Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7"

Transkript

1 GuidetillSWED2030HT2009Sidan1av7 1.Repetitionenavpluralochobestämdochbestämdform 75%avorditidningstextären ordord. Ordpåmänniskorochdjurären ord(undantag:ettbarn,ettfår) Ordsomslutarpå aären ord Artikel Slutarpå Pluralsuffix Exempel(obestsg,bestsg,obestpl,bestpl) en obetonat a or enflicka,flickan,flickor,flickorna en obetonat e ar enpojke,pojken,pojkar,pojkarna en Merstavig, slutbetoning (inte aoch e), tion, het,or,oftalåneord er enpresent,presenten,presenter,presenterna enlektion,lektionen,lektioner,lektionerna enhemlighet,hemligheten,hemligheter, hemligheterna endator,datorn,datorer,datorerna en (n)ing ar entidning,tidningen,tidningar,tidningarna en konsonant ar enbil,bilen,bilar,bilarna er ensak,saken,saker,sakerna ett konsonant ettskepp,skeppet,skepp,skeppen(bestpl en) ett betonadvokal er ettgeni,geniet,genier,genierna ett vokal en ettbälte,bältet,bälten,bältena 2.Adjektivändelser Läsomadjektivändelseriobestämdformidingrammatikbok.Adjektivfårsammaändelser eftert.ex.någon/någotocheftervaraellerbli.. Adjektivfåra formmedt.ex.plural,bestämdform,genitiv(possessiv),samma,denhär,jfr: gladakatter dengladakatten hennesgladakatt sammagladakatt denhärgladakatten dendärgladakatten 3.Presensparticip andeombasformenslutarpå a(talande) endeombasformenslutarpåenannanlångvokal(gående) Presensparticipharingaandraändelser.Detanvändssomadjektiv,adverb,substantiv. 4.Perfektparticip Hurmanbildarbasformen: dförsvagaverbsomslutarpå a(stängd) tförsvaraverbsomslutarpåk,p,t(köpt) ddförkortverb(trodd) enförstarkaverb(skriven) 1

2 GuidetillSWED2030HT2009Sidan2av7 Participetfåradjektivändelserenligtsubstantivet(föresubstantivochefterär): OBS!a former(bestämdform/plural/possessivtosv.)fråna verbslutarpå eistället detbetaladebordet,dittbetaladebord,matvarornaärbetalade ett ord: t/ ttutan d enköptklocka,ettköptbord,klockornaärköpta enbeboddö,ettbebotthus,beboddaöar synkope: er, en, elförlorar e med a ändelse(t.ex.iplural) participfrånstarkaverb: etutan enmedett ord enskrivenbok,ettskrivetbrev,skrivnabrev Perfektparticipkanocksåanvändasefter bli (process)och vara (resultat) bilenblirreparerad(process) bilenärreparerad(resultat) TIPS!Observeraattbliochvaraintegörpassivformpåsvenska.Dengörmanmed s. 5.Kompareraadjektivikomparativochsuperlativ snäll snällare snällast böjningavsvagaadjektiv typisk mertypisk mesttypisk mer mest,t.ex.med isk liten mindre minst böjningavstarkaadjektiv stor större störst lång längre längst bra bättre bäst mycket mer mest många fler flest etc. 6.Repetitionavaktivaverbformer Svagaverb Infinitiv Imperativ Presens Preteritum Perfekt/pluskvamperfekt Grupp1 arbeta arbeta arbetar arbetade har/hadearbetat Grupp2a ringa ring ringer ringde har/haderingt Grupp2b stammen slutarpå s/ k/ p/ t köpa köp köper köpte har/hadeköpt Grupp3 stamvokal(bo) bor bodde har/hadebott Grupp3ärenmycketlitengruppverbmedbo,må,tro,ro,etc. 2

