska antagligen ses som en indikation om flödets riktning. Bestämdhetssuffixen är ju från början fristående pronomen, så diakroniskt är det frågan om stabila vokaler som i vissa kontexter (utrum) omtolkats till instabila vokaler, en naturlig fonologisering. Den dialektala variationen när det gäller suffixens form ger samma implikationer. Vi kan hitta former som triangelen, roderet och reglen, särskilt söderöver, men former som *fönstert är sällsynta. 2 2 Den från huvudmönstret avvikande bestämda formen himl-en och liknande ord är att betrakta som lexikaliserad. I utrum finns också en variation mellan Ø-suffix och 4

5 2 Tvåstavigheten När vi nu har etablerat /n/ och /et/ som en rimligt grund beskrivning av bestämdhetssuffixen, uppstår frågan om vad den synkrona variationen betyder. Delvis är mönstret med omväxlande vokalförsedd och vokallös form motiverat av fonotaxen med sina restriktioner på konsonantkluster och vokalmöten, såsom påpekas i SAG (2:96) och som vi redan sett. Fonotaxen kan dock inte ensam förklara hela distributionen, inte ens med hjälp av den underliggande asymmetrin mellan artiklarna. Utanpå dessa faktorer ligger nämligen ett välformadhetsvillkor gällande prosodiska ord, vilka i det omarkerade fallet är tvåstaviga med betoningen på den första stavelsen. Det betyder att bestämda former som [ˈpentryt], [ˈgeten] och också ka[ˈmelen] 3, vilka alla innehåller ett omarkerat prosodiskt ord, uppfyller välformadhetsvillkoret, medan t.ex. [ˈskon ], [ˈracketet] och [ˈsyfilisen] inte gör det. Detta välformadhetskrav är mer tacksamt att studera på andra håll i morfologin där genomslaget är större som i variationen mellan syllabisk och icke-syllabisk form hos avledningssuffixet -(i)sk (man-isk, himmel-sk; Riad 1999), eller spektakulärt som i smeknamnsbildningen (Kattis, Bosse, Lelle, Chrille; Riad 2002). Men också en bit ifrån gatlyktan kan man få syn på det prosodiskt omarkerade. Vi ska först titta på lite enkel statistik över stavelseantal i ord med bestämd och obestämd form och finna att en viss tendens till tvåstavighet föreligger. En liten korpus bestående av 276 frekventa, appellativiska, icke-sammansatta substantiv har använts för att illustrera poängerna. 4 Dessa substantiv har sorterats efter stavelseantal och betoningens position. Först betraktar vi substantiven i obestämd form. -en i exempelvis lösen-ø och ök n-en, ibland i samma ord: botten-ø och bott n-en. Nollsuffixformen kan analyseras som en realisering av suffigering med -n med antingen degeminering i obetonad stavelse: botten-n > botten, eller haplologisk avvisning av -n. 3 Det prosodiska ordet i svenska börjar alltid med en betonad stavelse. 4 Jag tog de 1000 vanligaste graforden ur romanmaterialet från början av 80-talet respektive de 1000 vanligaste ur Press 97 i Språkbanken. Ur dessa har substantiviska uppslagsord vaskats fram genom att böjningsformer rensats ut och sammansättningar och egennamn lagts åt sidan. Det gäller också inherenta pluraler som kläder och pengar. I den korpus på 276 substantiv som då finns kvar har således alla substantiv en bestämd form singularis. Bland de 1000 vanligaste orden är funktionsorden många i vilken korpus som helst och dessutom är överlappningen stor mellan de båda materialen. 5

6 Tabell 2. Simplex, obestämd form # stavelser 1σ 2σ 3σ 4σ 5σ 6σ summa % betoning finalbetoning ,5 penultimabetoning ,5 antepenultimabetoning ,0 summa Vi ser i tabell 2 att de allra flesta ord är antingen enstaviga (144) eller tvåstaviga med betoningen på penultima (80). Finalbetonade tvåstavingar förekommer (beslut, kritik) och också ett par tre- och fyrstavingar (politik, ekonomi). Penultimabetoning är det normala för tvåstavingar (dotter, klocka), medan trestavingar gärna har antepenultimabetoning (ledare, leende), beroende på ett par frekventa suffix, tycks det. Andelen ord med penultimabetoning är 31,5%. När vi nu tittar på bestämd form så har denna andel ökat markant. Tabell 3. Simplex, bestämd form # stavelser 1σ 2σ 3σ 4σ 5σ 6σ summa % betoning finalbetoning ,9 penultimabetoning ,7 antepenultimabetoning ,4 summa Ökningen är väntad med tanke på att det finns en mängd enstaviga ord bland grundformerna som till övervägande del slutar på konsonant och därför expanderar med -en eller -et i bestämd form. Många av de i obestämd form penultimabetonade orden förblir så i bestämd form. Delvis är detta en funktion av att tvåstaviga ord med penultimabetoning tenderar att sluta på vokal lite oftare än på konsonant (proportionen är 6

7 45/35). 5 Men härtill kommer de tvåstaviga på konsonant som förblir tvåstaviga genom att antingen synkopera andra stavelsens vokal (tecken~teck n-et, väder~väd r-et) eller genom att lägga till vokallös artikel till konsonantslutande stam (dollar~dollar-n, syster~syster-n). Det gäller också neutrum som enligt denna analys har vokalstrykning i suffixet i former som hjärta- t och öga- t (< öga+et). Hiatus räcker inte för att förklara strykningen (jfr spa-et) utan här spelar också prosodisk välformadhet in: [hjärtat], [spaet]. Andelen penultimabetonade ord ökar alltså och detta begränsar ökningen hos de antepenultimabetonade orden till ca 5 procentenheter, från obestämd till bestämd form. Även om tendensen mot tvåstavighet inte är särskilt stark så finns den där, och vi ska nu byta perspektiv och se på några belysande former som inte förekommer. 3 Oformer Svenskans fonotax tolererar ganska komplexa finala konsonantkluster. Att dessa ändå uteblir i vissa ordtyper i bestämd form ger stöd dels till asymmetrin i den lexikala representationen av bestämdhetssuffixen, dels till antagandet att prosodiskt omarkerad struktur kommer fram i speciesböjningen, när andra faktorer är neutraliserade. Neutrum först. Fonotaktiskt sett är ord som *bakt, *batt, *fjunt helt legitima, så om nu den neutrala formen vore /t/, snarare än /et/ så skulle dessa former inte vara oväntade (jfr adjektiven rak-t, glatt < glad-t, brun-t). Men nu heter det ju bak-et, bad-et, fjun-et, vilket här kan förklaras med den underliggande formen hos neutrumsuffixet. Men vad gör vi med de utrala formerna? Det heter ju heller inte *del-n, *borr-n, *bår-n, *ton-n, osv, utan del-en, borr-en och ton-en. 6 Inte heller här duger något fonotaktiskt villkor. Ord som sadel-n, broder-n och botten(-n) visar att segmentföljden inte kan vara problemet. Annorlunda uttryckt gäller frågan varför vi har konsonantkluster i slutet av tvåstavingar (doktor-n) men inte i enstavingar (*bår-n)? Svaret är att omarkerad prosodisk struktur slår igenom när möjlighet ges. Vokalepentesen i denna grupp ord av 5 Vid ultimabetoning är det som med enstaviga ord: nästan alla slutar på konsonant (3/24) 6 Vi får bortse från dialektala uttal och vissa frekventa ord. 7

8 enstaviga utrer på l, n, r vår korpus innehåller 18 exempel på denna typ (bil, son, tur, m.fl.) drivs alltså av prosodiska och inte fonotaktiska skäl. 4 Korta sammansättningar En svag tendens till tvåstavighet står eventuellt också att finna bland de korta sammansättningarna. Som exempel tar vi ett av de neutrala orden som slutar på betonad vokal, nämligen spö. När ordet står fritt väljs gärna suffixformen -et. Men när ordet uppträder i kort sammansättning är den tendensen svagare. Materialet nedan är hämtat från Språkbanken och är både otillfredsställande litet och otillfredsställande skriftligt, men ger en s.k. möjlig indikation om emergent omarkerad struktur. Tabell 4. Stavning av bestämd artikel efter betonad vokal ord <t> <et> # σ s:a antal % spö σ 3/31 9/91 ridspö σ 13/21 38/62 flugspö 2 0 trollspö 3 3 kastspö 1 3 spinnspö 1 0 metspö 4 6 stjärnspö 0 1 körspö 0 2 långspö 0 1 glasfiberspö 0 1 > 2 σ 0/6 0/100 fiskespö 0 4 haspelspö 0 1 En premiss för tolkningen av denna tabell är att leden i korta sammansättningar genom reduktion gemensamt bildar ett prosodiskt ord, dvs. att bibetoningen på andra ledet tenderar att reduceras 8