3 GuidetillSWED2030HT2009Sidan3av7 Starkaverbharvokaländring:Vokal1 Vokal2 Vokal3 Vokal1:infinitiv,imperativochpresens(presensformenslutaroftapå er) Vokal2:preteritum Vokal3:perfekt/pluskvamperfekt(supinumformenslutaroftapå it) Infinitiv Imperativ Presens Preteritum Perfekt/pluskvamperfekt Gruppie i bita bit biter bet har/hadebitit Framtid kommeratt+infinitiv prognos(t.ex.detkommerattregna.) ska+infinitiv beslut(t.ex.jagskablirik.) tänker+infinitiv plan(t.ex.detänkerresatillsverigeisommar.) presens+tidsordiframtiden allmänt(t.ex.2010ärdetvmifotbollisydafrika.) TIPS!Frånpreteritumformenkanmanförutsägadeandraformerna. TIPS!Engelsktalandemixaroftaihoppresensochinfinitiv(eftersomdeformernapå engelskaoftastserlikadanaut).mitttips:närduharskrivitentext,gåigenomtextenoch dubbelkollaprecisdessatvåformeriheladintextförattundvikamisstag.infinitiv förekommeroftaefterandraverbsommodalverbsomska,måste,behöver/behövde, får/fick,vill/ville,bör/borde,ellerefterpseudmodalverbsombörjar/började,slutar/slutade, fortsätter/fortsatt,kommer/kom(att),osv. 7.Passivverbform Objektblirsubjekt.Agenten(originalsubjektet)kanståefterav. Läggtill sefterdenaktivaverbformenöveralltutomipresens. Ipresensföljer sbasformen(imperativformen) Aktivform Passivform Honskaskrivaboken Bokenskaskrivas Honskriverboken Bokenskrivs(OBS!inteskrivers) Honskrevboken Bokenskrevs Honhar/hadeskrivitboken Bokenhar/hadeskrivits Aktivform Passivformmedagent SaraKadeforsskrevboken BokenskrevsavSaraKadefors 8.Attuttryckaenhypotetisksituationellerartighet Oftamedskulle,kunde,bordeochverbipreteritum.Ettspecialfallärvore(vara)och uttrycksom:detvetefan!ellertackvaredig Vissaordanvändsiblandinskrift,t.ex.lär,torde(ungefärligbetydelse:supposedly) Hypotetiskt: OmjagkundetalajapanskaskullejagåkatillTokyo. Omhanhade50000kronorskullehanköpaennybil. Fickjagenjordenruntresasåvorejagglad. 3

4 GuidetillSWED2030HT2009Sidan4av7 Artighet: Skulledukunnastängadörren,tack? Skulledukunnaskickasaltet,tack? Mankanocksåuttryckaartighetmed kan :Kandugemigsaltet,tack? (Imperativärfaktisktintedirektoartigtommanläggertilltack:Gemigsaltet,tackmendet ärartigaremedskulle.) 9.Verbochadverbförriktning(rörelse)respektivebefintlighet(plats/position) Verbförriktning,t.ex. Verbförbefintlighet,t.ex. ställa flytta stå lägga åka ligga sätta resa finnas sätta(sig) köra sitta flyga vara cykla bo Adverbförriktning,t.ex. Adverbförbefintlighet,t.ex. in inne ut ute upp uppe ner nere hem hemma bort borta fram framme Adverbförriktninganvändsmedverbförriktning,ochvice versa. 10.Ordföljdihuvudsatsochbisats(seocksåextrastencilfrånklassen) B.I.F.F. regelnibisatskommerinte*föreförstaverbet(*inte=allasatsadverbial) HuvudsatsBisats Johanåtintedärföratthanintevarhungrig. (efter)(före) Satsdverbialär:inte,alltid,aldrig,också,ibland,egentligen(actually),fortfarande(still), jämt(always),troligen(probably),nog(probably),väl(iretoriskfråga) Bisatsinledandeordär:om(if),därföratt/eftersom(because),innan(before),frågeordi indirekttal,trotsatt(despitethat),medan(while),som(relativepronoun,thatasrelative pronoun),att(thatascomplimentizer),såatt(sothat) Bisatseräroftaindirekttalsombörjarmedverbsomsäga,fråga,undra,vilja,veta 11.KulturI Duskakunnareflekteraom: FörfattarenSaraKadeforsochhennesbokSandorSlashIda MultikulturellaSverige,statistiskamigrationstrender,kunnaordsominvandring, utvandring,ansökaomasyl,hemspråk,förorten,innerstan,invandrarsvenskaoch slangordsomguss,keff,svenne,m.m.(sewebbövning). 4