9 /ˈme:tˌspø:/ > [ˈme:tspø]. Bibetoningen förblir prominent när en obetonad stavelse föregår den (haspelspö). Mönstret här är alltså att bruket av -t ökar (utan att bli dominant i skriftspråk) när spö står som andra led i en tvåstavig sammansättning jämfört med när det står antingen fritt eller i längre sammansättning. 5 Avslutning Vi har sett att en ytnära tolkning av distributionen av vokalförsedda och vokallösa bestämdhetssuffix i de båda genusen talar för en asymmetrisk lexikal representation: utrum /n/ och neutrum /et/. Det kanske starkaste argumentet är mönstret i tvåstaviga ord av typen regel-n respektive väd r-et. Den lexikala representationen och de regler som behövs för att generera allomorferna kan dock inte förklara hela distributionen. Förslaget är alltså att prosodisk välformadhet också spelar in i formvalet, här som i ett par andra domäner i svensk morfologi. I neutrum syns detta i den vokalstrykning som ändå äger rum (hjärta- t, öga- t), och i utrum är det vokalinsättning trots acceptabel fonotax som är tecknet (del-en, bår-en). Litteratur Kiefer, Ferenc Swedish morphology. Skriptor. Linell, Per Remarks on Swedish morphology. RUUL 1, Uppsala universitet. Riad, Tomas "Allting ryms i varje frö". Om suffixet -(i)sk. Språk och stil 9, Riad, Tomas Svensk smeknamnsfonologi. Studia Anthroponymica Scandinavica 20, SAG = Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson Svenska Akademiens Grammatik. Norstedts. Sjödin, Inga Knäet eller knät, hur säger man? Proseminarieuppsats, Nordiska språk, Stockholms universitet. Teleman, Ulf Böjningssuffixens form i nusvenskan. Arkiv för nordisk filologi 84, s Thorell, Olof Svensk grammatik. Esselte studium. 9

Osynliga former i ordbildningen

Osynliga former i ordbildningen Osynliga former i ordbildningen Tomas Riad, Stockholms universitet Ordbildning Det ligger nära till hands att tänka på ordbildning som formandet av en kedja, där de enskilda länkarna är de i skrift synliga

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Tomas Riad den 12 november 2009 tomas.riad@nordiska.su.se 1 De grundläggande idéerna i detta arbete härrör från projektet Prosodi i svenskans morfologi

Läs mer

Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk *

Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk * Allting ryms i varje frö Om suffixet -(i)sk * Tomas Riad 1 Inledning På ytan kan det se ut som att variationen mellan -sk och -isk är rapsodisk. Det heter lybsk men typisk; spartansk men mekanisk; glupsk

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent C-uppsats i lingvistik med inriktning på fonetik Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07 Toner & tonaccent en studie i pedagogiken kring toner och tonaccent i mandarin, japanska och svenska Susanna

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Redaktörer Caroline Sandström Ilse Cantell Eija-Riitta Grönros Pirkko Nuolijärvi Eivor Sommardahl Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Institutet för de inhemska språken Särtryck

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet Tyst kunskap i gramma/kundervisningen Tomas Riad Stockholms universitet Gramma/ska kunskaper Som modersmålstalare besi

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/ Åbo Universitet

Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/ Åbo Universitet Titelblad Titel: Val av species och bestämdhetsform i ett test för finska grundskolelever. Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/

Läs mer

En arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ

En arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ DATORER Så klarar man språkkontrollen RICKARD DOMEIJ Är datorns språkkontroll skribentens bästa vän? Eller kommer den mest med löjliga förslag? I april gav Svenska språknämnden ut Datorn granskar språket,

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Har sammansättningar en grammatik?

Har sammansättningar en grammatik? Har sammansättningar en grammatik? Jan Svanlund Mitt svar hamnar alltså någonstans mellan Jajamensan!! och Jo, det tror jag väl ändå, kanske?? 13-03-25 Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet

Läs mer

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Tekniska förutsättningar För WordFinder från Mac App Store krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.6.6 eller senare.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3 Ordboken 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3 MINIMERA OCH STÄNG... 3 SÖKFÄLT... 4 SÖKRESULTAT... 4 Resultat... 4 Ordklassfärger...

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Frågor och svar. Satans torn

Frågor och svar. Satans torn och svar Läraren side 1 En mesig person 1. Jon har haft en dålig dag i skolan. Varför? Idag hade Linus fått hela klassen att skratta åt Jon. 2. Vad är en dålig dag i skolan för dig? 3. Varför spelar Jon

Läs mer

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet. DET FÖRSTA STEGET 1.1 Det grekiska alfabetet. Alfabetet Ordet alfabet är bildat av namnen på de två första tecknen i den grekiska bokstavsraden: alfa, beta. Nedan redovisas de grekiska bokstäverna, såväl

Läs mer

Välkommen på kurs! Aktivera din svenska Tisdagen den 29 september 2015 Sofia Sevón E-post: sofia.sevon@aalto.fi Telefon: 050-5638032

Välkommen på kurs! Aktivera din svenska Tisdagen den 29 september 2015 Sofia Sevón E-post: sofia.sevon@aalto.fi Telefon: 050-5638032 Välkommen på kurs! Aktivera din svenska Tisdagen den 29 september 2015 Sofia Sevón E-post: sofia.sevon@aalto.fi Telefon: 050-5638032 Några utgångspunkter Samarbete är alltid tillåtet Här gäller learning

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN

EXEMPELSIDOR SPELBOKEN EXEMPELSIDOR SPELBOKEN 1 JA OCH NEJ I samiska svarar man vanligtvis genom att böja frågans verb jakande eller nekande. Det fungerar med alla verb, men används framförallt med leat, att vara. Man måste

Läs mer

Statistisk utvärdering av förekomsten av utrum/neutrum-skillnader hos identiska substantiv i danskt och svenskt standardordförråd

Statistisk utvärdering av förekomsten av utrum/neutrum-skillnader hos identiska substantiv i danskt och svenskt standardordförråd 1 LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Poul Hansen UPPSATS SVEA21: Grammatisk problemlösning HT 2012 Statistisk utvärdering av förekomsten av utrum/neutrum-skillnader hos identiska substantiv

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv

I dag. Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv I dag Tycka, tänka, tro, tycka om Uttal Studier på Aalto-universitetet Användning av bestämd och obestämd form av substantiv Vanliga problem (H11) Min huvudämne > mitt huvudämne Aalto universitet > Aalto-universitetet

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

TOMAS RIAD: Den tvåtoppiga tonaccentens ålderdomlighet

TOMAS RIAD: Den tvåtoppiga tonaccentens ålderdomlighet TOMAS RIAD: Den tvåtoppiga tonaccentens ålderdomlighet Den traditionella indelningen av tonaccentdialekterna i Skandinavien baseras på deras fonetiska realisering. 1 Ett indelningskriterium är antalet

Läs mer

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade

Läs mer

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Dokumentversion 2014-1 Tekniska förutsättningar För WordFinder 11 Pro för Mac krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.8

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Figuriner i dans. Minoisk tid.

Figuriner i dans. Minoisk tid. Figuriner i dans. Minoisk tid. Blå fågel bland berg, vildros och iris. Fresk i Knossospalatset. 17 Denna fresk i Knossos döptes när den påträffats till Parisiskan. Den tycktes innehålla allt av kvinnlig

Läs mer

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenskundervisning för människor med annat modersmål är en bransch som jag ägnat mig åt i drygt

Läs mer

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar Förord Hör och härma är ett lättillgängligt material för uttalsträning i svenska som andraspråk. Det vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Språkguide kap 3 17. skriv Reglerna måste följas av både lärarna vid IMER och studenterna vid Hälsa och samhälle.

Språkguide kap 3 17. skriv Reglerna måste följas av både lärarna vid IMER och studenterna vid Hälsa och samhälle. Språkguide kap 3 17 Språkfällor Ord och begrepp att hålla isär 3 både och, såväl som Både ska följas av och, såväl av som. Reglerna måste följas av både lärarna vid IMER och studenterna vid Hälsa och samhälle.

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

En ny terminologi för svenskans prosodi 1

En ny terminologi för svenskans prosodi 1 Olle Kjellin En ny terminologi för svenskans prosodi 1 Beskrivningen av svenskans betoningssystem och accenter i den traditionella terminologin är ganska förvirrande för användare utanför den akademiska

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen

Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen Är jeans singular eller plural? Vad säger de nya kurs- och ämnesplanerna?

Läs mer

Studiehandledning för nybörjare

Studiehandledning för nybörjare Studiehandledning för nybörjare Innehåll Inledning... 3 1. Språkets historia och utbredning... 4 2. Språkets grunder och uttal... 4 3. Vardagsfraser, hälsningsfraser... 4 4. Räkna, pengar... 5 5. Tid...