5 GuidetillSWED2030HT2009Sidan5av7 FilmenEttÖgaRött(regissörDanielWallentin,2007efterbokenavJohanHassen Khmeiri)ochArn(regissörPeterFlinth,2007efterböckeravJanGuillou). Vikingatiden:Denstartadeca.år793medattackenpåklostretLindisfarneiEngland ochvaradeiknappt300år.vikingarnavarupptäckare,rövare,bönder,bosättare, handelsmän,skickligaskeppsbyggareochsjömän.derestevästerut(mestnorrmän ochdanskar)ochösterut(mestsvenskar).desegladetillochbosattesigpåisland, GrönlandochVinland(NewFoundland).DegrundadeDublinochryskastäderoch attackeradeenglandochfrankrike,m.m.dehärskadeöverstoradelaravnuvarande Storbritannien,ochrestetillKonstantinopelochnuvarandemellanöstern.Wilhelm ErövrarenhadevikingabakgrundnärhanerövradeEngland1066(Slagetvid Hastings).Vitittadeocksåpåwebb TVomBirkakorsetochbildstenenfrånGotland. Svenskansspråkfamilj:indeoeuropeiska>germanska>nordgermanska (skandinaviskaspråk)/västgermanska(t.ex.tyska,holländska, engelska)/östgermanska(gotsikasomärutdött);nordgermanska>östskandinaviska meddanska(historisktperspektiv)ellerhalvöskandinaviskamednorska,danska (frånettnutidaperspektiv) kändaföretagisverigeochkungensrollsomrepresentantförsvensktnäringsliv skandinaviskmusikochpopmusik(baseratpåklasspresentationerna) 12.Ordförråd Nyttordförrådsom Starkaverb(stencilmedverbgrupperenligtvokalkedjor) Förkortningar(stencilmedvanligaförkortningar,t.ex.d.v.s.,f.d.f.n.,o.s.v.) NyaordiarbetsbladfrånSandorslashIda Nyaordistenciler(t.ex.ungdomsspråk) Lexinsanimeradebildteman(31Dator,30Väder,29Mått,vikt,geometri) Somär(a)ettrelativpronomensomsyftartillbakapåenantecedentföresom,eller (b) as/like dvs.ettordförattintroduceraenjämförelse.attär(a)infitivmarkör (uttalassom å dvs.[o]iinternationalphoneticalphabet),eller(b)denvanligaste bisatsmarkörensominlederenallämnbisats(uttalas[att]) Detärbraattvetaattdetfinnsinformativa,appelativaochexpressivatexttyper. Manbörocksåkännatillattordkunskapomfattarolikaaspektermedordsom uttal stavning betydelser(definitioner,beskrivandeomskrivningar) kollokationer(ordsgrannar) semantiskarelationer(t.ex.synonymer,antonymer,hyponymi(specifikare), hyperonymi(generellare) konnotationer(t.ex.positiv/negativbasbetydelse,emotivaassociationer) stilistiskadimensioner(t.ex.slang,tabu ord,informell formell,talspråk skrivspråk) domän(t.ex.domänennäringslivharenmassaordförknippademedsig) 5

6 GuidetillSWED2030HT2009Sidan6av7 OBS!!ASPEKTERNANEDANÄRINTETILLTEST2MENSAKERSOMVIKOMMERATT TÄCKAHÄRNÄSTIKURSEN. 13.EMFATISKAUTTRYCK Suffixenjätte,super,favorit,ultra ochordenmycket,väldigt,hemskt,otroligtgeremfas. 14.PARTIKELVERB(9.17igrammatikboken) Betydelse:partikelverbetharenannanbetydelseänverbetförsig Uttal:trycketliggerpåpartikeln Syntax:partikelnkommerföreobjektet Partikelverb Verbmedpreposition Jaghälsarpåminavänner.(visit) Jaghälsarpådennyagrannen.(greet) Jagkompåenhistoria.(madeup,remembered) Jagkompåfesten.(came) tyckaom (gilla) hittapå (comeupwith) slåpå (turnon) kännaigen (recognize) stängaav (turnoff) tapåsig (takeresponsibiltiy) 15.Inget intenågotosv. Ihuvudsatsärbådaokej.Ibisats(subclause)användsbaraformeninte något.tänkdå ocksåpåbiff regeln! Huvudsats Okejihuvudsatsochalltidibisats Inget(ett ordisingular) Inte något Ingen(en ordisingular) Inte någon Inga(ordiplural) Inte några Ingenting(iställetföringet,starkare) Inte någonting Ingenstans(plats) Inte någonstans Huvudsats: Vikingarnahadeingahornpåhjälmarna. Vikingarnahadeintenågrahornpåhjälmarna. Bisats: Vivetattvikingarnaintehadenågrahornpåhjälmarna.(BIFF regelnockså!) *Vivetattvikingarnahadeingahornpåhjälmarna(ogrammatiskt) 16.Ordbildning Suffix Satsdel Betydelse Exempel are substantiv(nomen) person (alltiden ord) översättare brobyggare lös adjektiv Negativt(saknar) bostadslös fri adjektiv Positivt(frifrån) rökfri 17.sin/sitt/sinarespektivehans/hennes/deras 6

7 GuidetillSWED2030HT2009Sidan7av7 Sin/sitt/sinaanvändsiställetförhans,hennes,dess,derasnärmansyftarpåsubjektet. Detböjsmedsubstantivet:Olletyckeronsinhund,sittrumochsinaskor OBS!sin sitt sinakaninteanvändaspåsubjektetsplats varkenihuvudsatselleribisats. 18.tycker/tänker/tror(16.3a)ochkänner/vet/kännertill tycka subjektivåsikt JagtyckerattPettersmusikärbra. tänkapå kognitivaktion Hantänkeroftapåsinbarndom. tänka+inf. planera,ämna VitänkeråkatillKanadaisommar tro antaattnågotärsant Detrorpåvadhansäger. tyckaom gilla Dutyckeromblåbärspaj. kännaresp.veta Jagvetvemkungenärmenjagkännerintehonom. 19.Formelltdet subjekt( ) Formelltärdetsubjektet.Detfinnsolikafall. A.Detföremfatiskomskrivning DetvarkungensomdeladeutNobelpriset(inteSilvia). DetärpålördagsomdetärHalloween. B.Detmedintransitivaverb(möjligtvisvanligareitalspråk;jagärdockosäkerpådetta) Detkommerenbilpåvägen. Detgåretttågvarjetimma. (a)subjektetmåsteståiobestämdform(representeranyinformation) (b)verbetmåstevaraintransitivt(d.v.s.intehaettobjekt) Typiskasådanaverb:vara,finnas,bo,stå,ligga,sitta,hänga,saknas,fattas,komma,gå, springa,simma,etc. C.Väderuttryckharoftastdet subjekt Detregnar. Detärvackertväder. Detär20minusgraderute. 20.vem/vemsom(16.6) Indirektafrågorhar SOM efterfrågeordetomdetärpåsubjektetsplats. Vetduvemsomkomtillstanigår? Hanundradevadsomhadehänt. Defrågadevemsboksomlågpågolvet. 7

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

VERBGRUPPER.

VERBGRUPPER. VERBGRUPPER 1 Grupp 1 1. Verben i grupp 1 har a i alla former eftersom stammen slutar på a. 2. Verben slutar på r i presens, de i preteritum och t i supinum. 3. Infinitiv och imperativ har samma form.

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd

Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd Svenska 3 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. a) trevligt 1. b) detsamma

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också Veckobrev v4-6 Zlatan Läxa med meningar till torsdag den 24 januari. Hans pappa är bosnier och hans mamma är kroat. Där fick han mat men det var ofta bråk hemma. Han älskade sin fotboll men han var inte

Läs mer

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad Pilen 2:1-2:2 O / OO Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad Måltavlan: O Hitta rätt ordkunskap O A1 Ordkunskap ordkunskap O nr 1 O Citronmemory ** avläsning O A2 Vokaler vokaler OO nr 2 O Punkt och

Läs mer

Lektion 5. Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 5. Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 5 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Alla Kurs 1:or är registrerade i ladok och kan anmäla sig till tentan på www.mitt.su.se > mystudies>examination sign up Sista anmälningdag är den

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Lektion 4 Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Elev-fråga från förra lektionen: Adjektiv I have a question about the adjektiv when

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 EXAM COURSE 1 Saturday February 22, 15:00-17:00 Surname A L: LADUVIKSSALEN Surname K Ö: UGGLEVIKSSALEN Please register

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Lektion 4. Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor. lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk

Lektion 4. Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor. lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk Lektion 4 Repetition: Få/många=man kan räkna Barn Hundar Flickor lite/mycket=man kan inte räkna Socker vatten läsk Repetition: tror/tycker Tror= vet inte/ är inte säker Tycker= har en åsikt/värdering Jag

Läs mer

Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012

Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012 Lf P~ O 1.3 Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4.. 6 21jan 2012 Information och instruktioner: skrivningen består av 12 frågor och ger max SOp. För godkänt resultat

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem Bisatser kan alltså inte ensamma bilda en mening. Man brukar dela in bisatserna i olika kategorier: Sätt: Vi lyckades hitta fram till festen, utan att vi

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser

Läs mer

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola Resa med barn Ja, Joanna, det här är den sista dagen för mig innan semestern. Ska du åka på semester snart? Ja, jag jobbar en vecka till men sen ska jag resa ganska mycket. Och vi kommer både att åka båt

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen

Läs mer

Situationen i Sverige

Situationen i Sverige Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Häfte v Veckans fråga: Hur många gäster kommer på ett bröllop i ditt hemland? Var gifter man sig? Vad ger man brudparet i present?

Häfte v Veckans fråga: Hur många gäster kommer på ett bröllop i ditt hemland? Var gifter man sig? Vad ger man brudparet i present? Häfte v10-12 En kärlekssaga Läxa med meningar till torsdag den 9 mars. 1915 föddes Lilian May Davis i Wales i Storbritannien. Hon kom från en fattig familj. Lilian älskade sin mamma men hon fick cancer

Läs mer

Prata om tid (repetition)

Prata om tid (repetition) Prata om tid (repetition) Vad hände i era liv a) för 10 år sedan? och b) för 1 år sedan? Vad ska ni göra om tre timmar? Hur länge har ni studerat och kommer ni att studera på Aaltouniversitetet? Vad gjorde

Läs mer

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum.

Aspekter. Den imperfektiva aspekten är den enda möjliga i presens och den förekommer också i preteritum och futurum. Aspekter Aspekt är en grammatisk kategori som berör alla verb i ryskan. Det betyder att man varje gång man använder ett verb måste ta ställning till vilken aspekt man skall välja 1. Aspekt betyder synsätt

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Innehåll Uppgifter Bedömning Delkurs 1 mellan 1 2 perioder, (10-20 veckor ) Studieteknik Träna på basordförråd Uttal Skrivregler Språkkunskap

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

BLOCK 1. 1A. Att komma igång BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många

Läs mer

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson

Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO. Morgan Nilsson Kommentarer till A, B, C 1, 2, 3, GREMO Morgan Nilsson Version 4 oktober 2013 KORTA UTTALSREGLER De allra flesta bokstäverna står i slovenskan för samma ljud som i svenskan. Några skillnader finns dock.

Läs mer

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Lärare: Cécile Tartar Jönsson Mail: cecile.tartar@burlov.se Hemsidor: - www.komvux.cecile.se - itslearning.com (välj Komvux

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Arbetsmaterial till boken Snögubbens. av Åsa Öhnell

Arbetsmaterial till boken Snögubbens. av Åsa Öhnell Arbetsmaterial till boken Snögubbens hemlighet av 1 3... Prolog 3... Kapitel 1-4 4... Kapitel 5-1O 5... Kapitel 11-17 6... Kapitel 17-22 7... Kapitel 23-29 8... Kapitel 3O - 35 9... Kapitel 36-41 1O-12...

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition)

Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition) Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition) In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. förr 2. gör

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge 1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel 1. Skottdagen betyder att året får en extra dag. 2. Skottdagen är årligen i februari. 3. Förr i tiden var skottdagen (enligt traditionen)

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa. Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja

Läs mer

Idag. Traditioner + Högtider. Vanor: födelsedagar, på jobbet, i familjen. Fraser. Grammatik:

Idag. Traditioner + Högtider. Vanor: födelsedagar, på jobbet, i familjen. Fraser. Grammatik: Idag Traditioner + Högtider Vanor: födelsedagar, på jobbet, i familjen Fraser Grammatik: Hjälpverb + infinitiv Kortsvar Preteritum (=imperfekt) (=past tense) Oktober/november Halloween Alla helgons dag

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Der Sprung 4 WOCHE DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: St 3 Sevärdheter i Berlin

Der Sprung 4 WOCHE DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: St 3 Sevärdheter i Berlin Planering Tyska så 9 ht 2012 Ansvarig lärare: Anna Renberg anna.renberg@live.upplandsvasby.se Kommunikationens innehåll Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Vardagliga situationer, intressen, personer,

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Olika typer av satser

Olika typer av satser UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV: Alla mina (fin) saker Jag har många saker.

Läs mer

V15H15 Terminsplanering Vt-15

V15H15 Terminsplanering Vt-15 V15H15 Terminsplanering Vt-15 Terminstid: 12 januari 12 juni Självstudiedagar: vecka 8, vecka 14 och 15/5 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter -

Läs mer

Gör så här för att rapportera:

Gör så här för att rapportera: Cykla och gå till jobbet 2012 Gör så här för att rapportera: OBS! Se till att du har anmält dig innan du gör detta. Om du inte vet hur man gör, klicka här. Steg 1: Skriv ut redovisningspapperet Gå till

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Block 8. Sverige. 8A. Sverige och obesvarad kärlek. 8B. Två svenska musiker

Block 8. Sverige. 8A. Sverige och obesvarad kärlek. 8B. Två svenska musiker Block 8 Sverige Blocket omfattar s. 219 251 i Läseboken samt en ordlista på s.297 298 och hörövningar Grammatikboksuppgifter på s.65 70 Länkar: Övningar om Sverige 8A. Sverige och obesvarad kärlek Vad

Läs mer

Sociala medier lite statistik

Sociala medier lite statistik Sociala medier lite statistik Sverige (http://www.soi2013.se/) 9 av 10 företag (med minst 10 anställda) har en webbplats Nästan hälften av företagen finns med i sociala nätverk Facebook är fortfarande

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

En hjälp Fritt för alla

En hjälp Fritt för alla En hjälp Fritt för alla Kursen är gratis och fri från reklam. Kursen är öppen för alla via Internet. Varje år vill ett par hundra tusen individer lära sig svenska. Studieförbund, SFI, skolor, företag och

Läs mer

Vardag På kolonilotten

Vardag På kolonilotten ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida

Läs mer

Svenska från början 3

Svenska från början 3 Svenska från början 3 1 Fyll i rätt ord Höger patienten studenten hämta vann hjälp CV Viktigt 1. Här kan du få att sluta röka. 2. Bilar ska köra på sida i Sverige. 3. Det är att ha ett körkort. 4. Läkaren

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat

Läs mer