Läs mer

Dialekt i Gerlesborg. Ett nordbohuslänskt arv. Ett föredrag av Jesper Gunnarsson

Dialekt i Gerlesborg. Ett nordbohuslänskt arv. Ett föredrag av Jesper Gunnarsson Dialekt i Gerlesborg Ett nordbohuslänskt arv Ett föredrag av Jesper Gunnarsson Källa: www.eniro.se Källa: www.eniro.se 2005 Min definition av Gerlesborg Källa: www.eniro.se (högra kartan har manipulerats)

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Prosodiska särdrag i finlandssvenska

Prosodiska särdrag i finlandssvenska Mikko Kuronen, Tammerfors tekniska universitet, Språkcentret Kari Leinonen, Tammerfors universitet, Institutionen för språk och översättning Prosodiska särdrag i finlandssvenska 1. Bakgrund Det finlandssvenska

Läs mer

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat 5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när

Läs mer

Adverb och adjektiv på vis i svenskan

Adverb och adjektiv på vis i svenskan Adverb och adjektiv på vis i svenskan Muriel Norde Inledning I morfologiskt avseende anses svenskan inte vara något särskilt rikt språk. Den saknar de starkt flekterande språkens eller ens fornspråkets

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

Romanska språk, frågor och uppgifter

Romanska språk, frågor och uppgifter Romanska språk, frågor och uppgifter PN C 054 av Eva Tidner, 2013 Frågor och uppgifter: 1. Ta reda på var dessa språk och dess viktigaste dialekter talas och var de ligger med hjälp av kartor! 2. Ta reda

Läs mer

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl '7 - Albér t Danielsson Aant Elzinga k. t l: Tore! Nordenstam Alf Sioberg Lennart Torstensson m fl, Under redaktion av Goranzbrl Student1 itteratur 4. Produktionstekniska varden och värderingar Inledning

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål. bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen

Läs mer

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Vägga Vuxenutbildning/Sfi ItiSprojekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik Deltagare AnnMarie Hendrych Barbro Kouzmine Inger Samuelsen Kerstin Wihlstrand Handledare

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,

Läs mer

PIVOT POINTS NAVIGERA EFTER STÖD OCH MOTSTÅND

PIVOT POINTS NAVIGERA EFTER STÖD OCH MOTSTÅND PIVOT POINTS NAVIGERA EFTER STÖD OCH MOTSTÅND En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk utveckling

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Den här lektionen: Vi pratar om: egenskaper utseende fraser med adjektiv Grammatik Adjektivkomparation + repetition av adjektiv i grundform Fraser + ord Negativa egenskaper: Snål

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide FOR BETTER UNDERSTANDING Kom igång med WordFinder Snabbguide Installationsanvisning 1 Sätt i programskivan i datorn. Installationsprogrammet startar automatiskt. En gemensam startbild för WordFinder Professional,

Läs mer

Joniskt kapitäl på Erekteion.

Joniskt kapitäl på Erekteion. Joniskt kapitäl på Erekteion. Sex kvinnostatyer, s.k. karyatider, bär upp taket till Erekteions karyatidhall (idag kopior, originalen är placerade i det nya Akropolismuseet). Erekteion uppfördes i jonisk

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen

Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen 1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen Per Anders Jeppson Specialarbete, 7,5p Svenska språket, fortsättningskurs SV1203 Vt 2012

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder optimalt! Lathund med nyttiga tips och trix. Logga in på tjänsten WordFinder Logga in på ditt konto på WordFinder om du har personligt konto Har du redan ett personligt konto på WordFinder,

Läs mer

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] 2011 Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] EN WORKSHOP I FORMALIA Använd dig av exempeltexten och gå noggrant igenom följande uppgifter. 1. Skapa en titelsida/försättsblad enligt mallen i Lathund för uppsatser.

Läs mer

Använda Stava Rex i Word 2010

Använda Stava Rex i Word 2010 Använda Stava Rex i Word 2010 1. Skriva i Word Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord

Läs mer

Utdrag ur osv. I test och osv. I reparationsbok

Utdrag ur osv. I test och osv. I reparationsbok Utdrag ur osv. I test och osv. I reparationsbok Del 1 Ord UTDRAG UR TEST (förminskat) Vilket ord betyder nästan samma sak? respekt skrytsam röja upp provocera hänsyn ignorera hoppa över hemlig oduglig

Läs mer

HKGBB0, Artificiell intelligens

HKGBB0, Artificiell intelligens HKGBB0, Artificiell intelligens Kortfattade lösningsförslag till tentan 3 november 2005 Arne Jönsson 1. Vad karaktäriserar dagens AI-forskning jämfört med den AI-forskning som bedrevs perioden 1960-1985.

Läs mer

Svenska på datorn. - ett lustfyllt lärande

Svenska på datorn. - ett lustfyllt lärande Svenska på datorn - ett lustfyllt lärande Innehåll Program Innehåll Sida Alfakungen... Alfabetisk ordning... 1 Bygget... Synonymer, motsatsord, sammansatta ord 2 Casino... Ordbildning, ordspråk... 3 Mysteriet...

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER

STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER GRAMMATIK Institutionen för lingvistik 2010 Kompendiet är ursprungligen skrivet av Malin Ericson (1999) och har sin grund i material

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer